Klimatteknik på export

Klimatteknik på export En översikt av svensk teknikexport för minskad klimatpåverkan Klimatteknik på export

Förord Ökad export av svensk klimatteknik ger dubbel nytta. Samtidigt som den skapar tillväxt och nya jobb i Sverige bidrar den till att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Sverige har goda förutsättningar att bli en viktig aktör på en växande global marknad för teknik som bidrar till att bromsa klimatförändringen. År 2004 exporterades svensk klimatteknik inom områdena energieffektivisering, förnybar energi (bioenergi, vindenergi, solenergi) samt avfall och återvinning för drygt nio miljarder kronor. Till detta kommer export av svensk teknik och kompetens i form av andra produkter och tjänster som på olika sätt bidrar till en minskad klimatpåverkan, som till exempel energisnåla vitvaror och bränslesnåla fordon. Att stimulera tillväxt och export inom klimatteknikområdet är ett prioriterat område för den svenska regeringen. En ny kunskaps- och opinionsmätning visar att allmänheten tror på en stark tillväxt inom miljö- och klimatteknikområdet. Området tros ha bättre förutsättningar för att växa inom de närmaste tio åren, än både datakommunikation och teleprodukter. Miljö- och klimatteknik är även den bransch som svenska folket helst vill ge statligt exportstöd. I denna skrift ges en översiktlig bild av den svenska kompetensen inom klimatteknikområdet och möjligheterna att öka exporten av svensk teknik som kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Denna skrift är framtagen av Jessica Henryson, Westander Publicitet & Påverkan, på uppdrag av Naturvårdsverket. Författaren är ensam ansvarig för innehållet, varför det inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Stockholm i november 2006 Naturvårdsverket Innehåll Förord Sammanfattning 3 1 Inledning 4 1.1 Begreppen miljöteknik och klimatteknik 4 2 Den globala marknaden för klimatteknik 6 2.1 Marknaden i utvecklingsländer 7 2.2 Marknaden inom EU 7 3 Främjande av svensk klimatteknikexport 9 3.1 Central samordning 9 3.1.1 Exportrådet 9 3.1.2 Projektexportsekretariatet 9 3.1.3 SWENTEC 9 3.2 Hinder och framgångsfaktorer för ökad export 10 3.2.1 Hinder för ökad export 10 3.2.2 Framgångsfaktorer för ökad export 11 4 Export av svensk klimatteknik 12 4.1 Export av teknik för energieffektivisering 12 4.1.1 Sweco ett exempel inom energieffektivisering 13 4.2 Export av teknik inom förnybar energi 15 4.2.1 Bioenergi 15 4.2.2 Ekosystem ett exempel från bioenergibranschen 16 4.2.3 Vindenergi 17 4.2.4 Deltawind ett exempel från vindenergibranschen 18 4.2.5 Solenergi 19 4.2.6 Sunstrip ett exempel från solenergibranschen 20 4.3 Export av teknik inom avfall och återvinning 21 4.3.1 Stena Metall ett exempel från återvinningsbranschen 22 4.4 Övrig klimatteknik 24 4.4.1 Electrolux ett exempel från vitvarubranschen 24 4.5 Sammanfattande kommentarer till intervjuundersökningar 26 Klimatteknik på export

Sammanfattning Den globala efterfrågan på teknik som bidrar till en minskad klimatpåverkan klimatteknik kan förväntas öka i takt med att klimatförändringen ställer krav på långtgående utsläppsreduktioner. Sverige ligger internationellt sett långt framme inom flera klimatteknikområden och det finns därför en god potential för Sverige att skapa både nya arbetstillfällen och en ökad tillväxt genom export av klimatteknik. I tidigare sammanställningar och analyser av svensk export på miljöområdet används traditionell miljöteknik som utgångspunkt. I denna kartläggning görs ett försök att bryta ut de delar av miljötekniken som bidrar till en minskad klimatpåverkan. Syftet är att ge en bild av marknaden för klimatteknik, svensk kompetens inom klimatteknikområdet, dagens export av klimatteknik samt potential och hinder för en ökad framtida export. Världsbanken menar att globala investeringar i storleksordningen 10 miljarder till 100 miljarder dollar per år kommer att krävas för att begränsa koldioxidutsläppen. Nivån på investeringsbehovet beror på vilket mål som fastställs för utsläppsbegränsningar, hur målet ska uppnås och hur utvecklingen i övrigt ser ut i olika länder. Investeringarna är utöver de cirka 770 miljarder dollar per år som enligt IEA krävs i energisektorn under perioden 2005 2030. Energimyndigheten konstaterar i en rapport, med hänvisning till IEA:s uppskattningar, att en växthusgasmarknad kan medverka till att en del av detta investeringsflöde styrs i riktning mot mer klimatvänliga alternativ. År 2004 uppgick den svenska exporten av klimatteknik inom områdena energieffektivisering, förnybar energi (bioenergi, vindenergi, solenergi) samt avfall och återvinning till drygt 9 miljarder kronor, enligt Exportrådet. Denna export bör kunna ökas, och det finns en uttalad vilja från regeringen att stimulera tillväxt och export inom klimatteknikområdet. Svenska exportfrämjande insatser bedrivs på både internationell, nationell och regional nivå, inte minst genom Exportrådets arbete. Nyligen har också ett nytt miljöteknikråd, SWENTEC, inrättats för att stärka samordningen mellan olika insatser. I kartläggningen beskrivs förutsättningarna för export inom klimatteknikens olika områden. Hinder och möjligheter konkretiseras för varje område genom att ett företag lyfts fram som ett exempel på verksamhetsområdet. Klimatteknik på export

1 Inledning Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste framtidsfrågor. För att begränsa den globala uppvärmningen behöver åtgärder genomföras inom alla delar av samhället och i alla delar av världen. Nya energieffektivare produkter, ny teknik för el- och värmeproduktion, nya bränslen, nya fordon och ny byggnadsteknik är bara några av de tekniker och produkter som krävs för att minimera utsläppen av växthusgaser. Sverige ligger internationellt sett långt framme inom flera av de teknikområden som berörs av klimatfrågan. Det finns därför en stor potential för Sverige att skapa både nya arbetstillfällen och en ökad tillväxt genom export av teknik som minskar klimatpåverkan. Sverige har sedan tidigare goda erfarenheter av export av traditionell miljöteknik, som exempelvis luft- och vattenreningsteknik. Svensk teknik och svenskt ingenjörskunnande har generellt ett mycket högt anseende utomlands. Framgångarna är bland annat ett resultat av en tidigt införd strikt miljölagstiftning som gav svenska företag ett försprång gentemot konkurrenter i andra länder. Den traditionella miljötekniken har fortfarande ett mycket stort, och ökande, värde som svensk exportbransch. Men teknik som specifikt inriktas mot klimatproblematiken kan förväntas spela en allt viktigare roll, i takt med att klimatförändringen får allt mer uppmärksamhet. I tidigare sammanställningar och analyser av svensk export på miljöområdet är det just den traditionella miljötekniken som används som utgångspunkt. I denna kartläggning görs ett försök att bryta ut de delar av miljötekniken som avser teknik som bidrar till en minskad klimatpåverkan. Syftet är att ge en bild av den svenska kompetensen inom klimatteknikområdet, exporten av klimatteknik idag, samt potential och hinder för en ökad framtida export. I beskrivningen lyfts sex företag fram som exempel på företag verksamma inom olika delar av klimatteknikområdet. Kartläggningen inleds med en beskrivning av begreppet klimatteknik i relation till det bredare miljöteknikbegreppet (avsnitt 1.1). Därefter ges en kort beskrivning av den globala marknaden för klimatteknik (avsnitt 2) och av insatser för att främja den svenska klimatteknikexporten samt hinder och framgångsfaktorer för svensk export (avsnitt 3). Med detta som bakgrund beskrivs sedan förutsättningarna för export inom klimatteknikens olika områden, med sex företag som belysande exempel (avsnitt 4). 1.1 Begreppen miljöteknik och klimatteknik Begreppet klimatteknik är inte ett etablerat begrepp i bemärkelsen att det finns en tydlig definition av vad som avses. Men med utgångspunkt i EU:s definition av miljöteknik all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ 1 avser klimatteknik i denna kartläggning all teknik som är mindre skadlig för klimatet än tillgängliga alternativ. Det finns inte någon samlad officiell statistik som redovisar export eller omsättning i klimatteknikbranschen och inte heller med avseende på EU:s bredare definition. Den statistik som finns avser i huvudsak miljöteknik i traditionell mening. Som utgångspunkt för de redovisningar som görs i det följande, används därför källor som avser miljöteknik generellt, men med avgränsning till de delar som specifikt berör klimattekniken. Det mest utförliga underlaget inom området bedöms finnas i Exportrådets rapport Svensk Miljöteknikexport 2005 från oktober 2005 samt i Nuteks rapport Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag från augusti 2006. I båda dessa rapporter redovisas miljöteknikexport från följande branscher: vatten och avlopp, 1 Främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för Miljöteknik, 2004 4 Klimatteknik på export

luftrening, energieffektivisering, förnybar energi (bioenergi, vindkraft, solenergi) samt avfall och återvinning. De två förstnämnda områdena, vatten och avlopp samt luftrening omfattas inte av klimatteknikbegreppet generellt. Energieffektivisering och förnybar energi är däremot själva kärnan i klimattekniken. Avfall och återvinning har ofta en tydlig koppling till klimatfrågan, exempelvis när det handlar om minskade metanläckage från deponier, materialåtervinning som minskar energianvändningen eller avfallsförbränning med energiutnyttjande. Andra delar av området, som hantering av farligt avfall och marksanering, har inte samma koppling. I denna kartläggning bedöms avfall och återvinning ha så stor relevans för klimatfrågan att området omfattas av klimatteknikbegreppet. I figur 1 till höger redovisas värdet av exporten under 2004 inom de områden som nämnts ovan. Av figuren framgår dels storleken på exporten från olika områden, dels vilka avgränsningar som görs i denna kartläggning. Det är de gröna staplarna som utgör klimattekniken, och tillsammans utgör de knappt 40 procent, cirka 9,2 miljarder, av den totala miljöteknikexporten på cirka 25 miljarder kronor. 2 Med definitionen all teknik som är mindre skadlig för klimatet än tillgängliga alternativ finns naturligtvis teknik och produkter inom branscher, utöver de ovan nämnda, som på olika sätt bidrar till minskad klimatpåverkan. Det kan exempelvis handla om energisnåla vitvaror, energieffektiva byggmaterial eller kylanläggningar som har mindre läckage av klimatpåverkande köldmedia än andra modeller. Dessa områden ger också ett viktigt bidrag till den svenska klimatteknikexporten, men kommer endast att belysas översiktligt i denna kartläggning. Figur 1: Export av miljöteknik och klimatteknik 2004 (miljarder kronor) Källa: Exportrådet, Svensk Miljöteknikexport 2005 (egen klassificering) Mdr kr 12 10 8 6 4 2 0 Vatten och avlopp Traditionell miljöteknik Förnybar energi Varav klimatteknik Luftrening Energi- Bioenergi Vindenergi Solenergi Avfall och effektivisering återvinning Ett teknikområde, med tydlig relevans för klimatfrågan, som exkluderas i både Exportrådets eller Nuteks kartläggningar är vattenkraften. Skälet är att miljöaspekterna är omdiskuterade. Bristen på ett samlat underlag gör att vattenkraften därmed också exkluderas i denna kartläggning. 2 Svensk Miljöteknikexport 2005, Exportrådet, oktober 2005, http:// www.swedentech.com/docfile/%20%5bdsn%5d373291_statistik rapport%20l%c3%a5guppl.pdf Klimatteknik på export 5

2 Den globala marknaden för klimatteknik I Kyotoprotokollet kommer industriländerna överens om att minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent som ett genomsnitt för perioden 2008 2012, jämfört med nivån 1990. Förhandlingar om utsläppsbegränsningar efter Kyotoprotokollet har inletts med siktet inställt på ytterligare reduktioner. Samtidigt rapporteras att industriländernas utsläpp efter en nedgång under 1990-talet åter ökar. 3 Det kommer med andra ord att krävas omfattande åtgärder för att gällande och kommande åtaganden ska nås. I länder som Kina och Indien ökar utsläppen kraftigt till följd av den starka tillväxten och även där krävs kraftfulla insatser för att begränsa utsläppen. Världsbanken menar att globala investeringar i storleksordningen 10 miljarder till 100 miljarder dollar per år kommer att krävas för att begränsa koldioxidutsläppen. Nivån på investeringsbehovet beror på vilket mål som fastställs för utsläppsbegränsningar 4, hur målet ska uppnås och hur utvecklingen i övrigt ser ut i olika länder. Investeringarna är enligt Världsbanken utöver det investeringsbehov på cirka 600 miljarder dollar per år i energisektorn som IEA, International Energy Agency, uppskattade i sin rapport World Energy Outlook 2004. I World Energy Outlook 2006 från november 2006 hade IEA ökat sina uppskattningar om investeringsbehovet i energisektorn till cirka 770 miljarder dollar per år för perioden 2005 2030. Cirka hälften av investeringsbehovet finns i utvecklingsländerna. Energimyndigheten konstaterar i en rapport, med hänvisning till IEA:s uppskattningar, att en växthusgasmarknad kan medverka till att en del av detta investeringsflöde styrs i riktning mot mer klimatvänliga alternativ. 5 Den globala marknaden för hela miljöteknikområdet bedöms enligt beräkningar som redovisas av Exportrådet uppgå till omkring 550 miljarder dollar. 6 Enligt OECD, som menar att miljöteknikbranschen tillhör den viktigaste framtidsbranschen näst efter IT, kan marknaden ha växt till 688 miljarder dollar år 2010 7. Det finns flera skäl att anta att klimattekniken kan utgöra en växande andel av denna marknad. Nutek framhåller tre globala, långsiktiga trender som visar på en ökad efterfrågan på miljörelaterad teknik, och där samtliga i stor utsträckning specifikt innebär ökad efterfrågan på klimatteknik; urbanisering, obalanser i ekosystemet och begränsad tillgång på naturresurser. 8 Urbaniseringen innebär bland annat behov av nya lösningar inom transportområdet och energieffektivare teknik och byggnader. Ökade halter av växthusgaser och dess konsekvenser framhålls som det tydligaste exemplet på obalans i ekosystemet. Begränsad tillgång på naturresurser handlar i stor utsträckning om att det krävs alternativ till fossila bränslen och en förbättrad energieffektivitet. Efterfrågan på klimatteknik är utspridd över en mängd olika marknader med olika karaktär. På marknader med hög industrialiseringsgrad, som exempelvis USA och EU, efterfrågas generellt mer sofistikerade lösningar än i utvecklingsländerna. Men även inom en marknad kan stora regionala och lokala skillnader råda. I exempelvis USA ser marknadssituationen dramatiskt annorlunda ut mellan kuststaterna och staterna i landets inre delar, medan det i Kina är stor skillnad på efterfrågan och förutsättningar i städerna jämfört med på landsbygden. 9 3 Nationella rapporteringar till FN:s klimatsekretariat, augusti 2006 4 Världsbanken hänvisar till FN:s klimatpanel som gjort beräkningar för stabilisering av halten koldioxid på 450 ppm (parts per million, miljondelar), 550 ppm respektive 650 ppm 5 De flexibla mekanismernas roll efter 2012, ER 2006:39, Energimyndigheten, november 2006 6 Svensk Miljöteknikexport 2005, Exportrådet 2005 (beräkningar är gjorda av amerikanska Environmental Technologies Industries 2002 respektive brittiska Environmental Industries Commission 2003, definitionen av miljöteknik i dessa beräkningar framgår ej) 7 OECD:webbplats, www.oecd.org 8 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag, Nutek, augusti 2006, http://www.nutek.se/content/1/c4/39/32/daks%20d ealflower%20resultus%20-%20060821%20slutversion.pdf 9 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag, Nutek, augusti 2006 6 Klimatteknik på export

2.1 Marknaden i utvecklingsländer Världsnaturfonden, WWF, konstaterar i en rapport 10, med hänvisning till IEA (International Energy Agency), att det är i Kina som energiinvesteringarna kommer att vara störst fram till år 2030. Enligt rapporten handlar det om cirka två tusen miljarder dollar, eller en åttondel av världens totala energiinvesteringar. Även Indien planerar stora investeringar, med 143 miljarder dollar i elproduktion och 100 miljarder i olja och gas fram till år 2012. I Kina har de centrala myndigheterna presenterat en 13-årig plan, med en budget på cirka 147 miljarder euro, för utveckling och implementering av förnybara energikällor. Den 1 januari 2006 antogs en lag om förnybar energi 11, som i korthet innebär att det ska vara möjligt och lönsamt att producera och sälja förnybar energi. Idag baseras mindre än en procent av elproduktionen på förnybara energikällor, en andel som ska öka till cirka 15 procent år 2020. 12 Både Kina och Indien har enligt WWF planer på att bygga så kallade solstäder, i Shanghai respektive i Gandhinagar. I Shanghai planeras ett projekt där 100 000 tak ska täckas med solceller och Indien har planer på att göra Gandhinagar i det närmaste självförsörjande på el från förnybara energikällor. 13 I Kina och Indien, men även i andra utvecklingsländer, kan Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) få en allt viktigare roll. I budgetpropositionen för 2007 skriver regeringen att ett stort antal utvecklingsländer ser med betydande förväntningar på ett ökande inflöde av resurser för minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling från industriländerna som ett komplement till utvecklingsbiståndet. Regeringen pekar även på att klimatkonventionens sekretariat har angivit att mekanismen skulle kunna innebära ett resursflöde från industriländer till utvecklingsländer på omkring 100 miljarder dollar årligen, till stor del förenat med överföring av hållbar energiteknik. Vidare konstateras att institutionella förberedelser har vidtagits för att administrera och granska projekt i mer än 50 utvecklingsländer. 14 Det kan dock nämnas att flera av de CDMprojekt som hittills genomförts endast i begränsad omfattning bidragit till överföring av ny effektiv eller renare energiteknik. Hittills har inriktningen främst varit att genomföra billigare projekt där traditionell teknik används för exempelvis insamling av metan vid deponier eller destruktion av freoner inom industrin. 15 2.2 Marknaden inom EU Inom EU finns flera drivkrafter som påverkar utvecklingen inom klimattekniken i en positiv riktning. Utöver nationella strategier och styrmedel, bedrivs en övergripande energi- och miljöpolitik inom EU. I mars 2006 lade EU-kommissionen fram en grönbok med förslag till en ny samordnad energipolitik för Europa 16 som ska leda till försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljömässig hållbarhet. I oktober 2006 följdes denna upp av en detaljerad handlingsplan för att främja EU:s energieffektivitet. Genomförandet av planen ska reducera energianvändningen med 20 procent fram till år 2020. Planen innehåller totalt 75 10 PowerSwitch Sverige som en globalt hållbar energiaktör, Förutsättningar för en vital hemmamarknad för morgondagens exportörer av hållbar el- och värmeproduktion, Världsnatur fonden, april 2006, http://www.wwf.se/source.php?id=1025407 11 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag, Nutek, augusti 2006 12 PowerSwitch Sverige som en globalt hållbar energiaktör, Förutsättningar för en vital hemmamarknad för morgondagens exportörer av hållbar el- och värmeproduktion, Världsnaturfonden, april 2006 13 ibid 14 Regeringens budgetproposition för 2007, prop 2006/07:01, http://www.regeringen.se/sb/d/7081/a/69626 15 Spruckna illusioner CDM i praktiken, Göran Eklöf, Naturskyddsföreningen 2005 16 En Europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning Klimatteknik på export 7

olika åtgärder inom tio prioriterade områden som bland annat ska leda till energieffektivare produkter, byggnader, transporter och energiproduktion. Planen innehåller också särskilda insatser för att uppmuntra energieffektivisering i de nya medlemsländerna och initiativ till ett internationellt ramverk för energieffektivitet. 17 Det finns även ett Europeiskt program mot klimatförändringar (ECCP) som inleddes år 2000. Syftet är att identifiera metoder och åtgärder för att uppfylla Kyotoprotokollet så kostnadseffektivt och verkningsfullt som möjligt. 18 Det finns vidare ett flertal EG-direktiv som kan bidra till att öka efterfrågan på klimatteknik. Det gäller till exempel direktiv 2001/77/EG om främjande av el från förnybara energikällor, direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme, direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av förnybara drivmedel, direktiv 2006/32/ EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda samt direktiv 2005/32/EG om ekodesign för energiförbrukande produkter. Effekterna och genomslaget av direktiven beror dock i stor utsträckning på hur de implementeras i de olika medlemsländerna. För de nya kandidat- och anslutningsländerna innebär de miljökrav som ställs för medlemskap ofta omfattande investeringar inom miljöområdet. Nutek konstaterar dock i en analys 19 av situationen i Rumänien att EU-finansierade projekt i första hand handlar om vatten- och avloppsrening samt avfallshantering. Teknik för att ta hand om uppkomna föroreningar prioriteras ännu framför teknik som minskar uppkomsten av dem eller som innebär en övergång till förnybar energi. I analysen konstateras emellertid också att Rumänien på sikt måste ställa om sitt energisystem som idag nästan helt baseras på fossila bränslen. Det framgår också att Rumänien har för avsikt att förbättra effektiviteten vid energiproduktion, exempelvis genom moderniseringar och uppgraderingar av befintliga kraftverk. En liknande situation kan antas råda i flera av de nya kandidat- och anslutningsländerna. 17 Action plan for energy efficiency: Realising the potential, COM(2006)545, EU-kommissionen, oktober 2006 18 EU-upplysningen, http://www.eu-upplysningen.se/templates/euu/ standardrightmenutemplate 1767.aspx 19 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag, Nutek, augusti 2006 8 Klimatteknik på export

3 Främjande av svensk klimatteknikexport Det finns en uttalad vilja från regeringen att stimulera tillväxt och export inom miljöteknikområdet i allmänhet och inom klimatteknikområdet i synnerhet. I regeringsförklaringen 2006 pekar regeringen på att klimatförändringarna kommer att påverka hela världen och att behovet av teknik med minimal miljöpåverkan kommer att vara stort, och ger växande möjligheter till ökad svensk export av miljöteknik. 20 I förslaget till statsbudget för 2007 anges att Sverige skall vara pådrivande för att ett strategiskt energisamarbete kommer till stånd mellan EU, Kina och Indien för att stödja deras ansträngningar att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. 21 I statsbudgeten anges dessutom att miljöutmaningarna kan bli en ekonomisk hävstång, då grön teknik kommer att efterfrågas vid omställningen av energi- och transportsystem 22. 3.1 Central samordning Exportrådet, Utrikesdepartementets projektexportsekretariat samt det nyligen bildade miljöteknikrådet SWENTEC har alla viktiga roller för att främja den svenska exporten av klimatteknik. Deras verksamheter beskrivs kortfattat nedan. 3.1.1 Exportrådet Exportrådet är en resurs för svenska företag som vill göra internationella affärer. Exportrådet ägs av staten och näringslivet och omsätter cirka 500 miljoner kronor, med 450 anställda i mer än 40 länder. Exportrådets uppgift är att hjälpa företag med exportplaner, från de första frågorna till handgriplig etableringshjälp på en utvald marknad. Via internationella exportkontor kan Exportrådet bistå med exempelvis marknadskartläggningar eller marknadsföring av produkter. Exportrådet har i uppdrag av regeringen att, genom branschprogrammet Svensk Miljöteknikexport, öka förutsättningarna för export av svensk miljöteknik 23, där energieffektivisering, förnybar energi samt avfall och återvinning är viktiga delar. Svensk Miljöteknikexport är ett nätverk av nära 700 företag, av vilka 84 procent är verksamma inom klimatteknikområdet. Genom gemensamma aktiviteter marknadsförs nätverksföretagens tjänster och produkter internationellt. 3.1.2 Projektexportsekretariatet Regeringskansliets Projektexportsekretariat inom UD ansvarar för den del av exportfrämjandet som inriktas på projektexport och svenska företags andel av upphandling till de projekt som finansieras av utvecklingsbankerna, FN och EU. Projektexportsekretariatet fungerar som en kontaktpunkt mellan svenska myndigheter, näringslivet och de internationella institutionerna i frågor som rör multilateralt och bilateralt finansierade projekt. Projektexport är export av större anläggningar eller sammanhängande systemlösningar inom infrastruktur, till exempel inom energisektorn, avfallshantering och andra offentligägda anläggningar. Möjligheter till projektexport uppstår ofta när större investeringar skall göras i något land och en del av finansieringen kräver deltagande från någon utvecklingsbank, FN eller EU. 3.1.3 SWENTEC SWENTEC, Sveriges nya miljöteknikråd, skapades 2006 i syfte att samordna de insatser som staten och andra aktörer gör på området. Tanken är att SWENTEC ska stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik, miljöanpassade varor, tillverknings- 20 Regeringsförklaringen 2006, http://www.regeringen.se/content/1/ c6/07/02/32/bcc6951a.pdf 21 Förslag till statsbudget för 2007, http://www.regeringen.se/ content/1/c6/06/96/26/f9078b24.pdf 22 Förslag till statsbudget 2007, Utgiftsområde 20: Allmän miljöoch naturvård 23 http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/96/ 26/8b4b2b4a.pdf 23 Omfattar områdena vatten och avlopp, luftrening, energieffektivisering, förnybar energi, samt avfall och återvinning Klimatteknik på export 9

processer och tjänster på den svenska och internationella marknaden genom att 24 : Stärka samordningen av statens insatser på området Verka för att de samlade statliga insatserna bättre möter företagens behov Främja samverkan mellan aktörer inom miljöteknik skapa nätverk så att utvecklingen och marknadsföringen av svensk miljöteknik stärks Identifiera och kommunicera Sveriges konkurrensfördelar inom området Samla in, analysera och sprida väsentlig information och kunskap inom området Uppdraget kommer från den tidigare regeringen, som har utsett ett råd med representanter från bland annat energibranschen, Exportrådet, IVL, Mistra och Chalmers för att leda SWENTECs arbete. Nutek är värdmyndighet för rådet och organiserar verksamheten. 3.2 Hinder och framgångsfaktorer för ökad export En viktig del i arbetet för att främja klimatteknikexporten är att bidra till att undanröja hinder och understödja framgångsfaktorer för ökad export. Olika företag har olika förutsättningar som bland annat beror på teknikinriktning, storlek på företaget och vilken marknad man vänder sig mot. Vissa frågor är dock gemensamma för många företag och i följande avsnitt beskrivs några generella hinder och framgångsfaktorer. I avsnitt 4 konkretiseras några av dessa för klimatteknikens olika områden och exemplifieras genom beskrivning av ett företags erfarenheter inom varje område. 3.2.1 Hinder för ökad export Det största hindret för ökad export av klimatteknik är bristen på kapital. Det konstaterar Exportrådet efter en enkätunderökning bland nätverksföretagen i Svensk Miljöteknikexport. 25 34 procent svarar brist på riskkapital och 25 procent brist på krediter/klar finansiering på frågan om vad som är de främsta hindren mot ökad export. Det är främst småföretagen som ser bristen på kapital som ett problem, medan bara 10 procent av storföretagen anger att brist på kapital hindrar tillväxten. Frågan har ställts till företag inom hela miljöteknikområdet, men eftersom klimatteknikföretagen utgör 84 procent av det totala antalet företag, kan svaren antas gälla även för klimatteknikområdet. Problemet med brist på kapital blir särskilt uttalat i en bransch som till stor del består av småföretag. I figur 2 nedan visas andelen företag i Figur 2: Företag som exporterar miljöteknik fördelat på företagsstorlek (antal anställda) samt export från respektive grupp Källa: Exportrådet, Svensk Miljöteknikexport 2005 (egen bearbetning) 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % < 9 (48 %) 10-49 (29 %) 50-249 (15 %) > 250 (8 %) Andel företag i olika storleksklasser (antal anställda) < 9 (2 %) 10-49 (6 %) 50-249 (17 %) > 250 (75 %) Andel export från företag i olika storleskklasser 24 Swentecs webbplats, www.swentec.se 25 Svensk Miljöteknikexport 2005, Exportrådet 2005 10 Klimatteknik på export

olika storleksklasser samt andelen export från respektive företagsstorlek. Som framgår utgör företag med upp till 9 anställda 48 procent av det totala antalet företag, men deras export utgör endast 2 procent av den totala exporten från samtliga företag. Storföretagen (>250 anställda) står å andra sidan endast för 8 procent av antalet företag men för 75 procent av den totala exporten. 3.2.2 Framgångsfaktorer för ökad export När det gäller framgångsfaktorer för ökad export anger företagen i Exportrådets undersökning att den enskilt viktigaste faktorn för ökad export är att hitta rätt lokala representanter, samarbetspartners och nätverk. Den lokala närvaron är viktig för att kunna bevaka nya kunder, påverka tekniska specifikationer och få information om aktuella projekt. Att ha tillräckliga resurser, både finansiella och personella, för exportsatsningar rankar företagen som näst viktigast bland framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna gäller för alla företag, men är särskilt uttalade när det gäller småföretagen, som generellt har svårare att slå sig fram på de internationella marknaderna. Återigen avser undersökningen hela miljöteknikområdet 26, men Exportrådet menar att det inte finns nämnvärda skillnader mellan verksamhetsområden när det gäller värdering av faktorerna. Svaren bedöms därmed vara relevanta för klimatteknikföretagen. 27 Den kanske mest grundläggande faktorn för en framgångsrik export är emellertid att det finns goda förutsättningar för utveckling på hemmaplan. En stark efterfrågan på den egna marknaden skapar möjligheter för företag att utvecklas och skaffa sig de resurser som krävs för att kunna ta steget ut på de internationella marknaderna och hävda sig i konkurrensen. Bra referensprojekt på hemmaplan är också ofta en viktig del i marknadsföringen. I Sverige har en lång rad faktorer under lång tid samverkat för att ge goda förutsättningar för miljöteknikföretag att växa sig starka. Det handlar både om strikta miljöregler, gynnsamma styrmedel och om en generellt hög miljömedvetenhet. Liknande förutsättningar råder idag för flera områden inom klimattekniken. Ett exempel på styrmedel som kan bidra till att skapa goda förutsättningar för klimattekniken är Klimatinvesteringsprogrammen, Klimp och de tidigare Lokala Investeringsprogrammen, LIP. Genom Klimp kan kommuner och företag söka bidrag för att genomföra åtgärder som leder till effektivare energianvändning eller minskade utsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverket sammanställde under 2004 de tekniklösningar som använts inom ramen för programmen och som kan vara intressanta även för andra marknader, framförallt Östeuropa och utvecklingsländer. Bland projekt med exportpotential lyfts bland annat fram projekt inom fjärrvärme, fjärrkyla, solvärme och solceller, bergvärme och energisnåla hus samt helhetslösningar där bostadsområden helt försörjs med förnybar energi. 28 26 Omfattar områdena vatten och avlopp, luftrening, energieffektivisering, förnybar energi, samt avfall och återvinning 27 Svensk Miljöteknikexport 2005, Exportrådet 2005 28 LIP Miljöprojekt för export, En sammanställning av LIPprojekt som har potential för överföring till Östeuropa och utvecklingsländer, Naturvårdsverket 2004 Klimatteknik på export 11

4 Export av svensk klimatteknik Svensk export inom områdena energieffektivisering, förnybar energi (bioenergi, vindkraft, solenergi) samt avfall och återvinning uppgick enligt Exportrådet till cirka 9,2 miljarder kronor under 2004. 29 Den faktiska klimatteknikexporten kan dock antas vara större. I Exportrådets redovisning ingår till exempel inte export från svenska företag som sköter försäljning från dotterbolag i andra länder och där försäljningen inte faktureras från Sverige. I siffran ovan omfattas inte heller export av klimatteknik utanför de nämnda områdena. Som tidigare nämnts kan detta omfatta export av exempelvis energisnåla vitvaror och energieffektiva byggmaterial. I figur 3 nedan redovisas andelen företag verksamma inom respektive delområde samt andelen export från respektive område. Totalt antal företag i samtliga områden är 561 stycken. Som framgår av figuren finns flest företag inom avfall och återvinning, men exporten är störst inom energieffektivisering och förnybar energi. Figur 3: Andel företag och andel export inom klimatteknikens olika områden Källa: Exportrådet, Svensk Miljöteknikexport 2005 (egen bearbetning) 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % Andel företag inom respektive teknikområde (andel av det totala antalet klimatteknikföretag) Teknikområdets andel av klimatteknikens totala export Förnybar energi Nedan följer en beskrivning av förutsättningar och potential för export av klimatteknik. Varje område inleds med en generell beskrivning, som i stor utsträckning baseras på Exportrådets och Nuteks kartläggningar av respektive område. Därefter belyses området mer konkret genom att ett företag verksamt inom området lyfts fram som exempel. 4.1 Export av teknik för energieffektivisering Energieffektivisering är det största verksamhetsområdet inom klimattekniken. Under 2004 omsatte svenska företag inom energieffektivisering nästan 8 miljarder kronor, varav 4,5 miljarder kronor avsåg export. 30 Området hade en mycket stark exporttillväxt under 2004 på 32 procent. För 2005 finns inga uppgifter tillgängliga men enligt Exportrådets undersökning prognostiserade företagen bara en ökning på 4 procent för 2005. De mindre företagen förväntade sig en högre tillväxt, men från en lägre nivå. Energieffektiviseringen spänner över många olika typer av verksamheter och kompetenser. Nutek lyfter i sin rapport 31 fram tre områden med särskild exportpotential; energiåtervinning, cleaner production samt miljöanpassat byggande, som beskrivs närmare här. Med energiåtervinning avses teknik som innebär utnyttjande av energi som annars skulle ha gått förlorad. Det handlar exempelvis om rökgaskondensering, kraftvärme (där kylvatten från elproduktion tillvaratas i form av fjärrvärme), fjärrkyla och värmepumpar. Sverige har en särskilt stark position inom fjärrvärmeområdet. Det svenska klimatet, styr- 0 % Energieffektivisering Förnybar energi Bioenergi Vindenergi Solenergi Avfall och återvinning 29 Svensk Miljöteknikexport 2005, Exportrådet, oktober 2005 30 ibid 31 ibid 12 Klimatteknik på export

medel som gynnat biobränslebaserad fjärrvärme samt energibranschens förmåga att ta fram nya tekniska lösningar är några förklaringar till detta. Förutom ett övergripande systemkunnande, finns konkurrenskraftig svensk kompetens inom värmeväxlare, understationer, styrsystem och rör. Det är främst de traditionella teknikkonsultbolagen som står för systemkunnandet och dessa företag har omfattande internationell verksamhet med närvaro på många exportmarknader, däribland Central- och Östeuropa, USA och Kina. Höga uppvärmningskostnader och energiomställningsbidrag från staten har även bidragit till en stark utveckling i värmepumpsbranschen, där det idag finns flera företag aktiva på exportmarknaden. Med cleaner production avses att man tilllämpar en integrerad miljöskyddsstrategi för processer, produkter och tjänster för att öka dessas totala effektivitet och reducera risker för människa och miljö. Enligt Nutek exporterar svenska företag kompetens inom området i form av tjänster inom miljömanagement och miljöledningssystem, vilket bidrar till en minskad klimatpåverkan genom att energieffektivisering och bränslebyten ofta genomförs som ett led i miljöledningsarbetet. I flertalet i-länder har efterfrågan på miljöledningskompetens avtagit, dels för att systemen i stor utsträckning redan implementerats, dels för att lokal kompetens finns att tillgå. Efterfrågan kommer därmed främst från utvecklingsländer. Även inom detta område är det de större teknikkonsultföretagen som dominerar den svenska resursbasen. Svenska aktörer har dock ingen komparativ fördel jämfört med leverantörer från andra länder. Miljöanpassat byggande handlar i stor utsträckning om att bygga hus med lågt energibehov. Svenska företag har en stark position inom framför allt träbyggnadsteknik, prefabricerade hus och trävaror. Den pågående klimatdebatten i kombination med ökade krav på energieffektiva byggnader gör att efterfrågan, nationellt och internationellt, sannolikt kommer att öka framgent. 4.1.1 Sweco ett exempel inom energieffektivisering Nedanstående beskrivning baseras på intervjuer genomförda med Erik Severin, vd för Sweco Energuide och Anders Ståhl, chef för bolagets utlandsverksamhet. Kort om SWECO Energuide SWECO Energuide ingår i SWECO-koncernen. Företaget tillhandhåller konsulttjänster för att utveckla och effektivisera energisektorn, främst inom områdena el- och värmeproduktion, elnät, elmarknad och infrastruktur. SWECO Energuide har närmare 300 medarbetare. Tjänster och marknaden idag De internationella uppdragen, primärt i Centraloch Östeuropa och i utvecklingsländer, bildar stommen i SWECO Energuides verksamhet. Företagets konsulter identifierar projektmöjligheter, gör förstudier, bedömer infrastrukturprojekt och olika finansieringsalternativ samt deltar som projektledare eller rådgivare under projektens genomförandefas. Kopplingen till klimatfrågan är tydlig i hela bolagets verksamhet. Projekten, som till exempel energieffektiviseringsprojekt i Östeuropa och elektrifieringsprojekt i utvecklingsländer, handlar till stor del om att ersätta ineffektiv teknik och fossila bränslen med mer effektiv energiteknik och förnybara bränslen. SWECO Energuides verksamhet på exportmarknaden SWECO Energuide har en stark internationell prägel och bolaget verkar på en mängd utlandsmarknader i både Europa och Afrika. De projekt som företaget är involverade i är ofta initierade och finansierade av utvecklingsbanker, multilaterala organ och nationella utvecklingsorgan som exempelvis Sida. Av företagets omsättning kan ungefär 25 procent hänföras till projekt i Östeuropa, främst Ryssland, Ukraina, Rumänien, Klimatteknik på export 13

Bulgarien, samt i Afrika. Förutsättningarna för företagets verksamhet i Östeuropa styrs i stor utsträckning av politiska processer. Behovet av energieffektivisering i exempelvis Rumänien och Bulgarien är mycket stort och drivs till stor del på av ländernas anslutningsprocess till EU. De krav som ställs på länder som närmar sig EU medför ett stort behov av investeringar i infrastruktur och projekt som ofta kräver internationell expertis. I utvecklingsländer i Afrika omfattar uppdragen främst infrastrukturprojekt inom elektrifieringsområdet med multilaterala finansiärer som Världsbanken och den Afrikanska utvecklingsbanken. Hinder för exporten? Ett hinder för exporten, som företaget för fram, är en bristande förmåga från svenskt håll att samla resurser och kunna presentera ett samlat svenskt erbjudande inom olika områden. Detta gäller inte minst i samband med internationella infrastrukturprojekt inom energiområdet. Det krävs ett erbjudande av tjänster där svenska företag som kompletterar varandra tillsammans erbjuder ett internationellt konkurrenskraftigt helhetspaket. Ett steg på vägen mot sådana helhetserbjudanden är, enligt SWECO Energuide, utrikesdepartementets projektexportsekretariats verksamhet. Där inventeras och samlas kompetenser inom olika områden i syfte att marknadsföra ett samlat svenskt erbjudande i samband med olika infrastrukturprojekt. Finansieringsmodellen för olika projekt är ett annat hinder som nämns. Om ett projekt är finansierat av ett multilateralt organ är det också öppet för alla intressenter. Men vid finansiering från nationella långivare och nationellt bistånd finns ofta restriktioner. Exempelvis kan finansiering från Danida innebära att endast danska företag kan komma ifråga som leverantörer. Ett hinder av mer generell karaktär som påverkar SWECO Energuide är svårigheten att finna personal med den rätta internationella bakgrunden på den svenska arbetsmarknaden. Bolagets projekt och kunder kräver medarbetare med omfattande internationell erfarenhet, vilket är en bristvara. Framtida exportpotential Bolaget förutser en god utveckling och ökad potential för export. Efterfrågan på konsulttjänster kopplade till energieffektivisering bedöms öka i exempelvis Ryssland, Ukraina, Rumänien och Bulgarien. En stor del av efterfrågan har en nära koppling till EU:s utvidgning. Även på den afrikanska marknaden ser företaget en god potential till fortsatt export av tjänster. Under det senaste året har marknaden i Afrika utvecklats väl vad gäller energieffektivisering, och nya projekt initierade av bland andra Världsbanken talar för en fortsatt god utveckling. Vad krävs för att öka exporten ytterligare? SWECO Energuide ser flera möjligheter att öka den svenska klimatteknikexporten. Det viktigaste är, som redan nämnts, att svenska företag blir bättre på att samla sina kompetenser och resurser inom olika områden. Ofta konkurrerar svenska bolag inom samma sektorer om samma projekt, något som innebär en alltför splittrad bearbetning av marknaden från svensk sida. Ett positivt initiativ och exempel, som man gärna skulle vilja se fler av, är The Sustainable City, ett svenskt samarbetsinitiativ med ett helhetskoncept för en hållbar utveckling av städer och samhällen. Här har man lyckats samla flera olika discipliner inom miljöteknik och svensk infrastrukturell kompetens. Det har enligt företaget underlättat för enskilda företag att marknadsföra sig på den internationella marknaden. 14 Klimatteknik på export

4.2 Export av teknik inom förnybar energi Den grundläggande orsaken till klimatförändringarna är användningen av fossila bränslen. Ökad användning av förnybara energikällor, som bioenergi, vindenergi och solenergi är därmed centralt i arbetet för att minska klimatpåverkan. Den totala omsättningen inom områdena bioenergi, vindenergi och solenergi uppgick under 2004 till cirka 6,9 miljarder kronor, av vilket omkring 2,5 miljarder avsåg export. 32 4.2.1 Bioenergi Under 2004 exporterade svenska företag inom bioenergiområdet produkter och tjänster för minst 1,7 miljarder kronor. Exporten utgjorde 31 procent av branschens omsättning och exporttillväxten år 2004 var 23 procent. Enligt Exportrådets undersökning prognostiserade företagen dock en negativ tillväxt under 2005, där de små och medelstora företagen prognostiserar en högre tillväxt än de större företagen. Exportrådet konstaterar också att småföretagen står för 18 procent av branschens totala omsättning, men bara för 8 procent av exporten, och att det därför bör finnas en potential att öka småföretagens export. 33 Bioenergiområdet omfattar teknik och kompetens inom framförallt biobränslebaserad kraftoch värmeproduktion, individuell uppvärmning med biobränslen, bränslehantering och biodrivmedel. 32 Svensk Miljöteknikexport, Exportrådet, oktober 2005 33 ibid 34 Pressmeddelande från Svebio, http://www.svebio.se/?p=896 35 PowerSwitch - Sverige som en globalt hållbar energiaktör, Förutsättningar för en vital hemmamarknad för morgondagens exportörer av hållbar el- och värmeproduktion, Världsnaturfonden, april 2006 36 Pressmeddelande från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, juni 2006 Sverige räknas, tillsammans med Finland, som världsledande inom bioenergiområdet. Sverige har lång erfarenhet av bioenergi, vilket lett till framväxten av en stark bioenergiindustri och en omfattande branschkunskap. Enligt Nutek är det främst det samlade systemkunnandet med samverkan mellan exempelvis skogsindustrin, transportföretag och kraftbolag under hela kedjan från råvara till slutanvändning, som gör den svenska kompetensen unik. Kina har uppmärksammat den svenska kompetensen och i mars 2006 inleddes ett samarbete mellan kinesiska National Bio Energy Co och svensk bioenergiindustri. National Bio Energy Co har grundats av världens största energiföretag, State Grid Corporation, för att utveckla den kinesiska bioenergin. Kineserna är främst intresserade av samarbetsprojekt kring biobränslebaserad kraftvärme och de kinesiska planerna för utbyggnad är mycket omfattande. Under 2006 byggs cirka 25 kraftvärmeverk för biobränslen och planen uppges vara att bygga 25 30 stycken per år under de kommande åren. 34 Inom EU varierar användningen av bioenergi kraftigt och många länder har bara börjat undersöka sin potential. Ett antal nya medlemsländer som Polen, Tjeckien, Slovakien och de baltiska staterna har goda förutsättningar när det gäller tillgång på råvara. Potentialen är dock i stor utsträckning outnyttjad beroende på bristande investeringar i modern och effektiv energiteknik. 35 Sverige ligger mycket långt fram när det gäller biogas för fordonsdrift och har idag världens största gasdrivna fordonsflotta (omkring 10 000 fordon). Intresset för svensk kompetens inom området märks bland annat av att en delegation från Kalifornien i juni 2006 kom till Sverige för att teckna avtal om ett samarbete för att gemensamt utveckla biogas som alternativt fordonsbränsle. 36 Det amerikanska intresset för svensk kompetens inom bioenergiområdet märktes även när den nytillträdde amerikanske ambassadören i Sverige, Michael Wood, i september 2006 presenterade ambassadens framtida prioriteringar inom han- Klimatteknik på export 15

delsområdet. Förnybar energi är det område som får högsta prioritet, med motiveringen att Sverige ligger långt fram inom området och att det är ett högaktuellt ämne i USA. Bland annat hoppas man kunna samarbeta kring bioenergi och fjärrvärme. 37 4.2.2 Ekosystem ett exempel från bioenergibranschen Nedanstående beskrivning baseras i huvudsak på en intervju genomförd med Erik Pettersson, vd för Ekosystem. Även viss information från www. ekosystem.se har använts. Kort om Ekosystem Ekosystem är ett mindre företag verksamt inom bioenergisektorn som tillverkar, marknadsför och säljer pelletsbrännare i Sverige och på exportmarknaden. Bolaget startade sin verksamhet 1995, till en början i form av försäljning av andra tillverkares pelletsbrännare och pelletskaminer. Efter några års verksamhet började företaget även att utveckla, tillverka och sälja egna pelletsbrännare. Produkter och marknaden idag Sedan 2002 exporterar Ekosystem sina pelletsbrännare under varumärket Eurofire. En del av företagets tillverkning (elektronikkomponenter) är förlagd till Estland. Företagets export till den europeiska marknaden står för ungefär 25 procent av företagets totala omsättning på strax under 20 miljoner kronor. Kunderna återfinns primärt bland privathushåll, men även kommersiella fastigheter är en viktig målgrupp för företagets produkter. På sikt bedöms kommersiella fastigheter kunna bli en viktig marknad med stor potential för Ekosystems produkter. 37 PM från amerikanska ambassaden, http://www.usemb.se/ newsflash/pr22sep06.html, september 2006 Ekosystems verksamhet på exportmarknaden Ekosystems export går för närvarande till europeiska länder där uppvärmning idag sker med kol eller koks. På dessa marknader finns värmepannor som passar utmärkt för pelletsbrännare. Exempel på exportmarknader där företaget är verksamt är Polen, Tyskland, Frankrike, Italien, Estland, Litauen, Bulgarien och de nordiska länderna. På bolagets största och viktigaste marknad, Polen, är Ekosystem representerat med en egen medarbetare. På övriga marknader sker försäljningen genom samarbeten med lokala återförsäljare. Hinder för exporten? Ekosystem har finansierat sin exportsatsning med bolagets egna medel. Finansieringsfrågor har därmed inte utgjort något hinder för företagets expansion. Bristande språkkunskaper och lokalkännedom uppges dock utgöra ett hinder för exportverksamheten. För nästan varje enskild marknad gäller olika regler och lagar för användning av pelletsbrännare, vilket också hämmar exporten. Dessa hinder har nära koppling till den övergripande framgångsfaktorn för företaget, att finna rätt representant för bolaget på de enskilda lokala marknaderna. Detta anges vara den enskilt viktigaste faktorn för bolagets exportframgångar allt står och faller med att hitta rätt kontakt och representant i landet. Framtida exportpotential Ekosystem ser en omfattande potential i sin exportverksamhet. Exporten är den viktigaste frågan för företaget och därför är man aktiv på flera olika marknader samtidigt. Samtidigt som företaget bearbetar geografiskt närbelägna marknader som Tyskland, Frankrike och England, undersöks möjligheterna att ta sig in på mer avlägsna marknader som exempelvis Chile, Argentina, Nya Zeeland, Japan, Korea, Ryssland och Kanada. Ekosystem bedömer att exporten till Tyskland, 16 Klimatteknik på export

Frankrike och England samt länder i Östeuropa på kort sikt kan öka. På lite längre sikt nämns framför allt Kanada som en viktig marknad. Fortsatta exportframgångar kan innebära att bolaget ökar sin omsättning flerfaldigt; det är på exportmarknaderna som den verkliga potentialen för Ekosystem finns. Vad krävs för att öka exporten ytterligare? Ekosystem använder Exportrådet och dess tjänster, men anser att deras konsulttjänster ofta är alltför dyra för mindre företag. De större satsningar som Exportrådet genomför på nya och intressanta marknader (delegationsresor, deltagande i branschsatsningar etc) uppfattar bolaget som på lite för hög nivå och främst anpassade för större företag. Ett önskemål som bolaget för fram, och som man menar skulle underlätta för exporten, är tillgång till lokalt stöd på den aktuella marknaden. Det kan vara i form av en lots som kan den lokala marknaden, språket, lokala seder och särskilda marknadsförutsättningar. En sådan dörröppnare skulle agera som ett stöd och lotsa exportören fram till möten med rätt kunder och potentiella återförsäljare på den lokala marknaden. Exportrådet, med sin organisation och sina utlandskontor, skulle kunna fylla denna funktion. Ekosystem anser att Exportrådet, eller annan aktör, har en betydande potential att främja den totala exporten av klimatteknik. Det krävs en samlande och enande kraft som kan hjälpa mindre och medelstora företag som vill öka sina exportansträngningar, exempelvis genom att underlätta deltagande i mässor på den europeiska marknaden tillsammans med andra svenska företag inom samma bransch. Kostnaderna för tjänsterna måste dock vara så låga att företagen 4.2.3 Vindenergi Svensk export inom vindenergiområdet uppgick 2004 till cirka 400 miljoner kronor. Exporten utgjorde hela 71 procent av branschens omsättning och exporttillväxten år 2004 var 12 procent. Enligt Exportrådets undersökning prognostiserade företagen en kraftfull tillväxt på 55 procent under 2005, med en ännu högre förväntning från de små och medelstora företagen, om än från relativt låga nivåer. 38 Vindenergiområdet omfattar såväl kompletta vindkraftverk som olika komponenter till kraftverken, som exempelvis övervakningssystem, hydraulik, kylning, nav och motorfundament. Den svenska exporten avser idag huvudsakligen komponenter, då det bara finns en tillverkare av kompletta vindkraftverk för industriell produktion. När det gäller kompletta vindkraftverk ligger Sverige långt efter ledande länder som Tyskland, Danmark och Spanien. Dessa länder har både en mycket stark hemmamarknad och en stor export till övriga världen. 39 Sverige ligger dock bra till när det gäller komponenter och Nutek menar att det är här den stora exportpotentialen finns. Det finns en bred kompetens bland underleverantörer som levererar lager, övervakningssystem, hydralik, kylning, nav, axlar, motorfundament och torn till världsledande vindkraftsproducenter. Gjutgods för vindkraftverk har blivit en svensk specialitet. 40 Ett annat exempel är SKF:s försäljning av kullager och andra produkter till vindkraftsbranschen, som enligt WWF uppgår till över en miljard kronor (ingår inte i Exportrådets statistik). har råd att utnyttja dem. 38 Svensk Miljöteknikexport, Exportrådet, oktober 2005 39 PowerSwitch - Sverige som en globalt hållbar energiaktör, Förutsättningar för en vital hemmamarknad för morgondagens exportörer av hållbar el- och värmeproduktion, Världsnaturfonden, april 2006 40 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag, Nutek, 2006 Klimatteknik på export 17

4.2.4 Deltawind ett exempel från vindenergibranschen Nedanstående beskrivning baseras i huvudsak på en intervju genomförd med Urban Joelsson, vd för Deltawind AB. Även viss information från www.deltavind.se har använts. Kort om Deltawind Deltawind startade sin verksamhet 2005 och utvecklar, tillverkar och säljer vindkraftverk. Som grund för företagets verksamhet ligger samtliga tillgångar och rättigheter i Nordic WindPower, ett bolag som försattes i konkurs 2005 och som köptes upp av Deltawind. Företaget har tio anställda i Sverige och ytterligare cirka 30 personer arbetar för bolaget i olika former på marknaderna i USA och i Kina. Produkter och marknaden idag Deltawind är den enda svenska tillverkaren av vindkraftverk större än en megawatt, det vill säga för industriell produktion. Företagets produkter baseras på forskning som sträcker sig tillbaka till 1970-talet och som företaget köpte från Nordic WindPower. Tekniken bygger på en tvåbladig vindkraftsteknologi med hög tillförlitlighet och tillgänglighet. Den lämpar sig enligt företaget särskilt för användning på land och introduceras nu på den internationella vindkraftmarknaden. Vindkraftmarknaden är en global marknad där leverantörer och tillverkare är aktiva på många olika exportmarknader. Efterfrågan på vindkraft drivs främst av makrofaktorer som uppmärksamheten kring klimatfrågan och oljeberoendet samt höga energipriser. Deltawinds kunder återfinns bland större internationella företag och koncerner. Även om företagets omsättning idag är relativt blygsam (<10 miljoner kronor), anser företaget att dess produkter har en mycket stor tillväxtpotential. Deltawinds verksamhet på exportmarknaden Deltawind är ett exportintensivt företag med 90 procent av företagets verksamhet inriktad mot utländska marknader, främst USA, Kina och Europa. Deltawind kommer under 2007 att leverera sina två första vindkraftverk till kunder i Kina samt ett till svenska Vattenfall. Bolaget har dessutom order för ytterligare tio vindkraftverk som ska levereras till kunder på den kinesiska marknaden. Deltawind arbetar i stor utsträckning med olika joint venture-lösningar, som till exempel i Kina där man samarbetar med ett lokalt bolag som marknadsför och säljer Deltawinds vindkraftverk. Att utveckla och utöka nätverket av sälj- och samarbetskontakter med olika lokala partners kommer att vara centralt för bolagets framtida utveckling. Hinder för exporten? Företaget har haft svårt att få tillgång till riskvilligt kapital i Sverige för att stödja exportsatsningar utomlands. Istället söker bolaget riskvillig finansiering och finansiärer på marknader utanför Sverige. Men detta är ett arbete som tar tid och resurser i anspråk och som bromsar företagets exportutveckling. Även förmågan att hitta rätt lokal partner nämns som en viktig aspekt i exportansträngningarna. Ett annat hinder som nämns är det bristande stödet för vindkraften på den svenska marknaden. Deltawind anser också att de större energibolagen vid köp av vindkraftsenergi bör prioritera svenska leverantörer. Företagets grundläggande uppfattning är att om ett bolag ges rätt förutsättningar för att vara framgångsrikt på den inhemska marknaden ökar också chanserna mångfalt för bolaget att lyckas på exportmarknader. En stark hemmamarknad framhålls av Deltawind som grundläggande för att man som potentiell exportör ska ha kraft och uthållighet att bearbeta nya marknader. Det kan ge tillräckligt med eget kapital så att satsningar på nya marknader kan göras med egna medel, vilket ökar kontrollen av investeringarna utomlands. 18 Klimatteknik på export

Framtida exportpotential Deltawind ser en stor framtida exportpotential för sina vindkraftverk. Detta beror dels på den teknik bolaget erbjuder, dels på den växande internationella marknaden för vindkraft. Företaget fokuserar sin exportverksamhet till de marknader där det satsas mest på vindkraft. Kina och USA bedöms av Deltawind ha störst potential, men även den europeiska marknaden anses vara intressant. Om marknaden fortsätter att växa och om bolaget lyckas fullt ut med sina exportansträngningar ser man från företagets sida mycket stora möjligheter att expandera sin verksamhet. Redan för det närmaste året ser företaget möjligheter att mångdubbla sin omsättning. Vad krävs för att öka exporten ytterligare? Framför allt ser Deltawind tre faktorer som skulle kunna öka den svenska exporten inom klimatteknik. Det handlar om att stödja företagen på hemmamarknaden som en språngbräda inför exportsatsningar. Det handlar om tillgången till riskvilligt kapital från finansiärer på den svenska marknaden och det handlar om att finna rätt lokal partner. 4.2.5 Solenergi Under 2004 uppgick exporten från svenska företag i solenergibranschen till cirka 345 miljoner kronor. Exporten utgjorde 40 procent av branschens omsättning och exporttillväxten år 2004 var hela 53 procent, dock från låga nivåer. Enligt Exportrådets undersökning prognostiserade företagen en tillväxt på 37 procent under 2005. 41 Solenergi kan delas in i två områden. Solceller som innebär direkt omvandling av solenergi till 41 Svensk Miljöteknikexport, Exportrådet, oktober 2005 42 Solibros webbplats, http://www.solibro.se/ 43 Artikel i Ny Teknik, mars 2006, http://www.nyteknik.se/art/44876 44 Kaliforniens myndigheters webbplats, http://gov.ca.gov/index. php?/press-release/3588/ elektricitet och solfångare, eller termisk solvärme, som innebär teknik för att producera värme. Solceller är alltjämt ett forskningsintensivt område där den stora potentialen för export bedöms ligga några decennier fram i tiden. Sverige ligger dock långt framme och vid Ångström Solar Center i Uppsala bedrivs världsledande forskning kring så kallade tunnfilmssolceller. Tunnfilmssolceller är uppbyggda av tunna skikt på en bärare av vanligt fönsterglas och är billigare att tillverka än solceller som baseras på rent kisel. Utveckling och kommersialisering av forskningsresultaten sker genom Solibro, ett spin-off-företag från Ångström Solar Center, som bland annat finansieras av Energimyndigheten och ett antal större energiföretag. 42 Mer än 90 procent av alla solceller som säljs idag är baserade på rent kisel, en råvara som det är brist på. Trots de höga kostnaderna växer marknaden med 40 procent om året. Efterfrågan drivs framförallt av subventioner för solceller i bland annat Tyskland och Japan. 43 I Kalifornien infördes i augusti 2006 en ny lag som ska leda till att solcellspaneler på totalt 3 000 MW installeras på en miljon hustak fram till 2018. 44 Bristen på kisel väntas bestå i åtminstone två år till vilket ger Solibro och andra tillverkare av tunnfilmssolceller möjligheter att etablera sig på marknaden. När det gäller solfångare, menar Nutek att trots att Sverige var tidigt ute med att utveckla tekniken, har den historiskt sett billiga elen samt vår geografiska placering inte skapat de naturliga drivkrafter som hade behövts för att etablera tekniken och skapa en stark hemmamarknad. Det finns enbart ett fåtal aktörer med verksamhet på industriell nivå och även om det finns en exportpotential till utlandet så är det svenska utbudet starkt begränsat. Ett av de företag som lyckats är Sunstrip, vars verksamhet beskrivs nedan. Klimatteknik på export 19

4.2.6 Sunstrip ett exempel från solenergibranschen Nedanstående beskrivning baseras i huvudsak på en intervju genomförd med Stefan Gustavsson, vd för Sunstrip AB. Även viss information från www. sunstrip.se liksom från Svenska solenergiföreningens rapport Solenergi i Sverige 45 har använts. Kort om Sunstrip Sunstrip grundades 1979 med syfte att utveckla och tillverka kompletta termiska solfångare för värmeproduktion. Solfångarkonceptet utvecklades kontinuerligt fram till 1994 då produktionen av kompletta system lades ned. Istället inriktades verksamheten mot att utveckla och tillverka komponenter till solfångare, så kallade strips och absorbatorer. Företaget omsätter idag 65 miljoner kronor, av vilket 90 procent avser bolagets exportförsäljning. Produkter och marknaden idag Sunstrip är idag en av Europas ledande tillverkare av strips och absorbatormaterial till termiska solfångare. Företaget har varit aktivt på exportmarknader utanför Norden sedan 1994 och har kontinuerligt ökat sin export. Sunstrips verksamhet på exportmarknaden Sunstrip är verksamt på exportmarknader som bland annat Iran, Grekland, Tyskland, Österrike, Schweiz, Spanien och Danmark. Företaget använder lokala agenter i bland annat Grekland och Iran, men merparten av exportmarknaderna bearbetas från det svenska kontoret i Finspång. Tillverkningen av produkterna sker i Sverige, det handlar således om traditionell varuexport. I några fall (Spanien och Iran) har Sunstrip också licensierat ut sin teknik till lokala tillverkare. Hinder för exporten? Ett generellt hinder för att utveckla exporten är enligt Sunstrip den alltför begränsade svenska marknaden för solvärme. Sunstrips hemmamarknad är helt enkelt för liten. Med en stabilare bas och lokal efterfrågan skulle bolaget sannolikt enklare komma ut på olika exportmarknader. Bolagets konkurrenter, exempelvis tyska leverantörer, har en hemmamarknad som är 10 20 gånger större än den svenska. Detta gör att de tyska företagen kan växa snabbare och ha en större och starkare organisation som bearbetar exportmarknaderna. Det är inte bara hemmamarknadens generella storlek som avgör solvärmemarknadens omfattning, utan också vilka legala och politiska ramverk som finns. På en del marknader finns lagstiftning och politiska drivkrafter som driver marknaden för solvärme framåt, vilket i stor utsträckning saknas i Sverige. Österrike är exempelvis en mindre marknad än Sverige totalt sett, men när det gäller solvärme är marknaden tio gånger större än Sverige. Framtida exportpotential Sunstrip ser en betydande exportpotential för sina produkter. Den internationella marknaden för solvärme växer enligt bolaget med ungefär 30 procent per år och företagets uttalade ambition är att växa snabbare än marknaden som helhet. Bolaget ser en potential att öka företagets omsättning från dagens 65 miljoner till 500 miljoner kronor under en femårsperiod. Den globala marknaden påverkas av höga energipriser och en politiskt positiv inställning till solvärme. Det finns också nationella styrmedel, i exempelvis Spanien, Iran, Frankrike och Kina, som talar för en god tillväxt inom solvärme. I till exempel Spanien har det lagstadgats om användning av solvärme i hela landet. Just lagstiftning ser Sunstrip som den enskilt viktigaste drivkraften på den globala solvärmemarknaden. En annan möjlighet som bolaget ser för att ytterligare öka sin försäljning är att börja tillverka 45 Solvärme i Sverige, Svenska solenergiföreningen, april 2006 20 Klimatteknik på export