1 (52) Bilaga B - Miljömål Projekt Slussen - Miljökonsekvensbeskrivning ombyggnad av Slussen och ny reglering av Mälaren I följande bilaga har relevanta miljömål på nationell, regional och lokal nivå sammanställts för respektive miljöaspekt som behandlas inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för Projekt Slussen ombyggnad av Slussen och ny reglering av Mälaren. Det nationella miljömålssystemet med miljökvalitetsmål inrättades år 1999. Under år 2010 fattade regering och riksdag beslut om förändringar i miljömålssystemet. Strukturen har ändrats och har nu tre nivåer, ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt olika etappmål. Delmålen finns inte längre kvar i strukturen. Naturvårdsverket har gjort en slutrapportering av nuvarande delmål i rapporten Miljömålen på ny grund och dessa förväntas utgå ur systemet. Naturvårdsverket har i nämnd rapport lämnat ett antal preciseringar kring tolkningen av de nationella miljökvalitetsmålen som i framtiden kommer att få en större betydelse. Dessa syftar till att ange miljökvalitetsmålens innebörd och ska kunna fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp. Slutligen har miljömålsberedningen tagit fram etappmål för vissa områden. Dessa mål beskrivs i rapporten Etappmål i miljömålsystemet. Etappmålens uppgift är att konkretisera den samhällsomvandling som behöver ske för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås. Tanken är att etappmålen ska vara kopplade till styrmedel och åtgärder och utgöra tidsetapper på vägen mot att uppnå ett eller flera miljökvalitetsmål. De nu gällande delmålen upphör att gälla när nya etappmål beslutas. Etappmålen ska vara delar i de strategier som behövs för att lösa miljöproblemen inom en generation. De ska röra områden som prioriteras av regeringen och kan knytas till en myndighet med ansvar i miljömålssystemet. Generationsmålet lyder enligt följande: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Genom anpassningar av preciseringar och kommande etappmål på nationell nivå förväntas nya regionala miljömål tillkomma från 2012. Eftersom etappmål ännu inte fastställts för samtliga miljömål och nya regionala miljömål saknas har denna handling utgått från de nationella, regionala och lokala miljömål som fanns vid tidpunkten för upprättandet av detta dokument. De nationella miljömål som valts ut för respektive miljöaspekt motsvaras inte nödvändigtvis av något relevant regionalt eller lokalt miljömål. Regionala miljömål har valts ut för Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län och Södermanlands län.
2 (52) Lokala miljömål har valts ut för samtliga kommuner runt Mälaren samt för Nacka och Lidingö kommuner nedströms Slussen. Samtliga kommuner är inte relevanta för alla miljöaspekter, till exempel relateras Buller endast till lokala miljömål för Stockholms stad, Dricksvatten relateras till lokala miljömål för kommuner runt Mälaren (ej för kommuner nedströms Slussen). Ett annat fall kan vara miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård som inte är relevant för Västmanlands län eftersom Västmanlands län inte är beläget intill hav, kust eller skärgård. Relevanta miljömål har valts ut med hänsyn till om projektet kan bidra eller motverka till att miljömålet uppfylls. Endast miljömål som ska ha varit uppfyllt senast år 2010 eller senare har bedömts vara relevanta. Projektet ansvarar dock inte för att ett miljömål ska vara uppfyllt/uppfylls. I de fall där miljömålen kan relateras till ett flertal miljöaspekter markeras den del som avses under respektive miljöaspekt. Endast lokala miljömål knutet till kommunerna är medtaget i bedömningsgrunderna. Mål uppsatta av diverse organisationer eller projekt har inte bedömts vara relevanta. Undantag görs dock för Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömål. Där kommuner inte tagit fram lokala miljömål nämns detta. För vissa kommuner pågår ett arbete att ta fram lokala miljömål, även detta nämns.
3 (52) INNEHÅLLSFÖRTECKNING MILJÖMÅL - MILJÖKONSEKVENSER AV VATTENANLÄGGNINGAR OCH GRUNDVATTENBORTLEDNING MED MERA... 4 KULTURMILJÖ... 4 BULLER... 4 STOMLJUD OCH KOMFORTVIBRATIONER INOMHUS... 4 LUFTMILJÖ... 5 VATTENMILJÖ... 6 REKREATION OCH STADSLIV... 6 GRUNDVATTEN... 6 SJÖFART OCH HAMNAR... 6 RISKER... 6 MILJÖMÅL - MILJÖKONSEKVENSER AV MÄLARENS REGLERING... 7 DRICKSVATTEN... 7 BEBYGGELSE OCH INFRASTRUKTUR PÅ LAND... 13 SJÖFART OCH HAMNAR... 14 JORDBRUK... 14 NATURMILJÖ, STRANDZONEN LÄNGS MÄLAREN OCH SALTSJÖN... 17 VATTENMILJÖN I ÖSTRA MÄLAREN OCH SALTSJÖN SAMT INNER- OCH MELLANSKÄRGÅRDEN... 28 KULTURMILJÖ... 30 FISKE... 35 SKOGSBRUK... 42 FRILUFTSLIV OCH REKREATION... 44 MÄNNISKORS HÄLSA... 51 EROSION PÅ VATTENANLÄGGNINGAR... 52 RISKER... 52
4 (52) Miljömål - Miljökonsekvenser av vattenanläggningar och grundvattenbortledning med mera Miljökonsekvenser av vattenanläggningar och grundvattenbortledning med mera är främst lokala och därför har endast miljömålen för Stockholms stad och Stockholms län sammanställts på den lokala respektive regionala nivån. Kulturmiljö Se avsnitt Kulturmiljö under Miljökonsekvenser av Mälarens reglering. Buller Nationella God bebyggd miljö Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Regionala Stockholms län God bebyggd miljö Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder har minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Lokala Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2012-2015) Miljöeffektiva transporter Trafikbullret utomhus ska minska. Sund inomhusmiljö Inomhusmiljön ska bli bättre. Bullernivåerna inomhus ska minska Stomljud och komfortvibrationer inomhus Nationellt God bebyggd miljö inget delmål relevant
5 (52) Regionalt Stockholms län God bebyggd miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant Lokalt Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2012-2015) Sund inomhusmiljö Inomhusmiljön ska bli bättre. Luftmiljö Nationellt Frisk luft Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010. Halterna 35 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Regionalt Stockholms län Frisk luft Kvävedioxidhalten 30 µg/m3 som årsmedelvärde och75 µg/m3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga: 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 20 µg/m 3 som årsmedelvärde år 2010. Halten av partiklar, PM2,5, i luften ska inte överstiga: 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 12 µg/m 3 som årsmedelvärde år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Lokalt Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2012-2015) Miljöeffektiva transporter Miljöbelastningen från stadens transporter och resor ska minska.
6 (52) Miljökvalitetsnormerna för luft ska uppnås. Sund inomhusmiljö Inomhusmiljön ska bli bättre. Vattenmiljö Se avsnitt "Vattenmiljön i Östra Mälaren och Saltsjön samt inner- och mellanskärgården under Miljökonsekvenser av Mälarens reglering. Rekreation och stadsliv Se avsnitt Friluftsliv och rekreation under Miljökonsekvenser av Mälarens reglering. Grundvatten Se avsnitt Dricksvatten under Miljökonsekvenser av Mälarens reglering. Sjöfart och hamnar Se avsnitt Sjöfart och hamnar under Miljökonsekvenser av Mälarens reglering. Risker Risker kommer i sig inte att bedömas i förhållande till miljömål, detta kommer istället att ligga inom ramen för Vattenmiljön i östra Mälaren och Saltsjön samt inner- och mellanskärgården, "Sjöfart och hamnar", "Hälsa", Dricksvatten, Friluftsliv och rekreation samt Grundvatten.
7 (52) Miljömål - Miljökonsekvenser av Mälarens reglering Dricksvatten Nationella Giftfri miljö inget delmål relevant Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Grundvatten av god kvalitet Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller växt- och djurliv i angränsande ekosystem. Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Regionala Stockholms län Giftfri miljö Länets kommunala vattentäkter ska senast år 2010 vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner. (Länseget mål) Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010. (Regionaliserat mål) Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningar ska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet. (Länseget mål) Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010. (Regionaliserat mål) Grundvatten av god kvalitet Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. (Regionaliserat mål) Uppsala län Giftfri miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant
8 (52) Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 15 % utgående från år 1995. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Grundvatten av god kvalitet Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Västmanlands län Giftfri miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälaren är ambitionsnivån en minskning med 10 procent. (Regionaliserat mål) Grundvatten av god kvalitet Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Användningen av mark och vatten skall inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Södermanlands län Giftfri miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med 20 % jämfört med 1995 års nivå. Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till havet ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. (Regionaliserat mål)
9 (52) Grundvatten av god kvalitet År 2010 skall alla grundvattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig aktivitet. Senast 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömål Giftfri miljö Mälarens vatten ska inte innehålla ämnen och organismer som kan hota människors hälsa och miljön. Mälarens vatten ska vara av en sådan kvalitet att dricksvatten kan framställas med enkla och resurssnåla processer. År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till Mälaren minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. Ambitionsnivån är en minskning med 10 procent. Lokala Stockholms län Södertälje kommun (Miljöbokslut 2010, Slutredovisning av Agenda 21 med klimatstrategi och energiplan 2004 2010) Giftfri miljö inget lokalt miljömål relevant Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena till Mälaren och kustvattnet är 15 % lägre år 2015 än de var år 1995. Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år 2015 än de var år 1995. Grundvatten av god kvalitet Mälarens och Vällingens vattenkvalitet försämras inte. Salems kommun (Kommunfullmäktiges övergripande mål) Salems kommun ska göra insatser för att förbättra vattenkvaliteten i kommunens sjöar. Insatserna ska vara en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt åtgärder för rening av dagvatten under perioden 2007-2010.
10 (52) Stockholms stad (Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015, Stockholms Miljöprogram 2012-2015) Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vattenstatus uppnås i stadens vattenområden. (Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015) Grundvattnets kvalitet ska bevaras eller förbättras. (Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015) Grundvattennivåerna ska upprätthållas. (Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015) Mälaren ska skyddas som dricksvattentäkt. (Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015) Hållbar användning av mark och vatten Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ska förbättras (Stockholms Miljöprogram 2012-2015) Solna stad (Miljöprogram för Solna stad 2010-2013) Sundbyberg stad (Sundbybergs stads klimat- och hållbarhetspolicy, Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad) Sundbybergs stads klimat- och hållbarhetspolicy Sundbybergs stad vill skapa ett ekologiskt hållbart samhälle och därmed ta sitt ansvar för en god miljö och hushållning med naturresurser. Sundbybergs stad uppnår detta genom att: sträva efter ett långsiktigt hållbart samhälle med god hushållning av mark- och vattenområden vid samhällsutveckling. Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad Mål för hantering av dagvatten i Sundbyberg är att: Vattenbalansen och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan. Tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun, 2010-2020) Det goda livet i Järfälla I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker och naturområden med ett rikt växt- och djurliv. Alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbas av negativa miljörelaterade hälsoeffekter. Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska senast 2020 uppnå god vattenstatus genom åtgärder. Upplands-Bro kommun (Miljöplan med lokala miljömål, 2010-2030) Upplands Väsby kommun (Miljöpolicy för Upplands Väsby kommun, 2008) Kontinuerligt och systematiskt arbeta med de för Upplands Väsbys verksamhet mest
11 (52) betydande miljöaspekterna avfallshantering, buller, energianvändning, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, transporter och vattenanvändning. Sigtuna kommun (Miljöprogram för Sigtuna kommun, 2010) Giftfri miljö Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet i Sigtuna kommun ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvattentillgångarna ska skyddas från lokaliseringar av verksamheter som kan riskera att påverka grundvattnet negativt. I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Uppsala län Knivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007) Vattenresurser Genom ett hållbart nyttjande ska yt- och grundvatten i Knivsta kommun vara av sådan kvalitet att den framtida dricksvattenförsörjningen inte hotas. Den bebyggda miljön Invånarna i Knivsta kommun ska leva och verka i en sund, säker och trygg miljö med frisk luft, rent vatten, tillgängliga närrekreationsområden, buller och radonhalter under riktvärden samt strålningsnivåer som inte är skadliga för hälsan. Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun 2006-2009) Giftfri miljö inget lokalt miljömål relevant (Miljöprogram 2006-2009) (Miljöprogram 2006-2009) Utsläppen av fosfor från avlopp till ytvatten ska minska. Vattenburna utsläpp av kväveföreningar från alla avlopp till ytvatten inom kommunen ska reduceras. Grundvatten av god kvalitet (Miljöprogram 2006-2009) Användningen mark och vatten ska inte medföra sådana förändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, mark stabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Grundvattentillgångar av betydelse för den framtida vattenförsörjningen ska, då
12 (52) de behöver tas i bruk, vara i sådant skick att de utgör en användbar naturresurs. Detta gäller såväl kvantitet som kvalitet oavsett tidsperspektiv. Håbo kommun Håbo kommun arbetar just nu med att ta fram en miljöplan som ett led i att strukturera och tydliggöra miljöarbetet och dess ansvarsfördelning. Planen kommer att innehålla ett kommunövergripande målsystem samt en miljöpolicy. Utgångspunkten för miljöplanen kommer att vara de 16 nationella miljökvalitetsmålen, där specifika fokusområden framträdande för Håbo kommun kan lyftas fram. För att miljöarbetet ska genomsyra kommunens alla verksamheter kommer organisationsstrukturen tydliggöras och en uppföljningsplan redovisas. Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015) Giftfri miljö inget lokalt miljömål relevant Enköpings konmun ska arbeta för minskade utsläpp av övergödande näringsämnen till sjöar och vattendrag samt sprida kunskap och information om hur dessa ämnen minskas. Grundvatten av god kvalitet Enköpings grundvatten ska vara hälsosamt, gott och ha ett långsiktigt skydd mot negativ påverkan. Västmanlands län Västerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005) Skadliga ämnen Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska. Natur- och kulturtillgångar Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så att den framtida vattenförsörjningen tryggas. Bebyggd miljö Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks, vattnets kvalitet skyddas och den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål och budget 2012-2014) Inget lokalt miljömål relevant Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun) Minska utsläppen till luft, mark och vatten. Kungsörs kommun (Miljöpolicy, 2008)
13 (52) Södermanlands län Eskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål) Giftfri miljö År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats i eller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en god hälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten i Eskilstuna. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska, år 2020, ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Användningen av mark och vatten i Eskilstuna kommun sker på sådant sätt att inga negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem uppstår. Strängnäs kommun (Miljöpolicy för Strängnäs kommun, 2003) Strängnäs kommun verkar för att invånarna i kommunen ska ha en bra livsmiljö. Kommunen ska låta den ekologiska, ekonomiska, demokratiska, sociala och kulturella utvecklingen gå hand i hand i en strävan att uppnå ett hållbart samhälle. För att uppnå en bra livsmiljöskall all kommunal verksamhet genomsyras av (bland annat): Helhetssyn där ekologi, ekonomi, hälso- och trygghetsaspekter betraktas som en helhet. Nykvarns kommun Nykvarn har inga miljömål, miljöprogram eller miljöpolicy. Miljöprogram är under utarbetande. Kommunen har tillsvidare beslutat att följa de nationella miljökvalitetsmålen. Bebyggelse och infrastruktur på land Nationella Inget nationellt miljömål relevant. Regionala Inget regionaliserat eller länseget mål relevant. Lokala Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2012-2015) Hållbar användning av mark och vatten Vid klimatförändringar i mark- och vattenområden ska dessa utformas för kommande klimatförändringar.
14 (52) Sjöfart och hamnar Nationella Inget nationellt miljömål relevant. Regionala Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömål Fartygstrafiken ska ske på ett säkert sätt så att skadliga miljöeffekter inte kan uppstå. Lokala Jordbruk 1 Nationella Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 ha och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 ha. Regionala Stockholms län Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätortsnära lägen ska så långt som möjligt bevaras och hävdas. Alla ängs- och betesmarker som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska år 2010 fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska dessutom ha utökats med cirka 80 hektar och arealen hävdad naturbetesmark med cirka 400 hektar. Uppsala län Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker med höga natur- eller kulturvärden bevaras och skötas. Arealen hävdad ängsmark ska vara 500 hektar. Arealen skogsbete ska bevaras på 1500 hektar. Västmanlands län 1 Näringsläckage från jordbruksmarker etcetera tas upp under rubriker Dricksvatten, Vattenmiljön i östra Mälaren och Saltsjön samt inner- och mellanskärgården, Hälsa med mera.
15 (52) Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker i länet bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark skall utökas med minst 200 ha och arealen hävdad naturbetesmark skall utökas med minst 500 ha mellan 2004 och 2010. Södermanlands län 2010 skall arealen hävdade betesmarker inte ha minskat jämfört med år 2000 och alla naturbetesmarker som inventerades i ängs- och betesmarksinventeringen ska vara väl hävdade och skötas på ett ändamålsenligt sätt för att bevara befintliga natur- och kulturmiljövärden. Lokala Stockholms län Södertälje kommun (Miljöbokslut 2010 - Slutredovisning av Agenda 21 med klimatstrategi och energiplan 2004 2010) Brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Hävden bibehålls på samtliga särskilt värdefulla naturbetesmarker och slåttermarker inom Södertälje kommun. År 2010 är arealen naturbetes- och slåttermark den samma som år 2000. Salems kommun Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2012-2015) Solna stad (Miljöprogram 2000) Sundbybergs stad (Sundbybergs stads klimat- och hållbarhetspolicy) Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun 2010-2020) Upplands-Bro kommun (Miljöplan med lokala miljömål 2010-2030)
16 (52) Upplands Väsby kommun (Miljöpolicy för Upplands Väsby kommun, 2008) Kontinuerligt och systematiskt arbeta med de för Upplands Väsbys verksamhet mest betydande miljöaspekterna avfallshantering, buller, energianvändning, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, transporter och vattenanvändning. Sigtuna kommun (Miljöprogram för Sigtuna kommun, 2010) I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena ska samtidigt bevaras och stärkas. Uppsala län Knivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007) Uppsala kommun (Naturvårdsprogram för Uppsala kommun 2006-2009) Kommunen ska i olika sammanhang, bland annat inom ramen för den fysiska planeringen, verka för att förutsättningarna för livskraftiga jordbruk bevaras och utvecklas. (Naturvårdsprogram) Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskilt värdefulla odlingslandskap. Håbo kommun Håbo kommun arbetar just nu med att ta fram en miljöplan som ett led i att strukturera och tydliggöra miljöarbetet och dess ansvarsfördelning. Planen kommer att innehålla ett kommunövergripande målsystem samt en miljöpolicy. Utgångspunkten för miljöplanen kommer att vara de 16 nationella miljökvalitetsmålen, där specifika fokusområden framträdande för Håbo kommun kan lyftas fram. För att miljöarbetet ska genomsyra kommunens alla verksamheter kommer organisationsstrukturen tydliggöras och en uppföljningsplan redovisas. Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015) Enköpings kommun ska verka för odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för den biologiska produktionen samt för livsmedelsproduktionen. Kommunen ska även verka för den biologiska mångfalden och de rika kulturmiljövärdena som vår landsbygd har. Västmanlands län Västerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)
17 (52) Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål och budget 2012-2014) Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun) Kungsörs kommun (Miljöpolicy, 2008) Södermanlands län Eskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål) År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald. Strängnäs kommun (Miljöpolicy för Strängnäs kommun, 2003) Nykvarns kommun Nykvarn har inga miljömål, miljöprogram eller miljöpolicy. Miljöprogram är under utarbetande. Kommunen har tillsvidare beslutat att följa de nationella miljökvalitetsmålen. Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och Saltsjön Nationella Giftfri miljö inget delmål relevant Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Levande sjöar och vattendrag inget delmål relevant Myllrande våtmarker I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.
18 (52) Levande skogar Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010. Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark skall utökas med minst 5 000 ha och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna skall utökas med minst 13 000 ha Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. Ett rikt växt- och djurliv Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Regionala Stockholms län Giftfri miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010. (Regionaliserat mål) Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningar ska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet. (Länseget mål) Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010. (Regionaliserat mål) Levande sjöar och vattendrag inget regionaliserat eller länseget mål relevant Myllrande våtmarker Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap fr.o.m. år 2000 fram till år 2010. (Regionaliserat mål) Levande skogar Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010. Alla ängs- och betesmarker som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska år 2010 fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden.
19 (52) Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i alla delar av länet. (Regionaliserat mål) Ett rikt växt- och djurliv Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Stockholms län vara hejdad. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Uppsala län Giftfri miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 15 % utgående från år 1995. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Levande sjöar och vattendrag År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Myllrande våtmarker I odlingslandskapet ska minst 300 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. Levande skogar Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010. Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker med höga natur- eller kulturvärden bevaras och skötas. Arealen hävdad ängsmark ska vara 500 hektar. Arealen skogsbete ska bevaras på 1500 hektar. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning. Ett rikt växt- och djurliv Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Stockholms län vara hejdad. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Senast år 2015 ska biologisk mångfald och biologiska resurser i länet nyttjas på ett hållbart sätt.
20 (52) Västmanlands län Giftfri miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälaren är ambitionsnivån en minskning med 10 procent. (Regionaliserat mål) Levande sjöar och vattendrag Sjöars, stränders och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för växt- och djurlivet värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt genom god efterlevnad av strandskyddsbestämmelserna. Myllrande våtmarker I odlingslandskapet skall minst 200 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. (Regionaliserat mål) Levande skogar Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara. Mängden småbiotoper i länets odlingslandskap skall bevaras i minst dagens omfattning. Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker i länet bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Ett rikt växt- och djurliv inget regionaliserat eller länseget mål relevant Södermanlands län Giftfri miljö inget regionaliserat eller länseget mål relevant Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med 20 % jämfört med 1995 års nivå. Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till havet ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. (Regionaliserat mål) Levande sjöar och vattendrag inget regionaliserat eller länseget mål relevant Myllrande våtmarker I odlingslandskapet skall minst 500 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. (Regionaliserat mål)
21 (52) Levande skogar Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010. Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka med 50 %. Arealen äldre (över 60 år) lövrik skog ska öka med 15 % motsvarande 2100 ha till år 2010. Mängden hård död ved ska öka med 50 %, motsvarande 350 000 m3sk till år 2010. Arealen gammal skog (äldre än 120 år) ska öka med 10 % (600 ha) fram till 2010. 2010 skall arealen hävdade betesmarker inte ha minskat jämfört med år 2000 och alla naturbetesmarker som inventerades i ängs- och betesmarksinventeringen ska vara väl hävdade och skötas på ett ändamålsenligt sätt för att bevara befintliga natur- och kulturmiljövärden. 2010 skall arealen hävdade slåtterängar ha ökat med minst 250 ha jämfört med år 2000 och alla slåtterängar som inventerades i ängs- och betesmarksinventeringen ska vara väl hävdade och skötas på ett ändamålsenligt sätt för att bevara befintliga natur- och kulturmiljövärden. Ett rikt växt- och djurliv Senast 2015 skall bevarandestatusen för minst 30 % av de nationellt hotade arterna (enligt 2000 års rödlista) i länet ha förbättrats, så att deras populationer ej längre är hotade. (Regionaliserat mål) Senast år 2010 ska biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. (Regionaliserat mål) Senast 2010 skall samtliga naturtyper i länet genom skydd, skötsel, nyskapande och/eller restaurering nått ett tillstånd så att förlusten av den biologiska mångfalden minskar. Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömål År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till Mälaren minskat kontinuerligt jämfört med 1995-års nivå. Ambitionsnivån är en minskning med 10 procent. Levande sjöar och vattendrag Strandzonens biologiska funktion ska vara bibehållen.
22 (52) Lokala Stockholms län Södertälje kommun (Miljöbokslut 2010, Slutredovisning av Agenda 21 med klimatstrategi och energiplan 2004 2010) Giftfri miljö inget lokalt miljömål relevant Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena till Mälaren och kustvattnet är 15 % lägre år 2015 än de var år 1995. Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år 2015 än de var år 1995. Levande sjöar och vattendrag inget lokalt miljömål relevant Myllrande våtmarker inget lokalt miljömål relevant Levande skogar Södertälje kommuns skogar sköts med stor hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen. Jordbruksmarker inom kommunen som är av nationellt, regionalt eller lokalt intresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet bibehålls. Brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. År 2010 är arealen naturbetes- och slåttermark densamma som år 2000. Ett rikt växt- och djurliv Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur- och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks- och skogslandskapet inom Södertälje kommun. Särskild prioritet ges till alla hotade (akut hotade, starkt hotade och sårbara) växtoch djurarter. Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog bevaras och förstärkas till år 2010. År 2010 finns de nyckelbiotoper som kommunen har kännedom om år 2003 fortfarande kvar. Inga biotopskyddsområden som fanns inom odlingslandskapet år 2000 försvinner. Salems kommun Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2012-2015, Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015) Hållbar användning av mark och vatten (Stockholms miljöprogram 2012-2015)
23 (52) Mark- och vattenområden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden ska stärkas och utvecklas. Skötseln av grön- och vattenområden ska stärka biologisk mångfald, ekosystemtjänster och rekreativa kvaliteter. Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015 Mark och vatten ska ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Solna stad (Miljöprogram för Solna stad 2010-2013) Solna stad ska verka för att förbättra den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag. Sundbybergs stad (Sundbybergs stads klimat- och hållbarhetspolicy) Sundbybergs stad vill skapa ett ekologiskt hållbart samhälle och därmed ta sitt ansvar för en god miljö och hushållning med naturresurser. [ ] Vid all planering och i alla beslut ska hänsyn tas till de hälso- och miljökonsekvenser som de ger upphov till. Om intressekonflikter finns agerar verksamheterna långsiktigt hållbart genom att ta särskild hänsyn till miljö- och naturresursfrågor. Vi uppnår detta genom att sträva efter ett långsiktigt hållbart samhälle med god hushållning av mark- och vattenområden vid samhällsutveckling. [ ] Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun, 2010-2020) Det goda livet i Järfälla I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker och naturområden med ett rikt växt- och djurliv. Alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbas av negativa miljörelaterade hälsoeffekter. Arealen biologisk värdefull mark inom befintliga grönområden som genom vård och tillsyn ska behålla eller öka sina värden ska senast 2020 ha ökat med 20 procent jämfört med 2009. Upplands-Bro kommun (Miljöplan med lokala miljömål, 2010-2030) Långsiktiga mål Upplands-Bro ser en framtid med: - En fortsatt tydlig grön profil genom att bevara och utveckla naturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer. En hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för Upplands-Bro innebär att: - Speciellt höga värden tas till vara inom natur, kultur och rekreation. Dessa är naturvärden klass 1 3 (högsta, mycket höga och höga värden), kulturhistoriska miljöer av regionalt intresse eller riksintresse och rekreationsområden med höga sociala värden. Upplands Väsby kommun (Miljöpolicy för Upplands Väsby kommun, 2008 samt kommunövergripande miljömål)
24 (52) Sigtuna kommun (Miljöprogram för Sigtuna kommun 2010) Rikt växt- och djurliv I Sigtuna kommun ska vi ha ett rikt växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden ska bevaras genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens funktioner och processer värnas, bland annat genom att förhindra belastning på ekosystemen av vatten- och luftföroreningar och genom en aktiv naturvård. Naturen med dess växter, djur och övriga organismer är en väsentlig del i människans livsmiljö och en grund för vår hälsa och välfärd. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Ekosystemens naturliga produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. Myllrande våtmarker I Sigtuna kommun ska våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet bibehållas, värdefulla våtmarker bevaras och nya skapas. I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena ska samtidigt bevaras och stärkas. Giftfri miljö Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Levande skogar I Sigtuna kommun ska skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas. Den biologiska mångfalden ska samtidigt bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Det gäller även i de fall skogen utnyttjas som förnybar naturresurs.
25 (52) Nacka kommun Nacka kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål. Lidingö stad (Lidingös miljöprogram 2011-2020) Rik natur och rent vatten Staden ska värna den biologiska mångfalden genom god planering, skydd, skötsel och kunskapsspridning. Staden strävar efter att de oexploaterade stränderna bevaras för växtoch djurlivet. Uppsala län Knivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007) Vattenresurser Genom hållbart nyttjande skapas förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv i våtmarker, sjöar och vattendrag som utgör en värdefull tillgång för rekreation och friluftsliv. Natur- och kulturmiljö Värdefulla natur- och kulturmiljöer i Knivsta ska bevaras, skyddas och brukas på ett hållbart sätt, i syfte att erbjuda invånarna en attraktiv och rekreativ livsmiljö, samt för att värna den biologiska mångfalden. Den bebyggda miljön Kommunens bebyggda miljö och grön- och vattenområden, som bland annat bidrar till kommunens identitet och attraktivitet, innefattar natur- och kulturhistoriska värden som bör säkerställas och vidareutvecklas. Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun 2006-2009) Giftfri miljö (Miljöprogram 2006-2009) inget lokalt miljömål relevant (Miljöprogram 2006-2009) Utsläppen av fosfor från avlopp till ytvatten ska minska. Vattenburna utsläpp av kväveföreningar från alla avlopp till ytvatten inom kommunen ska reduceras. Levande sjöar och vattendrag (Miljöprogram 2006-2009) Vattenmiljöer och stränder på den kommunägda marken ska bevaras och vid behov skötas så att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras och utvecklas. (Naturvårdsprogram för Uppsala kommun 2006-2009) Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskilt värdefulla odlingslandskap. Myllrande våtmarker (Naturvårdsprogram för Uppsala kommun 2006-2009) Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskilt värdefulla våtmarker.
26 (52) Våtmarker på den kommunägda marken ska bevaras och vid behov skötas så att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras och utvecklas. Ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsprogram för Uppsala kommun 2006-2009) Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskilt värdefulla områden, inklusive kända förekomster av rödlistade och övriga sällsynta arter, liksom vetenskapliga typlokaler. Håbo kommun Håbo kommun arbetar just nu med att ta fram en miljöplan som ett led i att strukturera och tydliggöra miljöarbetet och dess ansvarsfördelning. Planen kommer att innehålla ett kommunövergripande målsystem samt en miljöpolicy. Utgångspunkten för miljöplanen kommer att vara de 16 nationella miljökvalitetsmålen, där specifika fokusområden framträdande för Håbo kommun kan lyftas fram. För att miljöarbetet ska genomsyra kommunens alla verksamheter kommer organisationsstrukturen tydliggöras och en uppföljningsplan redovisas. Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015) Giftfri miljö inget lokalt miljömål relevant Enköpings kommun ska arbeta för minskade utsläpp av övergödande näringsämnen till sjöar och vattendrag samt sprida kunskap och information om hur dessa ämnen kan minskas. Levande sjöar och vattendrag Enköpings kommun ska verka för att sjöar och vattendrag är ekologiskt hållbara och att deras livsmiljöer bevaras. Myllrande våtmarker Enköpings kommun ska verka för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet bibehålls, samt att värdefulla våtmarker bevaras och i vissa fall återskapas och anlägga nya våtmarker. Levande skogar Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Enköpings kommun ska verka för odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för den biologiska produktionen samt för livsmedelsproduktionen. Kommunen ska även verka för den biologiska mångfalden och de rika kulturmiljövärdena som vår landsbygd har. Ett rikt växt- och djurliv Enköpings kommun ska arbeta för att den biologiska mångfalden bevaras och ökar i vissa områden. Kommunen ska även verka för att mark- och vattenområden med särskilt höga naturvärden samt liksom ekologiskt känsliga områden undantas från exploatering.
27 (52) Naturresurser såväl de ändliga som de förnyelsebara ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt så att den biologiska mångfalden säkras. Västmanlands län Västerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005) Natur- och kulturtillgångar Västerås ska erbjuda ett rikt växt- och djurliv och en varaktigt frisk, livskraftig och attraktiv miljö för invånarna. Bebyggd miljö Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks, vattnets kvalitet skyddas och den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål och budget 2012-2014) Den goda miljön Våra natursköna omgivningar och rekreationsområden, från Mälaren till Bergslagen, är väl kända, bevaras och är öppna för alla. Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun) Skydda och vårda naturen samt arbeta för att öka den biologiska mångfalden Kungsörs kommun (Miljöpolicy, 2008) Vi arbetar aktivt med att bevara den unika natur vi har samt värnar den biologiska mångfalden. Södermanlands län Eskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål) Giftfri miljö År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats i eller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en god hälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten i Eskilstuna. År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag i Eskilstuna minskat med 10 % jämfört med 1995 års nivå. Levande sjöar och vattendrag År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgör variationsrika livsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapets ekologiska och vattenhushållande
28 (52) funktion är bevarade och återställd där så är möjligt, samtidigt som det finns goda förutsättningar för friluftsliv. Myllrande våtmarker inget lokalt miljömål relevant. Levande skogar I Eskilstuna är, år 2020, skogens biologiska produktionsförmåga säkerställd och skogens biologiska mångfald ökar. År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald. Grönstruktur År 2020 finns det i Eskilstuna tillräckligt med natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Strängnäs kommun (Miljöpolicy för Strängnäs kommun, 2003) Strängnäs kommun verkar för att invånarna i kommunen ska ha en bra livsmiljö. Kommunen ska låta den ekologiska, ekonomiska, demokratiska, sociala och kulturella utvecklingen gå hand i hand i en strävan att uppnå ett hållbart samhälle. För att uppnå en bra livsmiljöskall all kommunal verksamhet genomsyras av: - Helhetssyn där ekologi, ekonomi, hälso- och trygghetsaspekter betraktas som en helhet. Nykvarns kommun Nykvarn har inga miljömål, miljöprogram eller miljöpolicy. Miljöprogram är under utarbetande. Kommunen har tillsvidare beslutat att följa de nationella miljökvalitetsmålen. Vattenmiljön i Östra Mälaren och Saltsjön samt inner- och mellanskärgården Nationella Giftfri miljö inget delmål relevant Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Ett rikt växt- och djurliv Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.