Stenålder i Låssby. Björlanda 323:1 Björlanda socken Boplats Förundersökning Göteborgs kommun. Sara Lyttkens

Relevanta dokument
Fornlämning Tuve 76. Ulf Ragnesten. Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun

Arkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun.

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby

Stenålder vid Lönndalsvägen

Mindre slutundersökning vid Skomakaregården

Utredning i Skutehagen

Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik

Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård

kv. Idogheten Mats Sandin och Johan Thörnqvist

Förundersökt stenåldersboplats

Mindre förundersökning i Låssby

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4. Räbbåsvägen. Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun.

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Stensättning i Säveåns dalgång

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6: 1. Utkant av boplats. Västra Frölunda 343 Fiskebäck 87:8 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun.

ort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s

Arkeologisk förundersökning i Gunnilse

Äldre stenålder på Näset

Utredning kring Kvillebäcken

Kulturlager på Postgatan 2

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Förundersökta stenåldersboplatser

Forntida stenpackningar

Strandnära aktivitetsplats i Hästevik

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Utredning vid Ängås gård

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12

Två olika fornlämningar

Arkeologisk rapport 2012:4. Sörredsmotet. Sörredsmotet, Lundby socken Arendal 12:117 Utredning 2011 Göteborgs kommun.

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Forntid i Hulan, Askim

Torpaskolan. Göteborg 307 Bytomt/gårdstomt Förundersökning Slutundersökning Göteborgs kommun. Tom Wennberg

Stenåldersboplats i trädgård

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

En mikrospånkärna och några flintavslag på berget

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Forntida spår i hästhage

Rapport 2012:26. Åby

Utkanten av en mesolitisk boplats

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Under Rocklundas bollplaner

Arkeologisk rapport 2013:2. Kvibergs sluttningar. Göteborg 464 och 467 Kviberg 741:27 Boplatser Förundersökningar Göteborgs kommun.

Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Lite stenålder i Lilleby

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2014:5

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Bohusläns museum RAPPORT 2018:12

WIESELGRENSGATAN. Särskild arkeologisk utredning Tuve 15:208 m fl. Tuve socken, Göteborgs stad. Rapporter från Arkeologikonsult 2007: 2142

Askims socken, Göteborgs kommun. Lindås 1:3 och 1:133. Arkeologisk utredning. Karin Olsson

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

Stora Sjögestad 20:1

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Milleniemonumentet vid Stora Teatern Ravelin Prins Carl

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Björlanda 299 inom Låssby 3:5

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Kvadratisk stensättning i Källarp

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi

Tre nya tomter i Ekängen

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF:

Avgränsning i Åh. Arkeologisk förundersökning RAÄ Forshälla NY2, Åh 1:20 Forshälla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :38

Säve 242 inom Skogome 7:1 i Säve socken, Göteborgs kommun

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

del av raä 297 Hammar 1:5

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Svallade avslag från Buastrand

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Odalbygden 7. Rapport 2018:106 Arkeologisk utredning, etapp 2. Östergötlands län, Östergötland, Linköpings kommun, Slaka socken.

Hålta 1:4 1. Hålta 1:4. Arkeologisk förundersökning Hålta 1:4, Hålta socken, Kungälv kommun. Jan Ottander

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk efterundersökning vid Svenljunga naturbruksgymnasium

Optokabel vid Majstorp

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Mesolitisk boplats i Kullavik

En stensättning i Skäggesta

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Arkeologisk utredning i Skepplanda

Vedbo, Eriksborg. Nybyggnation av småhus. Särskild utredning. Eriksborg, Vedbo 59 Skerike socken Västmanland. Anna-Lena Hallgren

Västnora, avstyckning

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Rapport efter en arkeologisk förundersökning i kvarteret Stenhuggaren 14 Visby, Gotlands region och län

Transkript:

Arkeologisk rapport 2013:12 Stenålder i Låssby Björlanda 323:1 Björlanda socken Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs stadsmuseum 2013 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslag: Undersökningsområdet vid fastighet 2:89 efter avbaning. Foto mot söder. TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

BJÖRLANDA 323:1, FASTIGHET 2:89 Arkeologisk förundersökning SAMMANFATTNING På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs stadsmuseum utfört en förundersökning i den nordöstra delen av fastighet Låssby 2:89, Björlanda socken, Göteborgs kommun. Detta med anledning av exploatering i form av husbygge som skall utföras på plats. Förundersökningen inleddes med en avbaning av en mindre yta inom fastigheten som fick arbetsnamnet NY A. På ytan grävdes totalt åtta stycken meterrutor. Fynden som påträffades utgjordes av ett flertal spån, mikrospån och avslag. Redskapen var mycket få och inga anläggningar påträffades. Fynden antyder att denna yta härrör från senmesolitikum och kan med stor sannolikhet hänföras till Lihultkulturen. Även höjden över havet stämmer med denna datering. Efter avslutad undersökning lades fornlämningsytan till i beskrivningen av boplatsen Björlanda 323:1. Den aktuella ytan kan betraktas som slutundersökt då inga ytterligare terrängytor finns att gräva ut. Ingen vidare undersökning av den berörda ytan inom fastigheten anses nödvändig och inget hinder för byggnation finns ur arkeologisk synvinkel. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-18740-2013 GSM dnr 954/13 Uppdragsgivare: Låssby utveckling AB Läge: intill Gamla Sörredsvägen, Björlanda sn, Göteborgs kommun (figur 1-3). Ekonomisk karta: 7B 1c Koordinater i rikets nät: E: 140478,6 N: 6402 296,7 (SWEREF99 12 00) Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: 2013-06-27 t.o.m 2013-06-28 Undersökt yta: 89 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: 32 Antal maskintimmar: 4 Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: Sara Lyttkens GSMA nr: 130014

Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Fornlämningens läge (ring) på centrala Hisingen i Göteborgs kommun. Blå kartan, skala 1:100 000. 4

Stenålder i Låssby Figur 2. Förundersökningsområdet med arbetsnamn NY A markerat fastighetskartan. Närliggande fornlämningar i Låssbyområdet, inklusive den större delen av Björlanda 323:1 syns även på kartan. 5

Göteborgs stadsmuseum TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Fornlämning Björlanda 323:1 ligger i ett fornlämningsrikt område i Låssby på centrala Hisingen (figur 1 och 2). Närområdet består av ett småbrutet odlingslandskap med delvis bebyggda tomter och ägor. Den aktuella ytan som under förundersökningens gång gick under arbetsnamnet NY A, ligger helt intill Gamla Sörredsvägen medan resten av fornlämning Björlanda 323:1 ligger på den motsatta sidan av vägen (figur 2). Undersökningsområdet ligger på en höjd av cirka 23 meter över havet. Flera närbelägna fornlämningar har delundersökts eller ytplockats och visat sig ha datering till brons- och järnålder men framför allt stenålder. Fornlämning Björlanda 325:1 är den fornlämning som ligger närmast den aktuella ytan (figur 2-3). Denna fornlämning ligger cirka 110 meter nordväst om den aktuella förundersökningsytan och är en boplatslämning med lång platskontinuitet. Dateringarna för Björlanda 325:1 ligger främst i bronsålder och förromersk järnålder men även mesolitiska och tidigneolitiska fynd har gjorts på denna plats (Lyttkens & Ragnesten 2013). Söder och sydväst om den aktuella ytan ligger fornlämningarna Björlanda 327:1 och Björlanda 326:1 som undersöktes 1986. På Björlanda 327:1 påträffades 1 mikrospånkärna, 2 mikrospån, 2 plattformskärnor, 1 övrig kärna, 1 övrigt redskap, 1 stycke med tillhuggning, 1 spånfragment samt cirka 90 avslag. Vid Björlanda 326:1 ytplockades 2 plattformskärnor, 1 kärnfragment och 26 avslag av flinta. Författaren till rapporten för undersökningarna 1986 skriver att fornlämningarna Björlanda 326 och 327 eventuellt går ihop med Björlanda 323:1 (Filipsson 2007). TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Den aktuella undersökningsytan NY A påträffades vid en tidigare arkeologisk utredning år 2013, där fornlämningsytan begränsades till ett cirka 100 m² stort område. NY A bedömdes vid detta tillfälle som en sannolik del av en mesolitisk boplats där de återstående bevarade delarna var små till ytan (Lyttkens & Ragnesten 2013). Området ligger på nivån för den postglaciala transgressionens maximum, som i området enligt Tore Påsses strandförskjutningskurva har legat på cirka 23 24 meter över nuvarande havsnivå (Påsse 2001). Sannolikheten att påträffa bevarade anläggningar vid en förundersökning ansågs liten på grund av den begränsade bevarade ytan samt att inga anläggningar påträffades vid utredningstillfället, då fornlämningen upptäcktes (Lyttkens & Ragnesten 2013). Vid samma utredning påträffades även tre andra fornlämningsområden. Två av dem (arbetsnamn NY B, nu Bj 626 samt arbetsnamn NY C, nu Bj 625, figur 3) bestod av ytor med kokgropar och härdar (Lyttkens 2013; Lyttkens & Ragnesten 6

Stenålder i Låssby Figur 3. Kartbild som visar den aktuella undersökningsytan NY A samt de nyupptäckta fornlämningarna NY B (nu Björlanda 626:1) och NY C (nu Björlanda 625:1) som påträffades under samma utredning våren 2013. Grön markering är ett boplatsläge som lagts till i beskrivningen av Björlanda 325:1 samt Björlanda 326:1. Skrafferat område markerar den del av fornlämning Björlanda 325:1 som undersöktes 2013. 7

Göteborgs stadsmuseum 2013). Ytterliggare ett boplatsläge iakttogs vid utredningen. Detta undersöktes ej vidare utan lades till i beskrivningen av Björlanda 325:1 och Björlanda 326:1 (grön yta, figur 3). Den stora boplatsen Björlanda 323:1 har förundersökts vid två olika tillfällen, dels år 1996 och sedermera även år 1998. Vid den första förundersökningen påträffades inget som kunde datera fornlämningen (Wigforss 2008), men 1998 påträffades rikligt med flinta som kunde härledas till mesolitisk aktivitet. Även en keramikskärva av järnålderskaraktär påträffades vid detta tillfälle (Johansson 2005). UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNINGARNA Det aktuella förundersökningsområdet bestod av en mindre yta, cirka 100 m 2 stor, som vid tillfället för förundersökningen var helt röjd på sly och växtlighet. Ytan hade vid ett tidigare tillfälle övertäckts med ett decimetertjockt lager grus som borttogs i och med avbaningen (figur 4). Platsen begränsades i öster av Gamla Sörredsvägen och i väster av låga berg. I norr stod en manskapsbod alldeles nära fastighetsgränsen och ytterligare längre norrut låg ett bostadsområde. I söder begränsades ytan av ett kargt, gräsbevuxet område som övergick i skogsmark. Figur 4. Hela förundersökningsytan var täckt med ett decimetertjock lager grus som avlägsnades i samband med avbaningen. Foto mot väster. 8

Stenålder i Låssby UNDERSÖKNINGSMETOD På förundersökningsytan banades en 89 kvadratmeter stor yta av, intill en manskapsbod (figur 5). Fastighetsägaren bistod med egen grävmaskin vid förundersökningstillfället och arbetet tog cirka två timmar. Först togs det pålagda lagret Figur 5. Förundersökningsytan efter avbaning. Foto mot sydväst. Figur 6. Totalt grävdes 8 stycken meterrutor på den avbanade ytan. jorden gicks igenom på hackbord. Foto mot väster. 9

Göteborgs stadsmuseum med grus bort och därefter banades marken av. På ytan grävdes därefter meterrutor (figur 6) som undersöktes i nivåer om 10 centimeter. Jorden genomgicks därefter på hackbord i syfte att finna ledartefakter som kunde ge svar på boplatslämningens datering och funktion. Förundersökningen dokumenterades på traditionellt sätt med beskrivningar, fotografering samt inmätning med GPS. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser utfördes vid förundersökningen. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Cirka 90 procent av undersökningsområdet banades av, d.v.s en 89 kvadratmeter stor yta, helt nära Gamla Sörredsvägen. Arbetsföretaget innebar att i stort sett hela den kvarvarande delen av fornlämningen avbanades. På ytan grävdes därefter åtta meterrutor fördelade efter hur fyndmängden förhöjdes. Nedan följer en beskrivning av de åtta meterrutorna med dess stratigrafi (jmf. figur 7): Ruta 1 0-10 cm: sand. 10-20 cm: stenigt siltlager. 20 cm: lera. Ruta 2 0-10 cm: sand. 10-20 cm: grusigt siltlager. 20 cm: lera. Ruta 3 0-10 cm: sand m. större klapperstenar. 10-15 cm: grusigt siltlager. 15-20 cm: silt. 20 cm: lera. Ruta 4 0-10 cm: sand. 10-15 cm: siltig sand. 15-20 cm: siltig sand m. inslag av sten. 20 cm: lera. Ruta 5 0-5 cm: sand. 5-20 cm: grusig sand m. klapperstenar. 20 cm: lera. Ruta 6 0-10 cm: sandig silt. 10-20 cm: grusig silt. 20 cm: lera. Ruta 7 0-10 cm sandig silt. 10-20 cm grusig silt. 20 cm lera. Ruta 8 0-10 cm sandig silt. 10-20 cm grusig silt. 20 cm lera. 10

Stenålder i Låssby Figur 7. Meterrutornas läge på förundersökningsområdet. I de nordvästra delarna påträffades en naturlig klapperstenspackning. Norr är uppåt i bild. 11

Göteborgs stadsmuseum FYNDBESKRIVNING På förundersökningsområdet påträffades en större mängd slagen flinta. Fynd-materialet bestod av cirka 213 flintor av en total vikt på cirka 5,76 kg. Den största delen bestod av avslag men även flera spån, korta spånfragment, mikrospån och enstaka kärnor fanns bland materialet. Även en snäckfossil påträffades (se bifogad fyndtabell). Redskapen var mycket få och inga anläggningar påträffades. Materialet är huvudsakligen osvallat och ickepatinerat. Karaktären på fynden tyder på att undersökningsytan hör till en närliggande större boplats med mesolitisk datering. Detta stämmer med den datering som större delen av Björlanda 323:1 har fått. Efter avslutad undersökning lades således ytan NY A till i beskrivningen för den närliggande boplatsen Björlanda 323:1. DATERING OCH TOLKNING Fynden, det strategiska läget samt höjden över havet vid förundersökningsytan antyder att boplatsen härrör från äldre stenålder, troligtvis Lihultkulturen under senmesolitikum. Även fynden antyder lihultkultur. Till Lihultkulturen räknas perioden mellan den postglaciala transgressionens maximum, cirka 6000 f.kr till början av den yngre stenåldern, cirka 4000 f.kr. Denna period präglades av ett varmare klimat än vad vi har idag samt av strandnära boplatser där havet utgör den största näringskällan. Flera av de mest kända Lihultboplatserna i Göteborgs kommun ligger i närområdet, bl.a. Björlanda 443 och Björlanda 303 (Wigforss 2005: 58ff). Det enkla fyndmaterialet på den förundersökta fornlämningen antyder att förundersökningsytan legat i utkanten av den stora boplatsen Björlanda 323:1 som har en i huvudsak mesolitisk datering. Lagerföljden i meterrutorna samt topografin på ytan indikerar ett strandnära läge där den sluttande ytan med berg i väst, följt av en naturlig klapperstenspackning kan vara den forntida strandlinjen. ANTIKVARISK BEDÖMNING Förundersökningsytan kan betraktas som slutundersökt då inga ytterligare terrängytor fanns att gräva ut. Ingen vidare undersökning av den berörda ytan inom fastigheten anses därför nödvändig och inget hinder för byggnation finns ur arkeologisk synvinkel. 12

Stenålder i Låssby LITTERATUR Andersson, S, m.fl. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978, s. 215-252. Filipsson, E. 2007. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2007:11. Johansson, T. 2005. Stenålder i Östra Låssby. Förundersökning 1998. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2005:31 Lyttkens, S. 2013. En tillfällig aktivitetsplats i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:19. Lyttkens, S. & Ragnesten, U. 2013. Forntid i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:14. Påsse, T. 2001. An empirical model of glacio isostatic movements and shore level displacement in Fennoscandia. SK B R-01-41. Swedish Nuclear Fuel and Waste. Wigforss, J. 2005. Äldre stenålder - Jägare och fiskare. I: (red) Andersson, S. m.fl. Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Göteborgs stadsmuseum. Göteborg 2005, s. 35-68. Wigforss, J. 2008. Förundersökt stenåldersboplats. Björlanda 323. Låssby 1:7 (lotten A). Förundersökning 1996. Göteborg kommun. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2008:3. 13

Fyndtabell GSMA 130014: Grävningsenhet Sakord st gr Material Beskrivning 1 ruta 1 0-10 cm Övrig kärna 1 20 Flinta 2 ruta 1 0-10 cm Spån 1 1 Flinta 3 ruta 1 0-10 cm kort spånfragment 1 1 Flinta 4 ruta 1 0-10 cm Avslag 11 33 Flinta 5 ruta 1 0-10 cm Splitter 5 2 Flinta 6 ruta 1 10-20 cm Avslag med tillhuggning 1 34 Flinta 7 ruta 1 10-20 cm Övrigt redskap 1 8 Flinta 8 ruta 1 10-20 cm Avslag 6 24 Flinta 9 ruta 1 10-20 cm Splitter 3 1 Flinta 10 ruta 2 0-10 cm 1 1 Flinta Avtryck av fossil 11 ruta 2 0-10 cm Avslag 14 54 Flinta 12 ruta 2 10-20 cm Mikrospån 1 1 Flinta 13 ruta 2 10-20 cm Avslag 2 2 Flinta 14 ruta 2 10-20 cm Splitter 5 2 Flinta 15 ruta 3 0-10 cm Avslag 10 30 Flinta 16 ruta 3 0-10 cm Avslag 1 5 kvarts Troligen avslag 17 ruta 4 0-10 cm Avslag med retusch 1 3 Flinta 18 ruta 4 0-10 cm Avslag 10 11 Flinta 19 ruta 4 0-10 cm Splitter 2 1 Flinta 20 ruta 4 10-20 cm Avslag 4 3 Flinta 21 ruta 5 0-10 cm Stycke med tillhuggning 1 28 Flinta Tidigare kärna 22 ruta 5 0-10 cm kort spånfragment 1 1 Flinta 23 ruta 5 0-10 cm Avslag 13 17 Flinta 24 ruta 5 0-10 cm Splitter 5 2 Flinta 25 ruta 5 10-20 cm Mikrospån 1 1 Flinta 26 ruta 5 10-20 cm Avslag 5 8 Flinta 27 ruta 5 10-20 cm Splitter 6 1 Flinta 28 ruta 6 0-10 cm Mikrospån 3 1 Flinta 29 ruta 6 0-10 cm kort spånfragment 1 1 Flinta 30 ruta 6 0-10 cm Avslag 18 28 Flinta 31 ruta 6 10-20 cm Spån 1 1 Flinta Förundersökning 2013 Sida 1 av 2

Förundersökning 2013 Sida 2 av 2