Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system c 5MT007: Lektion 2 p. 1
Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system Kunna jämföra och tillskriva egenskaper hos olika hydrauliska komponenter och mindre system c 5MT007: Lektion 2 p. 1
Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system Kunna jämföra och tillskriva egenskaper hos olika hydrauliska komponenter och mindre system Visa färdighet i att arbeta i grupp c 5MT007: Lektion 2 p. 1
Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system Kunna jämföra och tillskriva egenskaper hos olika hydrauliska komponenter och mindre system Visa färdighet i att arbeta i grupp Visa grundläggande färdigheter i muntlig och skrftlig kommunikation c 5MT007: Lektion 2 p. 1
Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system Kunna jämföra och tillskriva egenskaper hos olika hydrauliska komponenter och mindre system Visa färdighet i att arbeta i grupp Visa grundläggande färdigheter i muntlig och skrftlig kommunikation Visa kännedom om det teknikområde som programmet representerar c 5MT007: Lektion 2 p. 1
Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system Kunna jämföra och tillskriva egenskaper hos olika hydrauliska komponenter och mindre system Visa färdighet i att arbeta i grupp Visa grundläggande färdigheter i muntlig och skrftlig kommunikation Visa kännedom om det teknikområde som programmet representerar Visa färdighet i kritiskt tänkande och kunskapssökande arbetssätt c 5MT007: Lektion 2 p. 1
Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system Kunna jämföra och tillskriva egenskaper hos olika hydrauliska komponenter och mindre system Visa färdighet i att arbeta i grupp Visa grundläggande färdigheter i muntlig och skrftlig kommunikation Visa kännedom om det teknikområde som programmet representerar Visa färdighet i kritiskt tänkande och kunskapssökande arbetssätt c 5MT007: Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Hydraulventiler I detta lektionspass kommer vi att ta upp: Riktningsventiler c 5MT007: Lektion 2 p. 2
Lektion 2: Hydraulventiler I detta lektionspass kommer vi att ta upp: Riktningsventiler Envägsventiler / Backventiler c 5MT007: Lektion 2 p. 2
Lektion 2: Hydraulventiler I detta lektionspass kommer vi att ta upp: Riktningsventiler Envägsventiler / Backventiler Tryckbegränsningsventiler c 5MT007: Lektion 2 p. 2
Lektion 2: Hydraulventiler I detta lektionspass kommer vi att ta upp: Riktningsventiler Envägsventiler / Backventiler Tryckbegränsningsventiler Strypventiler c 5MT007: Lektion 2 p. 2
Lektion 2: Hydraulventiler I detta lektionspass kommer vi att ta upp: Riktningsventiler Envägsventiler / Backventiler Tryckbegränsningsventiler Strypventiler Volymströmsregulatorer c 5MT007: Lektion 2 p. 2
Lektion 2: Hydraulventiler I detta lektionspass kommer vi att ta upp: Riktningsventiler Envägsventiler / Backventiler Tryckbegränsningsventiler Strypventiler Volymströmsregulatorer c 5MT007: Lektion 2 p. 2
Lektion 2: Riktningsventiler Öppnar och stänger flödesvägar. c 5MT007: Lektion 2 p. 3
Lektion 2: Riktningsventiler Öppnar och stänger flödesvägar. Används för att styra flödet av fluid / hyrdraulvätska. c 5MT007: Lektion 2 p. 3
Lektion 2: Riktningsventiler Öppnar och stänger flödesvägar. Används för att styra flödet av fluid / hyrdraulvätska. I den enklaste formen: två lägen; öppen eller stängd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, manuellt styrd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, tryckstyrd. c 5MT007: Lektion 2 p. 3
Lektion 2: Riktningsventiler Öppnar och stänger flödesvägar. Används för att styra flödet av fluid / hyrdraulvätska. I den enklaste formen: två lägen; öppen eller stängd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, manuellt styrd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, tryckstyrd. Första siffran anger antal anslutningar. c 5MT007: Lektion 2 p. 3
Lektion 2: Riktningsventiler Öppnar och stänger flödesvägar. Används för att styra flödet av fluid / hyrdraulvätska. I den enklaste formen: två lägen; öppen eller stängd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, manuellt styrd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, tryckstyrd. Första siffran anger antal anslutningar. Andra siffran anger antal kopplingslägen. c 5MT007: Lektion 2 p. 3
Lektion 2: Riktningsventiler Öppnar och stänger flödesvägar. Används för att styra flödet av fluid / hyrdraulvätska. I den enklaste formen: två lägen; öppen eller stängd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, manuellt styrd. Exempel på en 2/2-riktningsventil, tryckstyrd. Första siffran anger antal anslutningar. Andra siffran anger antal kopplingslägen. 4/2 betyder således fyra anslutningar och två kopplingslägen. c 5MT007: Lektion 2 p. 3
Lektion 2: Slidventiler Exempel på två varianter av slidventiler: Sliden roterar. c 5MT007: Lektion 2 p. 4
Lektion 2: Slidventiler Exempel på två varianter av slidventiler: Sliden roterar. Sliden förskjuts axiellt. c 5MT007: Lektion 2 p. 4
Lektion 2: En 4/3-riktningsventil En 4/3 riktningsventil har fyra anslutningar och tre kopplingslägen. En 4/3 riktningsventil med stängt normalläge. A - Port A B - Port B P - Trycksatt sida T - Återledning till tank c 5MT007: Lektion 2 p. 5
Lektion 2: En 4/3-riktningsventil Sliden förskjuts åt vänster. c 5MT007: Lektion 2 p. 6
Lektion 2: En 4/3-riktningsventil Sliden förskjuts åt vänster. Sliden förskjuts åt höger. c 5MT007: Lektion 2 p. 6
Lektion 2: Sätt att styra riktningventiler Riktningsventiler kan styras på sex grundläggande sätt: Manuellt c 5MT007: Lektion 2 p. 7
Lektion 2: Sätt att styra riktningventiler Riktningsventiler kan styras på sex grundläggande sätt: Manuellt Mekaniskt c 5MT007: Lektion 2 p. 7
Lektion 2: Sätt att styra riktningventiler Riktningsventiler kan styras på sex grundläggande sätt: Manuellt Mekaniskt Elektriskt c 5MT007: Lektion 2 p. 7
Lektion 2: Sätt att styra riktningventiler Riktningsventiler kan styras på sex grundläggande sätt: Manuellt Mekaniskt Elektriskt Hydrauliskt c 5MT007: Lektion 2 p. 7
Lektion 2: Sätt att styra riktningventiler Riktningsventiler kan styras på sex grundläggande sätt: Manuellt Mekaniskt Elektriskt Hydrauliskt Pneumatiskt c 5MT007: Lektion 2 p. 7
Lektion 2: Sätt att styra riktningventiler Riktningsventiler kan styras på sex grundläggande sätt: Manuellt Mekaniskt Elektriskt Hydrauliskt Pneumatiskt Med en fjärderretur c 5MT007: Lektion 2 p. 7
Lektion 2: Överlappning hos riktningsventiler Olika typer av överlappning: Positiv överlappning. c 5MT007: Lektion 2 p. 8
Lektion 2: Överlappning hos riktningsventiler Olika typer av överlappning: Positiv överlappning. Noll i överlappning / Inget överlapp. c 5MT007: Lektion 2 p. 8
Lektion 2: Överlappning hos riktningsventiler Olika typer av överlappning: Positiv överlappning. Noll i överlappning / Inget överlapp. Negativ överlappning. c 5MT007: Lektion 2 p. 8
Lektion 2: Överlappning hos riktningsventiler Olika typer av överlappning: Positiv överlappning. Noll i överlappning / Inget överlapp. Negativ överlappning. c 5MT007: Lektion 2 p. 8
Lektion 2: Olika varianter av en 4/3-riktningsventil Sex olika utföranden på en 4/3-riktningsventil. c 5MT007: Lektion 2 p. 9
Lektion 2: Exempel på riktningsventil Vi kan läsa ut följande från märkningen: En 4/2 riktningsventil c 5MT007: Lektion 2 p. 10
Lektion 2: Exempel på riktningsventil Vi kan läsa ut följande från märkningen: En 4/2 riktningsventil Max tillåtna arbetstryck är p=160 Bar. c 5MT007: Lektion 2 p. 10
Lektion 2: Exempel på riktningsventil Vi kan läsa ut följande från märkningen: En 4/2 riktningsventil Max tillåtna arbetstryck är p=160 Bar. Max tillåtna flöde är q=8 liter/min. c 5MT007: Lektion 2 p. 10
Lektion 2: Exempel på riktningsventil Vi kan läsa ut följande från märkningen: En 4/2 riktningsventil Max tillåtna arbetstryck är p=160 Bar. Max tillåtna flöde är q=8 liter/min. Tillverkarinformation / modellbeteckning / serienummer. c 5MT007: Lektion 2 p. 10
Lektion 2: Envägsventil, Spärrventil Ett säteselement i en ventil kan vara en av följande fyra varianter: Kulvariant c 5MT007: Lektion 2 p. 11
Lektion 2: Envägsventil, Spärrventil Ett säteselement i en ventil kan vara en av följande fyra varianter: Kulvariant Konisk kägla c 5MT007: Lektion 2 p. 11
Lektion 2: Envägsventil, Spärrventil Ett säteselement i en ventil kan vara en av följande fyra varianter: Kulvariant Konisk kägla Tallrik c 5MT007: Lektion 2 p. 11
Lektion 2: Envägsventil, Spärrventil Ett säteselement i en ventil kan vara en av följande fyra varianter: Kulvariant Konisk kägla Tallrik Flapper / patronvariant c 5MT007: Lektion 2 p. 11
Lektion 2: Tryckbegränsningsventil Exempel på en tryckbegränsningsventil. Grundkonstruktionen är ofta ett säteselement. c 5MT007: Lektion 2 p. 12
Lektion 2: Tryckbegränsningsventil Exempel på en tryckbegränsningsventil. Grundkonstruktionen är ofta ett säteselement. Kan vara justerbara, i detta fall med en förspänd fjäder. Trycket ställs in med fjädern. c 5MT007: Lektion 2 p. 12
Lektion 2: Tryckbegränsningsventil Exempel på en tryckbegränsningsventil. Grundkonstruktionen är ofta ett säteselement. Kan vara justerbara, i detta fall med en förspänd fjäder. Trycket ställs in med fjädern. Kan användas för att bestämma ett systemtryck, tex. på 150 Bar. c 5MT007: Lektion 2 p. 12
Lektion 2: Densitär strypning Densitär strypning Används för att strypa ett flöde. c 5MT007: Lektion 2 p. 13
Lektion 2: Densitär strypning Densitär strypning Används för att strypa ett flöde. I den enklaste formen är den en strypbricka. c 5MT007: Lektion 2 p. 13
Lektion 2: Densitär strypning Densitär strypning Används för att strypa ett flöde. I den enklaste formen är den en strypbricka. Kan vara justerbara. c 5MT007: Lektion 2 p. 13
Lektion 2: Densitär strypning Densitär strypning Används för att strypa ett flöde. I den enklaste formen är den en strypbricka. Kan vara justerbara. Flödet beror på tryckskillnaden. c 5MT007: Lektion 2 p. 13
Lektion 2: Volymströmsregulatorn En volymströmsregulator. Volymströmsregulatorns egenskaper: Består ofta av en strypning där tryckfallet hålls konstant. c 5MT007: Lektion 2 p. 14
Lektion 2: Volymströmsregulatorn En volymströmsregulator. Volymströmsregulatorns egenskaper: Består ofta av en strypning där tryckfallet hålls konstant. Flödet ges då av ekvationen q =... p. c 5MT007: Lektion 2 p. 14
Lektion 2: Volymströmsregulatorn En volymströmsregulator. Volymströmsregulatorns egenskaper: Består ofta av en strypning där tryckfallet hålls konstant. Flödet ges då av ekvationen q =... p. Har ofta en inbyggd tryckkompensering. c 5MT007: Lektion 2 p. 14
Lektion 2: Volymströmsregulatorn En volymströmsregulator. Volymströmsregulatorns egenskaper: Består ofta av en strypning där tryckfallet hålls konstant. Flödet ges då av ekvationen q =... p. Har ofta en inbyggd tryckkompensering. Används för att styra flöde till andra hydrauliska komponenter, t.ex. motorer och cylindrar. c 5MT007: Lektion 2 p. 14
Lektion 2: Volymströmsregulatorn En volymströmsregulator. Volymströmsregulatorns egenskaper: Består ofta av en strypning där tryckfallet hålls konstant. Flödet ges då av ekvationen q =... p. Har ofta en inbyggd tryckkompensering. Används för att styra flöde till andra hydrauliska komponenter, t.ex. motorer och cylindrar. c 5MT007: Lektion 2 p. 14
Lektion 2: Exempel på schema för variabelt varvtal Varvtal väljs genom att aktivera volymströmsregultatorerna. c 5MT007: Lektion 2 p. 15