Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer



Relevanta dokument
Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT. Remissyttrande

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredning om trygghetssystemen för företagare (N2006:11) Dir. 2007:156

Information mars 2014 till

TRYGGHETSSYSTEMEN FÖR FÖRETAGARE Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89

Regeringens proposition 2009/10:120

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89

Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

Svensk författningssamling

REGERINGSRÄTTENS DOM

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Kommittédirektiv. Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv för tillväxt och innovation. Dir. 2018:54

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

DS 2009:46, A2009/2824/AE

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Sid 1 - HIR-konferens Vilken är min sjukpenninggrundande inkomst?

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Svensk författningssamling

Ersättning för höga sjuklönekostnader

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box Göteborg

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54)

Vår referens Karin Fristedt

Försäkringskassans allmänna råd

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Svensk författningssamling

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Yttrande i mål nr Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel

34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 5 e förordningen. enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) (S2019/00497/SF)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare

Vissa förtroendeuppdrag föreslås att omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

2016:25 Företag utan verksamhet. Uppföljning initierad av IAF

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

IAF:s granskning av företagarärenden: Handelsanställdas arbetslöshetskassa

Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2015:3) om lämpligt arbete

Kom igång med din ansökan!

Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk

Företagarna och trygghetssystemen

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF)

Kom igång med din ansökan!

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

DOM Meddelad i Jönköping

Karenstid för egenföretagare, m.m.

SJUKLÖNEANSVAR Promemoria hösten 2018

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Föräldrars förvärvsarbete

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF)

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

IAF:s granskning av företagarärenden: Svensk handels och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Svensk författningssamling

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Svensk författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision

Svensk författningssamling

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Svensk författningssamling

Rätt till ersättning föreligger inte heller. för tid då ersättning för förlust av. inkomst kan utges enligt bestämmelserna

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89). Syftet med Nuteks verksamhet är att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd över hela landet genom fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Nutek arbetar bland annat för enklare och mer ändamålsenliga regler för företag samt för att minska företagens administrativa kostnader. Remissyttrandet är fokuserat framför allt på de förslag som lyfts fram i förslagsrutor i betänkandet. Sjukförsäkring Likabehandling av företagare Utredningen föreslår att personer som driver näringsverksamhet genom aktiebolag eller ekonomisk förening ska ges möjlighet att välja att likställas med egenföretagare och att deras ersättning för arbete betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete istället för som inkomst av anställning. De skall även ges möjlighet att välja karenstid och därmed påverka den sjukförsäkringsavgift som tas ut. Samtidigt undantas de av lagen om sjuklön. Utredningen anser att andelsinnehavet av rösterna i fåmansföretaget bör uppgå till minst tio procent för att AB-företagare ska kunna likställas med egenföretagare. Utredningen föreslår också att en generell karenstid på sju dagar införs för företagare. Nutek har inget att invända mot förslagen. Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Utredningen föreslår att företagare ska ges möjlighet att välja längre karenstid, 30, 90, 180 eller 365 dagar. Utredningen redogör inte närmare för vilka argument som talar för att karenstiden bör förlängas. Av konsekvensanalysen framgår att det från företagarhåll framförts att en sänkning av sjukförsäkringsavgiften skulle ge fler företagare finansiell möjlighet att köpa en sjukvårdsförsäkring som garanterar dem eftertraktad vård. Verket för näringslivsutveckling Box 4044 102 61 Stockholm Besöksadress Götgatan 74 Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 E-post nutek@nutek.se Webbplats www.nutek.se

2 (6) Nutek anser att resonemangen och argumenten bakom förslaget är otillräckligt genomlysta. Sjukdom och olycka kan drabba vem som helst utan egen förskyllan, vilket också utredningen framhåller i andra sammanhang. Nutek anser därför att det är viktigt och angeläget att sjukvården organiseras och dimensioneras så att personer i arbetskraften kan komma tillbaka till arbete så snabbt och effektivt som möjligt. I många fall går det dock inte att undvika sjukfrånvaro under längre perioder. Nutek befarar att en lång karenstid i sjukförsäkringen innebär ett högt risktagande som kan medföra stora konsekvenser för enskilda företagare. Nutek anser också att förslaget inte är förenligt med utredningens uppdrag att skapa en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen. Nutek vill i också påpeka att om det ska vara attraktivt att vara företagare måste samhällets förmåner och skyddsnät vara tillgängliga för alla grupper. Att många företagare inte utnyttjar socialförsäkringssystemen i samma utsträckning som andra grupper kan ha att göra med att det upplevs som mer förmånligt och tryggt att vara anställd för den som upplever att de riskerar ohälsa eller annan frånvaro. Lösningen bör därför inte vara att låta företagare ställa sig utanför systemet utan att trygghetssystemen utformas så att även företagare ges en rimlig trygghet. Nutek anser därför att det inte bör öppnas någon möjlighet för företagare eller andra personer att ställa sig utanför sjukförsäkringen under någon längre tid innan en mer fullständig konsekvensanalys gjorts som visar att enskilda företagare inte riskerar att drabbas på ett orimligt sätt. Taxerad inkomst grund för SGI Utredningen föreslår att SGI för företagare med inkomst av annat förvärvsarbete fastställs utifrån den senaste taxeringen eller, om det är mer förmånligt för den försäkrade, genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster av eget arbete. Under ett uppbyggnadsskede får den senaste anställningen läggas till grund för SGI under 36 månader. Jämförelseinkomsten avskaffas Utredningen föreslår att jämförelseinkomsten i AFL avskaffas. Enligt utredningen har reglerna om jämförelseinkomst kommit till för att bestämma hur stor del av en egenföretagares resultat som är arbetsinkomst. Numera speglas detta i resultatet i företagarens självdeklaration och läggs till grund för egenavgifter. Utredningen anser därför att det inte finns skäl för att begränsa denna arbetsinkomst genom en jämförelse med löntagares arbetsinkomst. Grundskydd vid heltidsarbete i näringsverksamhet För att stimulera företagande anser utredningen att det krävs en särskild reglering som gör att företagare alltid tillförsäkras i vart fall sjukpenning på en viss lägsta nivå. Grundskyddet bör omfatta endast sjukpenning eftersom sjukdom och olycka kan drabba envar utan möjlighet för den enskilde att planera sin situation. Utredningen anser att grundskyddet bör vara i nivå med grundskyddet inom arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 320 kr per dag. Utredningen har valt att inte

3 (6) tidsbegränsa skyddet. Utredningen anser att bestämmelsen bör förenas med ett krav att företagaren bedrivit näringsverksamhet på heltid. Finns inga indikationer på att heltidsarbete inte bedrivs bör företagarens uppgifter godtas, men det ska ytterst åligga företagaren att visa att han eller hon arbetat heltid i sin näringsverksamhet. Utredningen anser att personer som vid sidan om sin näringsverksamhet har anställning inte bör omfattas av grundskyddet. Tillfällig föräldrapenning Ändrat delningstal vid tillfällig vård av barn Utredningen föreslår att delningstalet ändras från 365 till 260 vid beräkning av tillfällig föräldrapenning för den som redovisar inkomst av annat förvärvsarbete. Tillfällig föräldrapenning ska i sådant fall utges under högst fem dagar per sjudagarsperiod. Tillfällig föräldrapenning vid förvärvsarbete Utredningen föreslår att det införs en möjlighet för föräldrar att erhålla tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn samtidigt om de, istället för att vara frånvarande från arbete, ombesörjer vården av det sjuka barnet genom köp av en hushållsnära tjänst. För rätt till tillfällig föräldrapenning bör föräldern ha haft utgift för barnpassning enligt lagen om skattereduktion för hushållsarbete. För att förslaget ska omfatta företagare i samtliga företagsformer, dvs. även de företagare som är anställd, föreslår utredningen att det ska omfatta alla föräldrar. Nutek har inget att invända mot förslagen. Arbetslöshetsförsäkringen Företagarbegreppet i arbetslöshetsförsäkringen Utredningen föreslår att en person som bedriver näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen som utgångspunkt bör betraktas som företagare även i arbetslöshetsförsäkringen. De nuvarande reglerna att företagaren måste vara personligen verksam i näringsverksamheten föreslås vara kvar. En viss personlig verksamhet ska dock tillåtas för nödvändiga åtgärder av förvaltande karaktär samt oförutsedda händelser, utan att detta ska medföra att en person anses vara företagare. Utredningen anser också att kravet på väsentligt inflytande bör kvarstå. Nutek har inget att invända mot dessa förslag. Egenanställda Utredningen föreslår att personer som utför uppdrag på villkor som är jämförbara med personer som bedriver näringsverksamhet ska anses som företagare. Vid bedömningen bör tas hänsyn till faktorer som uppdragstagarens självständighet

4 (6) och eget bestämmande i sättet att lägga upp och genomföra arbetet liksom omfattningen av verksamheten som uppdragstagare. Utredningen konstaterar att förslaget innebär ett avsteg från föresatsen att skapa förutsägbara regler, men anser att åtgärden är nödvändig för att motverka konkurrenssnedvridningar. Nutek anser att utredningens bedömning är rimlig, men vill samtidigt påpeka att förslaget kan innebära bedömningssvårigheter i enskilda fall. Nutek anser också att möjligheterna till egenanställning i egenanställningsföretag med förberedande insatser, utbildning och inskolning i företagande har varit ett intressant sätt för långtidsarbetslösa och andra som bedöms stå långt från arbetsmarknaden att pröva möjligheten att försörja sig som företagare, och att erfarenheterna från dessa verksamheter bör studeras närmare. Undantag från företagarbegreppet Utredningen har funnit att risken att betraktas som företagare i arbetslöshetsförsäkringen leder till att personer som arbetar i s.k. arbetsintegrerande sociala företag i många fall avstår från att ta plats i styrelsen i dessa företag. Utredningen föreslår därför att om det företag en person arbetat i före arbetslöshetens inträde är ett arbetsintegrerande företag enligt Nuteks definition så bör personen inte betraktas som en företagare. Utredningen föreslår också att arbetsinsatser av ideell karaktär, t.ex. av arbetsinsatser som är naturliga för medlemmar i en kooperativ ekonomisk förening eller en bostadsrättsförening, inte ska medföra att en fysisk person betraktas som företagare. Nutek instämmer i utredningens beskrivning, bedömningar och förslag. Företagares arbetslöshet Utredningen föreslår att en företagare som utgångspunkt ska ses som arbetslös när det inte vidtas några åtgärder i verksamheten. Förslaget innebär att möjligheten till arbetslöshetsersättning under tillfälligt uppehåll i verksamheten inte begränsas till ett tillfälle. Begränsningen ligger i stället i att regeln endast kan tillämpas om det förflutit minst fem år sedan näringsverksamheten återupptogs efter ett uppehåll. I de fall arbetslöshet inträffar tätare eller då regeln inte är tillämplig t.ex. på grund av att näringsverksamheten drivs vidare av annan delägare (och det således vidtas åtgärder i näringsverksamheten), ska prövning av om företagare är arbetslös göras utifrån samma principer som gäller idag. Nutek har inget att invända mot förslaget. Beräkning av dagsförtjänst Utredningen föreslår att underlaget för beräkning av dagsförtjänst för företagare fastställs utifrån den senaste taxeringen eller genomsnittet av de två bästa av de tre senaste taxeringarna. Den som lägger ner sitt företag inom 36 månader kan få sin beräkning av dagsförtjänst beräknad på en tidigare anställning. Nutek har inget att invända mot förslaget.

5 (6) Ny regel för kombinatörer Utredningen föreslår att en ny regel införs för beräkning av dagsförtjänst för personer som haft inkomst från egen verksamhet som företagare och från anställning. Nutek instämmer med utredningens bedömning att det behövs en regel som klargör hur beräkningen av dagsförtjänst ska göras, men saknar ett konkret förslag till hur en sådan regel bör utformas. Medhjälpande make/makas arbete Utredningen föreslår att tid som medhjälpande make eller maka arbetat i enskild näringsverksamhet ska beaktas, även om arbetet utförts i en enskild näringsverksamhet som visar underskott. Ny regel ersätter bisyssla och 17/10-regeln Utredningen föreslår att vid arbetslöshet bortses från näringsverksamhet som den sökande bedrivit vid sidan av sitt huvudsakliga arbete, om näringsverksamheten bedrivits parallellt med anställningen eller företagande under minst 12 månader. Arbetsmarknadspolitiskt program Utredningen föreslår att ett arbetsmarknadspolitiskt program införs med syftet att arbetssökande ska kunna ägna sig åt åtgärder av förberedande karaktär inför start av eget företag utan att riskera sin dagpenning från arbetslöshetskassa. Nutek stödjer utredningens ambition att underlätta för arbetslösa att starta företag genom att undanta åtminstone personer som ansökt eller beviljats medverkan i arbetsmarknadspolitiska program för förberedelse av eget företagande, från företagarbegreppet. Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader Utredningen föreslår att nuvarande försäkring mot sjuklönekostnader för sjuklön ersätts med ett generellt högkostnadsskydd som omfattar alla arbetsgivare och ger arbetsgivarna möjlighet att av Försäkringskassan få ersättning för sjuklönekostnader som ligger över en nivå som motsvarar tre gånger den procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare. Nutek konstaterade i rapporten Den första anställningen. Hinder och möjligheter för soloföretag att anställa en första person (Nutek R 2005:01) att det finns en rad risker förknippade med att anställa, och att många företag därför väljer andra lösningar istället för att anställa eller att soloföretag väljer att inte växa alls. Risken för att de anställda blir sjuka uppfattas som ett stort problem. Förutom att den anställde måste ersättas under sjukfrånvaron uppkommer direkta kostnader för företaget eftersom de måste betala sjuklön. Nutek välkomnar därför förslaget om ett högkostnadsskydd för sjuklönekostnader.

6 (6) Beslut i detta ärende har fattats av tillförordnad generaldirektör Ingela Blixt. Eva Johansson, Gabriella Lundin, Jon Nyqvist, Kent-Rune Sjöholm och Stefan Jönsson har deltagit i handläggningen, den sistnämnda som föredragande. Ingela Blixt T.f. generaldirektör Stefan Jönsson Delprocess analys