RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322
RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter. - 525 som fortplantar sig i Sverige.
PIKAIA - Förfadern till alla ryggradsdjur. - Utvecklades under Kambrium för 530 miljoner år sedan. - Första ryggsträngsdjuret. - Liknade nutida lansettfiskar. - Ryggsträng =början till ett inre skelett.
LANSETTFISKAR - Saknar hjärna, hjärta, ögon och luktorgan. - Tar upp syre genom huden och gälar. - Lever nergrävda i sanden i hav. - Äter små organismer som de filtrerar. - Skildkönade med könlig förökning. - Nära släkt med ryggsträngsdjurens förfader pikaian.
MANTELDJUR - Lever i jordens alla hav. - Sjöpungar lever som vuxna fastsittande på havsbotten. - Äter små organismer som de filtrerar. - De flesta är hermafroditer med könlig förökning. - Även könlös förökning. - Ryggradsdjurens närmaste nu levande släktingar. - Larverna är frisimmande med ryggsträng och ihåligt nervrör.
RYGGRADSDJUR - Stor variation i storlek och utseende. - Har ett inre skelett av ben eller brosk. - I skelettet ingår en ryggrad med små delar = kotor. - Ger stöd åt kroppen. - Ger musklerna något att fästa i. - Skydd åt mjuka och ömtåliga organ. Kranium Ryggrad Revben Ryggkota
RYGGRADSDJURENS UTVECKLING 490 miljoner år sedan 450 miljoner år sedan 310 miljoner år sedan 150 miljoner år sedan 370 miljoner år sedan 200 miljoner år sedan rundmunnar fiskar groddjur kräldjur fåglar däggdjur
FISKAR - 22000 arter. - Rundmunnar. - Broskfiskar. - Benfiskar.
ANPASSADE TILL VATTEN - Behöver inget skydd mot uttorkning eller dåligt väder. - Rör sig med fenor. - Många håller sig svävande med en simblåsa. - Andas med gälar som innehåller blodkärl som tar upp syre från vattnet. - Hjärta som pumpar runt blodet i kroppen. - Växelvarma.
SINNEN - Bra syn, även om de flesta är närsynta. - Lukt-och smaksinnet utnyttjas när sikten är dålig. - Skäggtömmar innehåller smakceller. - De flesta har en välutvecklad hörsel. - Med sidolinjen känner de av rörelser i vattnet. Sidolinje
FORTPLANTNING - De flesta har yttre befruktning. - Rom = honan ägg. - Mjölke = hanens spermier. - Äggen befruktas i vattnet utanför honans kropp. - De flesta yngel får klara sig själva. - Stora mängder rom läggs så att tillräckligt många yngel överlever.
RUNDMUNNAR - Nejonögon. - Pirålar. - Saknar käkar och ryggrad. - Skelett av brosk. - Saknar bukfenor, bröstfenor och fjäll. - Gälhålor. - Käklösa fiskar var de första ryggradsdjuren. - Utvecklades för 490 miljoner år sedan.
BROSKFISKAR - Rockor. - Hajar. - Helhuvudfiskar. - Mun med käkar och tänder. - Skelett av brosk. - Gälspringor utan gällock. - Bakåtriktade och tandliknande fjäll ger sträv hud. - Saknar simblåsa. - Inre befruktning. - Föder levande ungar eller lägger ägg. - Pansarhajar utvecklades från käklösafiskar för 450 miljoner år sedan.
BENFISKAR - Skelett av ben. - Utgör 95 % av alla fiskar. - Strålfeniga fiskar. - Lungfiskar. - Kvastfeningar. - De flesta har simblåsa. - Gälar med gällock. - Huden täckt av benfjäll. - De flesta har yttre befruktning.
GRODDJUR - Kallas också amfibier. - Kan leva på land och i vatten. - Beroende av vatten för sin fortplantning och att huden hålls fuktig. - Förekommer på alla kontinenter utom Antarktis. - Flest i varma och fuktiga miljöer. - 4 000 nu levande arter. - Stjärtlösa groddjur. - Stjärtgroddjur. - Maskgroddjur.
UTVECKLING - Utvecklades från fiskar som kunde leva på land för 370 miljoner år sedan. - Inre skelett och ben gjorde det möjligt för stora djur att röra sig på land. - Beroende av vatten för sin förökning, tunn och fuktig hud.
KROPPSTEMPERATUR - Växelvarma. - Blir kalla och rör sig långsamt när det är kallt. - Går i dvala under vinter och torrperiod.
FORTPLANTNING OCH ANDNING - De flesta har yttre befruktning och lägger ägg. - Äggen måste läggas i vatten och saknar skal. - Ynglen lever i vatten och andas med gälar. - Vuxna kan leva på land och andas med enkla lungor och med huden.
STJÄRTLÖSA GRODDJUR - Grodor. - Paddor. - Saknar stjärt. - De flesta har yttre befruktning och lägger ägg. - Lever i vatten eller på land. - Rovdjur. - Saknar tänder.
STJÄRTGRODDJUR - Har stjärt. - Salamandrar. - Lever i vatten eller på land. - De flesta har inre befruktning och lägger ägg. - Rovdjur som äter insekter och spindlar.
MASKGRODDJUR - Lever i tropiska delar av Afrika, Asien och Sydamerika. - Avlånga och saknar ben. - Liknar daggmaskar. - De flesta lever i jorden. - Har inre befruktning och de flesta föder levande ungar.
KRÄLDJUR - Utvecklades från groddjur för 310 miljoner år sedan. - Kallas också reptiler. - 6 500 nu levande arter. - Dinosaurierna dominerade under 175 miljoner år och dog ut för 65 miljoner år sedan. - Förekommer på alla kontinenter utom Antarktis. - Flest i varma miljöer.
KROPPSTEMPERATUR - Växelvarma. - Ligger i solen för att bli varma och kunna röra sig snabbt. - Blir kalla och rör sig långsamt när det är kallt. - Går i dvala på vintern.
I SVERIGE - Huggorm. - Snok. - Hasselsnok. - Skogsödla. - Sandödla. - Kopparödla.
ANPASSADE TILL LIV PÅ LAND - Klarar sig bättre på torra platser än groddjur. - Andas luft med effektiva lungor. - Torr hud täckt med fjäll eller plåtar förhindrar uttorkning. - Fortplantningen inte beroende av vatten. - Ägg med skal som läggs på land.
FORTPLANTNING - Inre befruktning = befruktningen sker inne i honans kropp. - De flesta arter lägger ägg. - En del föder levande ungar. - Jungfrufödsel hos vissa ödlor = äggen behöver inte vara befruktade.
BRYGGÖDLOR - Tuatara. - Inte nära släkt med ödlor. - Två nu levande arter. - Lever på Nya Zeeland. - Har nästan inte förändrats på 200 miljoner år = levande fossil. - Långsam ämnesomsättning.
KROKODILER - Rovdjur. - Bra hörsel och syn. - Lever vid vattendrag i varma klimat. - Tar hand om sina ägg och ungar. - Krokodiler. - Alligatorer. - Kajmaner. - Gavialer.
SKÖLDPADDOR - Annorlunda skelett än andra kräldjur. - Skyddande skal. - Rovdjur eller växtätare. - Vissa arter lever på land, andra i vatten. - Alla lägger ägg på land. - Kan bli upp till 200 år gamla.
ORMAR - Saknar ben. - Mycket böjlig ryggrad. - Kan inte blinka genomskinliga och orörliga ögonlock. - Dålig hörsel. - Bra luktsinne fångar doftämnen med tungan. - Vissa ormar har ett värmekänsligt groporgan på överläppen. - Rovdjur som dödar bytet med ett giftigt bett eller genom att krama ihjäl det.
ÖDLOR - Nära släkt med ormar. - Fjällreptiler = ödlor, masködlor och ormar. - Kan blinka rörliga ögonlock. - De flesta har ben. - En del kan skifta färg. - De flesta är rovdjur. - Bra luktsinne fångar doftämnen med tungan. - Endast gilaödlanoch skorpiongiftödlan är giftiga.
FÅGLAR - 9 800 nu levande arter. - 250 arter häckar i Sverige. - Utvecklades från dinosaurier för 150 miljoner år sedan.
KROPPSTEMPERATUR - Enda djuren som har fjädrar. - Fjädrarna har utvecklats från dinosauriernas fjäll. - Behövs när de ska flyga och för att hålla sig varma. - Jämnvarma med kroppstemperatur mellan 39-41 grader. - Kan vara aktiva på vintern när det är kallt. - Förekommer på alla kontinenter och i alla miljöer utom i djuphaven.
FÖDA - Måste äta mycket för att hålla värmen. - Detta gäller framför allt på vintern. - Fåglar som äter insekter flyttar till varmare länder innan vintern. - Fåglar som äter frön stannar kvar på vintern.
ANPASSADE TILL LIV I LUFTEN - De flesta kan flyga. - Fjädrarna innehåller luft som isolerar mot kyla. - Då behövs inte så mycket fett vilket minskar vikten. - Ihåligt skelett och näbb utan tänder minskar vikten. - Kraftiga flygmuskler ger kraft åt vingarnas rörelser. - Effektiva lungor och hjärta, samt luftsäckar ökar syreupptagningsförmågan.
FORTPLANTNING - Inre befruktning. - Lägger ägg med hårt skal på land. - Ruvar sina ägg tills de kläcks. - Matar sina ungar. - Häckning = perioden när fåglarna förökar sig.
HÄCKNING - Revir = område som försvaras vid häckning för att slippa konkurrens om boplatser och föda. - Hanar sjunger för att locka honor eller informera om reviret. - Många hanar har färggrann fjäderdräkt för att imponera på honor. - Vissa fåglar har invecklad parningslek.
SINNEN - Mycket bra syn, framför allt hos rovfåglar. - Bra hörsel, framför allt hos ugglor. - De flesta har dåligt luktsinne. - Magnetsinne för att avgöra riktning under flyttning.
DÄGGDJUR - 5 400 nu levande arter. - Utvecklades från kräldjur för 200 miljoner år sedan. - Konkurrensen minskade när dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan.
EGENSKAPER - Stor och komplicerad hjärna. - Välutvecklad tankeförmåga. - Fyra ben, starkt skelett och böjlig ryggrad. - Lungor och effektivt blodomlopp. - Jämnvarma och värmande päls. - Förekommer på alla kontinenter och i alla miljöer utom i djuphaven.
FORTPLANTNING - Inre befruktning. - Ungarnas utveckling tar lång tid. - Får bara några få ungar som de tar väl hand om. - Ungarna diar = får mjölk från mamman. - Dägga = gammalt ord för dia.
KROPPSTEMPERATUR - De flesta har päls. - Behövs för att hålla sig varma. - Jämnvarma med kroppstemperatur mellan 36-38 grader. - Hos en del är pälsen omvandlad till taggar eller fjällplåtar. - En del har ingen päls, men extra mycket fett som skyddar mot kyla.
HÅLLA VÄRMEN - Måste äta mycket för att hålla värmen på vintern. - Vissa har svårt att hitta mat på vintern. - Kan inte flytta till varmare länder som fåglarna. - Går i dvala på frostfria ställen. - Sover med sänkt kroppstemperatur och sparar energi.
SINNEN - Många har bra luktsinne. - Rovdjur och hovdjur har speciella doftkörtlar. - Bra syn primater och kattdjur. - Rovdjur har framåtriktade ögon. - Bytesdjur har ögonen på huvudets sidor. - Bra hörsel ekolokalisering hos tandvalar och fladdermöss. - Känselsinne morrhår eller hudens känselceller.
KLOAKDJUR - Lever i Australien. - Den däggdjursgrupp som utvecklades först. - Näbbdjur. - Myrpiggsvin. - Kloak = gemensam öppning för urin, avföring och könsceller. - Lägger ägg. - Saknar spenar.
PUNGDJUR - Föder levande ungar som är outvecklade. - De flesta lever i Australien, några i Nord- och Sydamerika. - Bär sina ungar i en pung = veck i huden. - Där är ungen skyddad och diar för att få näring.
MODERKAKSDJUR - De flesta däggdjur är moderkaksdjur. - Växer som foster under lång tid inne i mammans kropp. - Får näring och syre genom navelsträngen som sitter fast i moderkakan. - Moderkakan får näring och syre från mammans blod. - Ganska välutvecklade när de föds.