Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Energi- och klimatstrategi för 2015-2018 2014-05-20 Remissversion

E N E RG I - O C H K L I M A T S T RA T E G I 2 0 1 5-2 0 1 8 Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Innehåll Inledning 2 Så här har vi arbetat 2 Syfte 2 Giltighet 2 Mål 3 Borgmästaravtalet Överordnat mål 3 Mål för kommunkoncernen 3 Mål för kommunens geografiska område 4 Nuläge och strategi 5 Strategi för kommunkoncern 6 Strategi för kommunorganisationen 8 Strategi för kommunens geografiska område 10 Åtgärdsprogram 14 Uppföljning av åtgärder 15 Åtgärd 1 Avropa 100 procent förnybar el 16 Åtgärd 2 Förnybara bränslen i koncernens fordon 17 Åtgärd 3 Fossilbränslefria lokaler, bostäder och anläggningar 18 Åtgärd 4 Solenergi på kommunkoncernägda byggnader 19 Åtgärd 5 Energieffektivisering av kommunägda verksamhetslokaler 20 Åtgärd 6 Samordnad varudistribution 21 Åtgärd 7 Reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamhet 22 Åtgärd 8 Utred spillvärme i tätorten 23 Åtgärd 9 Utred ladd-infrastruktur för elbilar 24 Åtgärd 10 Energirådgivning: Omställning från fossila bränslen 25 Åtgärd 11 - Energirådgivning: Småskalig förnybar energiproduktion 26 Åtgärd 12 Energitillsyn 27 Åtgärd 13 Fossiloljefri fjärrvärme 28 Bilagor 1. Planeringsförutsättningar 2. Miljöbedömning 3. Energiplan 2009 - uppföljning

Inledning Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunens geografiska område. Planen ska främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Planen antas av kommunfullmäktige. Denna energiplan ersätter den tidigare, som antogs av kommunfullmäktige 2009-11-25. Så här har vi arbetat Arbetet med att följa upp den föregående planen påbörjades år 2012. Hösten 2013 påbörjades arbetet med att ta fram en ny energiplan. Arbetet med planen har letts av Olof Nyström, energistrateg, på uppdrag av kommunstyrelsen. Uppföljning av den tidigare planen är gjord av Per Strannelid, miljöstrateg. Planen har växt fram med hjälp av en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av Olof Nyström, Per Strannelid samt Marika Sjödin, miljö- och kvalitetssamordnare på Finspångs Tekniska Verk. Miljö- och samhällsplaneringsberedningen har på ett avgörande sätt haft en styrande roll för planens innehåll. Beredningen, som består av politiker, har haft uppdraget av kommunfullmäktige att politiskt bereda energiplanen. En vägledande debatt i kommunfullmäktige hölls i början på 2014. Debatten har bidragit till att definiera planens mål och åtgärder. Syfte Energiplanen är ett strategiskt viktigt dokument som fastställer ambitioner för det fortsatta energi- och klimatarbetet i kommunen. Genom att utgå ifrån målsättningar för samhällsutvecklingen så sätter planen det framtida åtgärdsarbetet på energiområdet i ett sammanhang. Planen är därmed en god grund för att vi gör rätt saker vid rätt tidpunkt för att utveckla kommunen i den riktning som önskas. Energiplanen är främst skriven för att fungera som ett verktyg för politiker och tjänstemän som berörs av energi- och klimatfrågor. Planen vänder sig även till alla andra som har intresse för lokala energifrågor, både inom och utanför den kommunala organisationen. Giltighet Energiplanen gäller för fyraårsperioden 2015-2018. Åtgärdsprogrammet i planen är utformat för samma period. Mål och åtgärder ska stämmas av 2018. I samband med detta ska planens revideras. 2

Mål I framtagandet av lokala mål för Finspångs kommun så har befintliga regionala, nationella och europeiska mål beaktats. Finspångs kommuns utveckling utgår från de lokala förutsättningar som råder och därmed så är det självklart att målen anpassas därefter. Det betyder att några av energiplanens mål är egna och formulerade av Finspångs kommun för att tydligare fokusera på lokal utveckling. Planens alla mål beskriver dock samma viljeriktningar som förekommer på regional, nationell och europeisk nivå. Målen beskrivs nedan och är numrerade för att referenser till dem ska bli tydligare. Borgmästaravtalet Överordnat mål Energifrågor har alltid betytt mycket i Finspångs kommun. Kommunen visade sitt ansvarstagande i klimatfrågorna genom att år 2009 ansluta sig till Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är en europeisk rörelse, startad på initiativ av EU-kommissionen, som engagerar lokala och regionala myndigheter. Gemensamt för alla deltagare är att de arbetar ambitiöst för minskade koldioxidutsläpp. Borgmästaravtalet ställer krav på att anslutna kommuner har en handlingsplan för att minska koldioxidutsläppen. Kommunens energiplan fyller denna funktion. Deltagarnas åtagande är att uppfylla och överskrida Europeiska Unionens mål att senast år 2020 minska CO 2 -utsläppen med 20 procent. Finspångs kommun har redan uppnått det europeiska målet. Kommunen har höjt målsättningen och formulerat följande mål: Mål 1. Koldioxidutsläpp: Senast år 2020 är lokala nettoutsläpp av koldioxid 40 procent lägre än 1990. Målet gäller för kommunens geografiska område. Vid sidan av Borgmästaravtalets mål har kommunen satt upp ett antal övriga mål som beskrivs nedan. Mål för kommunkoncernen Mål 2. Förnybar energi: År 2025 är kommunkoncernens energianvändning fossilbränslefri. Med fossilbränslefri menas: d att fossil olja inte används för fjärrvärmeproduktion 3

d att all el som används inom kommunkoncernens verksamheter är fossilfri d att inga fossila drivmedel används i koncernens ägda och leasade fordon d att inga fossila bränslen används för uppvärmning i lokaler, anläggningar eller bostäder som ägs inom kommunkoncernen Mål för kommunorganisationen Mål 3. Energieffektivisering: Senast år 2020 är energianvändningen i kommunägda verksamhetslokaler 20 procent lägre än 2008. Målet gäller per kvadratmeter lokalyta. Mål 4. Transporter: Senast år 2020 använder kommunens fordon 20 procent mindre energi än 2008. Målet gäller energimängden i inköpt drivmedel för transporter. Mål 5. Sårbarhet: Senast år 2020 ska kommunen, inom ramen för dess ansvarsområde, säkerställa en tillförlitlig energiförsörjning av samhällsviktig verksamhet. Mål för kommunens geografiska område Nedan formuleras lokala mål för Finspångs kommun. Målen gäller för kommunens hela geografiska område. Mål 6. Förnybar energi: Senast år 2020 är andelen använd förnybar energi för värmeproduktion och transporter inom kommunens geografiska område minst 50 procent (nationellt mål). Mål 7. Energieffektivisering: Senast år 2020 är den totala energianvändningen i geografiska kommunen 20 procent lägre än 2008 (nationellt mål) Mål 8. Elproduktion: Senast år 2020 produceras förnybar el inom kommunens gränser motsvarande 5 procent av totala elförbrukningen inom kommungränsen (lokalt mål). 4

Nuläge och strategi I början av 1900-talet inleddes en kraftig uppvärmning av jordens klimat. Den globala medeltemperaturen idag är högre än på över tusen år. Denna utveckling har skett samtidigt som vår användning av fossila resurser såsom kol, olja, naturgas, diesel och bensin successivt ökat. Resultat är en högre koncentration av växthusgaser i atmosfären. Det råder vetenskaplig konsensus om att utsläpp av växthusgaser och förändringar i markanvändning har haft en tydlig inverkan på det globala klimatsystemet. 1 Utsläpp av växthusgasen koldioxid är starkt förknippat med användningen av fossila energikällor. Genom ökad energieffektivisering och minskad användning av fossil energi kan Finspångs kommun bidra i den globala utmaningen att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Diagram 1. Nettoutsläpp av koldioxid i Finspångs kommun (källa: RUS, miljörapporter). Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat med ungefär 30 procent i kommunen. Den kraftiga utsläppsminskningen kan härledas till att många lokaleldade oljepannor tagits ur drift, bland annat tack vare utbyggnad av fjärrvärmenätet i tätorten. År 2010 bröts trenden genom en kraftig ökning av koldioxidutsläpp. Ökningen kan till stor del förklaras med en ovanligt lång och kall vinter. Potentialen till fortsatt utsläppsminskning finns främst inom transport- och industrisektorn samt fjärrvärmeproduktionen. Tillsammans tillför dessa tre sektorer över 80 procent av utsläppen i kommunen. 1 Regionalt insatsprogram energi och klimat, dialogversion ÖSTSAM (2013) 5

Diagram 2. Nettoutsläpp av koldioxid i Finspångs kommun (fördelning efter ton CO 2 /år, källa: RUS, miljörapporter). Det övergripande målet om att minska växthusgasen koldioxid väntas kunna nås genom insatser för minskad fossilbränsleanvändning och energieffektivisering. Separata mål är satta för dessa åtgärdsområden. Om de målen nås i tid så kommer koldioxidmålet också att nås i tid. Nedan beskrivs nuläge och strategier för kommunens geografiska område i stort samt för kommunkoncernen. Strategi för kommunkoncernen Med tanke på kommunkoncernens begränsade rådighet över hur energianvändning i övriga kommunen utvecklar sig så är det naturligt att koncernen arbetar ambitiöst för att förbättra sina egna verksamheter. Fossilfri kommunkoncern Målet om fossilbränslefri kommunkoncern sätter agendan för en ökad omställning mot förnybara bränslen. 6

Diagram 3. Andel fossil energi av använd energi i kommunkoncernen. För att nå målet krävs att fossil oljeeldning för fjärrvärmeproduktionen upphör. Detta väntas kunna nås genom investeringar i utökad baslast och i fossiloljefri spetslastproduktion. De sista lokaleldade oljepannorna i verksamhetslokaler och anläggningar behöver fasas ut inom de närmsta åren. Detta kan i regel göras med lönsamhet. Att kommunens elanvändning är producerad utan fossila bränslen är också en förutsättning för att nå målet. Idag köps ospecificerad el. År 2012 var den förnybara andelen av den köpta elen endast 28,4 procent, resten var kärnkraft och fossil energi. Finspångs Tekniska Verk har med investeringar i egen vattenkraft ökat andelen använd förnybar el. Solelsinstallationer på kommunlokaler och kraftvärmeproduktion från biogas på Axsäter är åtgärder som på samma sätt kan, om än marginellt, öka koncernens grad av självförsörjning. Att uppnå en fossilbränslefri fordonsflotta i kommunens regi är en stor utmaning. Idag är andelen förnybara drivmedel cirka 10 procent. Det krävs med andra ord en ordentlig satsning, där alla delar i koncernen målmedvetet bidrar till måluppfyllelsen. För lätta lastbilar och transportfordon finns idag inget tillgängligt förnybart drivmedel lokalt, förutom för eldrift. Ett tankställe för biogas i Finspång tätort är i det närmaste en förutsättning för att dessa fordonstyper, som utgör cirka 30 procent av koncernens totalt cirka 140 fordon ska kunna köras på förnybart. I dagsläget finns E85 att tanka i Finspång och Rejmyre. I Igelfors och Hällestad saknas tankmöjligheter för förnybara drivmedel. För bilar som stationeras i dessa orter krävs sannolikt eldrivna fordon, eller att pumpar med förnybara drivmedel görs tillgängliga på dessa platser. Gällande kommunkoncernens tyngre fordon så ställs hoppet till att biodiesel kan komma att användas på sikt. Det blir här extra viktigt att beakta förnybara möjligheter i samband med fordonsbyten. 7

Strategi för kommunorganisationen Energieffektiva lokaler och transporter Kommunen formulerade 2011 en energieffektiviseringsstrategi för lokaler och transporter. Effektiviseringsarbetet i lokalerna har dock pågått sedan betydligt tidigare. I samband med strategin så antog dock kommunen sitt första konkreta energieffektiviseringsmål, att spara 10 procent energi i byggnader, transporter och gatubelysning under perioden 2009-2014. Målsättningen är att genom fortsatt energieffektiviseringsarbete kunna använda 20 procent mindre energi årligen senast år 2020. Diagram 4. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m2 och år, normalårskorrigerad). För att nå 20 procent-målet senast år 2020 så behöver energi-, och driftaspekter fortsatt vara viktiga parametrar i strategiska beslut på lokalområdet. Fortsatt modernisering av tekniska installationer i lokaler, med fokus på effektiva ventilations-, värme-, och belysningslösningar är avgörande för att nå 20 procent-målet. På strategiskt viktiga byggnader behöver klimatskalsförbättrande åtgärder, ofta med något längre återbetalningstider, sannolikt öka. 8

Diagram 5. Drivmedelsanvändning för kommunkoncernens fordon, MWh/år. Drivmedelsanvändningen i kommunens fordon har minskat med nästan 10 procent sedan 2009. Minskningen väntas bero främst på att kommunen leasar bilar med alltmer energieffektiva motorer. Detta märks bland annat genom den dramatiska ökningen av bränslesnåla miljöbilar i verksamheterna. Den nya skarpare miljöbilsdefinitionen väntas minska bränslebehoven ytterligare. Ökad samordning av transporter och ökade antal tjänsteresor med buss och cykel kommer också att bidra till en minskning av drivmedelsanvändningen. Sårbarhet Enligt lag ska kommunerna säkerställa energitillförsel till dess samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet måste kunna fungera trots längre elavbrott. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys påtalar att reservkraft saknas på kommunens äldreboenden. Behovet av reservkraft behöver utredas och underlag för investeringsbeslut behöver arbetas fram. I arbetet med risk och sårbarhet behöver klimatanpassningsperspektivet integreras. Hållbar upphandling Om Finspång kommun ska uppnå målen satta i denna strategi så krävs det att energi och klimatfrågorna genomsyrar allt arbete i kommunen, inte minst vid upphandlingar. Offentliga upphandlingar är genom sin köpkraft ett viktigt verktyg för att påverka marknaden och driva den i en riktning som är hållbar. Därav är det viktigt att kommunen har en strategi för alla upphandlingar som görs samt att dessa ska ske inom ramarna för kommunens miljöoch energikrav. Vidare är det viktigt att man tar hänsyn till dessa krav tidigt i en upphandling så att de inte kommer in för sent och man därav inte kan ta full hänsyn till dem. Kommunens miljö- och energikrav vid upphandling bör höjas gradvis de kommande åren. Det är också viktigt att man strukturerat följer upp entreprenörernas arbete så de följer de krav som har ställts vid upphandling. 9

Effekterna av att kommunen använder sig av hållbar upphandling är att man stimulerar till ekonomisk utveckling samt tekniska innovationer. Något som också kan bidra till ökad export på framtida marknader med högt ställda miljökrav. Genom hållbar upphandling kan man även påverka omvärlden genom att bidra till en ökad import av varor som är producerade under goda miljömässiga och etiska förhållanden. Hårdare krav med hänsyn till hållbar utveckling ska ingå i den nya upphandlingspolicyn som är påbörjad. Strategi för kommunens geografiska område Energieffektiviseringar och minskat fossilberoende stärker förutsättningarna för en långsiktig ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling för invånare, föreningar och näringsliv i kommunen. Detta föranleder mål för andel förnybar energianvändning och energieffektivisering i samhället. Ökad andel förnybar energi Under perioden 2009-2011 har andelen använd förnybar energi för värme och transporter legat mellan 25-35 procent. För att andelen förnybart ska nå 50 procent senast 2020 så måste stora förändringar ske på relativt kort tid. Diagram 6. Andel fossila bränslen i Finspångs kommuns geografiska område (källa: SCB, FTV, miljörapporter). En fossiloljefri fjärrvärmeproduktion kommer att bidra i rätt riktning. Hushålls- och verksamhetsavfall, som till cirka 35 procent har fossilt ursprung, kommer dock fortsatt att brännas i värmeverket. Andel fossil fraktion kan förändras över tid. Ökad källsortering av plast kan bidra till lägre fossila halter, medan ökad källsortering av organiskt material sannolikt bidrar till ökad fossil koncentration i eldat avfall. Majoriteten av de fossila bränslen som används i Finspångs kommun förbränns emellertid i transportsektorn. Över 10 000 bilar är registrerade i kommunen. De går idag nästan uteslutande på fossila bränslen. Genom förbättrad lokal tillgänglighet på förnybara drivmedel, bland annat biogas, bio- 10

diesel, etanol och el för fordonsdrift kan omställningen till förnybara drivmedel för vägtransporter underlättas. En annan stor användare av fossila bränslen är industrisektorn. Det finns ett fåtal större fossilberoende industrier i kommunen. Samtliga bör erbjudas vägledning och stöd från kommunens energi- och klimatrådgivning för att underlätta övergång till alternativa energikällor. Energieffektivisering Målet om att 20 procent mindre energi än år 2008 används inom kommunens geografiska område senast 2020 är en stor utmaning. Kommunkoncernen har begränsad rådighet över utvecklingen men behöver bidra på flera sätt, förutom att energieffektivisera sin egen energianvändning i samma takt. Diagram 7. Total energianvändning i Finspångs kommun (källa: SCB). Energirådgivningen kan bidra till ökad energieffektivisering mot näringsliv och föreningar, exempelvis genom riktade insatser mot olika verksamhetsområden, såsom industrier, lantbruk, större fastighetsägare och butiker. I verksamheter där betydande spillvärme genereras bör möjliga användningsområden för värmemängden utredas speciellt noga. Rådgivningen bör arbeta för att främja ökad lokal förnybar energiproduktion samt främja användning av lokalproducerade energiresurser. Kommunen behöver arbeta för att ytterligare öka kollektivtrafikens attraktivitet. Arbetet kan ske i enlighet med kommunens Trafikstrategi och Översiktsplan. Med tanke på att arbetspendlingen mellan Finspångs kommun och övriga länet ökar sedan flera år tillbaka är de regionala förbindelserna viktiga. 11

Energi- och miljöfrågor har stort utrymme i läroplanen. Frågor om klimatet, energianvändning och återvinning är viktiga. Genom fortsatt samarbete mellan skolan, kommunförvaltningens energi- och miljöstrategier och Finspångs tekniska verk kan skolan erbjudas ökat stöd i undervisningen. Energi- och klimatrådgivningen erbjuder privatpersoner råd om hur vår energianvändning och klimatpåverkan kan minska. Rådgivningen bör arbeta för att främja ökad lokal förnybar energiproduktion samt främja användning av lokalproducerade energiresurser. Förnybar elproduktion En omställning pågår på elmarknaden. De stora internationella kraftbolagen får nu i allt högre grad dela marknaden med mindre producenter. Den ökade etableringen av vindkraft är ett sådant exempel, där nya elproducenter har tagit sig in på marknaden. Solelsteknik väntas nu fortsätta bidra till utvecklingen. Fler elproducenter bidrar till ökad konkurrens på marknaden. Samtidigt kan egenproducerad el minska individens exponering mot ökade elpriser på sikt. Ökad förnybar elproduktion bidrar till att tränga undan mindre miljövänliga produktionsmetoder på marknaden. För att främja denna utveckling lokalt har Finspångs kommun som mål att öka andelen lokalproducerad el i kommunen. Diagram 8. Förnybar elproduktion inom kommungräns. Visad som elproduktionens storlek i förhållande till totalt använd el inom kommungränsen (källa: SCB). Inom Finspångs kommuns gränser producerades 2011 drygt 12 GWh el. Produktionen motsvarar tre procent av det totala elbehovet inom kommunens gränser. Elen som producerades 2011 var i princip uteslutande genom vattenkraft. Vattenkraftproduktion har funnits i över 100 år i kommunen. Idag är dock fler produktionskällor aktuella. 12

Ölmetorps gård har sedan ett par år tillbaka kraftvärmeproduktion från gårdsbaserad biogasrötning. För att främja gödselbaserad biogas planeras ett nationellt så kallat metanreduceringsstöd. Stödet är avsett för gårdsproduktion av biogas ur gödsel. Gårdar inom kommunen, som genom investeringar i biogasrötning kan vara berättigade det statliga stödet, bör erbjudas stöttning från energirådgivningen. De senaste åren har solceller blivit alltmer populärt. Priset på tekniken har sjunkit till en långsiktigt lönsam nivå. Det är sannolikt att utbyggnadstakten kommer att öka och fortsätta vara hög närmaste de åren. För att på ett avgörande sätt påverka måluppfyllelsen krävs dock en enorm ökning av solel. Energirådgivningen har här en viktig roll att fylla som vägledare för alla intresserade. I kommunen finns än så länge inga vindkraftverk (förutom mindre gårdsverk). Intresse finns emellertid. En ökning av elpriset skulle sannolikt få fart på efterfrågan än mer. Moderna verk är effektiva och det skulle räcka att två stycken uppförs inom kommungränserna för att nå målet om fem procent andel lokalproducerad el. För att underlätta vindkraftsetableringar i kommunen kan ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, med fokus på vindkraft, bli aktuellt att arbeta fram. Kommunikation och dialog Näringslivet och nätverk I Finspång kommun finns det ett starkt näringsliv varav flera stora men också mindre företag. De behöver stöd och råd för att ställa om till alternativa fossilfria energikällor, men de behöver också dela med sig av sina erfarenheter och kontakter med varandra för att på så sätt stärka sina varumärken och företag. Kommunen ska skapa förutsättningar för näringslivet att gemensamt kunna jobba med energifrågor vilket även skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt hos företagen. Det är också viktigt att sammanlänka näringslivet i kommunen med andra aktörer så som exempelvis akademi för att främja innovationer och teknisk utveckling. Konkreta åtgärder inom området är att bilda kluster och arrangera årliga träffar där företag kan mötas och nätverka samt dela med sig av erfarenheter när det gäller energieffektivisering. Arbetet med energieffektivisering och nätverkande inom näringslivet ligger hos kommunens energi- och klimatrådgivning och initiativet Energiriktet som finns med som en resurs. Kommuninvånare och ideella organisationer Energi- och klimatåtgärderna föreslagna i den här strategin påverkar inte bara klimatet och miljön på en kommunal nivå utan även på en nationell och internationell sådan. Det är därför viktigt att jobba med kommunikation och informationsinsatser för att allmänheten och ideella organisationer ska bli mer medvetna om hur deras agerande har en global påverkan på klimatet och miljön. 13

Ökad information om hållbar konsumtion och energianvändning så som återvinning och inköp av hållbara produkter minskar energianvändningen i samhället och bidrar på så sätt till minskade utsläpp av växthusgaser. Här är det viktigt att kommunen agerar som föregångare och skapar möjligheter för samhället att konsumera mer hållbart. Åtgärder är exempelvis att stötta föreningar och andra intressegrupper som driver initiativ för en minskad klimatpåverkan. Det är också viktigt att öka informationen till allmänheten om hur de genom sitt beteende kan minska sin klimatpåverkan, detta främst genom den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Andra aktörer så som universitet, studieförbund och skolor bör också involveras i informationsinsatser om en hållbar energianvändning. Åtgärdsprogram Nedan åtgärdsprogram redovisar de åtgärder som bör genomföras för att nå målen i planen (tabell 2). Listan omfattar inte kontinuerliga uppdrag, eller sådant arbete som redan bedrivs inom ramen för normal tjänsteutövning. Exempel på sådana åtgärder är det kontinuerliga arbetet med energieffektivisering inom näringslivet. Åtgärderna ska genomföras under energiplanens giltighetsperiod 2015-2018. Mål nr. Målformulering Mer info på sida 1 Borgmästaravtalets mål, reducerade koldioxidutsläpp till år 2020 2 Målet om en fossilbränslefri kommunkoncern senast år 2025 3 Energieffektivisering av kommunägda verksamhetslokaler 4 Transportmålet, minskad energianvändning 4 5 Sårbarhetsmålet 4 3 3 4 6 Förnybarhetsmålet, mer förnybar energi vid värmeproduktion och transporter 7 Energieffektiviseringsmålet, minskad energianvändningen i geografiska kommunen 8 Elproduktionsmålet, ökad andel förnybar el i geografiska kommunen 4 4 4 Tabell 1. Sammanställning av samtliga mål i energiplanen. 14

Åtgärdsägare Nr Åtgärd Tillhör mål nr. Senast klar KS, bolagen 1 Avropa 100 procent förnybar 1, 2 jan 2016 el KS, bolagen 2 Förnybara bränslen i kommunkoncernens 1, 2 jan 2016 fordon KS, bolagen 3 Fossilbränslefria lokaler, bostäder 1, 2 jan 2018 och anläggningar KS 4 Solenergi på kommunkoncernägda 1, 2, 8 jan 2016 byggnader KS 5 Energieffektivisering av 1, 3 jan 2016 kommunägda verksamhetslokaler KS 6 Samordning av kommunens 1, 4, 7 jan 2017 varutransporter KS 7 Reservkraft för kommunens 5 jan 2017 samhällsviktiga verksamhet KS 8 Utred spillvärmeresurser i tätorten 1, 2, 6, 7 jan 2018 KS 9 Utred laddinfrastruktur för 1, 4, 6 jan 2018 elbilar KS 10 Energirådgivning: Omställning 1, 6 jan 2018 från fossila bränslen KS 11 Energirådgivning: Småskalig 6, 8 - förnybar energiproduktion BMN 12 Energitillsyn 7 - FTV 13 Fossiloljefri fjärrvärme 1, 6 jan 2021 Tabell 2. Sammanställning av samtliga åtgärder i energiplanen. Uppföljning av åtgärder Åtgärdernas grad av genomförande sammanställs årligen och presenteras i lämplig omfattning i kommunens miljöredovisning. Energistrategen ansvarar för sammanställning av uppgifter, vilka rapporteras till kommunstyrelsen. Respektive åtgärdsägare ansvarar för att förmedla information och status angående sin respektive åtgärd. Åtgärderna i energiplanen behöver inarbetas som åtaganden i kommunens strategiska plan. Mål och åtgärder i den strategiska planen följs upp årligen. 15

Åtgärd 1 Avropa 100 procent förnybar el Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen i Finspångs Tekniska Verk i Vallonbygden i Finet Bakgrund Kommunkoncernen har elhandelsavtal med EON. För närvarande avropas så kallad icke produktionsspecificerad el. Det medförde att endast 28,4 procent av koncernens köpta el var av förnybart ursprung år 2012. Diagram 9. Ursprung på EONs leveranser till kunder utan miljöval 2012 (källa: EON/EI). Beskrivning av åtgärden Kommunorganisationen och samtliga av dess helägda bolag ska använda 100 procent förnybar el för att tillgodose sitt elbehov. Miljöeffekter av åtgärden Utsläpp orsakade av elproduktion för kommunens behov beräknas minska med ungefär 6000 ton CO 2 per år (260 ton CO 2 /GWh). Detta enligt redovisningar från EON som baseras på underlag från Energimarknadsinspektionen. Åtgärden stimulerar efterfrågan på förnybar elproduktion på elmarknaden och möjliggör därmed fortsatt utbyggnad av förnybara energikällor. Dessutom är åtgärden en tydlig symbol för att koncernen tar ett brett miljöansvar. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av mål 2 om en fossilbränslefri kommunkoncern samt Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden är förenad med en ungefärlig merkostnad för kommunen på total ungefär 200-225 tkr årligen (aug 2013). Ungefärlig kostnadsfördelning på respektive organisation: i i i i Kommunlokaler, inkl Arena Grosvad: ca 45-60 tkr/år Finspångs Tekniska Verk: cirka 140 tkr/år Vallonbygden: ca 15-25 tkr/år (Kostnaden för Finet är oklar) Kostnaden uppgår till 2 öre per besparad kg CO 2. Ansvar Kommun- och bolagsledning ansvarar för implementering av åtgärden. Tidplan Åtgärden ska vara implementerad senast för verksamhetsåret 2016. Uppföljning Ursprung på upphandlad el för föregående år redovisas 2017 i kommunens miljöredovisning. 16

Åtgärd 2 Förnybara bränslen i koncernens fordon Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen i Finspångs Tekniska Verk i Vallonbygden i Finet Bakgrund Kommunkoncernen använder 140 fordon som år 2013 förbrukade totalt runt 190 000 liter bränsle. De flesta bilarna körs idag på fossila drivmedel. Diagram 10. Andel inköpt drivmedel år 2013, räknat i energimängd. För att minska fossilberoendet i transportsektorn har kommunstyrelsen avsikten att låta anlägga ett publikt fordonstankställe för biogas. Med biogas tillgängligt i Finspångs tätort ökar möjligheten för koncernen att använda förnybara fordonsalternativ. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att implementera och efterleva två policy-åtaganden: 1. Alla nyanskaffade fordon ska, såvida det inte anses ekonomiskt omöjligt, vara miljöbilsklassade och utformade för att kunna köras på förnybara drivmedel. 2. Fordon som kan köras på förnybara drivmedel ska, så långt det är möjligt, köras på sådant drivmedel. 17 Miljöeffekter av åtgärden Om 100 procent av koncernens drivmedelsbehov tillgodoses med förnybara alternativ (såsom biogas/rme/e85/förnybar el) så beräknas CO 2 -utsläppen minska med 500 ton/år. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av målet om en fossilbränslefri kommunkoncern (mål 2). Åtgärden bidrar även till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden är förenad med merkostnader som belastar respektive fordonsinnehavande enhet. Merkostnaderna utgörs främst av ökade leasingkostnader och uppskattas vara 15 procent högre än fordon som drivs på fossila bränslen. Drivmedelskostnaderna förväntas bli oförändrade eller lägre. Ansvar Kommun- och bolagsledning ansvarar för implementering av åtgärden. Tidplan Åtgärden ska vara implementerad senast vid biogastankställets öppnande, eller senast januari 2016. Uppföljning Åtagandena följs upp årligen per organisation. Indikatorer för uppföljning är 1) andel förnybara fordon av nyanskaffade fordon och 2) andel inköpt förnybart bränsle.

Åtgärd 3 Fossilbränslefria lokaler, bostäder och anläggningar Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen i Finspångs Tekniska Verk i Vallonbygden i Finet Bakgrund Förekomsten av lokaleldade oljepannor i kommunkoncernens verksamheter har minskat kraftigt under senare år. Utvecklingen har i de flesta fall medfört både minskad miljöbelastning och minskade kostnader. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att fasa ut lokalt fossilbränsleeldade värmeanläggningar som finns i kommunkoncernens verksamheter. Miljöeffekter av åtgärden Kommunens kvarvarande oljeeldade skolor (Lotorp och Björke) använde 50 kubikmeter olja år 2013, vilka genererar utsläpp av 130 ton CO 2 årligen. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av målet om en fossilbränslefri kommunkoncern (mål 2). Åtgärden bidrar även till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Utfasning av lokaleldade oljepannor är normalt sett en lönsam investering som betalar sig genom minskade driftkostnader. Ansvar Kommun- och bolagsledning ansvarar för implementering av åtgärden. Tidplan I januari 2018 ska inga lokalt fossilbränsleeldade värmeanläggningar finnas i kommunkoncernens verksamheter. Uppföljning Antal kvarvarande fossilberoende objekt kommer att stämmas av en gång per år i samband med kommunens miljöredovisning. 18

Åtgärd 4 Solenergi på kommunkoncernägda byggnader Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Fler fastighetsägare väljer att investera i solel för egen elproduktion. Intresset för tekniken är befogad. Solel är mycket driftsäkert och investeringskostnaderna har minskat drastiskt senaste åren. I gynnsamma lägen är en installation i regel långsiktigt lönsam. Solvärme kan också vara en intressant teknik för varmvattenproduktion. Tekniken kan vara lämplig i byggnader utanför Finspångs tätort, där fjärrvärme inte finns att tillgå. Beskrivning av åtgärden Att utreda och föreslå vilka byggnader, ägda inom kommunkoncernen, som har goda förutsättningar för solels- och solvärmeinstallationer. Utredningen ska beakta byggnaders el-, eller varmvattenbehov samt fysiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla målet om fossilfri kommunkoncern (mål 2), samt elproduktionsmålet (mål 8). Åtgärden kan även bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden finansieras inom ramen för Energistrategens budget. Samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten) kan också vara en resurs. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Utredning ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari 2016. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 19

Åtgärd 5 Energieffektivisering av kommunägda verksamhetslokaler Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Sedan 2011 har kommunorganisationen haft ett energieffektiviseringsmål för lokaler och transporter på 10 procent mellan perioden 2009-2014. Under perioden har även kommunorganisationen fått statligt energieffektiviserings stöd för att kunna arbeta med frågorna. Senast år 2020 ska energianvändningen för kommunägda lokaler vara sänkt med 20 procent jämfört med 2008. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att utreda och sammanställa tidigare arbete med energieffektivisering i kommunägda verksamhetslokaler. Energikartläggning av kommunens lokaler är en förutsättning för att kunna arbeta med energieffektiviserande åtgärder. Vidare ska det utredas vilka energieffektiviseringsåtgärder som är mest resurseffektiva att genomföra. Utifrån detta ska en åtgärdsplan tas fram för vilka energieffektiviserande åtgärder som ska utföras fram tills 2018. Detta för att fortsätta det strategiska energieffektiviseringsarbetet som har pågått mellan 2009 till 2014. Åtgärdsplanen bör kopplas till kommunens lokalstrategi. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden bidrar till ökad energieffektivisering i kommunägda verksamhetslokaler (mål 3). Det är även sannolikt att åtgärden bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden finansieras, i den mån det är möjligt, inom ramen för energistrategens budget. Åtgärden förväntas kunna genomföras delvis genom samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten). Ansvar Sektor samhällsbyggnad Tidplan Åtgärdsplanen ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari 2016. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen. 20

Åtgärd 6 Samordnad varudistribution Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Finspångs kommunkoncern har flera verksamhetsområden där transporter är ett viktigt inslag. Alla verksamheter arbetar för att minska sina egna transporter, men det kan finnas potential för samordning av transporter över flera verksamhetsområden. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att kartlägga kommunkoncernens huvudsakliga varutransportflöden. Möjliga förbättringar och samordningsvinster ska utredas och föreslås. Hänsyn kan även tas till aktörer i näringslivet där samordningsvinster med kommunen eventuellt finns. Miljöeffekter av åtgärden Det är sannolikt att åtgärden på sikt bidrar till ökad energieffektivisering (mål 4 och mål 7). Det är även sannolikt att åtgärden bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden förväntas kunna genomföras delvis genom samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten). Ansvar Sektor samhällsbyggnad Tidplan Utredning ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari 2017. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen. 21

Åtgärd 7 Reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamhet Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Enligt lag ska kommunerna säkerställa energitillförsel till dess samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet måste kunna fungera trots längre elavbrott. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys påtalar att reservkraft saknas på kommunens äldreboenden som är att betrakta som sådan typ av verksamhet. I tätorten finns reservkraft tillgänglig på ett antal platser men varken Hällestadgården eller Berggården har tillgång till reservkraft i händelse av strömavbrott. Oklarhet råder även huruvida det finns något reservkraftsförsett tillagningskök i tätorten. Beskrivning av åtgärden Utred reservkraftsbehov och arbeta fram underlag för investeringsbeslut angående reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamheter. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden väntas inte medföra några direkta miljöeffekter. Åtgärden är en förutsättning för att nå sårbarhetsmålet (mål 5). Ekonomi Stationära kraftverk antas kosta 1-1,5 Mkr för Berggården, 800 tkr för Hällestagården. Kostnad för reservkraftdrivet tillagningskök i tätorten är oklar. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Utredning ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari 2017. Reservkraft måste vara på plats och kunna fungera före årsskiftet 2020/21 för att sårbarhetsmålet (mål 5) ska vara uppfyllt. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen. 22

Åtgärd 8 Utred spillvärme i tätorten Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Finspång har flera stora industrier i tätorten, belägna i centrala bruksområdet. Betydande värmemängder används på området. Viss mängd spillvärme utvinns redan, men förekomst av eventuell ytterligare utvinningspotential kan inte helt avvisas. Samtidigt har Finspång ett väl utbyggt fjärrvärmenät som fortsätter förtätas, med kontinuerliga nyanslutningar. För framtida ökat effektbehov skulle spillvärmeresurser kunna vara intressant. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering, ger kommunen både skyldighet och möjlighet att utreda större energiflöden: Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Den som bedriver verksamhet i vilken användes större mängd energi eller den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar energi skall på begäran lämna kommun de uppgifter som behövs för planeringen. Beskrivning av åtgärden Utreda förekomst och föreslå potentiella avsättningar för spillvärme från centrala bruksområdet i Finspång. Utredningen ska ske i den utsträckningen att företagen inte anser sig betungas av deltagande och uppgiftslämnande. Miljöeffekter av åtgärden Det är sannolikt att åtgärden på sikt bidrar till ökad energieffektivisering (mål 7). I den händelse att spillvärme kan återföras industrierna så är det även sannolikt att åtgärden bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), målet om en fossilbränslefri kommunkoncern (mål 2) samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Åtgärden finansieras, i den mån det är möjligt, inom ramen för det statliga stödet för kommunal energi och klimatrådgivning. Samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten) kan också vara en resurs. Ansvar Energi- och klimatrådgivningen. Tidplan Utredning bör påbörjas senast under 2016 och ska vara klar och presenteras för kommunstyrelsen senast januari 2018. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 23

Åtgärd 9 Utred ladd-infrastruktur för elbilar Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Elbilar ses av många som en av lösningarna på problemet med dagens fossilberoende transportsektor. Med fler ladd-möjligheter i tätorten kan i vissa fall användningen av elbilar underlättas. Beskrivning av åtgärden Utreda hur kommunen kan bidra till att elbilsförarnas behov av laddmöjligheter kan tillgodoses inom kommunens gränser. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas underlätta elbilsanvändande. Elbilsanvändande bidrar till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), transportmålet (mål 4) samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Utredningen finansieras inom ramen för energistrategens budget. Ansvar Sektor samhällsbyggnad. Tidplan Utredningen ska redovisas till kommunstyrelsen senast januari 2018. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 24

Åtgärd 10 Energirådgivning: Omställning från fossila bränslen Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Industrin står för nästan hälften av hela kommunens energianvändning. Flera industrier är idag fortfarande beroende av fossila bränslen för sin verksamhet. Priset på fossila bränslen förväntas fortsätta att öka på sikt. Att gå från fossila bränslen till andra alternativ minskar koldioxidutsläppen och väntas stärka konkurrenskraften. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att identifiera fossilbränsleberoende företag och föreningar i kommunen, via t ex skorstensfejarna, företagens miljörapporter och energideklarationer. Verksamheterna ska erbjudas opartisk och kostnadsfri rådgivning med målsättningen att minska deras fossilbränsleberoende. Rådgivningen ska utgå från de hinder organisationerna anser sig ha för att förändra situationen. Rådgivningsinsatsen ska redovisas i en rapport/minnesanteckningar som beskriver de olika organisationernas förutsättningar och vilka rådgivningsinsatser som genomförts. Målet med åtgärden är att minst 10 organisationer ska ha omfattats av åtgärden och erbjudits rådgivning. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Åtgärden finansieras inom ramen för det statliga stödet för kommunal energi- och klimatrådgivning. Samarbeten med universitet (examensarbeten eller projektarbeten) kan också vara en resurs. Ansvar Energi- och klimatrådgivningen Tidplan Åtgärden bör påbörjas under 2016. Avslut ska redovisas till kommunstyrelsen senast januari 2018. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 25

Åtgärd 11 - Energirådgivning: Småskalig förnybar energiproduktion Åtgärdsägare i Kommunstyrelsen Bakgrund Elmarknaden är i förändring och antalet småskaliga elproducenter ökar hela tiden. Idag märks ett ökande intresse hos allmänheten för att bli egen elproducent. Samtidigt finns flera förnybara lokala resurser för värmeproduktion. Skogen är en lokal energikälla. Solvärme är ett utmärkt uppvärmningsalternativ. Gödsel kan rötas till biogas. Beskrivning av åtgärden Att genom informationsspridande och kunskapshöjande föreläsningar och studiebesök underlätta för allmänhet, företag och föreningar att göra vägval angående satsningar på förnybar energiproduktion. Exempel på förnybar energiproduktion som kan vara av intresse: 1. Solel 2. Solvärme 3. Småskalig vindkraft 4. Småskalig vattenkraft 5. Biobränslen (flis, ved, pellets) 6. Gårdsbaserad biogas Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål, samt förnybarhetsmålet (mål 6) och elproduktionsmålet (mål 8). Ekonomi Åtgärden finansieras inom ramen för det statliga stödet för kommunal energi- och klimatrådgivning. Ansvar Energi- och klimatrådgivningen Tidplan Minst en föreläsning/studiebesök per år på temat förnybar energiproduktion ska genomföras för åren 2015-2018. Uppföljning Åtgärdens framskridande följs upp årligen av energistrategen. 26

Åtgärd 12 Energitillsyn Åtgärdsägare i Bygg- och miljönämnden Bakgrund Miljöenheten genomför varje år miljötillsyn på verksamheter i kommunen. Energifrågor tas i regel upp som en mindre del av tillsynen. Åren 2009-2010 genomfördes ett energitillsynsprojekt inom Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som visade goda resultat för hur energieffektivisering kan stimuleras inom ramen för miljötillsynen. Detta görs genom att miljötillsynen fördjupar sig ytterligare på energiområdet, så kallad energitillsyn. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att bedriva energitillsyn i samband med ordinarie miljötillsyn på minst fem verksamheter per år, i likhet med den processbeskrivning som tagits fram under tidigare MÖTA-projekt. Energi- och klimatrådgivningen bidrar med tid och kompetens i den mån det behövs för att genomföra åtgärden. Miljöeffekter av åtgärden Åtgärden förväntas bidra till att uppfylla energieffektiviseringsmålet (mål 7) och kan även bidra till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1). Ekonomi Åtgärden kan genomföras inom ramen för befintlig budet för miljötillsynsarbetet. Kommunens energioch klimatrådgivning är en viktig resurs att tillgå. Ansvar Miljöenheten. Tidplan Åtgärden bör påbörjas under 2015 och pågå till och med 2018. Uppföljning Åtgärdens följs upp, enligt uppföljningsmodellen för MÖTAprojektet. Åtgärdens framskridande följs upp årligen. 27

Åtgärd 13 Fossiloljefri fjärrvärme Åtgärdsägare i Finspångs Tekniska Verk Bakgrund Sedan 2009 har en ökande mängd fossil olja används för fjärrvärmeproduktion i Finspång. Huvudförklaringen är att tillgänglig baslast är för låg. Det medför ökad sårbarhet mot både kalla vintrar och driftstörningar. Växande oljeeldning orsakar ökade utsläpp och kostnader. Beskrivning av åtgärden Åtgärden består i att öka tillgänglig baslast för fjärrvärmeproduktion samt att skapa fossilbränslefria lösningar för spetslast. Miljöeffekter av åtgärden En utveckling från 2013 års budgeterade behov på 1300kbm fossil olja till noll nettoutsläpp ger minskade utsläpp med 3500 ton CO 2 /år. Åtgärden är en förutsättning för uppfyllande av målet om en fossilbränslefri kommunkoncern. Åtgärden bidrar även i hög grad till att uppfylla Borgmästaravtalets mål (mål 1), samt förnybarhetsmålet (mål 6). Ekonomi Finansieras inom ramen för verksamheten. Ansvar Affärsområde Energi, Finspångs Tekniska Verk. Tidplan Från och med årsskiftet 2020/21 ska ingen fossil olja användas för fjärrvärmeproduktion. Uppföljning Fjärrvärmens bränslemix redovisas årligen i kommunens miljöredovisning. 28