3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 Stor variation i antalet födda År 1999 föddes 88 173 barn, 42 943 flickor och 45 23 pojkar. Man måste gå tillbaka ända till 193-talets krisår för att hitta ett år med färre antal födda. Det lägsta antalet noterades 1933 med endast 85 2 födda barn, men då var folkmängden 6,2 miljoner att jämföra med dagens 8,9 miljoner. Relativt sett är barnafödandet numera lägre än vad som kunnat noteras för någon tidigare period. Det föds alltid något fler pojkar än flickor, år 1999 15,3 pojkar per 1 flickor. Könskvoten har sedan 195- talet pendlat mellan 14 och nära 17. Födda 199 1999 Ensamfödda, tvillingar och trillingar samt antal pojkar per1 flickor År Ensamfödda Tvillingar Minst trillingar Samtliga levande födda Levande födda pojkar per 1 flickor 199 121 154 2 684 1 123 938 15,3 1991 12 713 2 892 132 123 737 16,2 1992 119 598 3 6 19 122 848 15,9 1993 114 566 3 236 196 117 998 14,6 1994 19 154 3 4 99 112 257 14,4 1995 1 383 2 922 117 13 422 16, 1996 92 452 2 74 15 95 297 14,3 1997 87 563 2 882 57 9 52 15,7 1998 86 15 2 82 58 89 28 16,6 1999 85 228 2 876 69 88 173 15,3 Av de 88 173 födda år 1999 var majoriteten ensamfödda. Endast 2 876 var tvillingar och 69 trillingar. Andelen tvillingnedkomster har ökat under 199-talet. Nyföddas ordningsnummer bland faderns respektive moderns samtliga barn 1999 Ordningsnummer 1 2 3 4 5+ Okänt Totalt Modern 37 55 32 217 13 11 3 839 2 31 2 88 173 Fadern 36 753 3 892 12 753 4 143 2 456 1 176 88 173 Omkring 37 av barn födda år 1999 var mammans första barn och 32 var mammans andra barn medan 13 var hennes tredje barn. Nära 6 barn födda år 1999 var mammans fjärde eller senare barn. En motsvarande fördelning efter ordningsnummer bland pappans barn är ungefär densamma, men tyvärr något bristfällig eftersom information om pappan saknas för nära 1 2 av de barn som föddes 1999. 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 43
Antal födda 194 99 samt prognos år 2 5 Kvinnans medianålder vid första barnets födelse 15 Tusental Födda 1975 99 3 Ålder 29 28 12 27 prognos 26 25 9 24 23 22 6 195 197 199 21 23 25 21 2 1975 198 1985 199 1995 2 Antalet födda har växlat kraftigt mellan enskilda år. Sverige har haft större svängningar än många andra länder. Det varierande antalet födda ställer stora krav på samhällets planering om barn skall kunna erbjudas lika villkor i t.ex. barnomsorg och skola. Vid mitten av 194- och 196- talen samt i början av 199-talet föddes många barn. Mellan toppåren var antalet relativt lågt. Den långsamma och jämna ökning av antalet födda, som för kommande år visas i SCB:s befolkningsprognos, innebär inte att mönstret, med snabba kast i antalet födda mellan åren, skulle upphöra. Erfarenhetsmässigt vet vi att förändringar i antalet födda under senare decennier gått mycket snabbt och så kommer det nog att bli också i framtiden. Sådana variationer är emellertid inte möjliga att förutsäga. Förstfödda barn efter modern och faderns ålder Barn som föds i storstäder har äldre mamma än barn som föds i industrikommuner och glesbygdskommuner. År 1999 var skillnaden i mammans ålder drygt 3 år. Hälften av de barn som föddes i storstäderna hade en mamma som var nära 3 år eller yngre. I glesbygdskommunerna hade hälften en mamma som var drygt 26 år eller yngre. Även papporna är äldre i storstäder än i glesbygd. Moderns respektive faderns medianålder vid första barnets födelse. Kommungrupper 1999. Hela riket Storstäder Förortskommuner Mor Far 1 8 6 Procent Mors 1:a barn Fars 1:a barn Större städer Medelstora städer Landsbygdskommuner Industrikommuner Glesbygdskommuner 4 Övr större kommuner 2 Övr mindre kommuner 5 1 15 2 25 3 35 15 2 25 3 35 4 45 5 Med åren har de nyblivna föräldrarna blivit allt äldre. År 1975 hade hälften av de förstfödda barnen en mamma som var 24 år eller yngre. År 1999 hade hälften en mamma som var 28 år eller yngre. Barnens pappa är i allmänhet två till tre år äldre än mamman. 44 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999
Unga föräldrar år 1999 Antal nyblivna mammor respektive pappor bland ungdomar i åldrarna 13 21 år Mamma Pappa Ålder Förstfödda Barn nr 2 Summa Förstfödda och följande 13 3 3 14 5 5 15 2 2 6 16 91 4 95 15 17 187 4 191 56 18 449 35 484 12 19 764 16 87 226 2 1 95 199 1 294 391 21 1 431 49 1 84 593 Totalt 4 45 757 4 82 1 47 Mindre än vart tjugonde barn som föddes 1999 hade en mor som var 21 år eller yngre. Mycket få mödrar var yngre än 18 år. Ungefär 14 barn som föddes år 1999 hade en far som var 21 år eller yngre. Föräldrar över 4 år 1999 Antal nyfödda med mammor och pappor 4 år eller äldre Mamma Pappa Ålder Förstfödda Barn nr 2 Summa Förstfödda och följande 4 178 695 873 473 41 115 474 589 33 42 86 277 363 265 43 4 179 219 197 44 24 81 15 149 45 7 38 45 115 46+ 12 29 41 367 Summa 462 1 773 2 235 1 896 Bara vart 4:e barn som föddes 1999 hade en mamma 4 år eller äldre och 462 av dessa var mammans första barn. Observera att för 12 barn saknas helt uppgift om pappan. Uppgifterna om antalet unga och äldre pappor måste därför tolkas med försiktighet i de två tabellerna ovan. Dödsfall bland barn Den första tiden efter födelsen är den mest riskfyllda i barnets liv. År 1999 dog 297 spädbarn innan de fyllt ett år. Det motsvarar 3,4 av 1 levande födda. Det är den lägsta spädbarnsdödlighet som hittills noterats i Sverige. En stor del av dödsfallen inträffar redan samma dygn som barnet fötts. År 1999 gällde det 78 barn. Under de följande fem dygnen dog ytterligare 69 barn. Spädbarnsdödligheten är högre för pojkar än för flickor, 4,1 respektive 2,6 per 1 år 1999. Dödligheten bland spädbarn har sjunkit under en lång följd av år, ganska måttligt under en period på 198-talet men påtagligt under 199-talet. Sverige har en internationellt sett mycket låg spädbarnsdödlighet. År 1999 hade Sverige lägst spädbarnsdödlighet bland EU-länderna. Genomsnittet för EU-länderna var 5,. 1) Spädbarnsdödlighet per 1 levande födda 197 1999 15 12 9 6 3 197 Döda per 1 1975 Flickor 198 1985 199 Pojkar 1995 1999 Även efter första levnadsåret har dödligheten bland barn sjunkit. Genomsnittligt för hela gruppen pojkar 1 17 år har dödligheten, i ålderstandardiserade tal, minskat från nästan 5 per 1 år 197 till 17 per 1 år 1997. Det är en mycket låg dödlighet jämfört med spädbarnsdödigheten som är mer än 2 gånger högre. Ålderstandardiseringen har gjorts så att man för flickor och pojkar, applicerar den åldersfördelning som för vartdera könet gällde 197. På det sättet får man en mer rättvisande bild av dödlighetsförändringarna. Effekten av ändrad åldersfördelning inom gruppen har på så sätt tagits bort. För flickor har dödligheten, i åldersstandardiserade tal, sjunkit från 32 per 1 till 15 per 1. En stor del av dödlighetsminskningen utgörs av minskad olycksdödlighet. Genomsnittligt för hela gruppen pojkar 1 17 år består mer än hälften av dödlighetsnedgången från 197 av minskat antal olyckor med dödlig utgång. För flickor utgör minskad dödlighet i olycksfall knappt hälften av den totala dödlighetsminskningen. Under perioden har olycksförebyggande arbete bedrivits på en rad områden. 1) Eurostat New Cronos Database. Preliminär uppgift. 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 45
Dödsfall per 1 pojkar och flickor 1 17 år 197 1996 Totalt och olycksfall Döda per 1 5 4 3 2 1 197 Flickor Total dödlighet Pojkar olycksfall Flickor olycksfall 1975 198 1985 Pojkar Total dödlighet 199 1995 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksstatistiken och SCB, Befolkningsstatistiken Ålderstandardiserade tal (197 års åldersfördelning för pojkar och flickor för sig) Jämfört med första åldersåret, med totalt 297 dödsfall, så är antalet relativt litet i åldrarna mellan 1 och 21 år och vanligen lägre för flickor än för pojkar. För varje åldersår upp till 17 år är det med något undantag högst 1 pojkar och högst 1 flickor som avlidit. Från 17 års ålder ökar antalet dödsfall, speciellt för pojkar. En stor del av dödsfallen beror av olycksfall och ökningen av antalet döda är särskilt markant i körkortsåldern. Antal dödsfall bland flickor och pojkar 1 17 år för år 1999 4 35 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 Pojkar 7 8 Flickor 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 1) Svenska kommunförbundets gruppering av kommuner. Se bilaga 5. 21 Flyttningar Att flytta är en ganska vanlig händelse i en persons liv. Upp till och med 17 års ålder flyttar barn i genomsnitt knappt tre gånger. Det är lika vanligt som för personer i åldrarna 3 år till 45 år dvs. i de åldrar där vi återfinner föräldrar med hemmaboende barn. Under ungdomarnas frigörelsefas från föräldrarna till dess de unga har etablerat sig på bostads- och arbetsmarknaden är omflyttningen intensiv. Enligt uppgifter i befolkningsregistret registreras fem flyttningar i genomsitt per person i det åldersintervallet. Det är naturligtvis vanligt att kortvariga bosättningar aldrig registreras. Det gör att antalet flyttningar i ungdomsåren i genomsnitt är fler än fem. Flyttningar 1999 per 1 av folkmängden Per 1 6 5 4 3 2 1 per 1 1 2 Kvinnor 3 Män 4 5 ålder I flyttningsstatistiken redovisas som regel hur många som flyttat in till område, t.ex. en kommun och antalet som flyttat från ett område. Det är relevant sett ur kommunalt perspektiv. Ur barnens synvinkel är det inte så intressant vilka gränser som passeras vid flytten. Här är det istället byte av bostad som är det intressanta. Samtliga flyttningar redovisas därför nedan. Omflyttningen bland barn 17 år har studerats på kommunnivå dels genom att iakttaga hur stor andel av barn, bosatta i kommunen i slutat av 1999, som har flyttat under 1999 (flyttningar inom kommunen + inflyttade från andra kommuner och utlandet) dels genom att beräkna att indextal över utflyttningar (Flyttningar inom kommunen + utflyttade). Beräkningarna har dels gjorts per kommun dels per kommungrupp 1). Resultaten övensstämmer ganska väl med den gängse uppfattningen. Glesbygds- och landsbygdskommunerna har låg omflyttning oavsett hur man mäter det. Förvånande för många är att förortskommunerna också har låg omflyttning. Orsaken till detta torde vara att många barn bor i småhus och därför inte behöver flytta när familjen växer. En bidragande förklaring kan 46 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999
vara att den lokala arbetsmarknaden har många alternativ att erbjuda föräldrarna. Byte av arbete kan göras utan att man behöver flytta. Omflyttningen bland barn ligger högst i medelstora städer, följt av större städer. Storstäderna ligger först på tredje plats. En förklaring till att omflyttning i medelstora städer ligger på toppnivå kan vara att där finns större utbud av bostäder än i Större städer och Storstäder. Omflyttning bland barn i åldern 17 år 1999 Omflyttning inom Omflyttning inom Andel flyttare kommunen och kommunen och under 1999 3) utflyttning inflyttning Kommungrupp Indextal 2) Kommungrupp Förorter 85 Glesbygd 12,2 Glesbygd 92 Förorter 12,6 Landsbygd 93 Landsbygd 12,8 Övriga mindre 99 Övriga större 13,7 Övriga större 99 Industri 13,7 Industri 11 Övriga mindre 13,7 Storstäder 15 Storstäder 14,3 Större städer 15 Större städer 14,7 Medelstora städer 18 Medelstora städer 14,9 Totalt 1 Totalt 14, Något överraskande finner man att omflyttningen bland barn är högst i kommuner som Landskrona, Flen, Nora, Ljusnarsberg och Jokkmokk. De kommuner som har låg omflyttning återfinns bland glesbygds- och förortskommuner. Det är värt att notera att Landskrona som toppar båda listorna nästan gränsar till Lomma som har den lägsta rörligheten mätt utifrån flyttningar inom kommunen och utflyttade. Kommuner med hög respektive låg omflyttning bland barn i åldern 17 år Omflyttning inom Omflyttning inom Andel flyttare kommunen och kommunen och under 1999 utflyttning inflyttning Kommun Indextal Kommun Landskrona 172 Landskrona 24,4 Flen 149 Nora 2,4 Nora 147 Ljusnarsberg 19,9 Ljusnarsberg 144 Flen 19,7 Jokkmokk 143 Jokkmokk 18,3 Danderyd 64 Övertorneå 8,8 Pajala 63 Överkalix 8,7 Berg 63 Storuman 8,1 Norsjö 62 Pajala 7,7 Lomma 54 Sorsele 7,7 2) Indextalet är beräknat genom indirekt standardisering. Flyttningsfrekvenserna 1999 per ålder och kön i hela riket har applicerats på köns- och åldersstrukturen i varje kommun. På så sätt har ett förväntat antal flyttningar beräknats. Det verkliga antalet flyttningar har dividerats med förväntade antalet. Indextalet har erhållits genom att kvoten multiplicerats med 1. 3) Antal som flyttat till kommunen eller flyttat inom kommunen i procent av samtliga som bodde i kommunen 31 dec. 1999. 4) Källa för uppgifterna om adopterade år 1999 är SCB:s flergenerationsregister som är en del av befolkningsregistret. När ovanstående tabeller framställdes var registret uppdaterat t.o.m. 8 mars, 2. Tyvärr tar det ganska lång tid från beslut om adoption till registrering i befolkningsregistret. Det gör att de här presenterade siffrorna under- skattar antalet. Detta gäller i första hand för barn som båda fötts och adopterats 1999, Kortväga och långväga flyttningar bland barn 17 år 1999 Mellan kommuner inom län Mellan län Utvandring Mellan församlingar inom kommun Invandring Inom församling De kortväga flyttningarna dominerar bland barn. Ungefär varannan flyttning sker inom samma församling. Sju av tio flyttningar äger rum inom den egna kommunen. Värt att notera är att fyra procent av samtliga flyttningar bland barn sker direkt från utlandet till Sverige. Adoptioner 1999 Ca 1 barn adopteras årligen i Sverige. Mer än 9 procent av de barn som adopteras är födda utomlands. År 1999 var de vanligaste ursprungsländerna Vietnam, Sydkorea, Indien, Kina eller Colombia. Under de senaste åren har det blivit något vanligare att adoptivbarn kommer från länder som varit delar av forna Sovjetunionen. Numera är det ovanligt att adoptivbarn kommer från Sri Lanka och Chile jämfört med tidigare. Av de barn som adopterades 1999 var ca 1 födda i Sverige. Nästan en tredjedel dessa barn adopterades av båda föräldrarna medan övriga adopterades enbart av pappan eller mamman. I de flesta fallen är det pappan som adopterar. Den vanliga åldern för adoption är ett år. Nästan 4 procent av de barn som adopteras fyller ett år under adoptionsåret. Barn som adopterats 1999 efter ålder 4) 5 Antal 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Ålder 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 47
Tabell 3.1 Födda efter ordningsnummer 1999 Antal levande födda barn efter ordningsnummer bland faderns och moderns samtliga barn Ordningsnummer Ordningsnummer bland faderns barn bland moderns barn 1 2 3 4 5+ Okänt Totalt 1 31 972 2 198 1 556 451 178 7 37 55 2 2 587 26 543 1 658 839 324 266 32 217 3 1 59 1 412 8 953 589 353 114 13 11 4 462 528 48 2 114 272 55 3 839 5+ 129 29 176 148 1 329 4 2 31 Okänt 13 2 2 2 1 2 Totalt 36 753 3 892 12 753 4 143 2 456 1 176 88 173 Tabell 3.2 Fars och mors ålder för förstfödda 1999. Antal barn Ålder Fars 1:a barn Mors 1:a barn 13 3 14 5 15 6 2 16 15 91 17 56 187 18 12 449 19 226 764 2 391 1 95 21 593 1 431 22 827 1 599 23 1 126 1 875 24 1 575 2 337 25 1 976 2 633 26 2 358 2 892 27 2 685 3 63 28 2 854 3 39 29 2 86 2 74 3 2 883 2 539 31 2 731 2 3 32 2 686 1 88 33 2 238 1 522 Ålder Fars 1:a barn Mors 1:a barn 34 1 868 1 291 35 1 513 952 36 1 128 69 37 91 544 38 72 367 39 593 285 4 473 178 41 33 115 42 265 86 43 197 4 44 149 24 45 115 7 46 94 7 47 63 48 51 2 49 37 1 5+ 122 2 Totalt 36 753 37 55 48 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999
Tabell 3.3 Antal dödsfall bland barn 1995 1999 Antal dödsfall bland barn i olika åldrar 1999 och under perioden 1995 1999 samt dödsfall per 1 pojkar och flickor i olika åldrar 1995 1999. Ålder Avlidna 1999 Avlidna 1995 99 Antal Antal Per 1 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 184 113 114 733 4,23 3,23 1 8 13 9 72,35,29 2 7 9 46 42,17,16 3 5 3 43 28,15,1 4 5 4 53 26,17,9 5 5 4 42 32,13,11 6 12 7 53 23,17,8 7 8 8 37 23,12,8 8 8 9 37 29,12,1 9 7 5 42 27,14,1 1 9 9 36 29,13,11 11 1 3 32 21,12,8 12 1 1 34 3,13,12 13 12 3 42 29,16,12 14 13 9 48 36,19,15 15 11 8 69 54,27,22 16 9 7 81 52,31,21 17 21 1 15 56,41,23 18 25 8 134 52,52,21 19 3 16 133 63,51,25 2 36 14 179 74,67,29 21 39 11 186 71,68,27 Källa: SCB Befolkningsstatistiken Tabell 3.4 Spädbarnsdödlighet 197 1999 Avlidna inom första levnadsåret per 1 levande födda, totalt och efter kön. År Pojkar Flickor Totalt 197 12,57 9,35 11, 1971 12,53 9,57 11,9 1972 12,68 8,85 1,82 1973 1,8 8,88 9,87 1974 1,55 8,5 9,56 1975 9,8 7,38 8,63 1976 9,1 7,49 8,32 1977 8,98 7,5 8,5 1978 8,86 6,67 7,8 1979 8,44 6,49 7,49 198 8,6 5,7 6,91 1981 7,38 6,49 6,94 1982 7,14 6,53 6,85 1983 7,4 7,4 7,4 1984 7,24 5,51 6,4 1985 7,21 6,29 6,76 1986 6,6 5,23 5,93 1987 6,68 5,53 6,12 1988 6,57 5,1 5,82 1989 6,57 4,93 5,77 199 6,62 5,27 5,96 1991 6,61 5,67 6,15 1992 5,98 4,68 5,35 1993 5,49 4,16 4,84 1994 4,88 3,99 4,45 1995 4,7 3,57 4,15 1996 4,19 3,71 3,96 1997 4,9 3,14 3,62 1998 4,5 3,2 3,55 1999 4,7 2,63 3,37 Tabell 3.5 Dödlighet i åldrarna 1 17 år 197 1997. Antal avlidna totalt och genom olycksfall per 1 pojkar och flickor. Ålderstandardiserade tal År Döda i olycksfall Samtliga döda Pojkar Flickor Pojkar Flickor 197 26,4 13,6 49,9 32,5 1971 23, 11,7 45,8 29, 1972 24,6 12,7 45,8 3,6 1973 21,1 1,1 4,4 27,5 1974 2, 9,8 4,2 28,1 1975 23, 12, 42, 3, 1976 19,7 1,1 4, 25,8 1977 17,8 8,6 36,6 22,2 1978 16, 8,6 34,7 23,2 1979 17,5 8,7 35,3 24,7 198 15,5 8,4 3,6 22,3 1981 13,7 6,4 29, 16,4 1982 1,2 7,6 25,1 19,6 1983 13,3 6,4 26,2 16,2 1984 11,7 5,4 23,2 16,1 1985 11,4 5,9 25,2 16,8 1986 13,3 6,1 27,8 18,2 1987 11,9 6,7 25,6 18, 1988 13,7 5,5 27,2 17, 1989 12,1 8, 22,5 18,3 199 1,2 6,7 23,8 16,5 1991 9,1 6,2 2,9 16,6 1992 9, 4,8 21,4 14,8 1993 9,2 5,4 21,8 16,2 1994 7,2 5,2 17,5 11,3 1995 8,6 4,5 17,5 11,1 1996 7,5 4,4 17,3 12,5 1997 5,6 2,9 17,5 15,3 Källa: Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik respektive SCB Ålderstandardisering med åldersfördelning som gällde pojkar respektive flickor 197. 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 49
Tabell 3.6 Inrikes och utrikes flyttningar efter kön och ålder 1999. Antal och per 1 barn av medelfolkmängden Ålder Inrikes flyttningar Utvandring Samtliga Invandring vid årets Inom Inom kommun Inom län Mellan flyttningar slut församling över över län inom landet församlingsgräns kommungräns och utvandring Båda könen 5 93 3 39 1 842 1 128 244 11 346 596 1 5 44 89 22 78 12 822 9 313 2 719 92 371 4 214 6 12 58 422 22 742 12 17 9 77 2 977 16 18 4 716 13 17 27 67 14 911 7 27 5 143 1 29 56 14 2 77 18 21 45 883 36 199 22 625 29 132 2 52 136 341 4 91 17 135 931 63 4 34 41 25 354 7 149 265 875 12 296 21 181 814 99 599 56 666 54 486 9 651 42 216 16 387 Flickor 2 46 1 479 922 558 119 5 538 279 1 5 21 766 11 167 6 249 4 473 1 321 44 976 2 112 6 12 28 534 11 128 6 55 4 749 1 482 51 948 2 287 13 17 13 663 7 822 3 815 2 663 62 28 583 1 318 18 21 26 49 21 69 13 629 17 424 1 59 79 761 2 653 17 66 423 31 596 17 41 12 443 3 542 131 45 5 996 21 92 472 52 665 3 67 29 867 5 132 21 86 8 649 Pojkar 2 633 1 56 92 57 125 5 88 317 1 5 23 43 11 541 6 573 4 84 1 398 47 395 2 12 6 12 29 888 11 614 6 52 5 21 1 495 54 7 2 429 13 17 13 944 7 89 3 455 2 48 589 27 557 1 452 18 21 19 834 15 13 8 996 11 78 912 56 58 1 438 17 69 58 31 84 17 12 911 3 67 134 83 6 3 21 89 342 46 934 25 996 24 619 4 519 191 41 7 738 Båda könen Per 1 av medelfolkmängden 11,5 6,9 4,2 2,6,6 25,7 1 5 9,1 4,6 2,6 1,9,6 18,8 6 12 6,9 2,7 1,4 1,2,4 12,6 13 17 5,4 2,9 1,4 1,,2 1,9 18 21 11,3 8,9 5,6 7,2,6 33,7 17 7,2 3,3 1,8 1,3,4 14, 21 7,9 4,3 2,5 2,4,4 17,5 Flickor Per 1 av medelfolkmängden 11,4 6,9 4,3 2,6,6 25,7 1 5 9,1 4,7 2,6 1,9,6 18,7 6 12 6,9 2,7 1,5 1,2,4 12,7 13 17 5,5 3,1 1,5 1,1,2 11,5 18 21 13,1 1,6 6,9 8,8,8 4,3 17 7,2 3,4 1,8 1,4,4 14,2 21 8,3 4,7 2,7 2,7,5 18,8 Pojkar Per 1 av medelfolkmängden 11,6 6,9 4,1 2,5,6 25,6 1 5 9,1 4,6 2,6 1,9,6 18,8 6 12 6,9 2,7 1,4 1,2,3 12,5 13 17 5,3 2,7 1,3,9,2 1,4 18 21 9,6 7,3 4,3 5,7,4 27,3 17 7,2 3,3 1,7 1,3,4 13,9 21 7,6 4, 2,2 2,1,4 16,2 Källa: SCB Befolkningsstatstiken 5 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999
Tabell 3.7 Kortväga och långväga flyttningar 1999 bland barn 21 år Samtliga Inrikes flyttningar Utvandring Invandring flyttningar Inom Inom kommun Inom län Mellan församling över över län församlingsgräns kommungräns Ålder 11 942 5 93 3 39 1 842 1 128 244 596 1 5 96 585 44 89 22 78 12 822 9 313 2 719 4 214 6 12 11 734 58 422 22 742 12 17 9 77 2 977 4 716 13 17 58 91 27 67 14 911 7 27 5 143 1 29 2 77 18 21 14 432 45 883 36 199 22 625 29 132 2 52 4 91 17 278 171 135 931 63 4 34 41 25 354 7 149 12 296 21 418 63 181 814 99 599 56 666 54 486 9 651 16 387 Procentuell fördelning 1 43 25 15 9 2 5 1 5 1 46 24 13 1 3 4 6 12 1 53 21 11 9 3 4 13 17 1 47 25 12 9 2 5 18 21 1 33 26 16 21 2 3 17 1 49 23 12 9 3 4 21 1 43 24 14 13 2 4 Tabell 3.8 Barn i olika åldrar som invandrat 1999 Barn i olika åldrar som utvandrat 1999 Ålder Flickor Pojkar Båda könen Ålder Flickor Pojkar Båda könen 279 317 596 119 125 244 1 594 517 1 111 1 279 294 573 2 422 417 839 2 267 288 555 3 356 411 767 3 266 253 519 4 364 385 749 4 254 269 523 5 376 372 748 5 255 294 549 6 377 372 749 6 272 281 553 7 341 39 731 7 257 27 527 8 338 388 726 8 213 224 437 9 334 35 684 9 23 198 41 1 331 32 651 1 21 191 392 11 29 31 591 11 173 158 331 12 276 38 584 12 163 173 336 13 274 315 589 13 147 158 35 14 281 276 557 14 13 124 254 15 231 282 513 15 128 14 232 16 267 269 536 16 118 114 232 17 265 31 575 17 97 89 186 18 349 238 587 18 89 97 186 19 595 346 941 19 481 188 669 2 875 38 1 255 2 52 278 78 21 834 474 1 38 21 518 349 867 17 5 996 6 3 12 296 17 3 542 3 67 7 149 21 8 649 7 738 16 387 21 5 132 4 519 9 651 Tabell 3.9 Barn som adopterats 1999 fördelade efter födelseland Födelseland Totalt Födelseland Totalt Bolivia 4 Brasilien 18 Bulgarien 34 Chile 2 Colombia 11 Estland 14 Etiopien 18 Guatemala 7 Indien 19 Kina 17 Korea, Syd- 119 Lettland 19 Polen 39 Rumänien 12 Ryssland 75 Sri Lanka 1 Sverige 95 Thailand 19 Ukraina 19 Vietnam 168 Övriga länder 97 Totalt 1 77 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 51
52 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999