Revideringsarbetet har nu pågått i drygt. Nyheter och förändringar i AMA Hus 11 HUS

HUS Samordningsarbete pågår mellan kapitel GSN, HSD och ZSE. Nyheter och förändringar i AMA Hus 11 Arbetet med revideringen av AMA Hus 08 till AMA Hus 11 går nu mot sitt slut. Vi har bearbetat drygt 700 bra remissynpunkter som vi fått från byggbranschen som svar på remissen. Bland de större förändringarna i AMA märks anpassningen till nu gällande eurokoder istället för BKR. TE X T: BO S A M U E L S S O N. FOTO : THORD S KÖ LDEKR A N S. A N D E R S W E S TER. THOMAS LU N D G R E N Revideringsarbetet har nu pågått i drygt ett år och vi räknar med att vara klara till årsskiftet. Utredarnas uppdrag är att gå igenom det avsnitt eller kapitel de ansvarar för och föra in nyheterna ifrån AMA-nytt. Kontrollera att alla hänvisningar till standard eller om ny standard påverkar innehållet i kapitlet. Lägga till ny teknik som är verifierad egenskapsmässigt. Kontrollera och justera alla hänvisningar inom kapitlet till andra kapitel eller avsnitt i AMA och RA. Slutligen bearbeta de remissvar som lämnats. EUROKODER AMA är inget konstruktionshjälpmedel men i många fall berörs innehållet i avsnitten om betong, murverk, stål- och träkonstruktioner av kraven i de standarder som ligger till grund för att utföra konstruktionsberäkningar enligt eurokoder. Hänvisningen till eurokoder sker i många fall genom Boverkets författningssamling, BFS 2011:10 EKS, vilken utgör de nationella kraven med hänvisning till de olika SS-EN standarder som omfattar eurokoderna. Den stora förändringen genom införandet av eurokoder i stället för nationella krav på hur byggnader med dess ingående material ska dimensioneras för att uppnå hållfasthet och säkerhet har påverkat innehållet i ett flertal kapitel i AMA Hus. MÅLFUKTKVOT OCH YTFUKTKVOT I AMA Hus 08 infördes begreppet målfuktkvot för att ange de krav som ska gälla för ett materials högsta acceptabla fuktkvot. Det baseras på en standard SS- EN 14298:2004 som anger målfuktkvo- 78 AMA-nytt Hus 2/2011

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst ten för ett virkesparti vid leverans från såg eller mellanlagringsplats. I standarden anges fuktkvoten som ett värde med ett visst spann, exempelvis målfuktkvot 16 procent får medelfuktkvoten variera mellan -2,5 och +2,0 det vill säga mellan 13,5 och 18 procent. Då detta lämpar sig främst för mottagningskontroll av virkets fuktkvot så har nu ett nytt fast fuktkvotsvärde införts för enskilda virkesdelar och trämaterial som ska kontrolleras vid inbyggnad. Anges nu ytfuktkvot så är det nu ett fast värde, exempelvis högst 18 procent, som anges och som ska gälla vid kontroll av virkesstycken innan dessa byggs in i en konstruktion. Förklaringar av begreppen har förts in under 01.S i RA Hus 11. LUTNINGSTOLERANSER Toleranser och hur dessa bestäms och kontrolleras är ett av de svårare områdena att ta till sig för många, vi får ofta frågor på hur toleranskraven ska tolkas. Därför har vi försökt att förklara hur toleranser ska anges och kontrolleras under 01.S i RA Hus. Avsnittet har förtydligats avseende lutningstoleranser i små utrymmen. I ett flertal av AMAs toleranstabeller anges lutning som längden genom 600, L/600 eller höjden genom 600, H/600. Längden eller höjden anges i mm och avser mätsträckans begränsningslinjer mellan exempelvis två väggar eller golv och tak. I tabell 43.DC Undergolv anges lutningen till L/600 men lägst till ±8 och högst ±20 mm. Eftersom många utrymmen kan ha en mätlängd under 4,8 meter som motsvarar ±8 mm så kan kravet ibland behöva skärpas och nu beskrivs hur man då lämpligen ska gå tillväga. Toleranskraven kan behöva skärpas eller mildras beroende på situation. Om kraven skärps ska man alltid förvissa sig att dessa går att uppfylla med de krav på utsättning, arbetsmetoder och material som man föreskriver. Kraven i tabellerna bygger på erfarenhet av vad som är rimligt och funktionellt. Läs anvisningar om toleranser under 01.S i RA Hus 11. BYGGDELAR 01.S 49 Ett flertal av de toleranskrav som återfinns i AMA finns i byggdelsavsnittet med några undantag i kapitlen om betong och murverk. Alla tabeller i avsnittet är genomgångna och i många fall justerade, för toleranskrav på stålkonstruktioner och stålregelkonstruktioner så gäller krav enligt SS-EN 1090-2:2008. I ett flertal tabeller för betongelement har toleranskraven justerats. Måttdefinitionen för trappor har reviderats med koppling till 01.SH Trappor, sammansatta, tabell 01.SH/-1. SAMORDNING MED SÄKER VATTEN Branschdokumentet Säker Vatten avser installationskrav och anvisningar för rörinstallationer i byggnader. Dokumentets innehåll är samordnat med innehållet i AMA VVS. För att rörinstallationer, wcstolar, handfat med mera ska kunna fästas in på ett säkert sätt krävs ofta förstärkningar i regelkonstruktioner med kortlingar, plywood- eller plåtskivor, dessa åtgärder måste samordnas mellan VVSoch byggprojektören. Vi har sett över de hänvisningar som återfinns i AMA och RA Hus och kompletterat vid behov. En helt ny kod har tillkommit, 49.B Schakt i hus, avsedd för installationsschakt som passerar genom flera bjälklag. Som krav på schaktets utförande anges tät botten. Botten ska luta mot ett skvallerrör som kan leda ut läckande vatten på en synlig plats. Läs mer om AMA Hus och Säker Vatten i en separat artikel i detta nummer av AMA-nytt. KAPITEL B Avsnitten som innehåller förarbeten, hjälparbeten, saneringsarbeten, flyttning, demontering, rivning, röjning m m har setts över avseende hänvisningar till författningar, standard med mera. En ändring av kraven på personer som utför mätningsarbeten har införts i BJC Geodetiska mätningsarbeten för hus eftersom den gamla mätningskungörelsen har upphävts. Nu hänvisas till Lantmäteriets rekommendationer. KAPITEL E Material- och varukrav har anpassats till SS-EN 206-1 och SS 137003. PLATSGJUTNA KONSTRUKTIONER En anpassning till eurokoder har skett och nya krav på utföranden, kontroll och kompetens hos de som utför och övervakar betongjutningar har införts enligt SS-EN 13670. Material och varukrav för betonggjutningar har anpassats till SS- EN 206-1 och SS 137003 och den som leder arbetet ska ha kompetens enligt AMA-nytt Hus 2/2011 79

HUS klass 1-T. Kraven på delmaterial i betong har ändrats, vilket också gäller för infärgad betong. Nya råd om vakuumbehandling och härdning har ändrats och utökats, likaså råd om kontroll som utökats i anslutning till kraven i SS-EN 13670. Nya råd om toleranskrav på industrigolv har införts med hänvisning till Betongrapport 13-2008. Alla texter som berör uttorkning av byggfukt i betong har setts över och justerats. KAPITEL F MURVERK En anpassning av krav och råd till eurokoder och aktuella standarder som följd av detta har gjorts i hela kapitlet. Ny text om förankring av murverk i anslutande konstruktionsdelar har införts i alla avsnitt som behandlar olika typer av mursten. KAPITEL G KONSTRUKTIONER AV MONTERINGSFÄRDIGA ELEMENT Kapitlet består av förtillverkade konstruktioner av flera material, betong, lättbetong, stål, trä samt isolerelement och glaselement. Genomgående har anpassning skett till gällande eurokoder för respektive avsnitt. Betongavsnittet GSC har justerats med bland annat krav på att BBC-Certifieringsregler för betongelement uppfylls. Även här har tillsatsmedel i betong justerats, likaså kraven på infärgning av betong. Stålavsnittet i GSM har reviderats avseende utförande och kontroll som ska ske enligt SS-EN 1090:2008. Under material och varukrav framgår att stålmaterial nu ska vara CE-märkt och här har en anpassning skett mot nu gällande standard för stålmaterial. Nya krav och råd har införts för fästdon och förband. Nya krav finns för blästring vid rostskyddsbehandling, det ska nu finnas en ansvarig person för rostskyddsarbeten, likaså återfinns nu krav på ansvarig person för arbetsledning och tillsyn under utförandekrav. Toleranskrav ska ställas enligt SS-EN 1090:2008. Nya krav och råd för grund och tilläggskontroll har införts I avsnitt GSC ställs nu krav på att BBC-Certifieringsregler för betongelement uppfylls. under GSM.14 för stålpelare och balkar. Ny kod, GSM.16 finns för stålskorstenar med tillhörande krav på bland annat stålets livslängd, toleranser och temperaturkrav på rökgaser. GSN som behandlar förtillverkade konstruktioner av trä har kompletterats med nya råd om CE-märkning och märkning av konstruktionsvirke. Nya råd om målfuktkvot och ytfuktkvot återfinns nu här. Reviderade krav och råd finns för fingerskarvat virke enligt SS-EN 385. I båda träavsnitten har kraven på att infästningar av spik och skruv inte får bilda fukt-ansamlande fickor i paneler utomhus införts. Nya krav på att förtillverkade trätakstolar ska vara CE-märkta enligt SS-EN 14250:2010 har införts. En ny figur på förstärkning av takfot för bättre infästning av rännkrokar har tillkommit. Hela avsnittet om limträ under GSN.2 är i princip omskrivet och uppdaterat avseende både trä och lim med mera. I GSP, avsnittet om isolerelement, har krav och råd reviderats för fästdon och infästningar av isolerelement. Hela kodstrukturen har setts över och en minskning och sammanslagning av koder och rubriker har gjorts för isolerelement för kyl- och frysrum. GSR om glaselement är reviderat och bland annat har krav och råd ändrats för glaskanter och bärprofiler, dessa ska nu vara typprovade och godkända. Nya krav har införts för infästning av konstruktionstekniskt limmade glaselement, så kallad Structural Glazing. Som kvalitetskrav för utförande av glastak gäller i tilllämpliga delar av SS-EN 1383 KAPITEL H OM LÄNGDFORMVAROR AV STÅL OCH TRÄ HSB som behandlar stål som inte är förtillverkat innehåller i princip samma ändringar som GSM. HSD om trä har i stor utsträckning omarbetats och innehåller en hel del nyheter. Rubriken för HSD.1 konstruktioner av längdformvaror av furu eller gran har ändrats till barrträ för att ge möjlighet att beskriva även andra träslag av barrträ. Text om målfuktkvot och ytfuktkvot har införts. Vid inbyggnad får trä ha en maximal fuktkvot av 18 procent för att undvika mögelskador. Krav på virkeskvalitet enligt sorteringsreglerna i SS-EN 1611-1 har kompletterats och justerats under många koder och rubriker. Konstruktionstekniskt träskydd innebär att konstruktionen i sig skyddar virket från att angripas av rötskador vilket genomgående förordas i AMA och RA, man får 80 AMA-nytt Hus 2/2011

ange om virket ska vara träskyddsbehandlat genom tryckimpregnering eller annat skydd. HSD.16 som behandlar fasadpanel har kompletterats i flera avseenden, bland annat har panel av limträ tillkommit under ny kod och rubrik. Hela avsnittet har reviderats, bland annat avseende figurer som förtydligar läktningen bakom fasadpanelen. Även i HSD är avsnittet om limträ, HSD.2, i princip helt omskrivet. KAPITEL I OM ISOLERVAROR Innehållet har uppdaterats mot den nu gällande standarden för isolervaror. Avsnittet har också kompletterats med ett antal koder och rubriker för termisk isolering av dränerande cellplast i kryputrymme, under platta och utanpå grundkonstruktion, samt på yttertak. KAPITEL J AVSNITT JS TÄTSKIKT Hela kapitlet är genomgånget och många texter har justerats. Däribland texter om avvattning för att samla dem på ett bättre sätt. Maxnivån för kvarstående vatten har ändrats från 20 till 30 mm. Nya beteckningar för brandegenskaper på tätskikt har införts. Samtliga tabeller och figurer är nu reviderade. AVSNITT JT TAKTÄCKNING OCH VÄGGBEKLÄDNAD AV PLAN PLÅT Hela innehållet i kapitlet är genomgånget, vilket har medfört en mängd justeringar av texter och framförallt figurer, samtliga är omritade. I hela AMA och RA 11 har kvalitetskraven för rostfri plåt setts över, vilket innebär att mer enhetliga krav nu ställs. Nu gäller 1.4401 alternativt 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Även detta avsnitt påverkas av eurokoderna för vindlast. Dimension på skruvar måste redovisas i handlingarna eftersom de är beroende av klammertyp för infästningen av plåten. Klammer ska aldrig fästas med ett större avstånd än 600 mm. På höga byggnader kan plåtens bandbredd behöva minskas till 300 mm i randzon med avseende på risken för utmattningsskador på grund av vindlasten. Figurer om fotplåtar har justerats, nu föreskrivs generellt att fotplåt dras upp under falsen mellan taktäckningen och fotrännan. Minsta fall på fönsterbleck ska vara 14 grader. För infästning av fönsterbleck i murverk finns nu ett fästbleck av rostfritt stål som muras fast. Samordning har skett mellan kraven på plåtanslutningar i putsavsnittet och avsnitt JT.-5 för att minska risken för vatteninträngning i fasadkonstruktionen. AVSNITT JU OM TAK OCH VÄGG- BEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR Innehållet omfattar natursten, betongoch tegelpannor samt takbeläggning av trä. Hela avsnittet är genomgånget och uppdaterat. En ny rubrik har införts - JUB.114 Taktäckningar av skiffer, där föreskrifter om utföranden vid taklutningar ner till 14 grader kan redovisas. Vid denna lutning läggs skiffer på underlagstäckt trä och läkt. Vid taklutningar över 22 grader kan skiffer läggas på underlagstäckt trä utan läkt. För takpannor av tegel och betong har råden om uppkilat taksprång tagits bort. Vidare anges inte längre i AMA om pannor ska vara falsade eller ofalsade. Detta ska projektören ange. Ett skäl till detta är att det idag finns ett större utbud av olika takpannor. Under JUH Taktäckningar och väggbeklädnader av överläggsplattor av trä har text och figur för faltak har införts, sådana är inte vanliga i nyproduktion men kan förekomma vid renovering av gamla trähus. AVSNITT JV OM TAK OCH VÄGGBEKLÄD- NADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR AV PLÅT Även detta avsnitt är helt genomgånget och reviderat avseende texter och figurer. Föreskrifterna om infästningar, typ av skruv med mera vid profilerad plåt har preciserats och utvecklats. I detta avsnitt liksom JT gäller att projektören med hjälp av de råd som finns i ZSE eventuellt ska bedöma om högre materialkrav ska gälla för de fästdon som ska användas med tanke på rådande miljö. KAPITEL K SKIVOR Hela innehållet i kapitlet har justerats, men framförallt med avseende på infästning och val av fästdon för olika skivtyper och miljöer. För val av själva fästdonets korrosionsegenskaper hänvisas till ZSE. Klass P 30 för konstruktionsplywood försvinner och istället gäller att dimensionera med hjälp av eurokoder. Nya koder och rubriker har tillkommit för kompakta plastskivor under KKB och P 30 klassen för plywood slopas och istället ska dimensionering ske enligt eurokoder. AMA-nytt Hus 2/2011 81

HUS under KYC Skikt av plastlaminatskivor har ny text införts. KAPITEL L OM PUTS OCH MÅLNING LBS är avsnittet om puts som också är helt genomgånget med ny text om bland annat puts på mineralull. De så kallade enstegstätade putssystemen får användas på underlag av oorganiskt material, betong eller murverk. På underlag av regelverk och skivor ska putsskikt och isolering vara skild från underlaget med en luftspalt för att undvika fuktvandring in i väggkonstruktionen. Putssystem ska vara utprovade och godkända, exempelvis genom SPs P-märkning. Nya putsstrukturer har tillkommit i bildlikaren för puts som också flyttats till rätt plats under LBS. Ett förtydligande av vad som avses med tunn- respektive tjockputs har lagts till. LCS är avsnittet om målning som också genomgått en revidering. Nu har det fastställts en ytfuktkvot vid målning utomhus på träunderlag, 16 procent för fasad och 15 procent för fönster. En ny tabell har tillkommit under LCS.211 Målning av fasad och fasaddetaljer, tabellen visar på lämpliga val av färgtyper vid ommålning, beroende på befintligt målat underlag. LES Klotterskyddsbehandling i hus är en helt ny kod och rubrik i AMA Hus. Kraven under Material och varukrav avser klotterskydd av betongytor. LFS Träskydd i hus har reviderats till nu gällande förutsättningar för tryckimpregnering. Det innebär bland annat att även gran kan impregneras, i en egen träskyddsklass NTR Gran. En sådan impregnering ger inte fullgott skydd mot röta och insektsangrepp. 95 till 90 procent vid läggning av parkett på underlag av plastfolie. Om plastfolien inte används så krävs ett RF på 60 procent för att läggning av parkett ska kunna göras. Avsnittet om beläggningar och beklädnader av massa, MH och MK, är också helt uppdaterade. KAPITEL NS OM SAKVAROR I HUS Innehållet i kapitlet behandlar fönster, dörrar och luckor, installationsgolv och undertak plus en mängd andra sakvaror exempelvis taksäkerhetsanordningar med mera. En stor del av dessa varor är baserade på standarder, vilka nu gåtts igenom och text i AMA och RA har reviderats vid behov. Texter och figurer om lås och larmanordningar som är inbyggda i dörrar och fönster har reviderats. Nya RA-texter om inbrottskydd har också tillkommit. Hänvisningar har införts till TMFs anvisningar för infästning av dörrar och fönster. Likaså har kraven på fuktkvoter för fönster och fönsterdörrar reviderats. Avsnittet om portar är reviderat utifrån ny standard. Nya krav på korrosionsskydd för gallerdurk har införts. NSJ OM TAKSÄKERHETSANORDNINGAR I RA Hus 11 finns rådtexter om att behovet av taksäkerhetsanordningar bör baseras på en riskanalys i stället för enbart vad som anges i BBR. Figurerna med genomgående infästningar som är det som tidigare varit dominerande har helt tagits bort från AMA och RA. Vid taktäckningar av plan plåt används idag nästan uteslutande falsfästen för montering av taksäkerhetsanordningar. Användning av falsfästen förutsätter enligt AMA Hus 11 att taktäckningen är dubbelfalsad. För olika taksäkerhetsanordningar har tidigare i AMA angetts c-avstånd mellan fästen(konsoler). Eftersom alla taksäkerhetssystem ska vara certifierade och provade samt att montering ska ske enligt tillverkarnas monteringsanvisningar har dessa uppgifter tagits bort ur AMA. Avstånd mellan fästen ska redovisas i handlingarna. KAPITEL X OM INREDNING OCH STORKÖK Vid revideringen av Hus AMA 98 till AMA Hus 08 blev kapitel X inte uppdaterat i samma utsträckning som de övriga utan den stora nyheten var att spisar, kyl, disk och tvättmaskiner med mera flyttades från installationsdelarna till AMA Hus, samtidigt som standardhänvisningar uppdaterades. Nu har hela KAPITEL M BELÄGGNINGS- OCH BEKLÄD- NADSVAROR I HUS Kapitlet är genomgånget och uppdaterat, speciellt i avsnitten som berör våtrum. En avstämning har skett mot de branschregler som finns, BBV och Säkra Våtrum, men även mot Säker Vatten för rörinstallationer. I avsnittet om trägolv har kravet på RF i betongunderlag sänkts från Avsnitt NSJ om taksäkerhet är nu uppdaterat! Nu gäller det att säkerhetsanordningarna också används. 82 AMA-nytt Hus 2/2011

BO SAMUELSSON Projektledare AMA AB Svensk Byggtjänst inredningskapitlet reviderats. Mycket ny text har tillkommit, framförallt i RA om olika inredningsenheter och även textilier i avsnitt XB. Samma genomgående revidering har gjorts i avsnittet om storköksutrustning, XCB om inredningar och XL om maskinutrustning samt XM om kyl och frysenheter. Det innebär att ett antal nya och ändrade koder och rubriker samt texter finns för utrustning som tidigare saknats. Även kraven på bygghandlingar och dokumentation under YV och YX har påverkats. KAPITEL YS OM MÄRKNING, KONTROLL OCH DOKUMENTATION Redan i rubriken har en ändring skett då provning ersatts med kontroll. Begreppsändringen har sedan genomförts i hela avsnittet YSC som nu behandlar kontroll på ett mer ingående sätt än tidigare i likhet med förändringar som redan införts i AMA s installationsdelar och i AMA Anläggning 10. Övergripande finns en allmän beskrivning av vad kontroll och egenkontroll innefattar. Begreppet utökad mätosäkerhet beskrivs. Nya koder och rubriker har införts för de olika kontrollmetoder som finns för mätning av bland annat RF i betongbjälklag, kontroll av fuktkvot i trä, lufttäthet och vattentäthet med mera. Under YSC.13 Kontroll av relativ fuktighet, RF har text och tabell reviderats för mätdjup i bjälklag och texten avseende betong med lågt vct justerats. KAPITEL Z OM TÄTNING OCH FÄSTDON Avsnitten är reviderade till nu gällande krav enligt standard, vilket gäller framförallt ZSE om fästdon som är anpassat till kraven i eurokoderna för sammanfogning och infästning av olika material. En genomgående revidering i hela AMA och RA har nu medfört att alla krav på fästdon i respektive kapitel hänvisar hit. Här finns nu hjälp att välja rätt kvalitet på korrsionsskyddet för fästdon beroende på i vilken miljö som de ska användas. Likaså vilken typ av fästdon som ska användas i olika infästningar. Avsnittet har en hel del tabeller för att man lättare ska kunna hitta de krav som finns för dimensionering av infästningar i de olika eurokoderna.