INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède även med sammanfattning på franska med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-veter-1936

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1936 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1938 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1936 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.

5 Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå Ärenden och expeditioner Författningar rörande det civila veterinärväsendet Statens veterinärbakteriologiska anstalt 2. II. Veterinärernas antal och verksamhet 5. III. Sjukdomar bland husdjuren Mjältbrand Frasbrand Smittsam kastning hos häst Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling) Tuberkulos hos nötkreatur Smittsam blodbrist hos häst Smittsam kastning hos nötkreatur 15. IV. Karantänsväsendet 16. V. Sveriges import och export av kreatur 16. VI. Födoämneskontrollen 17. A. Köttkontrollen Offentliga slakthus Kommunala köttbesiktningsbyråer Kontrollslakterier Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker Köttimporten Köttexporten 18. a. I allmänhet 18. b. Till Norge Statsinspektionen över köttkontrollen 18. B. Mjölkkontrollen 20. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, vid årets slut 21. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 22. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc. 26. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 28. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 29. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur. 30. fl Civila veterinärväsendet år 1936.

6 IV Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 31. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 32. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 32. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier 33. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar 34. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 36. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 38. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kroppar samt vikten av de kasserade köttpartierna 38. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 39. Tab. 16. Antal vid kontrollcharkuterier besiktigade kött 41. Tab. 17. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 42. Tab. 18. Uppgift om utförsel av kött 44. sid. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état Expéditions Ordonnances Institut bacteriologico-vétérinaire de l'état 2. II. Nombre et activité des vétérinaires 5. III. Maladies des animaux domestiques Charbon bactéridien Emphysème du charbon Avortement épizootique des juments Diarrhée blanche bacillaire Tuberculose des bêtes bovines Anémie infectieuse des chevaux Avortement épizootique des vaches 15. IV. Quarantaine 16. V. Importation et exportation de bétail 16. VI. Contrôle des aliments 17. A. Contrôle des viandes Abattoirs publics Bureaux municipaux du contrôle des viandes Boucheries de contrôle Fabriques de charcuteries sous le contrôle officiel Importation des viandes Exportation des viandes Contrôle de l'état sur les viandes 18. B. Contrôle du lait 20.

7 v Annexes. Page Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 21. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 22. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 26. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 28. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 29. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle 30. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle et les mesures prises en conséquence 31. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 32. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle 32. Tabl. 10. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries de contrôle 33. Tabl. 11. Nombre des corps examinés aux bureaux d'inspection 34. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 36. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 38. Tabl. 14. Nombre des organes et des corps cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 38. Tabl. 15. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 39. Tabl. 16. Nombre des viandes examinées aux charcuteries de contrôle 41. Tabl. 17. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 42. Tabl. 18. Exportation de viandes 44. Résumé. A un certain degré, on peut juger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'etat par le nombre des affaires y traitées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à et ceux expédiés à Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, se sont manifestées le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, l'avortement épizootique des juments et le rouget des porcs ainsi que la diarrhée blanche bacillaire Le charbon bactéridien a causé 53 décès et l'emphysème charbonneux 12. Par suite de la tuberculose dans les tétines et dans les organes génitaux 729 bêtes bovines étaient abattues contre indemnité aux propriétaires.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år J. AXEL HÖJER. NILS FRYKHOLM. C. Ullman. Stockholm den 22 december 1937.

10

11 I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Antalet inkomna ärenden under år 1936 uppgick till ; antalet utgående expeditioner var Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utkommit följande författningar av mera allmänt intresse rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) Av Kungl. May.t utfärdade kungörelser m. ni. Jan. 31. Kung. ang. tillämpning inom Norrbottens län å sjukdomen smittsam blodbrist bos häst (anaemia infectiosa equi) av vissa föreskrifter i lagen den 12 april 1935 (nr 105) om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilagen) samt kungörelsen den 12 april 1935 (nr 106) med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (22 1 ; B 5 2 ); Maj 22. Mejeristadga (174; B 12); Maj 22. Kung. ang. ändrad lydelse av 22 och 23 stadgan den 2 okt (bih. nr 75) för veterinärinrättningen i Skara (183; B 13); 1 Nummer i svensk författningssamling. 2 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. F. serien B).

12 2 Juli 23. Kung. om ändrad lydelse av 3 9 mom. mejeristadgan den 22 maj 1936 (nr 174) (481; B 17); Okt. 23. Lag om ändrad lydelse av 1 lagen den 6 juni 1925 (nr 382) ang. uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. (548; B 24); Okt. 23. Kung. med tillämpningsföreskrifter till lagen den 6 juni 1925 (nr 382) ang. uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. (549; B 25); Dec. 30. Kung. med vissa bestämmelser ang. införsel av hästar (647; B 32). b) Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär m. m. Juni 20. Kung. ang. pris, som tillsvidare skall gälla vid värdering av nötkreatur, vilka jämlikt föreskrifter i Kungl. Maj:ts kungörelser den 30 juni 1934 (nr 402 och 403) skola mot ersättning av statsmedel nedslaktas (B 16); Nov. 25. Cirk. med råd och anvisningar beträffande åtgärder till förhindrande av uppkomst och spridning av trikinsjukdom hos svinkreatur (B 28); Dec. 23. Cirk. till provtagare, kontrollanter och överkontrollanter med vissa föreskrifter för tillsyn å efterlevnaden av pastöriseringslagen (B 29). 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Siffror inom klammer [ ] avse föregående räkenskapsår. Ur den av föreståndaren professor Sven Wall till medicinalstyrelsen avgivna årsberättelsen, omfattande räkenskapsåret 1 juli juni 1937, må anföras följande. Sedan år 1926 har anstalten en understation i Vindeln med distriktsveterinären på platsen som föreståndare. Genom kungl. brev den 12 mars 1937 har anstalten liksom tidigare medgivits rätt att under år 1937 för sitt behov samt för statens bakteriologiska laboratoriums räkning från vissa regementen till ett pris av 150 kronor per djur uttaga högst 40 kasserade stamhästar för beredning av skyddssera m. m. Från anstalten hava under räkenskapsåret till offentliga myndigheter utgått 811 skrivelser. Anstaltens personal oberäknat vaktmästare, stallförman, hästskötare och städerskor samt jordbrukspersonal har under räkenskapsåret haft följande sammansättning. Ordinarie befattningshavare enligt stat: 1 föreståndare, 2 laboratorer och 6 kvinnliga biträden. Icke ordinarie befattningshavare enligt stat: 6 assistenter, 1 serumkontrollant, 1 kemist. 1 redogörare och 3 kvinnliga biträden. Andra icke ordinarie befattningshavare: 1 föreståndare för anstaltens understation i Vindeln, 1 assistent, 7 kvinnliga biträden och 23 extra kvinnliga biträden.

13 Anstaltens stat. Summan av anstaltens utgifter under räkenskapsåret uppgick till kr. Till täckande härav har anstalten disponerat anslag av statsmedel kr. Anstaltens inkomster uppgingo under räkenskapsåret till kr. Anstaltens verksamhet. På den diagnostiska avdelningen hava under räkenskapsåret på juvertuberkulos för vilken sjukdom under kalenderåret 1936 närmare redogöres under avdelning 3 undersökts inkomna mjölkprov. Av mjölkproven befunnos 374 innehålla tuberkelbaciller. Vid avdelningen har vidare med avseende på tuberkulos utförts undersökning av sputumprov, livmodersekret och samlingsmjölkprov från nötkreatur. Under räkenskapsåret har därjämte utförts patolog-anatomiska undersökningar, bakteriologiska undersökningar av organ, sekretoch exkretprov, 308 undersökningar avseende bakteriologisk köttkontroll och 345 avseende bakteriologisk vattenkontroll samt 964 parasitologiska undersökningar. Under räkenskapsåret har utförts kemiska och kemiskfysikaliska undersökningar, av vilka 43 rört sektionsmaterial, 45 urinprov, 43 vatten, födoämnen och handelspreparat samt blodprov, av vilka avsett sjukdomen smittsam blodbrist hos häst. Vid avdelningen har vidare undersökts 1278 blodprov och 95 urinprov med avseende på dräktighet hos sto. För serologiskt diagnostiska undersökningar hava insänts [44 556] prov, nämligen för undersökning på rots 3 311, Bångs kastsjuka , smittsam kastning hos häst 89 och hönstyfus prov. För djurartsbestämning hava 6 undersökningar verkställts. På diagnostiska avdelningen uppgingo undersökningarna under räkenskapsåret till sammanlagt [74 991]. På den serologiska avdelningen hava utförts följande arbeten. Tuberkulin har beretts till en mängd av [41315] kbcm. Till karantänsanstalterna hava utlämnats 829 [854] kbcm mallein. Till veterinärer hava på rekvisition utlämnats på anstalten beredda vacciner av olika slag bestående av genom kokning dödade smittämnen till en mängd av [ ] kbcm. Efter rekvisition av veterinär hava utlämnats [ ] kbcm på anstalten beredda ympämnen och andra bakteriologiska preparat av olika slag innehållande levande smittämnen. Efter rekvisition av veterinär hava utlämnats på anstalten tillverkade sera dels [ ] kbcm av olika slag och dels [34 915] antitoxinenheter stelkrampserum. Liksom förut har tillfälle beretts veterinärer och kandidater vid veterinärhögskolan att deltaga i vid anstalten utförda arbeten. Serumkontrollcn har omfattat kbcm sera av olika slag, som prövats på oskadlighet (sterilitet, fenolhalt och frånvaro av tetanustoxin) samt för vissa sera även på verkningsvärde. Härvid hava kasserats kbcm, emedan de befunnits vara förorenade. 3 j Civila veterinärvåsendet år 1936.

14 4 VaccinJcontrollen har omfattat kbcm vacciner av olika slag. Tuberkulinkontrollen har omfattat kbcm. På understationen i Vindeln ha utförts 107 diagnostiska undersökningar och bakteriologisk köttkontroll i 17 fall samt utlämnats 80 kbcm vaccin, 120 kbcm ympämne och kbcm olika sera jämte antitoxinenheter stelkrampserum. För den intresserade finnes anstaltens berättelse i manuskript tillgänglig hos medicinalstyrelsen.

15 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal den 31 dec var 615 [599], såsom av Tab. 1 närmare framgår. Av dessa innehade 604 [588] fullständig legitimation, och 11 [11] saknade dylik. Av de sistnämnda voro 8 [8] utexaminerade från veterinärinrättningen i Skara, där utbildning av veterinärer upphörde år 1889, och 3 [3] hade avlagt veterinärexamen i utlandet. 1 [1] veterinär med i utlandet förvärvad examen var tjänsteveterinär distriktsveterinär med inskränkt befogenhet, 1 [1] f. d. sådan med förtidspension och 1 [1] privatpraktiserande. Av de i Skara utexaminerade voro 1 [1] privatpraktiserande, och 7 [7] hade upphört att utöva veterinärkonsten. Av veterinärerna med fullständig legitimation innehade 18 [15] befattningar vid den civila veterinäradministrationen, till vilken statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier räknas, 19 [17] voro lärare, 28 [28] militärveterinärer 26 [26] i aktiv tjänst och 5 [6] på övergångsstat, 24 [24] ordinarie länsveterinärer, 6 civila veterinärstipendiater, 251 [251] ordinarie distriktsveterinärer, 1 [1] stuteriveterinär, 27 [15] anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och speciellt tuberkulos hos nötkreatur, 18 [17] stadsveterinärer med av medicinalstyrelsen fastställd instruktion, 23 [23] fast anställda vid offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyråer, 42 [36] fast anställda vid kontrollslakterier och 132 [124] anställda som föreståndare för självständiga köttbesiktningsbyråer. Distriktsveterinärerna äro fr. o. m. år 1934 helt statsanställda. I lönehänseende äro tjänsterna fördelade i sju lönegrupper jämlikt kungl. kung. ang. tillämpningen av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451j för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk. tillhörande den civila statsförvaltningen, å distriktsveterinärer, den 10 nov (nr M06 ; B. 15) samt kungl. brevet ang. indelning av riket i veterinärdistrikt och fördelning av distriktsveterinärtjänsterna i lönegrupper, den 10 nov (B. 17). Distriktens omfattning framgår av kungl. kung. ang. indelning av riket i veterinärdistrikt den 10 nov (nr 607; B. 16). Vid de offentliga slakthusen voro 9 [9] veterinärer förordnade som extra besiktningsmän, vid kontrollslakterierna 15 [14] och vid köttbesiktningsbyråerna 10 [11] som andre besiktningsmän. Dessa besiktningsmän tjänstgöra endast tillfälligt. Nu gällande lag angående köttbesiktning och slakthus är utfärdad den 11 maj 1934 (nr 140).

16 6 Av samtliga veterinärer voro 437 [414] tjänsteveterinärer. Som dylika har för år 1936 medräknats även sådana veterinärer till antalet 2 som enbart innehava förordnande såsom karantäns- och exportbesiktningsveterinärer utan fast arvode. 55 [63J tjänsteveterinärer innehade enbart förordnanden vid födoämneskontrollen, övriga vid densamma tjänstgörande veterinärer innehade samtidigt andra anställningar som tjänsteveterinärer, 94 [112] veterinärer, av vilka 11 [17] uppburo pension i egenskap av f. d. tjänsteveterinärer, utövade privatpraktik utan att samtidigt innehava fast anställning eller förordnande inom veterinärstaten. 84 [73] veterinärer hade upphört att utöva veterinär verksamhet. Enär ett flertal befattningar i en del fall innehavas av en och samma person, kan antalet befattningar överstiga antalet innehavare. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinär bakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 25 länsveterinärer (häri inräknad förste stadsveterinären i Stockholm) och 568 [523] Övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 8 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i samtliga län. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ända mål undersökts eller besiktigats [ ] djur. Därvid äro under rubriken hundar inbegripna även rävar och andra pälsdjur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag ar de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år Därav kliniskt.

17 7 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, tuberkulos samt smittsam kastning hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka skola tillämpas lagen om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) den 12 april 1935 (nr 105; B. 19) jämte nådiga kung. med närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar den 12 april 1935 (nr 106; B. 20) samt nådiga kung. angående åtgärder mot [hönskolera, hönspest och] hönstyfus den 20 nov (nr 402; B. 27), hava under år 1936 fall förekommit av mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), smittsam kastning hos häst samt hönstyfus (vit diarré hos kyckling), varemot fall av mul- och klövsjuka, boskapspest, elakartad lungsjuka, svinpest, rots, vattuskräck, koppor hos får, mjältbrand, frasbrand, skabb hos får och häst, hönspest och hönskolera icke förekommit. Förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1936 utgår med kr. för budgetåret 1936/1937, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt netto-utgiftsbelopp av kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mjältbrand. År 1936 blevo 53 [56] besättningar smittade av mjältbrand med 76 [54] dödsfall. Av de döda djuren voro 50 nötkreatur, 6 hästar samt 20 pälsdjur. Av Tab. A framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Det största antalet smittade besättningar (10) finner man i Skaraborgs län.

18 8 Tab. A. Förekomsten av mjäitbrand och frasbrand inom de olika länen år 1936 jämte översikt för åren Av Tab. B framgår, att de flesta mjältbrandsfallén inträffade under september och oktober månader med vardera 6 smittade besättningar. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 3:e kvartalet det största antalet besättningar eller 16 [16] nysmittats samt under l:a, 2:a och 4:e kvartalen resp. 12, 11 och 14 [14, 15 och 11]. Av veterinärernas rapporter framgår, att 10 [12] av de i mjäitbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mj ältbrandsf all å samma gård eller betesmark. Av veterinärer ha tillsammans företagits 105 [111] tjänsteresor för mjäitbrand (se Tab. 5). Tab. B. Förekomsten av mjäitbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1936.

19 Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 9 2. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 12 [20] besättningar varit smittade med 15 [21] dödsfall, samtliga nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 5 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Östergötlands och Blekinge län (se Tab. A). Av Tab. B framgår, att de flesta besättningarna smittades under juli månad. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 7 [10] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 4, 4 och 1 [3, 4 och 3] besättningar. Under betesgång störtade 9 [11] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 24 [40] tjänsteresor för frasbrand. 3. Smittsam kastning hos häst. Vid ingången av året var 1 besättning smittad av denna sjukdom, under året hava 5 smittats, och vid årets slut kvarstod ingen smittad. Sjukdomen har i stort sett bekämpats enligt samma principer, som för densamma finnas angivna i medicinalstyrelsens berättelse för år För sjukdomens bekämpande hava företagits 19 [14] tjänsteresor av veterinär. 4. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). "Under år 1936 ha 35 [14] besättningar angripits av sjukdomen, nämligen 5 i Stockholms län, 1 i Uppsala, 2 i Södermanlands, 1 i Östergötlands, 1 i Kronobergs, 1 i Blekinge, 4 i Kristianstads, 3 i Malmöhus, 1 i Hallands, 9 i Skaraborgs, 1 i Värmlands, 6 i Gävleborgs och 1 i Västernorrlands län. Sjukdomen har under året föranlett 46 [19] tjänsteresor av veterinär. Till djurägare har för nedslaktade djur utbetalats ersättning av statsmedel med sammanlagt kronor. 5. Tuberkulos hos nötkreatur. 1. Statens konsulent vid bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur. Konsulenten har under året förordnats att utföra sammanlagt 49 förrättningar, vilka avsett meddelande av råd och upplysningar, kliniska undersökningar samt obduktioner av för tuberkulos misstänkta nötkreatur.

20 10 2. Tuberkulosbekämpandet enligt den Bangska metoden. Tab. I. översikt av undersökning- De partiella undersökningarna med tuberkulin omfattade djur. Den intrakutana metoden har kommit till användning vid undersökning med tuberkulin av [ ] djur. Under år 1936 har på rekvisition utdelats sammanlagt gram tuberkulin. En översikt av undersökningarna med tuberkulin år 1936 lämnas i Tab. 1. Vid klinisk-bakteriologisk undersökning i anslutning till kontrollundersökning med tuberkulin hava under år 1936 påträffats 31 djur med smittfarlig tuberkulos, vilka nedslaktats och ersatts av statsmedel med kr

21 11 arna med tuberkulin år Tab. II. Tuberkulinundersökningarnas omfattning och resultat 15 okt dec f Civila veterinärväsendet år 1936.

22 12 3. Bekämpandet av smittfarlig tuberkulos. a. Bekämpandet enligt den Ostertagska metoden. Tab. III. Översikt över av vissa hushållningssäll- 1 DeWis eget laboratorium. Ympningar â S. V. B. A. 2 Avser besättningar inom områden, där b. Tuberkulos i juver och könsorgan. Tab. IV. På grund av juvertuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta kor. Av år 1936 ersatta 272 [200] kor blevo 25 [25J helt kasserade, övriga 247 [175] godkändes helt eller delvis till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Under 1936 uppgick ersättningen för de helt kasserade i medeltal till kr [48-91] samt för de helt eller delvis godkända i medeltal till kr [72-05].

23 13 skap anordnat tuberkulosbekämpande under år vederb. hushållningssällskap ej anordnat bekämpande av smittfarlig tuberkulos. :! Ingå i tabellerna IV och V. Tab. V. På grund av juvertuberkulos nedslaktade kor inom olika län.

24 14 Tab. VI. Pä grund av könstuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta nötkreatur. Av är 1936 ersatta 457 [303] nötkreatur blevo 48 [40] helt kasserade, övriga 409 [263~j godkändes helt eller delvis till människoföda. Ersättningen uppgick i medeltal för de helt kasserade kreaturen till kr [48-62] samt för de helt eller delvis godkända till kr [77-15]. Tab. VII. På grund av könstuberknlos nedslaktade nötkreatur inom olika län. Tab. VIII. Översikt av kontrollen vid mejerierna m. m. under år Uppgifterna avse allenast tiden 1 juli 31 dec. 1934, enär knngl. kungörelsen nr 403/1934 trädde i kraft först den 1 jnli Dessutom ett mejeri med dispens från 1, första stycket, i pastöriseringslagen ; mejeriet långtidspastöriserar.

25 15 6. Smittsam blodbrist hos häst. På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts blodprov från [1 385] hästar, av vilka 795 [487] befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Älvsborgs län 1 fall, Värmlands 193, Västmanlands 1, Kopparbergs 17, Gävleborgs 23, Västernorrlands 158, Jämtlands 221, Västerbottens 180 och Norrbottens län 1. I övrigt må ur länsveterinär G-rimfelts årsredogörelse anföras följande. Det år 1934 igångsatta statliga bekämpandet av smittsam blodbrist hos häst inom länet har under året fortgått, ehuru enligt förändrade riktlinjer. Sedan det genom anämisakkunnigas fortsatta forskningsarbete ådagalagts, att fodrets beskaffenhet spelar en mycket stor roll, då det gäller att påverka sjukdomsförloppet, företogs i anslutning till Kungl. brev den 30 juni 1936 en sådan omläggning av bekämpandet, att endast svårt sjuka hästar skulle nedslaktas, under det att övriga anämihästar, vilkas tillstånd kontrollerades genom leverprovtagningar, skulle uppställas på utfodring med hö av viss beskaffenhet jämte havre m. m., allt på statlig bekostnad. I enlighet härmed anskaffades från Gotland 40 ton hö, som upplades i depåer på lämpliga ställen i länet. De hästar, som under höstens lopp kommo till användning vid utfodringsförsöken, voro dels de inom de olika distrikten inträffade färska fallen av mera akut (dock ej perakut) natur, dels ock ett antal kroniska fall inom Pajala distrikt, vilka i huvudsak uppdagats genom de s. k. allmänundersökningarna av hästarna därstädes åren Under 1936 hava nedslaktats sammanlagt 28 hästar, för vilka av statsmedel utbetalats sammanlagt kronor. Detta antal innebär en synnerligen stark minskning, jämfört med föregående år. Denna minskning kan givetvis icke förklaras genom övergången till systemet med utfodring, då ju denna senare, som f. ö. påbörjades under årets sista kvartal, endast omfattat 14 fall. Om minskningen skall tillskrivas de författningsenliga åtgärderna enligt stamping-outmetoden eller ligger på annat håll, är ännu för tidigt att avgöra. Beträffande- utfodringsfallens resultat är det givetvis likaledes för tidigt att uttala sig. Värdet av utfodringsmetoden kan dock ej bestridas, ehuru den, som väntat var, lämpar sig mera för de kroniska fallen. Den perakuta, septikämiska formen, som säkerligen förorsakas av ett mera högvirulent smittämne, måste däremot även i framtiden bekämpas genom stamping-out-metoden, n. b. under förutsättning, att något effektivt kemoterapeutiskt medel mot denna sjukdom ej står att uppbringa. 7. Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna [9 751] fall inom [2 071] besättningar. Se i övrigt Tab. 3.

26 16 På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts [35 118] blodprov, av vilka [10 403] visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av ovanstående tabell upptagande de fall, som kommit till veterinärernas kännedom. IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av k. kung. den 9 dec ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1936 kungörelse, att införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Trälleborg och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel.

27 17 VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 136 samhällen eller kommuner (med köttbesiktningsbyrå inom sitt område). Uti 44 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna dylika områden med köttbesiktningstvång var 16, nämligen Anderslöv, Borlänge, Båstad, Falun, Filipstad, Hudiksvall, Huskvarna. Höganäs, Kalmar, Kristinehamn, Ludvika, Malmberget, Sandviken, Söderhamn, Tollarp och Årjäng. För fyra av dessa områden tillämpas organtvång. Köttbesiktningstvång har under året införts i ett avsevärt antal samhällen och kommuner, som erhållit befrielse från skyldigheten att anordna egen köttbesiktningsbyrå. Se i övrigt tabellavd. 3. Kontrollslakterier. Såsom kontrollslakterier voro vid årets utgång 41 slakterier ställda under offentlig kontroll. Se i övrigt tabellavd. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker. 6 charkuterifabriker voro vid årets utgång ställda under offentlig kontroll. Uti en av dessa fabriker fick för användning i fabriken mottagas kött, som vid fabriken besiktigades av därvarande kontrollveterinär. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 43 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Simrishamn, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trälleborg, Umeå, Uppsala, Varberg, o Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien och Ahus (Storlien endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk och Ahus endast för införsel av djurfett). Se i övrigt Tab. 17.

28 18 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda kontrollslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts kg. kött, varav kg. vid offentliga slakthus och kg. vid kontrollslakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, kg.»bacon» samt kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 18. b. Till Norge. Från 2 [2] personer, som jämlikt föreskrifterna i 2 kung. den 15 dec (nr 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under år 1936 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av 2 [2] gränsstationsföreståndare. Av rapportgivarna ha under året besiktigats 264 [273] nötkött, 102 [105] kalvkött och 45 [il] fårkött. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 112 fall, varav 4 fall rört rapporter från offentliga slakthus, 64 fall rapporter från köttbesiktningsbyråer och 54 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 47 fall, varav 2 fall beträffande redogörelse från offentligt slakthus, 47 fall beträffande redogörelser från köttbesiktningsbyråer och 11 fall beträffande redogörelser från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 17. Avsyning har verkställts av sex slakteriinrättningar, avsedda att ställas under offentlig kontroll, nämligen västra Sveriges slaktdjursförsäljningsförenings u. p. a. i Trollhättan, Värmlands statistiska försäljningsförenings u. p. a. i Kil och Kristinehamn, Östergötlands andelsslakteriförenings u. p. a. i Västervik, Örebro läns slaktdjursförsäljningsförenings u. p. a. vid Örebro samt Norra Sörmlands andelsslakteriförenings u. p. a. i Strängnäs. Slakteriinrättningarna hava sedermera ställts under offentlig kontroll såsom kontrollslakteri nr 88, 54, 91, 89, 90 och 92. En charkuterifabrik har avsynats och ställts under offentlig kontroll. Vid årets utgång stodo sex charkuterifabriker under offentlig kontroll. Avsyning har verkställts å om- och tillbyggnadsarbeten vid 5 under offentlig kontroll stående slakterier. Inspektioner hava förrättats å 4 offentliga slakthus, 62 köttbesiktningsbyråer och 18 under offentlig kontroll ställda slakterier. Samtliga kött-

29 Tab. C. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år I = Offentligt slakthuä. II = Köttbesiktningsbyrå. III = Under offentlig kontroll ställt slakteri. besiktningsanstalter hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 84. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. C. Till inspektören hava under året inkommit 713 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 973. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i styrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden, ärenden rörande in- och utförsel av köttvaror och djurfett samt ärenden rörande den animala födoämneskontrollen i övrigt. Härvid hava handlagts diarieförda ärenden. Av inspektören förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av

30 20 B. Mjölkkontrollen. Angående inom vissa samhällen under år 1936 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till Tab. D., utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser. Tab. D. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år Att undersökningar blivit utförda är här markerat med 1.

31 Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec Anm. Dä flera av ovan upptagna veterinärbefattningar kunna innehavas av en och»amma person, blir antalet befattningar i en del län större än antalet personer. Av veterinärerna hava 604 avl»gt avgångsexamen vid veterinärhögskolan i Stockholm, 8 vid veterinärinrättningen i Skara före är 1890 och 3 vid högskolor i utlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögskolan utexaminerade samt sådana som efter examen vid utländsk högskola undergått prövning vid veterinärhögskolan i Stockholm. De ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig förrättning, men hava i flertalet fall genom viss komplettering förvärvat tillstånd att innehava distriktsveterinärtjänst. Les vétérinaires sont examinés a VEcole vétérinaire supérieure de Stockholm (légitimés), ou à VEcole vétérinaire de Skara ou à Vétranger (non légitimés). 1 Se anm. Vr la note. 2 A l'administration vétér. civile et à l'institut bactér.-vctér. de l'etat. ' Aux établissements d'instruction. 4 Vétér. militaires. i Vétér. départementaux et vétér. civils subventionnés. 6 Vétér. des haras et des associations agricoles départementales. 7 Vétér. de quarantaine. 8 Inspecteurs des animaux ou des viandes d'exportation. ô Au contrôle vétér. des aliments. 10 Vétér. de' ville. " Aux abattoirs publics. lt Aux abattoirs d'exportation. 13 Aux bureaux de contrôle de la viande. u Civila veterinärstipendiater.

32 22 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Anm. Fr. o. m. Sr 1918 bar i Tab. 2 uteslutits det anta] djnr, som behandlats etc. vid veterinärhögskolans kliniker och från och med är 1919 även vid veterinärinrättningen i Skara; Se härom veterinärhögskolans och inrättningens egna årsberättelser. Då flera djur i en kreatursbesättning pä en gång lidit av samma sjukdom samt behandlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 2 Bétail. 3 Moutons, chèvres. 4 Porcs. 5 Chiens. Traités pour maladies. ' Opérés. 8 Castrés. 9 Traités de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. " Examinés sur la tuberculose. 12 Examinés pour grossesses. 13 Inspectés. Häri ingå besiktning för köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. å. u Soumis à l'autopsie. ib Examens microscopiques.

33 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note» Pour la note et les alinéas voir la page précédente.

34 24 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et Us alinéas voir la première page du tableau.

35 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.

36 26 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- Anm. Kol. a angiver antalet smittade besättningar, kol. b antalet sjuka djur och kol. c antalet döda eller dödade Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equus, nt = nöt bos. Notes. Col. a ludique le Äon compris les données concernant les cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et celles de l'institut vétérinaire à 1 Här angives jämväl antalet djnr, som reagerat för tnberkulin. 2 Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller eller dödade djur.

37 samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år djnr. I denna tabell äro uppgifter frän veterinärhögbkolans kliniker och från veterinärinrättningen i Skara uteslutna. nombre des étables infectées, col. b le nombre, des animaux malades et col. c. le nombre des animaux décédés ou abattus. Skara. Voir les rapports de ces instituts. uppgifter om antalet sjuka eller döda djnr. Likaså i allmänhet i dennn tabell beträffande smittade besättningar och döda

38 28 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år Anm. Notes. I denna tabell aro uppgifter från veterinärhögskolan» kliniker och från veterinärinrättnin<>-en i Skara uteslutna. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. Les données concernant les cliniques de VEcole supérieure vétérinaire et les cliniques de l'institut vétérinaire à Skara sont excluses. Voir les rapports de ces instituts. ' ht. = häst equus. 2 nt. = nöt bos.

39 29 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år Till varje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tvenne resor, den senare för att konstatera, att sjukdomen upphört. A chaque ferme, contaminé par une maladie, du moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie. 2 Härav 53 resor för inträffade fall av den i Norrbottens län enligt särskilda bestämmelser bekämpade sjukdomen smittsam blodbrist hos häst.

40 30 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur år 1936.

41 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder år Corps approuvés après l'éloignement des organes ou des parties altérées. 2 Idem après traitement spécial. 3 En % des corps inspectés.

42 32 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen. Efter undergången särskild behandling (sterilisering, saltning eller kylhusbehandling) hava godkänts vid offentliga slakthus 291 djurkroppar (42159 kg.) vid kontrollslakterier 437 djurkroppar (31081 kg.) och vid köttbesiktningsbyråer 189 hela och 3 halva djurkroppar ( kg.). Såsom otjänliga till människoföda hava kasserats \iå offentliga slakthus kg. kött, varav hela djurkroppar med en vikt av kg., vid kontrollslakterier kg. kött, varav hela djurkroppar med en vikt av kg. samt vid köttbesiktningsbyråer kg. kött, varav hela och 118 halva djurkroppar med en vikt av kg. Därjämte hava kasserats en avsevärd mängd organ (lungor, hjärtan, levrar, njurar, juver, tungor och huvuden). Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under år 1936 kommit till användning inom bl. a. följande av ovan under A 1 3 nämnda anstalter: offentliga slakthusen med tillhörande köttbesiktningsbyråer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping och Karlskrona; kontrollslaueriet nr 59 i Hallsberg; MttbesiMningsbyråerna i Eksjö, Enköping, Falköping, Gävle, Hjo, Härnösand, Kisa, Kristianstad, Ljungby, Ludvika, Luleå, Lund, Mariestad, Norrtälje, Nybro, Simrishamn, Skövde, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, Västervik, Västerås, Ystad och Åmål. Anm. och noter till Tab. 10. Anm. Ang. antalet besiktigade djur se Tab. 6. Pour la traduction de l'entête voir Tabl Piroplatmosis bovis. 2 Erysipelai suit. 3 Trichinesit. 4 Traum. mag-, mellangärds- och hjärtsäcksinflammation. Reticulo-diaphragmatitis, pericarditit stu myoearditis traumatica, 5 Sfustitii. Abattoirs. 7 Boucheries,

43 Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier år (Hithörande noter se föreg. sida.) 33

44 34 Tab. 11. Antal vid köttbesiktnings- Anm. Till besiktning inlämnad 8 / 4 kropp räknas som Vi kropp. Cochonnets. 8 Chevaux. 9 Poulains. 1 Situations des bureaux d'inspection

45 byråer besiktigade djurkroppar år des tiondes. ' Gros bétail. ' Veaux, gros. 4 Veattx, petits. 5 Moutons et chèvres. 6 Porcs.

46 36 Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år 1936.

47 Tab. 12 (forts.). 37

48 38 Tab. 12 (forts). Anm. Till besiktning inlämnad '/' kropp räknas som '/i kropp. 1 Nombre des corps inspectés. 2 Total des corps saisis. ' Corps approuvés après l'éloignement des parties ou organes altérés. - 4 Idem, après un traitement spécial. 6 Complètement détruits. 6 Xombre. ' En % des corps inspectés. Tab. 13. Antal och rikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kroppar samt vikten av de kasserade köttpartierna år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen.

49 Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år Anm. Ang. antalet besiktigade kött se Tub Piroplasmosis 2 Erysipelas suis. 3 Trichinosis. 4 Traumat, rnag-, mellanpirds- och hjärtsäcksinflammation. Reticulo-diaphragmalitis, pericarditis seu myocarditis iraumatica. 5 MastitU.

50 40 Tab. 15 (forts.).

51 Tab. 15 (forts.). 41 Tab. 16. Antal vid kontrollcharkuterier besiktigade kött år 1936.

52 42 Tab. 17. Kontrollen av införda 1 Viandes de bétail. ' Viandes de moutons. 3 Viandes de porcs. 4 Viandes de chevaux. 6 Intestins et 9 Saucisses et autres objets animaux de consommation. 10 Autres aliments. n Fraîches. ia Salées ou fumées.

53 köttvaror och andra födoämnen år estomacs, salés ou sèches. e Graisses. 7 Viandes de rennes, de volaille et de gibier. 8 Conserves de viande. ls Examinées, kg. u Dont saisies ou réexportées.

54 44 Tab. 18. Uppgift om utförsel av kött år Xumérog et lieux det abattoirs ou det boucheriet. a Abattoirs. s Boucheries. 4 Viandes d'autre espèce et déchets de boucherie. Poidt en kg. 5 Totat des viandes exportées en kg. 6 Veau, grand. ' Veau, petit. 8 Mouton, chèvre.