FoU-studie om Socialpsykiatriska enheten i Botkyrka Gunnel Andersson, Tomas Bons,
Bakgrund Som ett led i sin verksamhetsutveckling genomförde Botkyrkas socialpsykiatriska enhet en total översyn av sin verksamhet 2016. Enheten gav FoU Södertörn i uppdrag att genomföra en utvärdering av delar av denna verksamhet. FoU fick i uppdrag att undersöka brukarnas erfarenheter av enhetens boende-, boendestöd- och sysselsättningsverksamheter; vilka synpunkter har brukarna på enhetens styrkor och svagheter och inom vilka områden kan man utveckla verksamheten. Utöver brukarna intervjuades anhöriga och representanter för intresseorganisationer om deras erfarenheter av Botkyrkas socialpsykiatriska arbete. Datainsamlingen genomfördes främst via intervjuer men även genom deltagande observation vid samtliga sysselsättningsverksamheter.
Bakgrund Den metod som utvecklades vid FoU för att genomföra studien kan kallas högintensiv utvärdering; fyra forskare involverades för att under en kortare period samla in och bearbeta en större mängd diversifierad data (se vidare under fliken Utveckling på FoU Södertörns hemsida).
Resultatet Det sammanlagda resultatet presenterades muntligt vid tre tillfällen för personal, brukare och anhöriga. För övriga intresserade publiceras här det bildmaterial som sammanställdes inför den muntliga presentationen.
Syftet med studien: Att sammanställa brukares, närståendes och brukarorganisationers erfarenheter av hur Botkyrkas socialpsykiatri fungerar. Motsvarar verksamheterna brukarnas förväntningar, behov och önskemål? Vad fungerar bra och vad kan utvecklas?
Metod/tillvägagångssätt: Presentation av FoU-studien 2015-12-11 på Socialpsykiatrins dag i Botkyrka Workshop med personal 2016-01-14 (11 deltagare som representerade personal på boenden, sysselsättningar, handläggning, boendestöd och kvälls- och nattpatrullen) Gruppintervju med närstående 2016-01-19 (5 personer)
Metod/tillvägagångssätt forts.: Enskilda intervjuer med 14 brukare med olika erfarenheter av stöd från SPE 8 kvinnor och 6 män varav 8 mellan 20-30 år 4 mellan 41-50 år 2 mellan 50-70 år
Metod/tillvägagångssätt fort.: Besök på sysselsättningsverksamheterna Chiquita, Enter, Axet, IPS och Bryggan Intervjuer med personal (11) och med brukare (10 enskilda intervjuer och 6 i en gruppintervju) Intervju med anhörigsamordnare
Metod/tillvägagångssätt forts.: Intervjuer med representanter för intresseorganisationer lokalt, regionalt eller centralt (RSMH, Attention, IFSAP, NSPH) Rundringning till samtliga boenden för att rekrytera fler intervjupersoner i grupperna unga vuxna och de med komplexa problem (gav ej resultat). Några av de personer vi intervjuat sitter även med i Inflytanderådet.
Vad vi gjort: Besök i verksamheter Intervjuer Workshop med anhöriga Workshop personal ANALYS, KOPPLING TILL FORSKNING Intervjuer med brukarorganisationer
Psykiatrireformen Psykiatrireformen kan sägas vara grunden till socialtjänstens socialpsykiatriska enheter. I samband med reformen överfördes boendestöd- och sysselsättningsverksamheter från landstinget till kommunen (Andersson 1997, 1998).
Psykiatrireformen Reformens huvudbudskap: Förbättra psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet och gemenskap i samhället (Prop. 1993/94:218)
Psykiatrireformen Ett annat sätt att uttrycka psykiatrireformens intentioner är att människor med allvarliga psykiska problem/funktionsnedsättning ska: Få det bättre & Må bättre
BOENDEN & BOENDESTÖD
Sammanfattning boenden/boendestöd Risk att betona autonomi på bekostnad av behovet av stöd: Har självständighet blivit en överordnad princip på bekostnad av psykiskt välmående och välbefinnande? Risk att betona det praktiska på bekostnad av det sociala. Risk att bortse från betydelsen av en aspekt av det sociala: att trivas med livet - det roliga och trevliga.
Det sociala och det praktiska De sociala och emotionella behoven riskerar att underordnas de behov som är av teknisk och praktisk natur.
Rangordning av sociala behov? De sociala behoven, i sin tur, riskerar att bedömas hierarkiskt som att vissa sidor av det sociala livet skulle vara mindre viktiga (för det psykiska måendet) och därmed inte tillhöra det professionella fältet.
Vikten av det roliga och trevliga Psykisk hälsa och välbefinnande kräver mer än frånvaron av psykiatriska symptom; det kräver också att livet är lite roligt och trevligt (Rook 1987; Davidson et al 2001; Andersson 2009; Andersson & Gustafsson 2014).
SYSSELSÄTTNING
Sysselsättningens betydelser Betydelsen av att kunna gå vidare och att få vara kvar eller komma tillbaks. Gemenskap och avskildhet (möjligheten att hålla sig för sig själv, förståelse för en dålig dag ). En fristad: Få träffa andra med liknande problem; får må dåligt; slippa hemlighållandet; slippa press och krav; inget tvång.
Sysselsättningens betydelser Social betydelse: Ett socialt sammanhang; en fast punkt ; mitt hem och min familj ; någonstans att gå ; att ha något att göra ; känna att man gör nytta.
Sysselsättningens betydelser Social förändring/återhämtning: Förändrat livet, blivit mer social och utåtriktad, mognat, fått ökat självförtroende vågar mer, inte längre socialt isolerad i hemmet, mår bättre, mindre ångest, slutat med mediciner.
Sysselsättningens betydelser Maten! Att få hemlagad och vällagad mat Att laga mat tillsammans/att slippa laga maten Att äta tillsammans med andra Billig mat
Sysselsättning för få alternativ Det saknas insatser som passar. Jag behöver komma ut ur lägenheten. Vart ska man ta vägen på dagarna? Mina vänner har arbeten och jag har begränsat med pengar att göra något för, men de enda alternativen de har haft har varit Bryggan. (Medelålders kvinna)
Utvecklingsområde: utvidga möjligheten till sysselsättning En verksamhet öppet på helger (och kvällar) Fler träfflokaler lokaliserade i individernas närmiljö (Fyren svårt saknad av såväl enskilda brukare, brukarnas intresseorganisationer som anhöriga). Jag blev väldigt besviken för det var en väldigt bra träffpunkt. Jag gick ju själv där. Man kunde gå dit och fika, träffa folk. Grupper som träffas baserat på intressen: stickcafé, biobesök, bokcirkel, stadsvandring... Vård- och stödsamordnare samordnar?
Utvecklingsområden sysselsättning Vad händer på sikt? Forskning pekar på risker att hamna i ett ekorrhjul av åtgärder och väntan på ytterligare åtgärder. Dvs ett episodiskt liv: praktik/projekt varvat med väntan på ny praktik/projekt (Andersson & Gustafsson 2014, Bringlöv 2015). Hur ser det ut i Botkyrka? Hur ser uppföljningarna ut? När görs de?
UNGA VUXNA
Ett kapitel för sig? Strukturerad gruppverksamhet passar inte alla Intervjuperson: Nu var jag bara där några gånger för jag tyckte det inte var min grej. Intervjuare: Grupper fungerar inte för dig? Intervjuperson: Nej, och det gör det fortfarande inte. Strukturerad gruppverksamhet passar inte alltid (fas i livet, mående etc.) Ett förmodat mörkertal som inte fångas upp av Chiquita, Enter, IPS.
Tidigare studie har visat Vägen ut ur hemmet komplicerad räcker inte med vetskapen att det finns någonstans att gå: Behövs också stöd att ta sig ut ur hemmet. (Andersson 2006)
och ytterligare en viktig aspekt Ingen frågade de unga vuxna: vad gör du om dagarna? (Andersson 2006) Trots kontakt med socialtjänst och/eller Psykiatri
INTRESSEORGANISATIONER
Intresseorganisationerna om SPE:s verksamhet Boendestöd Hög samstämmighet med brukares och anhörigas synpunkter. Arbete, sysselsättning, fritidsaktiviteter och träfflokaler: Sysselsättning ska vara meningsfull och ej behovsprövad, för lite fritidsaktiviteter, nedläggningen av träfflokalen Fyren mycket dåligt. Om inriktningen att få ut folk i arbetslivet: Tanken är god men det passar inte alla. En bättre ambition borde vara att försöka få folk att må bra än att få ut dom i arbete. Boende och boendestöd: Ett hem en plats där man känner sig trygg och där man har sin utgångspunkt viktigt att vara säker på att få bo kvar (i ett organiserat boende) över tid. Samt ett bra, stabilt och säkert hem är en grundläggande förutsättning för att en god behandling av psykisk ohälsa ska kunna genomföras i öppna former. Gruppboenden är bra om det är bra personal där. Om man väljer att bo tillsammans med andra ska den personliga integriteten ändå vara skyddad. Boendestöd är bra och det ska vara kontinuitet i boendestödet endast en eller på personer som träffar brukaren. Kvälls- och nattpatrullen är bra. Arbetsmetoden Ett Självständigt Liv (ESL) kan vara bra för en del (ev. de unga), men inte för alla. Alla kan inte få ett självständigt liv.
SAMMANFATTANDE TEMAN
Sammanfattande teman Hur motverka brister i det sociala stödet: stödets innehåll och personalens förhållningssätt? Hur skapa fler sysselsättningsalternativ? Hur göra med unga vuxna?
Brister i stödet Hur motverka brister i det individuella stödet? Hur öka engagemang & motverka initiativlöshet hos personalen? Hur balansera strävan efter självständighet med risken för övergivenhet? Hur uppvärdera betydelsen av det sociala? Hur uppvärdera betydelsen av det roliga och trevliga?
Boendeinstitutionalisering? Vilka regler och rutiner finns - varför finns de och för vem? Hur motverka institutionellt förhållningssätt?
Hur utveckla sysselsättningen? Verksamheter öppna på helger (och kvällar)? Fler träfflokaler lokaliserade i individernas närmiljö? Grupper som träffas baserat på intressen? Vilken typ av verksamhet behövs för unga vuxna? Hur skapa en verksamhet som inbegriper stöd att ta sig dit?
Avslutning Vad är bra och vad behöver förändras? Hur behöver verksamheten se ut för att överensstämma med brukarnas behov och önskemål? Vad behöver vi göra för att ta oss dit? Vilka aktörer behöver finnas med? Hur kan vi se om vi är på rätt väg?
Litteratur som använts för att sätta in studien i ett större sammanhang: Andersson, G. (1997) En gruppbostad blir till dokumentation av psykiatrireformen, delrapport I. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad. Andersson, G. (1998) En gruppbostad första året. Dokumentation av psykiatrireformen, delrapport II. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad. Andersson, G. (1999) Utvärdering av psykiatrireformen i Huddinge kommun ur den psykiskt funktionshindrades perspektiv. En intervjustudie. Rapport, Huddinge kommun. Andersson, G. (2005) Att bo eller att ha ett hem människor med svåra psykiska problem och boendefrågan. I: Sundgren M. & Topor A. (red) Social psykiatri. Stockholm: Bonnier Utbildning. Andersson, G. (2006) Gör man något får man ett liv. En metod-, kartläggnings- och intervjustudie om sysselsättning för yngre personer med psykisk ohälsa. Kompetensfonden, stadsledningskontoret, Stockholms stad, Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar. Andersson, G. (2007) Uppföljning av Kravatten en verksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltning, Stockholms stad. Andersson, G. (2008) En brukaruppföljning av den socialpsykiatriska verksamheten ToRa. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad. Andersson, G. (2009) Vardagsliv och boendestöd - en studie om människor med psykiska funktionshinder. Avhandling. Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet. Andersson, G. (2011) Boendestöd - samspel, vardagsverklighet och självbild. I Sundgren, M. & Topor, A. (red) Psykiatri som socialt arbete. Stockholm: Bonnier Utbildning. Andersson, G. & Gustafsson, H. (2014) Vardagsliv och samhällsstöd - en studie om personer mellan 20 och 35 år med psykisk funktionsnedsättning. Rapport nr 132/14. FoU-Södertörn. Andersson, G., Gustafsson, H. & Bringlöv, Å. (2015) Boendestöd - Stockholm Södertörn Gotland - Delrapport: Intervjustudie. Rapport nr 133/15, FoU Södertörn. Davidson, L., Haglund, K.E., Stayner, D.A., Rakfeldt, J., Chinman, M.J. & Tebes, J.K. (2001) It was just realizing that life isn t one big horror : A Qualitative Study Of Supported socialization. Psychiatric Rehabilitation Journal, 24, 3, 275-292. Proposition 1993/94:218 Psykiskt stördas villkor. Rook, K.S. (1987). Social Support Versus Companionship: Effects on Life Stress, Loneliness, and Evaluations by Others. Journal of Personality and Social Psychology, 52, 6, 1132-1147. Svanström, J. & Sandling, E. (2007) Att bli självständig i ett socialt sammanhang. Brukare och boendestödjares syn på arbetssätt inom socialpsykiatrin hur brukare och boendestödjare uppfattar det arbetssätt som Botkyrka kommuns socialpsykiatriska enhet (SPE) arbetar efter. Rapport 57/07. FoU Södertörn