INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1922. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1922

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1922 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1924 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 233968

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1922 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.

Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom Medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1. 1. Ärenden och expeditioner 1. 2. Författningar, kungl. brev, ämbetsskrivelser och cirkulär 2. II. Veterinärernas antal och verksamhet 7. III. Sjukdomar bland husdjuren 9. 1. Mul- och klövsjuka 9. 2. Mjältbrand 13. 3. Frasbrand 15. 4. Svinsjuka 16. 5. Rödsjuka 16. 6. Smittsam kastning hos häst i Skaraborgs läu 16. 7. Tuberkulos hos nötkreatur 17. 8. Infektiös anämi hos häst 18. 9. Vattuskräck 19. 10. Smittsam kastning hos nötkreatur 20. IV. Karantänsväsendet 21. V. Sveriges import och export av kreatur 21. VI. Köttkontrollen 21. 1. Offentliga slakthus 21. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 21. 3. Exportslakterier 22. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar 22. 5. Köttimporten 22. 6. Köttexporten 22. a. I allmänhet 22. b. Till Norge 22. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 24. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och deras befattningar, länsvis, vid årets slut 25. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 26. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukdomar 30. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 32. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av sjukdomar bland husdjuren 33. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 34. f1 233968. Civila veterinärväsendet år 1922.

IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 35. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 36. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt. vikten därav 37. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier 38. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 39. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 40. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 41. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 42. Tab.15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 43. Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött 44. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1. 1. Expéditions 1. 2. Ordonnances, instructions gouvernementales, circulaires etc. 2. II. Nombre et activité des vétérinaires 7. III. Maladies des animaux domestiques 9. 1. Fièvre aphteuse 9. 2. Charbon bactéridien 13. 3. Emphysème du charbon 15. 4. Septicémie des porcs 16. 5. Rouget des porcs 16. 6. Avortement épizootique des juments 16. 7. Tuberculose des vaches 17. 8. Anémie infectieuse du cheval 18. 9. Rage 19. 10. Avertement épizootique des vaches 20. IV. Quarantaine 21. V. Importation et exportation de bétail 21. VI. Contrôle des viandes 21. 1. Abbattoirs publics 21. 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 21. 3. Boucheries pour exportation 22. 4. Autres boucheries privées sous le contrôle officiel 22. 5. Importation des viandes 22. 6. Exportation des viandes 22. 7. Contrôle de l'état sur les viandes 24.

v Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 25. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 26. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques.30. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 32. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les bestiaux 33. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 34. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 35. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 36. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 37. Tabl. 10. Importantes causes de saisie (pour les viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 38. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 39. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 40. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 41. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspectiou ainsi que le poids des viandes cassées 42. Tabl. 15. Importantes causes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 43. Tabl. 16. Exportation de viandes 44. Résumé. On peut à un certain degré juger de laclivité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. Au cour de l'année 7135 affaires étaient portées devant le Bureau et 8 368 étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à 13 902 et ceux expédiés à 11283. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 532. 709 219 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, il faut mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, le septicémie et le rouget des porc ainsi que Vacort entent épizootique des juments. Le charbon bactéridien a causé 108 décès et l'emphysème charbonneux 59. Le septicémie, des porcs s'est manifesté dans 40 groupes de porcs et le rouijct dans 13. Par snite de la mammite tuberculeuse 69 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kuugl. Medieinalstyrelsen far härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1922. B. BUHRE GUST. KJERRULF. M. Forsman. Stockholm den 31 december 1923.

I. Verksamheten inom Medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. En summarisk redogörelse utvisande antalet inkomna ärenden och utgående expeditioner å veterinärbyran 1922 lämnas härnedan. Antalet inkomna ärenden under året uppgick till 7 135, varav 1 5(53 anmälningar och 1 474 räkningar; antalet utgående expeditioner var 8 368. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. Antalet till veterinärbyrån under året inkomna skricelser uppgick till 13 902, bäri ej medräknade 1 358 â byrån granskade räkningar inkomna frän statens veterinärbakteriologiska anstalt: antalet frän byrån utgångna skrivelser uppgick till 11283. En närmare specifikation av dessa ärendens natur lämnas i Tab. A. 1 Minskningen i antalet beror på att Kuugl. Maj:t genom särskilda beslnt bemyndigat Medicinalstyrelsen att avgöra en hel del ärenden rörande in och utförsel av levande djur m. ni. vilka iireiiden förut varit beroende på K. Maj:ts prövning ocli beslut.

2 Tab. A. Å veterinärbyrån inkomna och utgångna skrivelser år 1922. 2. Författningar samt cirkulär rörande det civila veterinärväsendet. A. Författningar. Under året hava utkommit följande författningar rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling med nedan angivna nummer: Jan. 2. Medicinalstyrelsens kung. ang. de ställen i riket, till vilka N:r införsel sjöledes av idisslande djur, svinkreatur och djur, hörande till hästsläktet, må äga rum 3. 17. K. kung. med vissa föreskrifter rör. inskränkningar i tillträde inom Kristianstads och Malmöhus län till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras... 6. 23. D:o d:o ang. ändrad lydelse av 24 2 mom. i veterinärinstr. den 31 dec. 1912 (n:r 426) 29. 1 Därav 351 ansökningar. 2 Därav 1 317 veterinärrapporter. 3 Därav 473 rapporter angående sernmförrättningar. 4 Därav 1008 rapporter. 5 Därav 205 rapporter. 6 Därav 1010 apporter. 7 Därav 472 årsberättelser från veterinärer. 8 Därav 144 räkningar å desinfektionsmedel, ej särskilt diarieförda. 9 Därav 637 skrivelser och telegram till byrån. 10 Därav 294 skrivelser och telegram från byrån.

Jan. 23. K. kung. ang. ändrad lydelse av 1 tredje stycket i kung. N:r den 10 okt. 1913 (n:r 240) med särskilda föreskrifter om besiktning och stämpling av kött m. m. enligt lagen ang. köttbesiktning och slakthus 30. Jan. 23. D:o d:o ang. ändrad lydelse av 5 första stycket i förordn. den 10 okt. 1913 (n:r 241) ang. exp.-slakterier samt andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar 31. Febr. 17. D:o d:o ang. ändrad lydelse av 9, 13, 15 och 21 i resereglementet den 13 dec. 1907 45. Mars 6. Medicinalstyrelsens kung. med föreskrifter ang. veterinärundersökning vid införsel till riket av köttvaror och djurfett 134. Mars 6. D:o d:o med beskrivning betr. stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från republiken Argentina. 137. Mars 8. D:o d:o med beskrivning betr. stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från Amerikas förenta stater 136. Mars 17. K. kung. ang. ändrad lydelse av 3 i kung. den 12 aug. 1915 (n:r 297) ang. förbud mot utlämning till kreatursföda från mejeri inom Kristianstads eller Malmöhus län av mjölk m. m. som icke uppvärmts till viss temperatur. ( 3 tidigare ändrad genom 123/1916) 122. Mars 22. Medicinalstyrelsens kung. betr. stämplar och märken, som under vissa förhållanden berättiga till införesel i riket utav köttvaror och djurfett 135. Mars 30. D:o d:o med beskrivning betr. stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från republiken Uruguay.. 138. April 7. K. kung. ang. lydelsen av de vid giftstadgan den 7 dec. 1906 (n:r 114) fogade förteckning 194. Maj 5. D:o d:o ang. ändrad lydelse av de vid apoteksvarustadgan den 14 nov. 1913 (n:r 308) fogade bilagor 200. ; 26. D:o d:o ang. upphävande av kung. den 17 jan. 1922 (n:r 6) med vissa föreskrifter rör. inskränkningen i tillträde inom Kristianstads och Malmöhus län till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras 217.»» D:o d:o ang. ändrad lydelse av 5 1 mom. i kung. den 9 dec. 1898 (n:r 127) ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket....219.» 23. Medicinalstyrelsens kung. med närmare föreskrifter betr. utövandet av kontrollen över efterlevnaden av föreskrifterna i 1 av nåd. kung. den 12 aug. 1915 (n:r 297) ang. förbud mot utlämning till kreatursföda från mejeri inom Kristianstads eller Malmöhus län av mjölk m. m. som icke uppvärmts till viss temperatur 340. Juni 15. K. kung. med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 356. f2 233968. Civila veterinärväsendet år 1922. 3

4 Juni 15. K. kung. ang. vissa ändringar i avlöningsreglementet den N:r 22 juni 1921 (n:r 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen 367. l):o d:o ang. bestridande av kostnaderna för lön till vissa vikarier å befattningar vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk 370. D:o d:o med ändrade bestämmelser ang. alderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst 373. D:o d:o med ändrad lydelse av 3 i kung. den 2 dee. 1921 (n:r 685) ang. beslutanderätten i vissa frågor om fastställelse av löneklass och tillerkännande av ålderstillägg 374. 22. Medicinalstyrelsens kung. med förteckning över samhällen för införsel av köttvaror och djurfett 339.» 30. K. kung. ang. tillfällig löneförbättring under ar 1922 och första halvåret 1923 för viss personal inom den civila statsförvaltningen 386.» > Lag om ändrad lydelse av 5 och 6 i lagen den 11 oktober 1907 ang. civila tjänstinnehavares rätt till pension 387. Juli 6. Medicinalstyrelsens kung. ang. intagande av Hudiksvall, Söderhamn och Trälleborg i förteckning över samhällen för införsel av köttvaror och djurfett 423. 7. K. kung. ang. förbud tillsvidare mot införsel till riket av kattor 402. 14. K. skriv. ang. bemynd. för Med.-styr. att medgiva disp. i fråga om vissa för kontr. vid införsel av köttvaror och djurfett meddelade bestämmelser 418. t ;/ Medicinalstyrelsens kung. med beskrivning betr. stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från Danmark 450. Ang. 23. D:o d:o ang. intag, av Kristianstad, Sölvesborg och Varberg i förteckn. över samh. för införsel av köttvaror och djurfett 457. Sept. 7. D:o d:o med beskrivning betr. stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från Canada 471. > 28. D:o d:o med beskrivning betr. stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från Finland 483. Okt. 10. D:o d:o ang. intagande av staden Piteå i förteckning över samhällen för införsel av köttvaror och djurfett 497. > 13. K. kung. ang. inskränkt tillämpning tillsvidare av kung. den 14 januari 1921 (n:r 5) ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land 490. Î 17. Medicinalstyrelsens kung. ang. ändring av kungörelsen den 6 mars 1922 (n:r 134) med föreskrifter ang. veterinärunder- Hökning vid införsel till riket av köttvaror och djurfett.. 498.

Okt. 27. K. skriv, till Medicinalstyrelsen ang. bemyndigande för N:r Styrelsen att medgiva dispens i fråga om vissa för kontroll vid införsel av köttvaror och djurfett meddelade bestämmelser.507. Xov. 1. Medicinalstyrelsens kung. med beskrivning beträffande märke för salt fårkött, som utföres frän Island 514.» 9. K. brev ang. bemyndigande för Med.-styr. att medgiva dispens i visst avseende vid införsel av hästar och hundar....517.! 24. K. kung. ang. ändrad lydelse av 15, 69, 73 och 74 i reglementet den 31 dec. 1919 (n:r 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl 562. > 30. D:o d:o ang. inskränkt tillämpning av bestämmelserna i kung. den 19 febr. 1915 (n:r 46) ang. desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja från utlandet ankomma till Sverige 545. Dec. 8. D:o d:o om ändrad lydelse av 1, 2, 6 och 7 i kung. den 25 febr. 1919 (n:r 133) ang. villkor för erhållande på statens bekostnad av undersökning med tuberkulin av nötkreatur. 570.»» D:o d:o om ändrad lydelse av vissa delar av kung. den 12 febr. 1915 (n:r 26) ang. ersättning till veterinär som på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med tuberkulin av ladugårdsbesättning 571. s 15. D:o d:o ang. ändrad lyelse av vissa delar av kung. den 10 okt. 1913 (n:r 240) med särskilda föreskrifter om besiktning och stämpling av kött m. m. enligt lagen ang. köttbesiktning och slakthus 572.» i D:o d:o ang. ändrad lydelse av vissa delar av förordningen den 10 okt. 1913 (n:r 241) ang. exp.-sl. samt andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar.... 574.»» D:o d:o ang. ändrad lydelse av 17 i förordningen den 10 okt. 1913 (n:r 242) ang. kontroll vid utförsel av kött... 575. ' D:o d:o ang. kontroll vid viss utförsel av färskt kött till Norge och Finland 576. 30. Medicinalstyrelsens kung. med förteckning över samhällen för införsel av köttvaror och djurfett 621.»» D:o d:o ang. de ställen i riket, till vilka införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur, hörande till hästsläktet, må äga rum 622. 5

6 B. Cirkulär. följande cirkulär rörande det civila veterinärväsendet hava under året av Medicinalstyrelsen utfärdats: Mars 9. Cirkulär n:r 7 till läkare, veterinärer och apoteksföreståndare ang. iteration av recept å spritdrycker och vin samt alkoholhal tiga apoteksvaror. Maj 5. Cirkulär n:r 10 till samtliga besiktningsmän vid offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer och statskontrollerade slakterier ang. verkställande i vissa fall av s. k. bakteriologisk köttkontroll. > 17. Cirkulär n:r 12 till samtliga veterinärer ang. insändande till S. V. B. A. i och för diagnos av delar utav djur, som lidit av eller misstänkas hava lidit av vattuskräck.»» Råd och upplysningar ang. sjukdomen vattuskräck (n:r 13 a) och b)). Sept. 4. Cirkulär till samtliga besiktningsmän ang. undersökning av könslymfkörtlarna hos svin. Xov. 2. Cirkulär till hälsovårdsnämnderna i samhällen för införsel av köttvaror och djurfett ang. insändande av viss utredning vid utverkande av ny taxa för undersökning av införda köttvaror. Dec. 7. Cirkulär ang. avsaknad av nummer i stämpel, åsätt köttvaror eller djurfett från Amerikas Förenta Stater. > 11. Cirkulär ang. villkor för införsel av färskt kött till Norge.

7 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom parentes avse föregående år. Veterinärernas antal uppgick vid slutet av år 1922 till 532 (524-), såsom av Tab. 1 närmare framgår, och voro däribland 21 i veterinäradministrationen anställda, 18 lärare, 29 länsveterinärer, 126 stads- och vid den offentliga köttkontrollen anställda veterinärer, 77 militärveterinärer (därav 33 i fältveterinärkårens reserv), 1 stuteriveterinär och 228 distriktsveterinärer. Av hela antalet veterinärer voro 498 legitimerade, däri inberäknade 12 examinerade, och 34 icke eller blott delvis legitimerade. Av militärveterinärerna hava 2 av dem på ordinarie stat och 12 av dem i fältveterinärkarens reserv anställda samtidigt varit distriktsveterinärer. Sedan 1912 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, under riksstatens nionde huvudtitel uppfört såsom bidrag till distriktsveterinärers avlöning ett förslagsanslag av 14(5 000 kr., utgår jämlikt kungl. kungörelse den 31 december 1912 till distriktsveterinär årligen av statsmedel såsom bidrag till lönen ett belopp av 600 kr. samt 200 kr. såsom bidrag till ett ålderstillägg efter fem ar, allt under villkor att vederbörande landsting förbinder sig att till distriktsveterinärs avlönande årligen erlägga minst 1200 kr. till begynnelseavlöningen och 200 kr. till ålderstillägget. Efter det att riksdagen dels å tilläggsstat för år 1922 och dels å extra stat för tiden 1 jan. 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag å tillhopa 150 000 kr. för beredande av dyrtidstillägg åt med statsbidrag avlönade distriktsveterinärer, har under nyssnämnda tid sagda avlöningsbelopp utgått dyrtidstillägg enligt de närmare bestämmelser, som äro angivna i kungl. kungörelsen den 9 juni 1922 (n:r 288). Av sålunda statsunderstödda distrikt fnnnos vid 1922 års slut i de olika länen följande antal: Tillsammans funnos sålunda 241 statsunderstödda distrikt, av vilka 13 voro vakanta.

8 itätt till Ijänstårsberäkning, i likhet med länsveterinärer, har under året medgivits för stadsveterinären i Uddevalla. Elva veterinärer hava tinder året avlidit och sjutton utexaminerats, varjämte en frän veterinärhögskolan i Köpenhamn utexaminerad, avlagt kompletteringsexamen vid veterinärhögskolan i Stockholm, och en, från veterinärhögskolan i Hannover utgången och där promoverad, genom K. Maj:ts särskilda beslut legitimerats. Årsberättelser hava till Medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Stockholm, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 32 länsveterinärer, av dessa 3 tillförordnade, och 450 (464) övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Gottlands, Blekinge, Göteborgs och Bohus län, Värmlands norra distrikt samt Örebro och Norrbottens län. Av länsstyrelsen i Värmlands län för länsveterinären i södra distriktet meddelat förordnande hann ej verkställas under året. Av vederbörande länsveterinär för berörda ändamål gjord framställning har däremot avslagits av länsstyrelserna i Jönköpings och för Härjedalens distrikt Jämtlands län. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 709 219 (698 929) djur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år 1922. 1 Kliniskt

9 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom parentes avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av Medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter frän veterinärer den 14 januari 191}). Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, svinsjuka samt tuberkulos i juvret hos nötkreatur meddjas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 december 1898 (n:r 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg, nådiga kungörelsen den 3 november 1906 (n:r 94) angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kungörelsen den 28 september 1906 (n:r 84) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest skola tillämpas, hava under år 1921 fall förekommit av smittsam mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), smittsam kastning hos häst, svinsjuka och rödsjuka hos svin, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får samt hos djur, hörande till hästsläktet, elakartad klövsjuka hos får och getter, vattuskräck, svinpest, hönspest och hönskolera icke förekommit. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Efter friförklaring den 3 april 1921 av den utav mul- och klövsjuka smittade Värlinge gård i Stehags socken av Malmöhus län var landet förskonat från nämnda sjukdom till den 18 jan. 1922, då egendomen Björkesåkra Gustavs socken av nyssnämnda län förklarades smittad. Den 24 därpå följande febr. friförklarades stället utan att hava givit anledning till något sekundärt fall. Den 24 mars smittförklarades Duveke gård jämte några underlydande torp i Halmstads socken av Malmöhus län. Kort därefter konstaterades sjukdomen på gårdarna Axelvold i Norra Svalövs socken, Smedstorpet i Halmstads, Sireköpinge i Sireköpinge och Videnäs i Ottarps socknar. Sedan Sireköpinge gård friförklarats den 10 maj s. å., förekom ej något ytterligare fall av sjukdomen, som alltså under året uppträdde på sammanlagt 6 gårdar, samtliga i Malmöhus län (Tal). B). På Axelvold, varest

10 Tab. B. Smittade gårdar, antal värderade djur samt utbetalade ersättningar m. m. endast svin funnos uppställda, yppade sig sjukdomen å klövarna bland dessa djur. Pä de övriga gårdarna däremot angrepos nötkreaturen, hos vilka den först konstaterades i munnen, utom på Björkesåkra, varest den först iakttogs på juvret hos en ko. Beträffande sjukdomens uppkomst torde personberöring med Danmark hava orsakat de båda initialfallen Björkesåkra och Duveke, varvid som smittkälla à den sistnämnda gården uppgivits en sändning kläder. Till övriga gårdar fördes smittan från Duveke, innan diagnosen därstädes fastställts, till Axelvold genom mjölk och till de andra besättningarna antagligen genom personberöring. I fråga om sjukdomens bekämpande kom den s. k. stamping-out-metoden även under detta år till användning. Beträffande ledningen av kampen mot sjukdomen tillämpades däremot ett annat förfaringssätt än det dittills brukliga, i det, för vinnande av större enhetlighet, jämlikt Styrelsens beslut hösten 1921, till Malmö förlades en särskild veterinärbyrå med befogenhet för byråns föreståndare att enligt särskild instruktion â Styrelsens vägnar och i dess namn hava det närmare överinseendet över bekämpandet av farsoten inom Skåne. Genom nådigt brev den 2C> sept. 1921 anbefalldes länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län att i frågor rörande bekämpande av smittsam mul- och klövsjuka sam råda med föreståndaren för berörda byrå. Den närmaste ledningen av kampen anförtroddes åt tre s. k. överveterinärer, nämligen en för Kristianstads län samt en för Malmöhus läns nordvästra och en för sistnämnda läns sydöstra del. I fråga om djurens värdering tillämpades, jämlikt K. brev den 4 nov. 1921 med ändring av nådiga brevet den 14 okt. 1911, det förfaringssättet, att densamma i besättningar med oberäknat mindre djur högst 25 nöt- 1 Därjämte Dnvekt 1 Xorretorp. Södretorp oeh Sadelmakarhus.

Tab. C. Approximativ smittningsprocent hos olika kreatursbesättningar, grupperade efter antalet nötkreatur. 11 Tab. D. Tablå över de ersättningar, som utbetalades för de olika djurslagen vid mul- och klövsjukeutbrotten år 1922. kreatur över två år förrättades av två värderingsmän, nämligen den veterinär, som jämlikt Styrelsens förordnande hade överinseendet över bekämpandet av sjukdomen i orten, eller för denne av Styrelsen förordnad suppleant ävensom en av vederbörande hushållningssällskap utsedd ojävig person eller för honom av sällskapet utsedd suppleant, samt i besättningar med flera vuxna nötkreatur än ovan nämnts förutom av förut angiva två värderingsmän av en utav lantbruksstyrelsen förordnad ojävig värderingsman eller för denne av samma styrelse förordnad suppleant (Tab. D). De vid sjukdomens bekämpande tjänstgörande extra veterinärerna bereddes i Malmö tillfälle att genomgå en kurs i person- och rumsdesinfektion. I fråga om övriga detaljer vid bekämpandet gjordes ingen ändring från föregående epizooti. Under epizootien kunde ej i något fall kött av djur från angripen besättning tillvaratagas för försäljning. Beträffande omkostnaderna för farsotens bekämpande hänvisas till Tab. E. 1 Pä gården Aielvold finnos ej nötkreatnr. f3 233968. Civila veterinärrastndet ar 1922.

12 Tab. E. Kostnaderna för bekämpande av mul- och klövsjukan i Sverige år 1922. b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade K. kung. och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av K. Maj:t utfärdade kungörelser: den 18 mars 1921 angående förbud tillsvidare mot införsel till riket av vissa slag av frön (nr 92); den 1 april 1921 angående upphävande av förbud mot införsel av blomsterfrö (nr 127); den 29 april 1921 angående ändrad lydelse av 2 i kung. den 17 dee. 1920 (nr 930) angående desinfektion av jänvägsvagn, som använts för transport av levande djur (nr 213); den 13 maj 1921 angående upphävande av kung. den 19 nov. 1920 (nr 724) angående förbud mot utförsel av klövbärande djur m. m. från Kristianstads och Malmöhus län (nr 216); den 18 juli 1921 angående upphävande tillsvidare av förbud mot utförsel av levande hästar till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land (nr 458); den 17 jan. 1922, se under rubriken Författningar m. m., sid. 2; den 17 mars 1922, se d:o d:o, sid. 3; den 13 okt. 1922, se d:o d:o, sid. 4. Av K. Maj:t utfärdade brev: den 26 sept. 1921 angående åtgärder för bekämpande av smittsam muloch klövsjuka; den 7 okt. 1921 angående av Malmöhus läns hushållningssällskap ifrågasatt upphävande av förbud att från hushållningssällskapets marknadsplats i Malmö utföra livdjur m. m.; den 7 okt. 1921 angående anställande av extra veterinärer för bekämpande av mul- och klövsjuka; den 7 okt. 1921 angående arvode åt föreståndaren för Medicinalstyrelsens byrå i Malmö för mul- och klövsjukans bekämpande;

den 4 nov. 1921 angående ändrade bestämmelser beträffande värdering av djur angripna av eller misstänkta för smittsam mul- och klövsjuka; den 4 nov. 1921 angående disposition av arméns manskap och hästar vid bekämpande av mul- och klövsjukan; den 21 mars 1922 ang. ifrågasatta åtgärder för att hindra svenska kreaturshandlare från besök å kreatursmarknader m. m. i Danmark; den 22 sept. 1922 ang. medgivande för införsel från Danmark av kött av nötkreatur och får (på vissa villkor); den 9 nov. 1922 ang. upphävande av medgivet tillstånd till införsel från Danmark av färskt kött av nötkreatur eller får. Av Medicinalstyrelsen utfärdade skrivelser. Styrelsen företog de vid tidigare utbrott vanliga åtgärderna samt avlät bl. a. följande skrivelser: den 8 febr. 1921 till länsveterinärerna A. Tullberg och O. Nilsson samt distriktsveterinären F. Lundberg angående förbud mot uppslaktning av djur å av mul- och klövsjuka smittad gård i och för försäljning av köttet; den 8 mars 1921 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet angående framställning av Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget beträffande försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar; den 20 jan. 1922 till Malmöhus läns hushållningssällskap angående inställande av de kliniska tuberkulosundersökningarna; den 9 febr. 1922 till länsstyrelsen i Malmö angående ifrågasatt tillstånd att hålla avelsdjursauktion i Malmö; samt den 16 aug. 1922 till länsstyrelserna i Malmöhus och Kristianstads län angående lindring i föreskrifterna beträffande mjölktransportkärl. 13 2. Mjältbrand. Antalet år 1922 inträffade dödsfall i mjältbrand var 108 mot 117 år 1921. Av de år 1922 döda djuren voro 93 nötkreatur, 12 hästar, 1 svin och 2 får. Av Tab. G framgår att sjukdomen icke förekommit inom fem län. Det största antalet smittade besättningar (23) finner man i Malmöhus län. Sammanlagt förekom mjältbrand inom 90 (96) besättningar. Av Tab. H framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under juli månad med 17 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under januari månad med av K. Maj:ts vederbörande befallningshavande 2 besättningar smittförklarade.

14 Tab. G. Förekomsten av mjäitbrand inom de olika länen år 1922 jämte översikt för åren 1911 1921. Tab. H. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1922. Antal landskommuner, inom vilka mjaitbrand förekommit, var 77 eller 3'3 %. av Sveriges 2 369 landskommuner. För äldre år må angivas följande jämförelsetal: Inom 5 (6) kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar. Inom 1 (0) kommuner uppträdde sjukdomen inom 3 besättningar. Inom 1 (2) kommuner uppträdde sjukdomen inom 4 besättningar. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 3:e kvartalet det största antalet besättningar eller 34 (33) nysmittats samt under l:a, 2:a och 4:e kvartalen resp. 10, 20 och 20 (15, 30 och 18). Av veterinärernas rapporter framgår, att 25 (21) av de i mjaitbrand döda djuren störtat ute på bete.

Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Kött efter i mjältbrand sjukt eller dött djur har icke i något fall torgförts för försäljning till människoföda eller därför beslagtagits. Veterinärernas rapporter omnämna 1 (6) fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 198 (213) tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5.). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 15 3. Frasbrand. Antalet anmälda dödsfall av denna sjukdom var 59 mot 69 under 1921. De 59 döda djuren voro nötkreatur. Sammanlagt förekom sjukdomen inom 56 (62) besättningar. Av dessa tillhörde de flesta eller 25 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Kronobergs län. Se Tab. J. Av Tab. H framgår, att de flesta besättningar smittades under juli månad. Antal landskommuner, inom vilka frasbrand förekommit, var 39 eller 1-a % av Sveriges 2 369 landskommuner. För äldre år må angivas följande jämförelsetal: I 5 kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar, i 1 kommun inom 3 besättningar och i 1 kommun inom 10 besättningar. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 30 (30) samt under l:a. 2:a och 4:e resp. 2, 13 och 11 (4, 16 och 12) besättningar. Under betesgång störtade 21 (25) av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 131 (137) tjänsteresor för frasbrand.

16 Tab. J. Förekomsten av frasbrand inom de olika länen år 1922 jämte översikt för åren 1913 1921. 4. Svinsjuka. Av Tab. K framgår att under året 40 (19) besättningar smittats. Sjukdomen har under året föranlett 165 (81) tjänsteresor av veterinär. Tab. K. Förekomsten av svinsjuka inom de olika länen år 1922. 5. Rödsjuka. Från länsstyrelserna i riket har till Medicinalstyrelsen under året anmälts, att fall av akut rödsjuka förekommit inom 13 (6) svinbesättningar. Sjukdomen har föranlett 53 (44) tjänsteresor av veterinär. 6. Smittsam kastning hos häst i Skaraborgs län. Denna sjukdom, som utbröt år 1920, har alltjämt gått tillbaka och kan nästan anses hava upphört. Under året hava endast 3 besättningar förklarats smittade.

17 7. Tuberkulos hos nötkreatur. Av statsmedel utbetald ersättning för på grund av juvertuberkulos nedslaktade kor angives i nedanstående tabell: Av år 1922 ersatta 69 (54) kor blevo 26 (25) helt ock 20 (8) delvis kasserade. Övriga 23 (21) godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr. 123-4 8 (121-3s) Ersättningenförde delvis kasserade uppgick i medeltal till kr. 51-33 (58-4") Ersättningenförde godkända kasserade uppgick i medeltal till kr. 38-39 (39-63) Antalet för jnvertuberkulos nedslaktade kor inom de olika länen framgår av följande tabell: Till veterinärhögskolans bakteriologiska avdelning och efter den 1 nov. 1911 till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på 1 Beträffande motsvarande uppgifter för vartdera av åren 1898 1917 hänvisas till årsberättelsen för år 1917. Quant aux chiffres correspondants pour les années 1898 1917 voir le rapport de Cannée 1917. 2 Som ersättning ej erhållits eller begärts för alla rapporterade, bevisligen nedahktade kor överensstämma ej slutsummorna i denna och föregående tabell.

18 tuberkelbaciller i juver och juversekret under nedannämnda år insänts följande antal prov: Av de är 1922 insända 909 mjölkproven innehöllo 76 eller 8-4 % tuberkelbaciller. Aren 1921 1910 voro motsvarande tal i ordning följande: 6o, 7-s, 8-2, 16-7, 16-i, 21-s, 22-r, 19-7, 19, 19-5, 18-6. Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: I 83 fall, dä det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning misstänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls 15 gånger positivt resultat. Beträffande tuberkulosen i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. I sammanhang med här behandlade sjukdomar meddelas åtgärder, vidtagna mot infektiös anämi hos häst, vattuskräck samt smittsam kastning hos nötkreatur. 8. Infektiös anämi hos häst. De i Medicinalstyrelsens årsberättelse för år 1921 omnämnda, av statens veterinärbakteriologiska anstalt omhänderhavda undersökningar beträffande sjukdomen infektiös anämi hos häst hava fortgått under innevarande år. Vid undersökning på anstalten hava 51 hästar i lika inånga besättningar befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 1 fall, Kopparbergs 3, Gävleborgs 5, Västernorrlands 18, Jämtlands 17, Västerbottens 2 och Norrbottens län o samt ej namngivna 5 fall. 1 Beträffande motsvarande nppgifter för vartdera av ärm 1898 1917 hänvisas till årsberättelsen för år 1917. rour Us chiffres correspondants des années 1898 1917 voir le rapport de Vannée 1917.

19 9. Vattuskräck. Som sjukdomen vattuskräck hos hundar på senaste tiden tagit en oroväckande utbredning i Finland och de forna östersjöprovinserna, måste faran för sjukdomens införande hit till riket anses avsevärt större än eljest. Med anledning härav hemställde Medicinalstyrelsen, som redan den 20 aug. 1920 hos generaltullstyrelsen gjort en framställning om åtgärders vidtagande till förhindrande av, att lösa hundar kunde passera bron mellan Torneå och Haparanda, den 9 maj 1922 hos nämnda styrelse, att för tullmyndigheterna vid svensk-finska gränsen samt inom de län, som gränsa till Bottniska viken och Östersjön, måtte framhållas vikten av, att den största möjliga vaksamhet iakttoges till förhindrande av att hundar insmugglades. Medicinalstyrelsen utfärdade därefter den 17 maj 1922 dels ett cirkulär till rikets samtliga veterinärer angående insändande till statens veterinärbakteriologiska anstalt i och för diagnos av delar utav djur, som lidit av eller misstänkas hava lidit av vattuskräck, dels ock tvenne cirkulär, det ena avfattat på svenska språket och det andra på såväl svenska som finska språken, med råd och anvisningar angående ifrågavarande sjukdom. Den 24 maj 1922 avlät Medicinalstyrelsen vidare till överståthållareämbetet och samtliga länsstyrelser cirkulärskrivelse med hemställan om avgivande av förslag till kontroll över hundar. Efter mottagande av berörda förslag hemställde Styrelsen i underdånig skrivelse den 31 aug. 1922, att K. Maj:t måtte vidtaga åtgärd, för att obligatorisk hundskatt måtte snarast stadgas för riket i dess helhet. Sedan 1923 års riksdag bifallit K. propositionen härom, utfärdades den 17 maj samma år nådig förordning angående skatt för hundar (S. F. S. n:r 116). På av Medicinalstyrelsen den 4 juli ]922 gjord hemställan utfärdade K. Maj:t den 8 juli samma år kungörelse med förbud tillsvidare mot införsel till riket av katter (S. F. S. n:r 402). Genom nådigt beslut den 7 juli 1922 fann K. Maj:t gott att, på av Medicinalstyrelsen därom gjord hemställan, bemyndiga Styrelsen att vidtaga åtgärder, som Styrelsen kunde finna erforderliga, till förebyggande av att sjukdomen vattuskräck bland husdjur infördes i riket samt, för den händelse fall av sjukdomen skulle här inträffa, till hämmande av dess vidare utbredning, ävensom att bestrida de kostnader, som härav föranleddes, av förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren (1922: IX D. 33). För att såvitt möjligt vara rustad att möta utbrott av sjukdomen lät Medicinalstyrelsen därjämte, efter inhämtande hos svenska kennelklubben av förslag till lämplig modell, anskaffa ett antal munkorgar för hundar att genom länsstyrelserna i första hand hållas tillgängliga för allmänheten mot självkostnadspris. Till Sverige infördes sjukdomen ej under året.

20 10. Smittsam kastning hos nötkreatur. Denna för ladugårdsskötseln synnerligen förlustbringande sjukdom synes, att döma av veterinärernas rapporter, alltjämt utbreda sig. I nämnda rapporter framhållas såsom viktigaste orsaker till sjukdomens spridning försäljning av kor ur smittade besättningar från auktioner eller eljest utan deklaration ävensom gemensam tjurhållning. Därvid angives, att bristande kännedom om sjukdomens förlustbringande karaktär i många fall ligger till grund för ett sådant förfarande, men att även liknöjdhet för andras väl är en bidragande orsak. Rädslan för att få den egna ladugården stämplad såsom smittfarlig gör även, att sjukdomen fördöljes. En del veterinärer hemställa om sjukdomens inryckande i gällande nådiga förordning angående åtgärder till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, något som Styrelsen kommer att taga i övervägande vid nu pågående arbete med förslag till ny lydelse av nyssnämnda förordning. I detta sammanhang må anföras, hurusom sjukdomen i Norrbottens län, med understöd av statsmedel för ett år i sänder, försöksvis bekämpats, huvudsakligen medelst vaccinering, under tiden 1 okt. 1917 30 sept. 1921, varjämte länets landsting för samma ändamål till veterinärstyrelsens förfogande ställt ett årligt anslag av 3 000 kr. Av veterinärernas nu ifrågavarande rapporter visas, att vaccinering mot sjukdomen i allmänhet givit gott resultat. Av Tab. 3 framgår, dels att veterinärerna rapporterat 4 020 smittade djur inom 676 besättningar, varvid dock framhållits, att blott en del fall av djurägarna anmälts, dels ock att av vid statens veterinärbakteriologiska anstalt serologiskt undersökta 749 blodprov 493 befunnits reagera. Förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, vilket jämlikt riksdagens beslut år 1913 utgår med 50000 kr. årligen, har under år 1922 haft att täcka följande utgiftsposter:

21 IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av kungl. kungörelsen den 9 december 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade Medicinalstyrelsen den 2 januari 1922 kungörelse, att införsel sjöledes av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Härnösand, Landskrona, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel. VI. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava under året icke tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 51 samhällen. Uti 26 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna samhällen med köttbesiktningstvång var 3, nämligen Kungsbacka. Oskarshamn och Vaxholm. För det förstnämnda samhället stadgades vid köttbesiktningstvångets ikraftträdande jämväl organtvång. Se i övrigt tabellavd.

22 3. Exportslakterier. Såsom exportslakterier voro vid årets utgång 27 slakterier ställda under offentlig kontroll. Av dessa har det i Ystad belägna, Ystadsortens andelsslakteriförening u. p. a. tillhöriga, slakteriet under aret blivit av Medicinalstyrelsen godkänt som exportslakteri. Exportslakteriet n:r 66 i Kristianstad har under året upphört att stå under offentlig kontroll. Se i övrigt tabellavd. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. Några dylika finnas f. n. ej. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 35 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Eskilstuna, Falkenberg, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Luleå, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trälleborg, Umeä, Uppsala, Varberg, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund och Storlien (sistnämnda samhälle endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk). 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda exportslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts 16 074 580 kg. kött, varav 4 621950 kg. vid offentliga slakthus oeh 11452 630 kg. vid under offentlig kontroll ställda slakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av 3 043 668 kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, 6 931 992 kg. sbacon» samt 1 272 875 kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 16. b. Till Norge. Från 10 (8) personer (icke veterinärer), vilka jämlikt föreskrifterna i S 1 mom. 2 av K. kung. den 29 jan. 1909 angående utförsel till Norge av färskt kött av nötkreatur och häst äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under år 1922 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av 1 (1) tullförvaltare, 1 (1) polisman, 7 (5) gränsstationsföreståndare samt 1 (1) landsfiskal. Av rapportgivarna ha under året besiktigats 1483 (1423) nötkött, 1560 (775) kalvkött och 72(116; hästkött.

23 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till Medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts ock granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 74 fall, varav 11 fall rört rapporter från offentliga slakthus, 24 fall rapporter frän köttbesiktningsbyråer och 39 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 24 fall, varav 3 fall beträffande rapporter från offentliga slakthus, 9 fall beträffande rapporter från köttbesiktningsbyråer och 12 fall beträffande rapporter frän under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 15. Tre tjänsteresor till Norge och Danmark samt till Estland och Lettland gjordes på Medicinalstyrelsens uppdrag att taga närmare kännedom angående i nämnda länder rådande förhållanden i fråga om kontroll vid utförsel av köttvaror och djurfett. Avsyning har under året på Styrelsens föranstaltande företagits av ett slakteri, avsett att ställas under kontroll, vilket tillhörde Ystadsortens andelsslakteriförening u. p. a., Ystad. Inspektioner hava förrättats å 4 offentliga slakthus, 8 köttbesiktningsbyråer och 10 under offentlig kontroll ställda slakterier. Nämnda köttbesiktningsanstalter hava under året inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet inspektioner är 22. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. L. l'å grund av de verkställda inspektionerna har Medicinalstyrelsen avlåtit skrivelser till ett antal av sammanlagt 3, varav på grund utav inspektion av köttbesiktningsbyråer 1 och under offentlig kontroll ställda slakterier 2. Till inspektören hava under året inkommit 473 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 648. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i Medicinalstyrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden och därvid i likhet med Styrelsens övriga ämbets- och tjänstemän varit ålagd en arbetstid â tjänsterummet av 7 timmar dagligen. Härvid hava handlagts 997 diarieförda ärenden. Av inspektören förberedda, från Styrelsen utgående skrivelser uppgingo till ett antal av 1 864.

24 Tab. L. Av statsinspektören över köttkontrollen gjorda anmärkningar.

Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec. 1922. 25 Anm Veterinärer, som innehava flera olika befattningar, äro npptagna under var och en av dem. Note. Les vétérinaires occupant à la fois plusieurs des fonctions ci-dessus sont compris sous chacune d'elles. 1 Vid veterinärhöjwkolan examinerade. Bland de legitimerade även medräknade 12, som ej fnllgjort föreskriven assistenttjänstgöring och därför ej ännu legitimerats. 2 Examinerade vid Skara veterinärinr. eller i ntlandet; vias kompletteringskurs genomgången vid veterinärhögskolan i Stockholm av 22 st. Examen à V institut de Skara ou à V étranger, 3 Praticiens. 4 Non praticiens. 5 Engagés à l'administration et à V Institut bactériologico-vëtérinatre de VEtat ainsi que professeurs. ô Därav 18 lärare. l)ont 18 professeurs. 7 Lärare. Professeur. 8 Häri 7 vakanser a refcrvstat. Dont 7 vacances de reserve. 9 Vétérinaires départementaux et boursiers vétérinaires civils. 10 Veterinärstipendiat. ll Därav 1 stateriveterinar. 12 Därav 1 veterinarstipendiat. 13 Därav 2 veterinärstipendiater. 14 Vétérinaires de quarantaine ainsi que ceux inspectants des animaux ou des tiondes à exporter. 15 Vétérinaires de villes au contrôle des viandes.

26 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1922. Anm. Fr. o. m. år 1918 har i Tub. 2 uteslutits det antal djur, som behandlats etc. rid veterinärhögskolans kliniker och frän och med är 1919 även vid veterinärinrältningen i Skara. Se härom veterinärhögskolans och inrättningen» egna årsberättelser. Så flera djnr i en kreatursbesättning på en gång lidit itumnu sjukdom samt behandlingen varit likartad, har varje befattning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 2 Bétail. 3 Moutons, chèvres. 4 Porcs. 5 Chiens. 6 Traités pour maladies. 7 Opérés. 8 Castrés. 9 Traités de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. ll Examinés sur la tuberculose. Klinisk undersökning. I tabellen äro icke inberäknade med tuberkulin understikta djur. Se lantbrukastvrelsens redogörelse härom. l2 Examinés pour grosesses. 13 Inspectés. Häri ingå besiktning för köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning ar slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. 14 Soumis à Vautopsie 15 Examens microscopiques.

Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1922. 27 Tour la note et les alinéas voir la page précédente.

28 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1922. Pour la note et les alineas voir page première du tableau.

Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1922. 29 Notes. Pour la note et les alineas voir paye première du tableau.

30 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- Allin. Kol. a angiver antalet smittade besättningar, kol. b antalet sjuka djur och kol. c antalet självdöda djnr. frun veterinärinrättninscn i Skara. Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equus, o t = nöt bos. animaux décèdes..1 partir de l'année I9t les données concernant les cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et de 1 Har angives jämväl antalet djur, som reagerat for tulierkulin. 2 Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller

summa husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år 1922. 31 Trän och med år 1918 har i Tab. 3 uteslutits uppgifter från veterinärhögskolans kliniker och från och med ar 1919 även Notes» Col. a indigue le nombre dee animaux infectés^ col. b le nombre des animaux malades et col c. le nombre des 19J9 Vinstitnt vétérinaire a Si-ara ne sont pas compris dans le tableau ci-dessus. uppgifter om antalet sjuka eller döda djur. Likaså i allmänhet i denna tabell beträffande smittade besättuingar och döda djur.

32 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år 1922. Anm. Från och med år 1918 Lava nr Tab. 4 uteslutits uppgifter från veterinärhögskolan» kliniker och från och med 1919 även från veterinärinrättningen i Skara. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. A partir de Vannée 1918 les donnée» concernant les cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et à partir de 1919 aussi l'institut vétérinair U Skara sont excluses dans le tableau ci-dessus. Voir les rapports de ces instituts. 1 ht. = häst 1. equas. 2 nt. nöt I. bos.

Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år 1922. 33 Anm. Kötes. Kostnaden för Ycterinäremas här avsedda tjänsteresor har nnder året uppgått till 57 632'08 kr. I denna summa äro även kostnaderna för desinfektionsmedel inbegripna ävensom ersättning för tjänsteresor och marknadsingpektioner till förhindrande ar införande i riket av smittsam mnl- och klövsjuka. Dépenses payées au cours de Vannée pour les voyages de service et les procédés faits par les vétérinaires s'élevaient à 57 632'08 cour. T compris aussi les dépenses pour desinfection aussi que l'indemnité poulies voyages de service et pour les inspections de marché. 1 Till varje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tvenne resor, den senare för att konstatera, att sjukdomen upphört samt för desinfektion. A chaque ferme, contaminé par une maladie, tin moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie et pour desinfection. 2 Evaluation (cour.) des vaches abattues et souffrantes de la mammite tuberculeuse.

34 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur år 1922.

Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder år 1922. 35 1 Corps approuvés après Vèloignement des organes ou des parties altérées. 2 Idem après traitement spécial. 3 En % des corps inspectés.

36 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1922. 1 Total des corps traités. 2 Viandes approuvées après stérilisation. 3 Idem après salage. 4 Idem apris congélation. 5 Voids en kg. 6 Avant le traitement. 7 Après le traitement.

Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav år 1922. 37 Anm. Förutom här ovan angivna kassationer hava i tarmrenserier och npplagsrnm på grund av förskämning eller förorening beslagtagits diverse organ, vägande 7 168 kg., samt 1 184 kg. kött. 1 Poumons. 2 Cœurs. 3 Plèvre. 4 Foie. 5 Rate. 6 Estomacs. 7 Intestins. 8 Glandes lymphatiques. 9 Péritoine. 10 Rognons. 11 Matrisse. 12 Tetines. 13 Langue. 14 Tête. l5 Poids en kg. l6 Nombre. 17 Total de poids en kg.

38 Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier år 1922. Anm, Ang. antalet besiktigade djur se tab. 6. 1 Ptroplarmosis lovis. 2 Erysipelas suis. 3 Trickinosix. 4 Tranm. mag-, raelladgurds- och hjärtsocksinflamniation. Ueticulo- diaphragmatitis, pericarditis sett myocarilitu traumatica. 5 Mastitis. 6 Abattoirs. 8-7 lionchevies. - Djuren införda från utlandet.

Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött år 1922. 39 Anm. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp räknas som 1 /1 kropp. 1 Situations des bureaux d'inspection des viandes. 2 Gros bétail. 3 Veaux, gros. 4 Veaux, petits. 5 Moutons et chèvres. 6 Porcs. 7 Cochonnets. 8 Chevaux. 9 Poulains.

40 Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år 1922. Anm. 1 Till besiktning inlämnad 1/2 kropp räknas som 1/1 kropp. Sombre des corps inspectes, 2 Total des corps saisis. 3 Corps approuvés après Véloignement des parties ou organes altérés. 4 Idem après traitement spécial. 5 Complètement détruits 6 Xombre. 7 En % des corps inspectés.

41 Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1922. Anm. Till besiktning inlämnad 3 /4 kropp räknas som 1/1 kropp. 1 Total des corps traités. 2 Corps approuvés après stérilisation. 3 Idem après salage. 4 Idem après congélation. 5 Sombre. 6 Poids en kg. 7 Avant le traitement. 8 Après le traitement.

42 Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna år 1922. Anm. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp räknas som 1/1 kropp. 1 Ponmons 2 Cœurs. 3 Plèvre. 4 Foie. 5 Péritoine. 6 Rognons. 7 Tetines. 8 Langue 9 lite. I0 Poids en kg. 11 Total de poids en hg.

Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år 1922. 43 Anm. Ang. antalet besiktigade djur se tab. 11. 1 Erysipelas suis. 2 THchinosis. 3 Cytticercus cellulosce. 4 Traumat, mag-, mellangtirds- och hjärtsäcksinflammation. Rtticulo- diaphragmatitis, pericarditig seu myocarditis traumatica. 5 Mastitis.

44 Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött år 1922. 1 Sumèros et lieux des abattoirs ou des boucheries. Abattoirs. 3 Boucheries. Viandes d'autre espèce et déchets de boucherie. Poids en kg. & Total des viandes exportées en kg.