Att skriva musik Metoder och olika utgångspunkter som tillgångar eller hinder? David Salminen Musikalisk gestaltning, Jazz och Rock VI VT 2015 Handledare: Staffan Hedin, Mats Norrefalk Uppsatser på grundnivå vid Musikhögskolan, Örebro universitet
SAMMANFATTNING Författare: David Salminen Titel: Att skriva musik Metoder och olika utgångspunkter som tillgångar eller hinder? English Title: Writing music - Methods and different starting points as assets or obstacles? I den här studien har jag undersökt min låtskrivarprocess. Syftet med studien var att undersöka hur jag med hjälp av olika låtskrivarmetoder kan ta mig från låtidé till ett färdigt resultat, något som jag tidigare har haft svårt med att göra då jag ofta fastnat någonstans på vägen. För att uppnå syftet har jag använt mig av tre frågeställningar och den metod jag använde mig av var att skriva en strukturerad loggbok där jag svarade på fyra frågor efter varje tillfälle jag arbetat med mina låtar. Resultatet visade att alla tre olika låtskrivarmetoder jag undersökt hjälpte mig att ta mig vidare från det stadium i processen där jag många gånger fastnat förut. Något jag upptäckt innan denna studie var att jag ofta använde mig utav olika utgångspunkter när jag skrev musik lite beroende på vad det var för genre jag skrev. Skrev jag en jazzlåt började jag ofta skriva den utifrån melodin men skrev jag en poplåt eller en soul/gospel så var det ackorden eller ett groove. En av mina frågeställningar var om min låtskrivarprocess ändras utifrån vilken utgångspunkt jag använde, vilket jag senare upptäckte att den gjorde. Ofta kom jag till stadiet i processen där jag fastnar tidigare och oftare när jag hade melodin som utgångspunkt i mitt skapande. Detta tror jag har att göra med mitt instrumentval. Jag är basist och van vid att kompa och jag tror att jag därför har lättare för att komma på ackordföljder och grooves än melodier. I och med denna undersökning har jag lärt mig mycket om mig själv som låtskrivare. Två viktiga insikter under denna process har varit hur jag fungerar och varför jag fungerar som jag gör när jag skriver låtar. Tack vare att jag förde loggbok över mitt skapande har jag sett återkommande mönster i processen som har fått mig att inse både mina svagheter och styrkor. Jag har lärt mig mycket om låtskrivande och kreativitet i stort. Mina nya kunskaper är något jag tror att jag kommer ha stor användning av i mitt fortsatta skapande. Nu vet jag både hur och var jag brukar fastna och jag har fått verktyg som hjälper mig att ta mig vidare. Sökord: Låtskrivning, kreativitet, skapande, konstnärlig forskning
Innehållsförteckning Inledning.1 Bakgrund. 2 Definitioner...2 Kreativitet..3 Vem är kreativ? 3 Syfte..5 Frågeställning...5 Metod och material.. 6 Utförande 7 Resultat. 8 Låtarna. 8 Resultatpresentation/Loggbok.. 9 Good Times 9 Mr.7 11 I ve Got You. 13 Resultatanalys.. 17 Förändras min kreativa process med de olika utgångspunkterna? I så fall: Hur?...17 Finns det någon av de nya metoderna som passar mig bättre? I så fall: Hur? Varför? 17 Hur ser min låtskrivarprocess ut? Och vad är utmärkande för de olika stadierna processen?.18 Sammanfattning..20 Diskussion..21 Källförteckning 24 Ljudbilaga...24 Konsertprogram.. 25
Inledning Så länge jag har hållit på med musik har mitt musicerande handlat om att skapa. Oavsett om det har varit att skapa nya låtar eller att skapa i redan befintliga låtar har jag upplevt skapandet som något lekfullt. När jag började spela upplevde jag att jag fick melodier och ackordföljder till mig bara jag satt vid ett instrument, inspirationen flödade. Trots detta gjorde jag sällan färdigt något av det jag skapade - någonstans mellan låtidé och färdig låt tog det ofta stopp. När jag började studera musik efter gymnasiet upplevde jag att ju mer jag lärde mig desto mindre inspiration fick jag till nya låtar, att lekfullheten försvann. När jag sedan började på musikhögskolan fick jag i läxa att varje vecka skriva färdigt en låt. Jag fick verktyg och ramar som jag skulle hålla mig innanför, vilket var något jag upplevde som väldigt nyttigt. Jag var tvungen att skriva låtar fastän jag inte hade någon inspiration och jag var tvungen att slutföra det jag hade påbörjat. Jag fick lära mig hantverket bakom låtskrivande och lära mig att skapa utifrån kunskap istället för inspiration. Detta ledde dock till att jag fick både mer inspiration och nya låtidéer som dök upp. Under mina tre år på musikhögskolan har jag skrivit låtar i tre olika sammanhang. Det har dels varit de låtar som jag haft i läxa att skriva och som oftast blivit någon form av Jazzlåt. Det andra sammanhanget jag skrivit låtar i har varit till gospelkören Joybells, där jag är med i kompgruppen och spelar. Det tredje och sista sammanhanget har varit till ett pop-projekt. Det jag har upptäckt är att jag beroende på genre skriver låtar på olika sätt. När jag skriver en jazzlåt börjar jag oftast utifrån melodin till skillnad från när jag skriver gospel då det är ett groove eller ett riff som utgör grunden. När jag skriver en poplåt utgår jag oftast från ett tredje sätt och det är då ackorden som ligger till grund för min idé. Många gånger så är det en lång väg från första låtidé till färdig låt och allt för ofta blir det inte mer än just en låtidé. 1
Bakgrund Under våren 2014 hade vi ett kompositionsprojekt i kursen Musikalisk gestaltning, Jazz och rock IV. Det var något jag på förhand fasade lite för. Jag hade skrivit låtar tidigare men sällan gjort färdigt helt egna låtidéer. Att skriva musik under press är bland det värsta jag vet. Under ett antal veckor innan projektet drog igång jobbade vi med kompositionsövningar och med att analysera kompositioner av bl.a. Maria Schneider. Jag fastnade ganska snabbt för sättet hon skrev musik på, hur hon använde sig utav motivutveckling av enkla melodier och jag bestämde mig för att jag skulle skriva min komposition på liknande sätt. Jag fick häftet Modern harmonic technique (Delamont, 1965) med övningar och exempel på hur man skriver utifrån denna metod. När jag väl kom till komponerandet gick det väldigt trögt. Jag visste hur jag ville skriva och hur jag ville att det skulle låta. Ändå gick det väldigt långsamt, inspirationen var lika med noll. Jag skrev en komposition på det sättet ändå, utan inspiration men med verktygen jag fick ur häftet Modern harmonic technique (Delamont 1965). Ungefär samtidigt som jag blev färdig med kompositionen så fick min syster barn. Och precis efter jag fick reda på att Vilgot hade fötts och att allt hade gått bra så skrev jag en komposition utav ren glädje som inspiration men fortfarande med metoderna ur häftet. Den här kompositionen blev raka motsatsen till den förra med tanke på hur jag kände i skapandeprocessen. När det blev dags för redovisning av våra kompositioner spelade jag upp båda mina låtar. Efteråt var det många som kom fram och gav beröm för båda kompositionerna. Det var nog lika många som tyckte att den första kompositionen, den som skrevs utan inspiration, var den bästa utav dessa två. Själv tyckte jag personligen att den låt som skrevs när jag hade massor av inspiration blev den bästa. Här blev det tydligt för mig att jag både kan skriva låtar när jag känner inspiration och även när jag inte gör det. Denna insikt väckte ett intresse för själva låtskrivarprocessen och jag bestämde mig för att jag ville skriva om detta i min uppsats. Kan jag med hjälp av olika låtskrivarmetoder slutföra mina låtidéer som jag påbörjat utav inspiration men där inspirationen försvunnit och låtidén på grund av detta aldrig slutförts? Definitioner I den här undersökningen kommer jag att använda definitionerna utgångspunkt och metod eller de nya metoderna. När jag skriver om utgångspunkter menar jag det jag skrev om i inledningen, att jag beroende på genre skriver låtar på olika sätt och alltså använder mig utav tre olika utgångspunkter: ackord, melodi eller groove. När jag skriver om metod i undersökningen menar jag däremot de nya verktyg som jag undersöker. Det är de tre nya metoderna som ska hjälpa mig att ta mig vidare när jag kör fast i min kreativa process. 2
Kreativitet Att skriva sånger handlar både om att lyckas bli inspirerad, att ha tillgång till sin kreativitet och att behärska hantverket. Det är möjligt att börja i vilken ände du vill, men det är kreativiteten som ger kicken glädje, känslan av att jag är nog ett litet geni i alla fall. (Hillered, 2009 s.16) När man pratar om låtskrivande är det nog oundvikligt att inte prata om kreativitet. Precis som Hillered (2009) skriver så är det kreativiteten som ger kicken och glädjen som skapandet, i det här fallet, av låtar faktiskt gör. Här nedan kommer ett kort kapitel med andra personers tankar om kreativitet. Främst är det fler tankar av Hillered (2009) som är riktade till låtskrivare men det är också tankar av författare och forskare i boken Nya tankar om kreativitet och flow (Klein, 2012). Tankar som jag anser går att applicera inom området låtskrivande. Kreativitet är förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv. Flera studier inom området visar att kreativitet inte är synonym med intelligens i vanlig bemärkelse. (NE, 2015) Kreativitet har ingen klar definition utan betyder olika för olika människor. Om en insats skall kallas kreativ beror på dess effekter som kan få olika förtecken hos olika mottagare. Själva ordet syftar på skapandet av någonting som tidigare inte har funnits. (Klein, 2012 s.8) Vem är kreativ? Hillered (2009) menar att vi lätt kan göra kreativitet till något magiskt, något som några få människor begåvats med. Hillered (2009) tillägger sedan att det inte är så. Hon menar att kreativiteten är som alla andra färdigheter, ju mer tid du lägger på det, desto bättre blir du. Beroende på hur mycket eller lite tid och utrymme man har gett åt sin kreativitet har man mer eller mindre tillgång till den. Hillered (2009) tar också upp att det har visat sig i undersökningar att människor som är kreativa, alltså människor som har stor tillgång till sin kreativitet har vissa gemensamma drag. De drag hon nämner är: - Vågar ta risker. - Är självständiga och bryr sig inte så mycket om vad andra tycker. - Är inte rädda för att gå mot strömmen. - Tillåter sig att vara lekfulla, att prova nya okända saker bara för att det är kul. - Ser på livet med humor. - Dagdrömmer och fantiserar. - Står ut med komplexitet och vaghet, ser inte allt i svartvitt - Är flexibla och utgår att det finns lösningar på det mesta. - Är passionerade, håller fast vid sin dröm och står för sitt engagemang. (Hillered, 2009 s.21) I boken Nya tankar om kreativitet och flow (Klein, 2012) finns det massor utav tankar om kreativitet utifrån forskare, psykologers och författares synvinkel på kreativitet och om vem som är kreativ. 3
Ingmar Ernberg, professor i tumörbiologi skriver så här om vad det är han tror att kreativa människor är så bra på: Kreativa individer kan associera snabbt till olika delar av sin erfarenhet, låta medvetandets ficklampa springa omkring till många mörka, dolda hörn och kryp-in i sin hjärna. De presterar som resultat helt överraskande och ej tidigare tänkta idéer och tankar. (Ingmar Ernberg i George Klein, red. s.68). Ernberg skriver vidare: Kreativitet handlar om att fånga ögonblicket när man berörs av en kreativ situation, miljö, människa. (Ingmar Ernberg i George Klein, red. s.67). Med det tror jag att Ernberg menar att man ska försätta sig sådana situationer som man vet att man är kreativ i. Vet man inte när man är kreativ så är hans tips att man ska ta reda på det. För att bli mer kreativ är det inte bara viktigt att veta vad som gör en kreativ utan också vad som hämmar ens kreativitet. Hillered (2009) tar också upp i sin bok s.k. kreativitetsdödare. Hon menar att kunskap så som olika låtskrivarmetoder eller musikteori kan var kreativitetsdödare. De kan om man tolkar dem fel användas som absoluta regler som ska följas till punkt och pricka för att man ska kunna skriva en bra sång. Hillered menar att den enda regeln som finns är att det inte finns några regler, men med hjälp av kunskap kan man lära sig behärska hantverket bättre. En annan kreativitetsdödare hon tar upp är den s.k. inre kritikern. Hon menar att om man ofta får känslan av att man är värdelös och tappar lusten mitt i ett skapande och bara känner sig dålig så är det vår inre kritikers röst. Andra kreativitetsdödare hos låtskrivare kan vara: - Utvärdering: Oron över vad andra kommer tycka om låten/låtarna. När andra människors bekräftelse är motivationen. - Övervakning: Om någon tittar på kan det hämma kreativiteten. - Belöning: Att fokus ligger på målet med låten. Kändisskap, pengar. Detta är farligt då ens motivation kan upphöra när ens mål har uppnåtts. - Konkurrens: Man blir mer kreativ om man är mindre medveten om konkurrens under skapandeprocessen. Fokuserar man på konkurrensen låter man någon annans reaktion styra ens arbete. - Begränsade val: Ju mer begränsad en låtskrivare är i sättet att nå sitt mål, desto mindre kreativitet är inblandat. Något som skulle kunna bli ett problem i min undersökning. (Johansson 2014) 4
Syfte Jag vill undersöka hur jag med hjälp av olika låtskrivarmetoder kan få inspiration att ta mig vidare från låtidé till färdig låt. Frågeställning - Förändras min kreativa process med de olika utgångspunkterna; melodi, ackord och groove? I så fall: Hur? - Finns det någon av de nya metoderna som passar mig bättre? I så fall: Hur? Varför? - Hur ser min låtskrivarprocess ut? Och vad är utmärkande för de olika stadierna i processen? 5
Metod och material Jag ska skriva tre låtar där jag börjar med att utgå ifrån de tre utgångspunkterna jag brukar använda när jag skriver låtar. D.v.s. en låt där jag utgår från melodin, en där jag utgår från ett groove och en där jag utgår från ackorden. När jag kör fast ska jag prova nya metoder och tips som jag fått från olika låtskrivare och undervisningsmaterial för att se om det finns en eller flera metoder som kan hjälpa mig att komma vidare med låten. Jag valde att föra en strukturerad loggbok som metod för att skapa min empiri. Björndal (2005) skriver Syftet med loggboksskrivandet är att genom skriftlig reflektion skapa en djupare förståelse av något som skett. (Björndal, 2005, s 62). När jag valde vilken sorts loggbok jag skulle skriva tog jag reda på för- och nackdelar med var och en av de olika tillvägagångssätten. En fördel med att skriva ostrukturerad loggbok är att det blir en friare text som är mer öppen för allt oväntat som kan tänkas ske under en låtskrivarprocess (Johansson, 2014). Nackdelen är att det lätt blir väldigt mycket text att analysera, (Björndal, 2005) och det fick mig att välja den strukturerade loggboken. Loggboken började jag skriva den 13 februari och jag hade som mål att göra klart tre låtar till min examenskonsert och vara färdig med låtarna till det första repetitionstillfället, den 13 april. Jag skrev loggbok efter varje låtskrivarpass oavsett hur det hade gått och detta gjorde jag genom att svara på fyra frågor. Loggbokens frågor: - Vad gjorde jag? - Hur gjorde jag? - Vad gick bra? Varför? - Vad gick dåligt? Varför? 6
Utförande Metoder Jag har valt ut tre olika metoder för att undersöka min kreativa process. Två helt nya för mig och en som jag jobbade lite med under mitt kompositionsprojekt våren 2014. I boken Lathund för låtskrivare (Hillered 2009) fastnade jag också för ett stycke med rubriken Säg ja till alla idéer som dyker upp (Hillered 2009 s.21). Ett stycke som handlar om att hitta på och att följa sina impulser okritiskt för att få ihop ett stort, yvigt material som senare i processen ansas ner till den färdiga låten. Detta är något jag har upplevt att jag har haft svårt för tidigare och något som jag nu försökt ha i åtanke i alla metoder. Metod 1: Metod 1 har jag tagit ifrån boken Lathund för låtskrivare (Hillered 2009). Boken är fylld av tips och övningar som ska hjälpa till att få igång kreativiteten. De flesta av övningarna i boken har fokus på textskrivandet men eftersom jag har valt att i denna undersökning fokusera på musiken, plockade jag ut en del av en övning (övning 14 s 46) från boken och gjorde till min metod. Övning#14 Improvisera till två ackord: Hitta två ackord som du tycker passar efter varandra. Upprepa ackorden om och om igen tills du inte behöver tänka på hur du tar ackorden och hur du spelar dem. Börja sedan improvisera till ackorden med rösten. Spela in detta och lyssna på det du sjungit in senare. Fraser som du tycker om spelar du in på nytt och sparar som låtidéer. Du kan naturligtvis utöka ackordföljden... (Hillered 2009, s 46) Metod 2: Metod 2 fick jag från en lärare på ÖMH, Peter Knudsen i samband med en handledning (i kursen Musikalisk gestaltning, jazz och rock V, 2014-10-23). Peter gav mig tipset att göra inspirationslistor med låtar som jag gillar. Jag skulle också skriva ner vad jag gillar med de låtarna och sedan plocka och välja utav det vad jag själv ska försöka skriva. Metod 3: Metod 3 har jag tagit ifrån häftet Modern melodic technique (Delamont 1965). Ett häfte som tar upp åtta av de vanligaste sätten att skriva och utveckla sina melodier på ett motiviskt sätt. Jag har valt att använda det sättet som kanske är vanligast och som jag och även Delamont (1965) valt att kalla Repetition. Man kan repetera en fras exakt, på en annan nivå (samma rytmik och samma intervall men man börjar från en annan ton) eller repetition med variation. 7
Resultat Nedan följer arbetet med mina låtar. Först kommer en liten presentation av låtarna och sedan en sammanfattning av loggboken. I och med att jag har arbetat med alla låtar samtidigt kommer inte alla tillfällen jag skrivit i kronologisk ordning utan låt för låt presenteras. Låtarna Jag fick ihop tre låtar till slut. Det var tre väldigt olika processer. En låt gick trögt i början men flöt på bra när jag väl kom igång medan en annan kom jag igång snabbt med men tog väldigt lång tid att få färdig. Nedan kommer en kort presentation av låtarna där jag bland annat beskriver vad det blev för typ av låt, vad jag hade för utgångspunkt och vilka metoder jag använde mig av. Good Times: Good Times är en soul/funk låt där jag har haft ackorden som utgångspunkt. I Good Times använde jag mig endast utav metod 1 för att ta mig vidare från första låtidé som i det här fallet var ackordföljden i refrängen. Överlag så var det i skapandet av denna låt som processen flöt på bäst. Mr 7 Mr 7 är en instrumental jamlåt där melodin var min utgångspunkt. Första fyra takterna av melodin i A-delen var min första idé till Mr. En melodifras som kom till mig efter en konsert med George Jojje Wadenius. För att utveckla idén så använde jag mig utav metod 3 och för att ta mig vidare när jag fastnade (vilket jag verkligen gjorde i denna process) använde jag mig av metod 1. Mr 7 var den låt som tog längst tid att skriva. I ve Got You: I ve Got You är en jazz/pop-låt där jag hade ett groove i 7/4-takt som utgångspunkt. Första idén till denna låt fick jag när jag upptäckte ett för mig nytt ackord på piano. I den här låten har jag använt mig av alla tre metoder. Metod 1 använde jag bl.a. till att komma på melodin i versen, metod 2 använde jag för att komma på melodin i bryggan och metod 3 använde jag till att komma på melodin i refrängen. I`ve Got You var låten som jag började skriva sist. Då hade lärt mig hur jag skulle använda mina metoder vilket gjorde att jag tog mig vidare snabbt när jag fastnade. 8
Resultatpresentation/Loggbok Good Times Vad gjorde jag? Good Times är en soul/funklåt där jag har haft ackorden som utgångspunkt. Det är en låt med en A, B och en C-del. Versen är över 18-takter och bygger på en 8- takters period som man spelar två gånger. 8-taktersperioden består av sex takter som är en repetition med variation av de två första takterna och sedan två takter som avslutar perioden. Efter andra gången (efter 16 takter) är det två takter som repeterar föregående två takter som en övergång till refrängen. Refrängen bygger på dominantackord som flyttas efter mollpentans intervall. Refrängen är över åtta takter och är även den en repetition med variation av det två första takterna i refrängen. Sista två takterna i refrängen börjar likadant som i föregående två takter men avslutas istället med en kromatisk nedgång som leder in i ett mellanspel som fortsätter den kromatiska nedgången. Hur gjorde jag? Det första jag kom på till Good Times var refrängen. Jag hade ackorden som utgångspunkt och jag kom på en ackordföljd över en två takters period. Ackordrundan innehåller bara så kallade dominantackord och flyttas efter mollpentans intervall. Dessa två takter repeterar jag tre gånger och de två avslutande takterna på refrängen börjar likadant men i andra takten börjar jag en kromatisk nedgång ifrån Bb7 till G7 som mellanspelet börjar på. Refrängen skrev jag med hjälp av gitarr. Melodin kom jag på genom att använda mig utav Metod 1. Jag spelade in mig själv när jag spelade ackordrundan och sjöng en improviserad melodi. Jag lyssnade igenom och gjorde om tills jag hade något som jag tyckte fungerade. Melodin blev också en fras som jag repeterar varannan takt fast med lite variation och jag hade en tanke om att melodin skulle vara lite som om en blåssektion spelade den. Versen skrev jag med hjälp av Metod 1 och tanken var att jag skulle använda endast två ackord. Jag hittade två ackord jag tyckte passade bra efter varandra och sedan spelade jag in och lyssnade på det ett par gånger innan jag provade sjunga in en melodi. Jag försökte också spara mina första idéer och impulser, bara som en övning. När jag sjöng melodin kom också fortsättningen väldigt naturligt. Att repetera 9
takterna med de två första ackorden tre gånger och under den tredje gången gå över till en avslutning som består av så kallade två fem ettor och som leder tillbaks till de två första ackorden. Detta repeterar jag två gånger och lägger till två takter andra gången på två - fem- ett delen där jag repeterar föregående två takter som en övergång till refrängen. Versen skrev jag med hjälp av piano. När jag sedan spelade versen och refrängen efter varandra kom jag på ett litet mellanspel som kommer mellan refräng och vers. Ett mellanspel som är kvar i refrängens dominantackords-tänk och som blir som en fortsättning på refrängens avslutande kromatiska nedgång. Vad gick bra? Varför? När jag skrev Good Times gick det mesta bra. Det flöt på väldigt bra och jag fastnade aldrig riktigt. När jag höll på att fastna tog jag mig vidare snabbt med hjälp av Metod 1. Att det gick så pass bra kan ha berott på att jag bestämde mig för att inte vara självkritisk utan att gå på mina första idéer och impulser. Vad gick dåligt? Varför? Som jag skrev tidigare gick det mesta bra. Om jag ska hitta något som gick sämre eller som var svårt var det nog att inte vara självkritisk och att spara allt jag gjorde. Till exempel tyckte jag först att det behövdes en till del i låten men den hade jag väldigt svårt för att skriva. Det blev ingen till del just för att jag var så självkritisk. Nu i efterhand tycker jag inte att det saknas någon del, vilket ju känns bra. Jag misslyckades också med övningen att spara allt jag gjorde. Det tror jag också hänger ihop med att jag var så pass självkritisk under denna process. Att jag misslyckades med att inte vara självkritisk beror nog på att jag hade min examenskonsert som mål med låtarna trots att själva undersökningen undersöker processen i att skriva låtar. 10
Mr 7 Vad gjorde jag: Efter att ha varit på konsert med George Jojje Wadenius den tolfte februari blev jag inspirerad till att skriva en låt i samma slags stil, en stil man skulle kunna kalla jazz/funk. Det blev en låt med en A-del och en B-del. Ackordföljden i A-delen har ett tydligt mixolydiskt modus (G13, F13, C13, G13) och innehåller bara så kallade dominantackord (V7-ackord). Melodin i A-delen bygger på en tonföljd eller en sekvens på fem toner som jag sedan upprepar rytmiskt och intervallmässigt men med nya toner. Melodin i A-delen innehåller tre snarlika men ändå olika fraser. B- delen går ifrån A-delens modus och även melodins rytmiska upprepningar. Ackorden bygger till stor del på så kallade två fem - ettor och även en hel del kromatik och där med byter tonart och modus ofta. Melodin utgår i största del från ackordtonerna med ett par undantag. Hur gjorde jag: Första fröet till Mr 7 var de första fyra takterna av melodin i A-delen det som jag väljer att kalla fras 1. Jag började sjunga på melodin i huvudet, troligtvis något liknande jag hört i någon låt eller något solo dagen innan på konserten med Jojje. Jag satte mig med gitarren och började plocka ut melodin som jag sedan bearbetade. Först gick melodin så här: Jag tyckte att melodin blev för snäll med stor ters (tonen B) i slutet av takt två och i takt tre så jag ändrade den till en liten ters (Bb) vilket jag tyckte blev mycket bättre. Jag tyckte också att melodins rytmik blev för snäll och för upprepande så jag ändrade första fjärdedelen i takt två till en åttondelspaus och la sedan till tonen F som en åttondel. Jag la även till tonen C som en ledton ner till Bb i slutet av takt två. Och då blev det istället så här: Jag upprepade dessa fyra takter en gång exakt likadant, exakt repetition (Delamont 1965) och sedan började jag på en ny fras. Fras 2. Fras 2 är även den över fyra takter och den är väldigt snarlik första frasen fast med färre toner. Som avslut på frasen återkommer första frasens avslutande två takter fast med lite variation. Här har jag alltså använt mig av Repetition med variation (Delamont 1965). 11
Jag upprepade även dessa fyra takter exakt likadant en gång. Fras 3 är exakt likadan som fras 1 fast jag flyttade upp den en liten ters dvs. att melodin börjar på tonen D istället för tonen B. Fras 3 spelas en gång sedan avslutas A- delen med fras 1 en gång. A-delen skrev jag utifrån metod 3 och jag använde mig av alla de tre olika repetitionssätt som Delamont (1965) tar upp, exakt repetition, repetition på en annan nivå (tonart) och repetition med variation. (Delamont 1965) Ackorden kändes som ett väldigt naturlig val när man ser och lyssnar på melodin. Jag såg att melodin var över ett G7, F7 och C7. Jag valde att färga ackorden med 13 för att få det lite spräckigare. B-delen ville jag skulle bli något som bröt av A-delens tänk. Något som skapar spänning och som gör att det känns skönt att komma tillbaka till A-delens repeterande. Jag valde därför att byta utgångspunkt (melodin) och även metoden (Metod 3) jag använde i A-delen men jag fortsatte skriva med hjälp av gitarren. Jag valde istället att ha ackorden som utgångspunkt och jag använde mig av Metod 1 fast med utökat antal ackord. Det första jag kom på i B-delen var ackorden i de avslutande 8 takterna. Jag satt och spelade en ackordföljd som bygger på kromatik som jag fastnade för. Jag spelade in dem och lyssnade på inspelningen. Jag tyckte att de tre första ackorden kändes mer som ett avslut på en del än en början. Så jag lade till en takt Dbmaj7 så att man landar på det ackordet i två takter. Sen ändrade jag Dmaj7 till ett D7#9 som också spelas i två takter vilket leder utmärkt tillbaks till A-delens första ackord G13. Jag lade också till två takter innan Ebm7 för att få det periodiskt. De två takterna tänkte jag skulle bli som en lite mer diskret övergång från G-dur till Eb-moll än vad det blir om man bara går mellan tonarterna. Jag tänkte därför att man kan landa i Eb-dur i två takter innan man går till Eb-moll och lade därför till en takt Ebmaj7 och en takt Cm7. När jag hade kommit på avslutet på B-delen kom även delens åtta första takter till mig, B-delens första hälft. Ackordrundan i de första åtta takterna innehåller också det kromatiska tänket men lite mer diskret och är i stort sett kvar i G-dur hela tiden förutom i takt fem och sex där man smyger in lite i Eb-dur. När jag hade ackorden på hela B-delen färdiga började jag använda mig utav Metod 1. Jag spelade in ackordrundan och sen spelade jag in mig när jag spelade en melodi på gitarren till. I och med att det är ganska många takter delade jag upp B-delen på hälften. Jag lyssnade på sen på vad jag gjort och sparade det jag tyckte var bra och gjorde om det jag inte gillade. 12
Vad gick bra? Varför? Jag kom igång bra och jag tog mig vidare snabbt i A-delen med hjälp av Metod 3. Jag tog mig också vidare i B-delen genom att byta både utgångspunkt och metod. Jag anser att A och B kompletterar varandra bra just för att jag analyserade låten och kom på vad jag tyckte fattades i B-delen. Jag hade en tanke innan jag skrev både A-del och B-del och resultatet blev som jag hade tänkt mig. Vad gick dåligt? Varför? Jag fastnade många gånger. Kanske var det för att jag hade en tydlig bild om hur jag ville att låten skulle bli men jag varken visste eller hörde hur jag skulle ta mig dit. Kanhända att jag var för fast i tanken att göra en typisk Jojje låt. Låtens B-delen tog väldigt lång tid att göra. Jag provade alla tre metoder och kom inte på någonting förrän jag bytte utgångspunkt melodi till utgångspunkt ackord. Jag har troligtvis svårare för melodier då jag är basist och är van vid den tydliga komprollen snarare än vid melodispel. I ve Got You Vad gjorde jag: I ve Got You är en jazz/pop-låt som bygger till stora delar på ett groove i 7/4-takt med ackorden Dmaj9(13), Gmaj7 och C13(#11) och det under en fyra takters period. Låten består av fyra olika delar, - Vers, Brygga, Refräng och Mellanspel där versen och mellanspelet både ackordmässigt och kompmässigt är väldigt snarlika. Versen bygger på 7/4-taktsgroovet i kompet och har en melodi som består utav långa toner dvs. en ganska stillastående melodi. Bryggan bygger ackordmässigt på en kromatisk nedgång i basen från tonen B och melodin blir mer rörlig då den bryter ackordens toner, först upp sen ner. Refrängen går i 4/4 takt och består utav två olika ackordföljder. Första tolv takterna består av en fyra takters period med enklare diatoniska ackord som man kör tre gånger. Resterande sex takter avslutar refrängen och närmar sig harmoniskt mellanspelets harmonik som är väldigt snarlik versens. I mellanspelet går man tillbaks till 7/4 takten. 13
Hur gjorde jag: Det första jag kom på till I ve Got You var ett 7/4-taktsgroove. Jag satt vid pianot och hade inte en tanke på att jag skulle skriva en låt. Jag satt och lekte lite med överlagringar och upptäckte ett för mig nytt ackord på piano, C13(#11). Det var en klang som fick min inspiration och kreativitet att flöda. C13(#11) tyckte jag var ett ackord som ledde till ett Dmaj som i sin tur leder till ett Gmaj som i sin tur leder till C13(#11). Jag kom på ett groove med de ackorden och som jag senare upptäckte gick i 7/4-takt. Jag valde att använda de här första fyra takterna till versen. Melodin ville jag skulle vara något som kompletterade det ganska upptagna kompet i pianot alltså något ganska lugnt. Jag använde mig utav Metod 1 när jag skulle komma på melodin. Jag spelade in mig själv när jag spelade groovet och sjöng en melodi. Jag upptäckte ganska snabbt att min begränsade sångförmåga begränsade melodin så att jag bestämde mig för att spela in kompet och sen komma på en melodi genom att spela den istället. Jag använde mig av några av ackordens karaktäristiska toner till melodin: Jag repeterar dessa fyra takter en gång med lite variation i melodin andra gången. Därefter kommer bryggan. A-delen eller versen som jag kallat den skrev jag med groovet som utgångspunkt och när jag körde fast använde jag mig utav Metod 1. I bryggan fortsatte jag att ha 7/4 - groovet som utgångspunkt fast med nya ackord. Jag valde att börja bryggan på ett B-moll för att gå ifrån det väldigt duriga i versen. Därefter ville jag använda kromatik i basen i en nedgång ner till G så att jag valde ackord jag tyckte passa till de bastonerna. Melodin i bryggan skrev jag med hjälp av Metod 2. Jag fastnade för melodin i en del av Esperanza Spaldings låt Precious. Så här skrev jag om just bryggan i den låten i min inspirationslista: Melodin i bryggan bryter ackordens toner, först upp och sedan ner. Det blir en melodi som känns väldigt naturlig trots att den rör sig i ett stort omfång och egentligen inte är så naturlig att sjunga. Jag provade det över mina ackord och fastnade för det i början och resten av melodin kom naturligt när jag hade en början som jag gillade. 14
I slutet av bryggan går jag över i 4/4 takt som en övergång till refrängen som går i 4/4-takt. Ackorden i refrängen kom väldigt naturligt när jag hade bryggan. Jag hade en tanke om att göra en popig refräng med enkel harmonik och enkel melodi. Jag spelade bryggan och sen så fortsatte jag spela och sjunga en melodi till det jag spelade. Jag spelade in vad jag gjorde och lyssnade sen på det och det blev så att jag behöll ackorden och gjorde om mycket av melodin. Jag använde alltså Metod 1. Melodin i de första 12 takterna kom jag på i stort sett samtidigt jag kom på ackorden. Det är fyra takter som jag upprepar tre gånger fast med lite variation i melodin. Melodin i sista sex takterna var svårare att komma på. Harmoniken ändras mycket där och det var svårt att komma på något snyggt med sångrösten som hjälpmedel så jag gjorde det resterande av melodin med hjälp utav pianot istället och kom då på sista melodifraserna. Tonarten går ifrån D-dur där ackorden och melodin har kretsat runt subdominanten (G-dur) till tonarten G-moll. Jag byggde därför melodin runt tersen i övergången mellantonarterna. Först en uppgång via durtersen och sedan en nedgång till molltersen. Jag avslutar sedan melodin med en fras jag upprepar två gånger. Först en gång exakt och sedan med variation. Så att jag använde mig utav Metod 3 i slutet utav melodin. Efter refrängen går jag tillbaks till 7/4 groovet och använder det som mellanspel. Jag ändrade ackordföljden lite för att få variation och så har jag ingen melodi i mellanspelet utan bara komp. 15
Vad gick bra? Varför? När jag väl kom igång med min jazz/pop-låt som jag ville skriva och som I ve Got You blev så gick det väldigt smidigt. I de momenten som jag fastnade i, t.ex. melodin så tog jag mig vidare med hjälp av mina olika metoder. Jag tror att det flöt på så pass bra som det gjorde för att processen hade varit igång länge trots att jag inte hade kommit på något. Men när väl tankarna om vad jag ville skriva för slags låt hade landat och fått vila så kom idéerna till mig. Och när de första klingande låtidéerna kom så gick det fort framåt. Vad gick dåligt? Varför? Startsträckan till den här låten var väldigt lång. Det kan bero på att jag hade väldigt tydliga referenser och tankar på hur jag ville att det skulle låta. Med så pass tydliga referenser som jag hade är det lätt att jämföra för mycket. Den inre kritikern får utrymme. Det var många idéer som skrotades för att jag tyckte att det var för dåligt eller för likt i jämförelse med t.ex. Esperanza Spaldings musik. 16
Resultatanalys Förändras min kreativa process med de olika utgångspunkterna; melodi, ackord och groove? I så fall: Hur? Under denna undersökning har jag sett ett tydligt mönster i mitt låtskrivande. När jag har ackorden eller ett groove som utgångspunkt flyter processen på bättre. Jag har lättare för att höra nya idéer som består utav ackord och rytm än idéer som bara innehåller melodi. Mr 7, låten där jag hade melodin som utgångspunkt var den låt som tog längst tid att göra färdigt, det var låten som jag började med först och blev färdig med sist. Melodin var visserligen det första jag kom på till den låten men jag hade väldigt svårt för att ta mig vidare från A-delen som bygger på den melodifras jag först kom på. Jag tog mig inte vidare förrän jag bytte utgångspunkt, från melodi till ackord. När jag hade ackorden färdiga hade jag mycket lättare att komma på en melodi. Finns det någon av de nya metoderna som passar mig bättre? I så fall: Hur? Varför? Min första tanke med min undersökning med de nya metoderna var att jag skulle använda en metod per låt. Så blev det inte riktigt. Jag har använt mig av alla metoder men vissa har jag använt mig mer av än andra. Jag har vid flera tillfällen försökt använda mig av en viss metod för att ta mig vidare i en viss låt men inte lyckats och sedan använt samma metod i en annan låt och lyckats. Som exempel: I Mr 7 försökte jag använda mig utav Metod 2 för att ta mig vidare. Jag hade gjort en inspirationslista på låtar jag gillar i samma stil och jag hittade delar från de låtarna där jag tyckte något liknande skulle passa i min låt. Men allt jag gjorde tyckte jag blev dåligt eller för likt originalet. Att höra att jag tydligt härmat någon annan är inte något jag vill eftersträva. Men när jag använde mig utav Metod 2 i I ve Got You så funkade den metoden utmärkt. Det gav mig inspiration och det hjälpte mig att ta mig vidare utan att det låter exakt som låten jag blivit inspirerad av. Metod 3 är en metod som inte fungerade så bra för att ge mig nya idéer men som däremot var väldigt bra för att utveckla mina frön till nya idéer. Trots att Gordon Delamonts material som metod 3 bygger på riktar sig till att utveckla melodier så använde jag den även till att utveckla mina ackordföljder och mitt groove. Den metod som jag använt mig mest av är Metod 1. Metoden fokuserar på lyssnandet och det är något som jag tycker är otroligt viktigt. Att en melodi eller en ackordföljd låter annorlunda när man spelar den själv gentemot när man bara lyssnar på den visste jag redan innan men jag har blivit än mer medveten om detta. Jag har i den här undersökningen både varit med om att jag har slängt en idé som jag tyckte lät bra när jag spelade den, men som jag upptäckte inte alls lät bra när jag senare lyssnade på den. Jag har också sparat något som jag inte alls tyckte var bra när jag spelade den, men som jag tyckte lät bra när jag senare lyssnade på den. Jag har därför insett att det är viktigt att spara alla idéer och skapa sig ett stort material som man kan plocka och välja av i ett senare skede i processen. En annan lärdom är att alltid spela in det man gör, både för att kunna lyssna på vad man gjort och för att minnas. 17
Hur ser min låtskrivarprocess ut? Och vad är utmärkande för de olika stadierna i processen? Min låtskrivarprocess består oftast utav fem olika stadier. Man kan se det som en resa längs en väg. Ibland är det nedförsbacke och allt går fort framåt medan det ibland är uppförsbacke och det går trögt och inte alls lika snabbt. Dock tror jag att både nedförsbackar och uppförsbackar är nödvändiga för att man ska kunna nå målet. Nedan har jag försök beskriva hur denna resa ser ut för mig. Inspiration Skapandet av en låt börjar alltid med en låtidé men själva låtskrivarprocessen börjar tidigare än så. När man sätter sig ned för att skriva en låt har jag ofta en tanke om vad jag vill göra för slags låt, till exempel vilken genre, taktart eller tempo låten ska ha. Ofta har man varit med om något på ett eller annat sätt som ger inspiration. Jag menar därför att processen har påbörjats tidigare än själva tillfället då man kommer på den första klingande idén. Som exempel: Mr 7 började jag skriva efter att jag hade varit på konsert med George Jojje Wadenius. Under konserten blev jag inspirerad till att skriva en låt i samma genre. Medvetet och säkert omedvetet tog jag till mig massor utav tankar, idéer och verktyg till min egen låt. Jag hade samlat material till låten innan jag ens börjat skriva på den. När jag någon dag senare satte mig ner för att börja skriva min Jojje-låt så var processen redan igång och startsträckan blev antagligen betydligt kortare än om jag inte hade varit på konserten. Liknande var det med låten I ve Got You. Jag hade under vårtermin innan jag skrev låten tänkt att jag skulle skriva en Jazz/pop-låt i stil med Esperanza Spalding s musik. Jag hade lyssnat på massor utav liknande musik för att bli inspirerad och jag hade till och med gjort en inspirationslista där jag hade skrivit ner vad jag gillade med de olika inspirationslåtarna och hur jag ville att min låt skulle låta. Trots det hade jag svårt att komma igång med den här låten. Varje gång jag satte mig ned för att skriva en jazz/pop-låt tog det stopp. Inte förrän jag hade gett upp tanken på en sådan låt och bara satt och lekte vid pianot kom jag på första fröet till just en jazz/pop-låt. När jag väl hade en idé så gick själva transportsträckan från låtidé till färdig låt relativt snabbt. Vägen från inspiration till låtidé kan te sig olika men den är helt klart alltid med och alltid nödvändig. Låtidé Låtidé är stadiet som jag anser är det allra roligaste. En enstaka grej som man tycker är snyggt leder till att man hör en fortsättning och kommer på mer. För mig är det ofta så att de låtidéer jag tycker blir bäst och har lättast för är de låtidéer som bara dyker upp, som kommer till en utan att man haft en tanke på att skriva en låt. Som jag skrev tidigare tror jag att man oftast är påverkad av händelser man varit med om tidigare, tidigare händelser som ger inspiration både medvetet och omedvetet. Låtidéerna i den här undersökningen har varit sådana som kommit till mig utan att jag försökt komma på något. I Mr 7 började jag sjunga på en melodi, I ve Got You var det ett nytt ackord för mig på piano som ledde till groovet och i Good Times fick jag inspiration från okänt håll. Något jag har insett är att det ofta är de nya sakerna som man lär sig som leder till de nya låtidéerna. 18
Köra fast Detta moment, detta stadium av låtskrivarprocessen är orsaken till att jag så många gånger har slängt en låtidé som jag egentligen tyckt vara väldigt bra. Orsaken till att jag sällan gjort färdigt några låtar. Och detta stadium, och hur jag på bästa sätt tar mig här ifrån är kärnan i hela denna undersökning. Köra fast stadiet är stunden då man inte hör inom sig hur man ska gå vidare med låtidén. Detta stadium kommer oftast för mig när jag ska komma på en ny del i låten. I detta stadium kommer ofta det Hillered (2009) skriver om och valt att kalla den inre kritikern fram. Jag blir väldigt självkritisk och alla nya idéer som dyker upp tycker jag är dåliga och det händer även att man börjar tycka att ens första låtidé som man tyckt vara så bra helt plötsligt inte är det längre. Något som hände i Mr 7 när jag skulle ta mig vidare ifrån A-delen. Komma vidare Momentet då jag tar mig vidare kommer ofta ganska oväntat. Ofta kommer jag till detta stadium när jag låtit processen vila. Låtidén har fått sjunka in och i många fall har jag inte ens en tanke på att göra färdigt låten utan kanske att jag börjar på en ny idé som jag sen upptäcker passar som en fortsättning föregående låtidé. På så sätt påminner detta momentet lite om låtidéstadiet. I denna undersökning har jag märkt tack vare Metod 1, att när jag spelat in de idéer jag fått till den nya delen i tidigare stadiet, ofta återgår till de första idéerna när jag låtit processen vila. D.v.s. till de idéer jag skrotade först p.g.a. den inre kritikern. Färdig låt Färdigställandet av låten kommer jag till på lite olika sätt. Oftast ter det sig så att när jag tagit mig vidare och sedan fastnar igen så kollar jag igenom delarna jag har, ofta 3-4 stycken. Tycker jag att det fattas något så försöker jag göra en ny del där jag utgår från någon del eller alla delarna jag har. Så som jag till exempelvis gjorde med mellanspelet i I ve Got You. 19
Sammanfattning Förändras min kreativa process med de olika utgångspunkterna; melodi, ackord och groove? I så fall: Hur? Att ha ackord eller ett groove (rytm) som utgångspunkt får processen att flyta på bättre. När jag har melodin som utgångspunkt fastnar jag lättare och oftare. Det beror antagligen på att jag är basist och att kompa är det jag mest håller på med när jag spelar. Finns det någon av de nya metoderna som passar mig bättre? I så fall: Hur? Varför? Alla tre metoder funkar men metod 1 har fungerat bäst för mig. Metod 2 funkar bra om man behöver inspiration. Risk för att låta för likt originalet finns. Metod 3 fungerar även för att utveckla ackordföljder. Upprepning är bra! En melodi eller en ackordföljd låter annorlunda när man spelar den själv gentemot när man bara lyssnar på den. Därför är det otroligt viktigt att spela in och lyssna på sina idéer oavsett metod. Hur ser min låtskrivarprocess ut? Och vad är utmärkande för de olika stadierna i processen? Min låtskrivarprocess består oftast av fem olika stadier. Processen är igång redan innan jag har kommit igång med skapandet. Medvetet eller omedvetet. Det är viktigt att alltid försöka lära sig nya saker. Nya instrument, nya ackord eller nya läggningar på ackord m.m. Det är när man lär sig nytt man kommer på nya låtidéer. Jag har också kommit fram till att stadiet där det känns som om man fastnar är nödvändig för att nå målet. Låt processen vila när du fastnar i den. Under vilan bearbetas den omedvetet. 20
Diskussion Syftet med denna undersökning var att undersöka hur jag med hjälp av olika låtskrivarmetoder kan få inspiration att ta mig vidare från låtidé till färdig låt. Utifrån mina frågeställningar har jag analyserat min loggbok och kommit fram till hur jag med hänsyn till metoderna jag använt, på bästa sätt tar mig vidare när jag fastnar i min låtskrivarprocess. Jag sätter sedan detta i relation till studiens bakgrundsavsnitt och diskuterar i ett vidare perspektiv. Utifrån min loggboksanalys har jag fått en djupare förståelse för hur jag fungerar som låtskrivare och hur min låtskrivarprocess ser ut. Jag har insett att själva processen inte bara är igång när jag kommer på de delar som blir själva låten utan att den är igång hela tiden. Från att man får en idé om vad man ska göra för slags låt till att låten är färdig. Jag har också kommit fram till att även de momenten när det känns motigt och trögt är viktiga, processen är igång även då. Alla tankar och idéer som föds under de stunderna kanske inte är bra men de leder än till de slutliga idéerna. Idéer föder idéer, även om de är mindre bra. Och att i de stunderna ha olika metoder, olika verktyg för att hjälpa en att ta sig vidare är något som har fungerat väldigt bra för mig. Jag har också upptäckt att det ofta är melodin jag fastnar på i mitt låtskrivande. Vilket inte är så konstigt, jag är basist, en kompmusiker i grunden. Därför är det ju inte så konstigt att jag har lättare för att komma på ackordföljder och grooves istället för melodier. I och med denna undersökning har jag dock blivit mer medveten om det och jag vet vad jag behöver träna på och jag har fått nya verktyg till att komma på och utveckla mina melodier, allt för att utveckla mitt låtskrivande. Som jag nämnt tidigare anser jag att det är svårt att göra en undersökning om att skriva låtar utan att tala om kreativitet. Kreativitet är ett ord som kan vara svårt att definiera. Georg Klein (2012) menar att definitionen av kreativitet betyder olika för olika människor. Han poängterar dock att ordet kreativitet syftar på skapandet av någonting nytt, något som inte funnits tidigare. Detta är något jag håller med om då jag själv när jag skriver låtar ofta har som mål att skapa något nytt och unikt. Att däremot hämta inspiration från andra och även från sig själv är något jag också anser vara en viktig del i mitt skapande. Tidigare erfarenheter och upplevelser är ofta sådant som inspirerar mig till att skriva musik och det sätter också igång kreativiteten. Ingemar Ernberg beskriver en kreativ individ som någon som snabbt kan associera till sina tidigare erfarenheter och låta medvetandets ficklampa springa omkring till många mörka, dolda hörn och kryp-in i sin hjärna. (Ingmar Ernberg i Georg Klein (2012). S 68). Än så länge tillhör jag inte de som snabbt kan associera, men jag är på god väg och jag känner tydligt att jag blivit snabbare och mer effektiv på detta under denna undersökning. Ernberg (2012) belyser också vikten av att ta till vara på ögonblicket just när man blir berörd av någonting kreativt. Detta anser jag att det ligger en stor poäng i. Jag tolkar det som att Ernberg (2012) med detta menar att man ska ta vara på nuet. Ofta kommer skaparglädjen och skaparlusten utan förberedelse och det gäller då att vara beredd när den kommer och att ta till vara på den. Jag anser att detta också hänger ihop med den övning jag gjorde som innebar att spara allt jag gjort till en låt. Spara alla 21
idéer och alla tankar och inte kassera något. Ernbergs (2012) poäng om att ta vara på ögonblicket handlar för mig också om att inte vara så självkritisk. När kreativiteten väl kommer bör vi njuta och ta vara på det tillfället istället för att kritisera oss själva. Detta har varit en av de största utmaningarna under min undersökning, att inte kritisera mig själv för hårt, och det är också något jag anser är en av de största utmaningarna som musiker och i livet som stort. Eva Hillered (2009) tar upp några punkter där hon sammanställt gemensamma drag hos olika kreativa människor. Några av de saker hon belyser är att de ofta är lekfulla och att de vill testa nya saker bara för att det är roligt. De ser på livet med humor och de är flexibla i sitt skapande och anser att det finns lösningar på det mesta. I min undersökning har jag stött på dessa drag då jag antingen funnit dem hos mig själv eller känt av dess frånvaro. För mig hör musik, skapande och lekfullhet ihop och tillsammans skapar de en helhet som för mig är väldigt viktig. I denna undersökning, då skapandet har stått i fokus, har jag mer än någonsin förstått vikten av lekfullhet. Lekfullheten öppnar upp mitt sinne och sätter igång kreativiteten. När jag känner mig lekfull tänker jag inte på vad jag gör eller hur, utan jag bara gör. Lekfullheten fungerar för mig på två sätt; jag blir mer kreativ då jag öppnar upp mina sinnen och slappnar av och min inre kritiker blir desto mer frånvarande och mitt skapande blir på så sätt än mer ohämmat. Att testa nya saker har också varit en stor del i min undersökning då mycket av den gått ut på att använda mig utav nya metoder för mitt låtskrivande. Min inställning till detta har under arbetets gång förändrats men jag har tydligt märkt skillnad på då jag varit positivt inställd till det nya och när jag inte varit det. Utan att jag egentligen varit medveten om det tror jag att min inställning till detta har påverkat både min process och mitt resultat. Det har också varit tydligt i processen, när jag har stannat upp och reflekterat över vad jag gjort, att min inställning har större betydelse än jag ofta har trott. Flexibiliteten har varit närvarande på så sätt att jag i mitt låtskrivande har fått tänka om ett flertal gånger. När min första tanke eller idé inte fungerat har jag behövt vara flexibel för att ta mig vidare. De olika tillvägagångssätten och metoderna som jag har använt mig av på olika sätt visar också på viljan att hitta lösningar. När det har känts som motigast har jag, istället för att ge upp, testat en ny metod i hopp om att just den skulle fungera bättre. Till sist har jag också förstått innebörden av att se på livet med humor, inte bara i stort utan också i mitt låtskrivande. Att låta mig själv bara ha roligt och låta musiken styra är viktigare än man kan tro. Det är inte hela världen om jag spelar fel, skriver en dålig fras, måste byta ut ett ackord osv. Musik ska vara roligt och lekfullt och det är lätt att glömma i en undersökning som denna och med sin inre kritiker mer eller mindre närvarande. Hillered (2009) nämner sådant som kan hindra vår kreativitet och hon menar att vi har en inre röst som ofta kritiserar oss och som hon därför valt att kalla vår inre kritiker. Denna inre kritiker menar hon kan göra att vi tappar lusten, inspirationen och göra att vi känner oss värdelösa. (Hillered 2009, s 23). Detta är något jag verkligen kan känna igen mig i och relatera till. Under min undersökning har denna inre kritiker ofta varit närvarande och många gånger stått i vägen för både framsteg och kreativitet. Tyvärr upplever jag att denna inre kritiker är svår att bli av med. Jag hoppas dock att man kan lära sig att hantera den så pass att den inte får 22