Borgholms slottsruin Kulturhistorisk beskrivning av rum 132 och 232 Statens fastighetsverks objekts nr. H323 Borgholm 8:16, Borgholms kommun, Kalmar län, Öland Richard Edlund KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport februari 2017
Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Borgholms slottsruin Kulturhistorisk beskrivning av rum 132 och 232 Statens fastighetsverks objekts nr. H323 Borgholm 8:16, Borgholms kommun, Kalmar län, Öland
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Författare Foto Grafisk form Granskad av: Beställare Bebyggelseantikvarie Richard Edlund Richard Edlund (om inte annat anges) Seija Nyberg och Stefan Siverud Bebyggelseantikvarie Magnus Johansson Statens Fastighetsverk, Ulrica Hilliam Övriga handlingar och digitala fotografier Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Innehåll Inledning...6 Historik Borgholms slott...7 Bostadsvåningar under Johan III:s tid och Carl Gustafs förändringar på 1650-talet...8 Rum 132... 8 Rum 232... 8 Senare förändringar...10 Kungens och drottningens bostadssviter...11 Bildbilaga...15 Ritningsbilaga...23 Källor...30
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Inledning På uppdrag av Ulrica Hilliam på Statens fastighetsverk har Kalmar läns museum tidigare utfört en kulturhistorisk beskrivning av de två rummen. Förutom beskrivningen från föregående rapport innehåller denna rapport en identifiering av väggytor, fönsteröppningar mm. 6
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Historik Borgholms slott Borgholms slotts äldsta kända byggnad, kärntornet byggdes av allt att döma på 1100-talet och grunden frilades 1929 vid en arkeologisk utgrävning. Det visade sig då att torngrunden hade en diameter av knappt 17 m och att murarna var 5,5 meter tjocka, vilket talar för att tornet bör ha varit minst 20 m högt. Tornet revs 1652-53. Det första skriftliga belägget för Borgholms slott finns i ett brev utfärdat av kung Magnus år 1281. I brevet omnämns en nyuppförd borg, benämnd vår borg, till vilken skatt skulle betalas. Den var ursprungligen fristående, något senare byggdes en ringmur. Den enda bevarade byggnaden från medeltiden är det gamla kungshuset omedelbart norr om norra längan. Den strategiska placeringen högt uppe på landborgskanten kan ha varit ett bra skäl till att befästa platsen. Landborgskanten stupar här drygt 30 m ned mot strandslätten och ger ett gott skydd från två sidor. Från borgen kunde delar av Kalmarsund med Köpingsvik övervakas. Slottet byggdes om till en kvadratisk högborg från år 1360 till 1520. Den nya nästan kvadratiska högborg som växte fram på Borgholm på 1360-70-talen först försetts med en nästan 3 meter tjock ringmur. Därefter byggdes en länga efter den västra muren mot sjön. Ringmurens längd utmed branten var närmare 52 meter. Olika ombyggnader av Borgholms slott pågick fram till 1520. Ett nytt skede i slottets historia började när Johan III blev kung. För att kunna uppföra ett nytt slott lät Johan III riva större delen av medeltidsborgen. Byggandet av renässansslottet påbörjades 1572 och pågick till 1592 efter ritningar och under ledning av Dominicus Pahr. Slottet bestod nu av fyra hörntorn och den väs- tra längan och de tre övriga längorna var inte byggda utan bestod av en yttermur med inre loggior. Till detta kommer om- och tillbyggnader av kungshusen samt kärntornet på borggården. Då arbetena avstannade var slottet inte färdigbyggt. Slottet kom senare att skadas i Kalmarkriget 1611-1613. Axel Oxenstierna såg ingen framtid för slottet och han skriver 1633 att det möjligen kunde användas som jakthus. Då pfalzgreven Carl Gustaf, sedermera Carl X Gustaf, fått Öland i förläning, startade en sista ombyggnadsfas. Arbetet med att förvandla resterna av renässansslottet till ett barockslott påbörjades 1652-53, då kärntornet revs. Det var en 28-årig Nicodemus Tessin d ä (1615-1681) som fick i uppdrag att rita och senare leda arbetet med att modernisera slottet. Bevarade ritningar ger oss en bild av hur Tessin tänkt sig slottets utformning. Fyra längor i tre våningars höjd med en stor kvadratisk borggård i mitten, fyra runda hörntorn i samma höjd som längorna, putsade fasader med regelbundet utplacerade fönster och dörrar. Borggården skulle prydas av fyra stora portaler. Efter det att Carl X Gustav avlidit 1660 avstannade arbetet på Borgholms slott. En del av arbetsstyrkan överflyttades till domkyrkobygget i Kalmar som påbörjats 1660 under Tessins ledning. Arbetet på Borgholms slott återupptogs av Karl XI och stod under åren 1687-93 under ledning av Abraham Winantz, Tessins styvson, men exakt hur mycket som gjordes då är inte klarlagt. Ombyggnaden av Borgholms slott blev inte slutförd och under 1700-talet förvandlades slottet allteftersom till en ruin. I den norra längan startade den 14 oktober 1806 en eldsvåda som spred sig och förvandlade slottet till en ruin. 7
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Bostadsvåningar under Johan III:s tid och Carl Gustafs förändringar på 1650-talet Hela den västra längan uppfördes mellan åren 1572 och 1592 då Johan III lät bygga det nya Borgholms slott, hans största nybyggnadsföretag. Endast en mindre del av västra längans medeltida borgrester fick bli del av slottets grundmurar. I den nya bottenvåningen inrymdes bland annat rum för drabanter. En våning upp skapades representativa bostadssviter för kungen respektive drottningen. De två bostadssviterna fick en symetrisk utformning. I centrum ligger rum 226 slottskyrkan även kallad predikosalen där de två bostadsvåningarna sammanstrålade och möttes. Rum 219 i södra delen av längan, var drottningens bostad och benämndes sängkammare och var det innersta rummet i sviten och där med det mest privata rummet. Utanför sängkammaren låg drottningens förmak i tornrummet. Mellan förmaket och slottskyrkan låg rum 221+224, drottningens sal även kallad nedre salen, ett rum som sedan 1600-talet är delat i två rum. Kungens bostadssvit utgår från slottskyrkan och norr om den återfinns rum 229 övre salen, eller kungens sal. Från salen finns en förbindelse till kungens sovrum, kungsmaket i Norra tornet. Från kungsmaket når man sista rummet i rumsfilen, sängkammaren rum 232 genom en sidoingång. Hur färdigställda rummen i kungens och drottningens våning var 1592 är inte helt klarlagt men inredningen bör ha varit påkostad med panelade väggar och tak med ett rikt måleri. Under 1650-talet byggdes slottet om och till av Carl Gustaf, sedermera Carl X Gustaf. Västra längans bostadsvåning blev vid denna tid drottningens våning. Kungens våning förlades till norra längan. Branden 1806 ödelade hela slottet. Idag 2014 är ruinkänslan stark, de tre före detta rummen är försvunna och förvandlade till fyra väggar med himlen som tak. Rum 132 Rum 132 och 232 uppfördes under åren 1572 och 1592 som en del i Johan III renässansslott. Rum 132 byggdes som kammare med tillhörande privet i yttermuren. En igenmurad dörröppning i den östra muren tyder dock på att rummet kanske varit tänkt som förstuga till den intilliggande Drabantsalen, rum 130. Rum 232 Detta rum fungerade som sängkammare med ingång från passagen till rum 231. I rummets sydvästra mur fanns en spis, den spisomfattning som en gång satt här finns troligen magasinerad i Södra källaren. I den nordöstra muren återfanns ett privet med avlopp i muren, enligt gällande renässansideal. Utanför detta rum finns den enda bevarade fönsteromfattningen av kalksten på hela slottsruinen. 8
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Rumssviten sedd från det som ursprungligen var Drottningens förmak och norr ut. Personerna befinner sig i det som var Drottningens sal. 9
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum 1572-1592 Drottningens balkong Drottningens förmak 220 Slottskyrkan Predikosalen 226 Sängkammare 219 Nedre salen Drottningens sal 221 224 Borgholms slottsruin, våning en trappa upp, 1572-1592. Senare förändringar På uppdrag av Karl X Gustav byggdes slottet om under några hektiska år på 1650-talet. Västra längan byggdes på med en tredje våning och rum 323 kom till. År 1783 byggdes rum 132 om för att fungera som arrest. En kakelugn av tegel installerades, trägolv lades in och den nedre delen av rummets enda fönster murades igen. Den övre delen av fönstret försågs med galler. I en beskrivning från 1786 står det att rum 132 fortfarande tjänade som fängelse. Golvet i rummet beskrevs som brädgolv. Takets brädpanel var delvis nedfallen och bjälkarna ovanför ruttna. Ytterligare ovanför bjälkarna fanns en trossbotten med stora fuktskador. Dörren till rummet var beklädd och försedd med två överfall till hänglås. Karmen var lös. Fönstret var delvis igenmurat, den övre delen var försedd med glas samt järngaller. Kakelugnen av murtegel fanns kvar. I samma beskrivning sägs rum 232 ha både övre och nedre bjälklagen förfallna på grund av fukt. Dörren var förfallen och fönstret igenspikat med bräder som ruttnat. Den 14 oktober 1806 förstördes stora delar av Borgholms slott, så som tak och takbjälklag, i en brand. År 1927 sattes ett skyddsglas över ett väggparti intill rum 132 fönster där avtryck av mynt och signeringar syntes i putsen. En ekdörr mot passagen till rum 131 sattes in 1999. 10
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum N Kungens balkong Kungens sovrum Kungsgemaket 231 Övre salen Kungens sal 229 Sängkammare 232 Kungens och drottningens bostadssviter Johan III bedrev under sin tid som regent en omfattande byggnadsverksamhet runt om i Sverige. Han var intresserad och påläst inom området och samlade kunniga hantverkare kring sina byggprojekt. Johan Baptista Pahr fick fullmakt den 9 maj 1572 att vara byggmästare på Borgholm men redan senare samma år övertog brodern Dominicus Pahr hans arbetsuppgifter. De två bröderna kom ursprungligen från Italien. Borgholms slottsruin är speciell eftersom här fick kungen möjlighet att skapa något från grunden. Våningen en trappa upp i Västra längan på Borgholms slottsruin är möjligen ett av de tidigaste exemplen i Sverige på två bostadssviter. Seden med två bostadssviter för kungen respektive drottningen kommer från kontinenten. Fransmannen Jacques I Androuet du Cerceau (1510-1579) förespråkade denna typ av uppdelning som gjordes i Borgholms slott med salen i mitten. Redan Italienaren Leon Battista Alberti (1404-1472) var inne på samma tanke men med omvänd ordning på rummen. Det bäst bevarade exemplet från Johan III:s slottsombyggnader är Kalmar slott. Kontrasten till den avskalade Borgholms slottsruin där endast murarna återstår är stor. Mycket talar för att interiörerna var påkostade även i Borgholms slott. De förändringar som skedde under 1600-talet består i att spisar har tillkommit eller flyttats i rummen och dörröppningar likaså men i övrigt så går det att i princip förstå våningens disposition. 11
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum 131 Jungfrutornet 1a 132:1 2a 4a 132:4 132 132:3 132:2 2b Litterering per våning, rum, väggavsnitt och öppning i väggavsnittet (medsols räknat). 132:3 2a Avser väggyta 3 i rum 132 Öppning i vägg/fönster skrivs exempelvis 132:2a 12
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum 231 Jungfrutornet 1a 232:1 2a 4a 232:4 232 232:3 232:2 2b Litterering per våning, rum, väggavsnitt och öppning i väggavsnittet (medsols räknat). 232:3 2a Avser väggyta 3 i rum 232 Öppning i vägg/fönster skrivs exempelvis 232:2a 13
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum 331 Jungfrutornet 1a 332:1 4a 332:4 3a 332 332:3 332:2 2a Litterering per våning, rum, väggavsnitt och öppning i väggavsnittet (medsols räknat). 332:3 2a Avser väggyta 3 i rum 332 Öppning i vägg/fönster skrivs exempelvis 332:2a 14
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Bildbilaga 15
1. Rum 132, 232, 323. Av de tre rummen återstår idag ett schakt med tre våningar utan bjälklag. Överst syns det segmentformade partiet som en gång var med och bar upp Jungfrutornets tak. 2. Rum 232. Det finns bevarade putspartier på alla tre våningsplan. Den mittersta våningen innehöll rum 232, kungens sängkammare i Johan III rumssvit. 16 3. Rum 232. Mitt på väggen återfinns resterna av en öppen spis. Den spisomfattning som en gång satt här finns troligen magasinerad i Södra källaren. 4. Rum 232. Öppningen till höger i bild, en våning upp, är tänkt att användas som entré till våning 2 från hissen.
5. Rum 231. I detta rum som en gång var Kungsgemak återfinns i mitten av bilden den öppning bakom gallret som kan bli den nya förbindelsen till hissen i rum 232. 17
1. Rum 132. I yttermuren skall det ha funnits ett privet. På bilden ses den senare igenmurade öppningen till detta utrymme. 18 3. Rum 132. På 1700-talet uppfördes en kakelugn på den plats där det ursprungligen funnits en öppen spis.
4. Rum 132. En igenmurad dörröppning i den östra muren kan indikera på att rummet kanske varit tänkt som förstuga till den intilliggande Drabantsalen, rum 130. 2. Rum 132. Bakom den moderna ekporten är rum 132 förbunden med passagen mellan Drabantsalen och rum 131 Jungfrutornet. 19
1. Rum 132. Den delvis igensatta öppningen ut mot Gamla borggården. När igensättningen gjordes på 1700-talet putsades väggarna. På bilden syns det att putsen ansluter till stenen i öppningen. Glasskivan skyddar äldre inristningar. 20 2. Rum 132. Den delvis igensatta öppningen ut mot Gamla borggården. När igensättningen gjordes på 1700-talet putsades väggarna. På bilden syns det att putsen ansluter till stenen i öppningen.
3. Rum 132. Studerar man murverket under fönsteröppningen ser man tydligt att det inte ligger i förband med övrig vägg. Stenarna är också av en annan storlek. 4. Rum 132. Den igensatta öppningen sett inifrån rummet ut mot Gamla borggården. 21
22 Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Ritningsbilaga 23
24
25
26
27
28
29
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum Källor Lakoncinsky, Zygmunt, Borgholms slott. Öland III, 1949. Rosell Ingrid. Borgholms slott och Tessin d.ä. Fornvännen 1998. Rudolfsson, Jim, Borgholms slott, 2003. Vårdprogram Borgholms slottsruin H323, 2011. Lundberg, Erik. Herremannens bostad, 1935. 30
Borgholms slottsruin, hissplacering alt 2 2016 Kalmar läns museum
Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se