INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède även med sammanfattning på franska med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-veter-1929

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1929 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1930 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1929 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.

5 Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå Ärenden och expeditioner Författningar 1. II. Veterinärernas antal och verksamhet 4. III. Sjukdomar bland husdjuren Mul- och klövsjuka Mjältbrand Frasbrand Svinpest Svinsjuka Rödsjuka Vit diarré hos kyckling Tuberkulos hos nötkreatur Infektiös anämi hos häst Smittsam kastning hos nötkreatur 14. IV. Karantänsväsendet 15. V. Sveriges import och export av kreatur 15. VI. Födoämneskontrollen 16. A. Köttkontrollen Offentliga slakthus Kommunala köttbesiktningsbyråer Exportslakterier Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar Köttimporten l6. 6. Köttexporten 17. a. I allmänhet 17. b. Till Norge Statsinspektionen över köttkontrollen 17. B. Mjölkkontrollen 19. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, vid årets slut 21. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 22. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 28. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 29. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 30.

6 IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 31. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 32. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 33. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och cxportslakterier 34. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 35. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 36. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 38. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 40. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 41. Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött 43. Tab. 17. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 44. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état Expéditions Ordonnances 1. II. Nombre et activité des vétérinaires 4. III. Maladies des animaux domestiques Fièvre aphteuse Charbon bactéridien Emphysème du charbon Peste des porcs Septicémie des porcs Rouget des porcs Diarrhée blanche bacillaire Tuberculose des vaches Anémie infectieuse des chevaux Avortement épizootique des vaches 14. IV. Quarantaine 15. V. Importation et exportation de bétail 15. VI. Contrôle des aliments 16. A. Contrôle des viandes Abbattoirs publics Bureaux municipaux du contrôle des viandes Boucheries pour exportation Autres boucheries privées sous le contrôle officiel Importation des viandes Exportation des viandes Contrôle de l'état sur les viandes. 17. B. Contrôle du lait 19.

7 V Annexes. Page Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 21. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 22. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 26. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 28. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 29. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 30. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 31. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 32. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 33. Tabl. 10. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 34. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 35. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 36. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 38. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 40. Tabl. 15. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 41. Tabl. 16. Exportation de viandes 43. Tabl. 17. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 44. Résumé. A un certain degré, on peut juger de lactivité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. Au cour de. l'année affaires étaient portées devant le Bureau et étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à 8178 et ceux expédiés à Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, il faut mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, la peste, le septicémie et le rouget des porcs, la diarrhée blanche bacillaire ainsi que le choléra des poules. Le charbon bactéridien a causé 154 décès et l'emphysème charbonneux 48. La peste des porcs s'est manifesté dans 3 groupes de porcs et le septicémie dans 8. Par suite de la mammite tuberculeuse 159 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires. +l , Civila veterinärväsendet ar 1929.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år NILS HELLSTRÖM. NILS FRYKHOLM. C. Ullman. Stockholm den 3 november 1930.

10

11 I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Under år 1929 inkommo skrivelser rörande ärenden och utgingo expeditioner rörande ärenden. En specifikation av inkomna och utgångna skrivelsers fördelning på olika ärenden lämnas i Tab. A. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utom vad under»mul- och klövsjuka» (sid. 6) finnes anfört utkommit följande författningar rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Jan. 4. Kung. om ändrad lydelse av 2 i kung. den 13 sept (nr 352) ang. införsel till riket av idisslande djur och svin (l 3 ; B. 3 4 ); Jan. 4. Kung. om ändrad lydelse av 12 i förordningen den 30 sept (nr 581) ang. kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett (2; B. 4); 1 Härtill komma en del icke diarieförda skrivelser rörande smittsamma sjukdomar, bokförda å veterinärbyran. 2 Härtill komma de ärenden som inkommit med i föreg. not omnämnda skrivelser. Nnmmer i Svensk författningssamling. 4 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling serien B.

12 2 Tab. A. Å veterinärbyrån inkomna och utgångna skrivelser, telegram m. m. år Jan. 4. Kung. om ändrad lydelse av 3 1 mom. i kung. den 13 sept (nr 354) med vissa bestämmelser rörande beredning och saluhållande av vissa köttvaror av utländskt ursprung (3; B. 5); Juni 14. Kung. om ändrad lydelse av 3 i kung. den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension (153; B. 17); Juni 27. Allmänt resereglemente (210; B. 14) ;j Juni 27. Kung. med tilläggsbestämmelser till allmänna resereglementet (211; B. 15). b) av medicinalstyrelsen utfärdade cirkulär och meddelanden m. m. April 6. Cirk. till samtliga veterinärer i riket ang. tillhandahållande av läkemedel och andra såväl terapeutiska 8om profylaktiska preparat (B. 7); Maj 6. Meddelande ang. åtgärder vid fall av undulantfeber (B. 9); Juni 19. Cirk. ang. preliminära åtgärder mot smittsam blodbrist hos hästar (B. 13); Sept. 25. Kung. med beskrivning betr. stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från Danmark (B. 20); Okt. 5. Cirk. ang. viss ändring uti förfaringssättet vid desinfektion av järnvägsvagnar (B. 21); Nov. 5. Kung. beträffande stämplar och märken, som under vissa förhållanden berättiga till införsel i riket utav köttvaror och djurfett (B. 24); 1 Härtill komma en del icke diarieförda skrivelser rörande smittsamma sjukdomar, bokförda ä veterinärbyrån.

13 Nov. 30. Kung. ang. ändrad lydelse av styrelsens förnyade kung. den 20 juni 1925 (Ser. B nr 55) med köttbedömningsföreskrifter m. m. (B. 25); Dec. 14. Kung. ang. vissa förändrade villkor för utförsel till Norge av färskt kött av nötkreatur och häst (B. 30). c) av andra statens myndigheter utfärdade cirkulär etc. Aug. 5. Kontrollstyrelsens cirk. ang. tillhandahållande av visst slag av skattefri sprit till läkare, tandläkare och veterinärer (desinfektionssprit) (B. 19). 3

14 4 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klämmer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal den 31 dec var 559 [558]. Av dessa voro 527 legitimerade. Härvid är att märka, att 8 från veterinärhögskolan i Stockholm utexaminerade, som vid årsskiftet icke fullt avslutat för legitimation stadgad assistenttjänstgöring, det oaktat nedan räknats som legitimerade samt att 24 med examen från veterinärinrättningen i Skara eller i utlandet saknade fullständig legitimation. Av dessa sistnämnda 24 voro 4 tjänsteveterinärer distriktsveterinärer med inskränkt befogenhet 5 privatpraktiserande och 15 hade upphört att utöva veterinärpraktik. Av de legitimerade veterinärerna voro 15 anställda vid den civila veterinäradministrationen dit även räknades statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier 20 lärare, 34 militärveterinärer varav 26 i aktiv tjänst och 8 på övergångsstat, 26 länsveterinärer, 1 fast avlönad karantäns- och exportbesiktningsveterinär, 1 stuteriveterinär, 6 civila veterinärstipendiater, 239 distriktsveterinärer, 5 anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur, 18 stadsveterinärer, 38 anställda vid offentliga slakthus, 36 vid exportslakterier och 95 vid köttbesiktningsbyråer. Med få undantag innehade de sistnämnda samtidigt annan veterinärtjänst. Tab. 1 angiver antalet veterinärer och veterinärbefattningar inom skilda delar av landet. Enär flera befattningar kunna innehavas av en och samma person, kan antalet befattningar bliva större än antalet personer. Distriktsveterinärdistriktens antal var vid nämnda tidpunkt 250 [249]. Till avlöning utgick statsbidrag för 249. Ordinarie innehavare saknades vid årsskiftet i 11 distrikt, beroende på förflyttning till annan tjänst, avgång med pension eller dödsfall. Genom kungl. brev den 11 okt har den i kungl. brev den 2 dec innehavarna av vissa befattningar vid veterinärhögskolan tillerkända rätten att vid befordran räkna dubbla tjänstår inskränkts till att gälla allenast vid första befordran till ordinarie veterinärtjänst. Sju veterinärer hava under året avlidit; åtta hava utexaminerats. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 27 länsveterinärer (häri inräknad förste stadsveterinären i Stockholm), av dessa 1 tillförordnad, och 488 [486] övriga veterinärer.

15 Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Värmlands, Örebro, Gävleborgs län och Ångermanlands distrikt samt Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Enligt Tal). 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats [ ] djur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år Därav kliniskt. j Civila rtterinärviisemht år 1929.

16 6 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan Redogörelser för mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand, svinsjuka, tuberkulos i juvret hos nötkreatur samt smittsam kastning hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 dec (n:r 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg nådiga kung. den 3 nov (n:r 94) angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kung. den 10 febr (n:r 28; B. 14) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. med däri gjord ändring den 6 juni 1928 (nr 144; B. 30) skall tillämpas, hava under år 1929 fall förekommit av smittsam mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), svinpest, svinsjuka, rödsjuka hos svin, vit diarré hos kyckling samt hönskolera, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får, skabb hos djur, hörande till hästsläktet, elakartad klövsjuka hos får och getter, smittsam kastning hos häst, vattuskräck och hönspest icke förekommit. Förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren (nr 11 i statsverksprop.). Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1929 utgår med kr. för budgetåret 1929/1930, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt utgiftsbelopp av :59 kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Under år 1929 inträffade inom landet tvenne fall av mul- och klövsjuka, nämligen ett inom Kristianstads och ett inom Malmöhus län, enligt här nedan lämnad närmare redogörelse. Båda besättningarna nedslaktades. Den 13 febr. konstaterades sjukdomen på egendomen Västergård i Starby socken av Krist. län. Gården hade tidigare varit smittad år 1926, då besättningen isolerades. Smittan skulle nu enligt en förmodan hava uppkommit därigenom, att ett från år 1926 kvarvarande foderlager vid desinfektionen

17 7 Tab. B. Smittade gårdar, antal värderade djur samt utbetalade ersättningar m. m. år sistnämnda år ej underkastats tillräcklig förstöring på ytan. Detta parti foder hade sedermera kort tid före utbrottet år 1929 börjat utfodras och då just till den djurgrupp, inom vilken sjukdomen yppade sig. Gården friförklarades den 18 mars. Årets andra utbrott konstaterades den 5 dec. på gården Västra Grevie 20 i Södra Akarps socken av Malm. län. Egendomen hade även varit smittad år 1926, varvid isoleringsmetoden användes till sjukdomens bekämpande. Smittkällan kunde ej utrönas. Gården friförklärades den 31 dec. I övrigt hänvisas till Tab. B och C. För sjukdomens bekämpade hava under året företagits 9 tjänsteresor av veterinär. Efter utbrottet på Västra Grevie 20 beslöt medicinalstyrelsen den 7 dec. dels, att tyskt»hocbimmunserum> skulle anskaffas för behaudling av för smitta misstänkta kreatursbesättningar, dels och att uppdraga åt en kommission bestående av föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt professor S. "Wall, professorn vid universitetet i Lund J. Forssman, docenten vid samma universitet A. Höjer och bataljonsveterinären H. Magnusson, vilka skulle äga att vid behov med sig adjungera vederbörande länsoch distriktsveterinärer, att å den eller de orter, där smittade eller för smitta misstänkta kreatursbesättningar förefunnes, söka utröna sjukdomens spridningssätt m. m. samt att avgiva förslag till åtgärder till förhindrande av smittans spridande och till bekämpande i övrigt av sjukdomen. Här nedan följa några av veterinär Magnusson utförda försök med»virusstam V. Grevie». I. Virulensen i förhållande till marsvin. Den 8 / 12 ympades 6 marsvin medels skarifikation å båda plantae. Samtliga fingo lokal reaktion på 24 timmar utom ett, som reagerade efter 48 timmar. Généralisation inträdde hos ett på 48 timmar, hos två på 72 timmar, hos ett efter 96 timmar. Två fingo ej någon généralisation. Den 9 17 dec. gjordes passager, varje gång 2 eller 3 marsvin. Anslag med généralisation erhölls i samtliga fallen. Av i allt ympade 22 marsvin reagerade alla, och 20 visade généralisation; sex dogo. Smittämnet visade alltså en påfallande hög marsvinsvirulens redan från början.

18 8 Tab. C. Översikt av lämnade ersättningar vid mul- och klövsjukeutbrotten år II. Bestämmande av virus-typ. Såsom stamtyper för de båda stora epizootier, som förekommit dels 1925, dels 1926 finnas levande: typ 1925 (tillvaratagen av Kling) samt typ 1926 Bunkeflo, tillvaratagen av Magnusson vid ett utbrott i Bunkeflo nämnda år (denna variant bryter igenom immunitet framkallad med typ 1925 i 100 % av samtliga försök och giver därför généralisation). A. Virus Grevie i förhållande till virus marsvin, som 1 3 gånger tidigare haft généralisation efter virus 1925 fingo icke i något fall généralisation för virus V. Grevie, 11 fingo lokalisation och 4 reagerade icke. Omvänt visade sig också marsvin, som genomgått infektion med virus V. Grevie immuna för virus Av 4 marsvin visade sig sålunda 3 fullständigt refraktära, och ett reagerade med lokala aphtae. B. Virus Grevie i förhållande till virus Fyra marsvin, som haft généralisation 3 månader tidigare efter virus 1926 fingo alla généralisation även för virus V. Grevie. Omvänt visade sig 15 marsvin, som endast 14 dagar tidigare haft généralisation efter virus V. Grevie, fullt mottagliga för virus 1926 och Pngo alla generaliserad M.K.S. på 2:dra till 3:dje dygnet efter ympningen. Av dessa försök framgår, att virus V. Grevie är identisk med det virus, som fanns 1925, men väl avgränsat ifråga om immuniserande förmåga till virus 1926 eller det som isolerats från den sista epizootien nämnda år. b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade kungl. kungörelser och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende.

19 Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Den 31 maj ang. villkoren för införsel av begagnade tomsäckar (123 1 ; B ); den 7 dec. med vissa föreskrifter rörande inskränkningar i tillträde till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras (371; B. 28). 9 Av Kungl. Maj:t utfärdade brev. Den 12 jan. ang. godkännande av dispens, meddelad av medicinalstyrelsen för aktiebolaget Astra, Apotekarnas kemiska fabriker, Södertälje, vid införsel till riket av ett parti nötkreaturslevrar; den 8 febr. ang. ifrågasatt utsträckt tillärapning av lagen den 6 juni 1925 (nr 382) ang. uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.; den 11 febr. ang. tillstånd för andelsslakteriet i Rönne å Bornholm att över Sverige transportera fläsk till England; den 5 april ang. upphävande av förbud mot införsel från av mul- och klövsjuka smittat land av vissa varor i järnvägsvagn (B. 8); den 16 maj ang. besvär av fjärdingsmannen R. Annér och C. Danielsson i fråga om ersättning för biträde vid bekämpande av mul- och klövsjukan å Öland år 1925; den 19 juli ang. dispens i visst avseende för fältveterinären J. H. Breide, Hälsingborg, vid utförsel till och införseln från Danmark av kapplöpningshästar; den 15 nov. ang. besvär av Ida Svensson i Troxhult, Kalmar län, i fråga om ersättning för på grund av mul- och klövsjuka nedslaktad kreatursbesättning m. m.; den 13 dec. ang. ansökan av rederiaktiebolaget Halland & Nornan, Göteborg, om dispens i visst avseende vid utförsel av nötkreatur till Ltibeck; den 31 dec. ang. av Ida Svensson i Troxhult, Kalmar län, gjord ansökning om ersättning för på grund av mul- och klövsjuka nedslaktad kreatursbesättning m. m. Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär. Den 10 dec. cirk. ang. viss dispens från gällande bestämmelser angående förbud mot införande till och utförande från visst av mul- och klövsjuka smittat område av hästar (B. 27); den 14 dec. kung. ang. försäljning av kött efter djur, som för statens räkning nedslaktats på grund av mul- och klövsjuka (B. 29). Av medicinalstyrelsen avlåtna viktigare skrivelser. Den 31 aug. till Konungen ang. ersättning av statsmedel åt B. Olsson i Buras för förlust på grund av mul- och klövsjuka; 1 Nummer i syensk författningssamling. 2 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling, serien B.

20 10 den 7 dec. till Konungen ang. utfärdande av föreskrifter rörande inskränkning i tillträde till stall, ladugård m. m.; den 13 dec. till lantbruksstyrelsen ang. undantag från nedslaktningsförfarandet vid mul- och klövsjuka; den 13 dec. till lantbruksstyrelsen ang. skärpt mejerikontroll; den 14 dec. till länsstyrelsen i Kalmar län, ang. av E. Mårtensson och A. Lundström gjord framställning om ersättning för olägenhet av förorening av brunn genom nedgrävda kreaturskadaver. 2. Mjältbrand. Ar 1929 blevo 151 [196] besättningar smittade av mjältbrand med 154 [199] dödsfall. Av de år 1929 döda djuren voro 146 nötkreatur, 4 hästar och 4 svin. Av Tab. D framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Blekinge, Göteborgs och Bohus, Jämtlands och Norrbottens län. Det största antalet smittade besättningar (37) finner man i Malmöhus län. Av Tab. E framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under maj månad med 20 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under februari månad med 5 besättningar smittförklarade. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 49 [77] nysmittats samt under l:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 28, 37 och 37 [39, 42 och 38]. Av veterinärernas rapporter framgår, att 35 [32] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Tab. D. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand inom de olika länen år 1929 jämte översikt för åren En besättning ej smittförklnrad. 2 Sex besättningar ej smittförklarade.

21 Tab. E. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Veterinärernas rapporter omnämna intet fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 296 [366] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 43 [46] besättningar varit smittade med 48 [49] dödsfall, samtliga nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 11 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Kronobergs län. Se Tab. l>. Av Tab. E framgår, att de flesta besättningar smittades under september månad. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 20 [26] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 3, 10 och 10 [3, 8 och 9] besättningar. Under betesgång störtade 9 [21] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 80 [101] tjänsteresor för frasbrand. 4. Svinpest. Vid utgången av år 1928 funnos 6 smittade besättningar, nämligen 3 inom Stockholms stad och 3 inom Stockholms län. Under år 1929 blevo 3 besättningar smittförklarade, en i vart och ett av Stockholms, Älvsborgs och Värmlands län. Vid sistnämnda års slut kvarstod ingen besättning smittad.

22 12 Sjukdomen, som föranlett 13 tjänsteresor av veterinär, har under året bekämpats enligt samma principer som under år Svinsjuka. Under året hava 8 [3] besättningar förklarats smittade nämligen en i Uppsala län, en i Södermanlands, två i Kristianstads, tre i Skaraborgs och en i Kopparbergs län. Sjukdomen har under året föranlett 35 [11] tjänsteresor av veterinär. 6. Rödsjuka. Enligt från veterinärerna inkomna rapporter hava under året förekommit 244 [387] fall av akut rödsjuka, av vilken sjukdom inga [0] besättningar förklarades smittade. Sjukdomen har föranlett 6 [22] tjänsteresor av veterinär. 7. Vit diarré hos kyckling. Vid utgången av år 1928 kvarstodo inom landet 18 besättningar smittade av denna sjukdom. Under år 1929 smittförklarades 22 besättningar, nämligen 4 i Stockholms län, 2 i Södermanlands, 1 i Östergötlands, 3 i Kristianstads, 2 i Malmöhus, 2 i Hallands, 1 i Göteborgs och Bohus, 2 i Älvsborgs, 1 i Värmlands, 1 i Västmanlands och 3 i Jämtlands län. Vid årets slut kvarstodo 12 besättningar smittade. Sjukdomen, som bekämpats enligt tidigare bestämmelser, har under året föranlett 50 tjänsteresor av veterinär. Till djurägare hava för nedslaktade djur utbetalats ersättning av statsmedel med sammanlagt 5,673 kronor 62 öre. 8. Tuberkulos hos nötkreatur. På grund av juvertuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta kor angivas i nedanstående tabell: Anm. Som ersättning ej erhållits eller begärt» för nlla rapporterade, bevisligen nedslaktade kor, lammanfaller antalet nedslaktade kor ej alltid med antalet ersatts.

23 Av år 1929 ersatta 147 [146] kor blevo 68 [64] helt och 40 [38] delvis kasserade, övriga 39 [44] godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr [127-39]»»» delvis»» >»»» [47.34] >»» godkända»»»»» [36.94] 13 Antalet för juvertuberkulos nedslaktade av följande tabell: kor inom de olika länen framgår Till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på tuberîcelbaciller i juver och juversekret under året insänts mjölkprov och 135 juver, av vilka därvid 153 mjölkprov och 131 juver befunnos innehålla tuberkelbaciller. Av de insända mjölkproven innehöllo alltså 4 - i % tuberkelbaciller. Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: I 202 fall, då det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning misstänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls 31 gånger positivt resultat. Beträffande tuberkulosen i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. f Civila veterinärväsendet år 1929.

24 14 9. Infektiös anämi hos häst. De i medicinalstyrelsens årsberättelse för år 1921 omnämnda, av staten» veterinär bakteriologiska anstalt omhänderhavda undersökningar beträffande sjukdomen infektiös anämi hos häst hava fortgått under innevarande år. På anstalten hava under året undersökts blodprov från 370 [421] hästar, av vilka 102 [93] befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 2 fall, Kopparbergs 6, Gävleborgs 5, Västernorrlands 31, Jämtlands 27, Västerbottens 21 och Norrbottens län Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna [6 649] fall inom [1 305] besättningar. Se i övrigt Tab. 3. På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts [13 164] blodprov, av vilka [5 635] visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av ovanstående tabell upptagande de fall som kommit till veterinärernas kännedom.

25 15 IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av K. kung. den 9 dec ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1929 kungörelse, att införsel sjöledes av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Oötéborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Landskrona, Trälleborg och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel.

26 16 VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 88 samhällen. Uti 37 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna samhällen med köttbesiktningstvång var 5, nämligen Gamleby, Klippan, Osby, Tidaholm och Åseda. För Klippan och Tidaholm tillämpas organtvång. Se i övrigt tabellavd. 3. Exportslakterier. Såsom exportslakterier voro vid årets utgång 30 slakterier ställda under offentlig kontroll. Ett exportslakteri (nr 77 i Jönköping), har under året ställts under sådan kontroll. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. Några dylika finnas f. n. ej. Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under år 1929 kommit till användning inom bland andra följande av ovan under A 1 4 nämnda anstalter: offentliga slakthusen med tillhörande köttbesiktningsbyråer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping och Karlskrona; exportslakterierna nr 55 i Trälleborg och nr 61 i Ängelholm; Icöttbesiktningsbyråerna i Borgholm, Eksjö, Lund, Mariestad, Norrtälje, Skövde, Södertälje, Tidaholm, Uddevalla, Vetlanda, Ystad, Ängelholm och Östersund. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 41 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djur fett nämligen: Eskilstuna, Falkenberg,

27 Falun, Gävle, Gröteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trälleborg, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund och Storlien (sistnämnda samhälle endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk). Se i övrigt Tab Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda exportslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts kg. kött, varav kg. vid offentliga slakthus och kg. vid under offentlig kontroll ställda slakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av U0 kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, kg.»bacon» samt kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 16. b. Till Norge. Från 8 [8] personer, vilka jämlikt föreskrifterna i 2 av K. kung. den 15 dec (n:r 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under år 1929 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av 8 [7] gränsstationsföreståndare. Av rapportgivarna ha under året besiktigats [1 820] nötkött, 2 [2] hästkött, [2 627] kalvkött, 902 [1100] fårkött och 101 [442] kött av svin. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 55 fall, varav 1 fall rört rapport från offentligt slakthus, 41 fall rapporter från köttbesiktningsbyråer och 13 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Årsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 41 fall, varav 35 fall beträffande rapporter från köttbesiktningsbyråer och 6 fall beträffande rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 20. Avsyning har verkställts å om- eller tillbyggnadsarbeten vid ett offentligt slakthus och 4 under offentlig kontroll stående exportslakterier.

28 18 Tab. F. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år I = Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyrå. III = Under offentlig kontroll ställt slakteri. Inspektioner hava förrättats å 5 offentliga slakthus, 24 köttbesiktningsbyråer och 10 under offentlig kontroll ställda slakterier. En köttbesiktningsbyrå har inspekterats tvenne gånger. Övriga köttbesiktningsanstalter hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 40. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. F. På framställning av inspektören har medicinalstyrelsen på grund av de verkställda inspektionerna avlåtit skrivelse endast i ett fall nämligen på grund av inspektion av ett under offentlig kontroll ställt slakteri. Till inspektören hava under året inkommit 445 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 529.

29 Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i medicinalstyrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden samt ärenden rörande in- och utförsel av köttvaror och djurfett. Härvid hava behandlats 922 diarieförda ärenden. Av honom förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av B. Mjölkkontrollen. Angående inom vissa samhällen under år 1929 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till nedanstående Tab. G. utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser. Tab. G. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år Att undersökningar blivit ntförda är här markerat med 1.

30

31 Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec Anm. Dä 0era av ovan upptagna veterinärbefattningar kunna innehavas av en ock samma person, blir antalet befattningar i vissa län större än antalet personer. Av veterinärerna har det stora flertalet avlagt avgångsexamen vid veterinärhögskolan i Stockholm, ett mindre antal vid veterinärinrättningen i Skara före år 1890 och ett fåtal vid högskolor i ntlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögskolan utexaminerade samt sådana som efter examen vid utländsk högskola nndergått prövning vid veterinärbögskolan i Stockholm. De ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig förrättning, men hava i flertalet tall genom viss komplettering förvärvat tillstånd att innehar» distriktsveterinärtjänst. Bland de legitimerade hava här inräknats i Stockholm utexaminerade, som ej fullgjort för examen föreskriven assistenttjänstgöring efter examen. Les vétérinaires sont examiné» à VEcole vétérinaire supérieur! de Stockholm (légitimés), ou à l'ecole vétérinaire de Skara ou à l'étranger (non légitimés). 1 Se anm. Vi la note. 2 l'administration vétèr. civile et à l'institut bactér.-vétér. de l'etat. 3 Aux établissements d'instruction. 4 Vétèr. militaires. 6 Vétèr. départementaux et vétèr. civils subventionnés. 6 Vétèr. des haras et des association' agricoles départementales. ' Vétér. de quarantaine. 8 Inspecteurs des animaux ou des viandes d'exportation. 9 Au contrôle rétér. des aliments. 10 Vétèr. de ville. " Aux abattoirs publics. ia Aux bureaux de contrôle de la viande. " Aux abattoirs d'exportation. " Därav 1 ntan fullständig legitimation. 15 Utan d:o. 16 Därav I tillika läkare. " Därav 2 utan fullständig legitimation. 18 Tillika läkare. 19 Civila veterinärstipendiater utan fast anställning eller privatpraktik. 20 Yngre veterinärer med tillfälliga förordnanden som vikarier o. d. " Därav 4 utan fullständig legitimation. " Därav 5 d:o. ss Därav 15 d:o. " Därav 24 utan fullständig legitimation. Av dessa hade 19 genomgått kompletteringsknrs vid veterinärhögskolan. Dessa voro 4 distriktsveterinärer med viss inskränkning i b» fogenhet, 3 privatpraktiserande och 12 hade upphört med sin praktik. Av de Ô som ej genomgått kompletteringsknrs hade 2 enskild praktik och 3 hade upphört att ntöva yrket. " Därav 2 i arméförvaltuingens sjukvårdsstyrelse och 2 på övergångsstat. På övergångsstat. " Därav 1 d:o.,8 Civila veterinärstipendiater. Därav 6 d:o.

32 22 Tab. 2. Antal djur, som ar veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Anm. Fr. o. in. Sr 1918 har i Tub. 2 uteslutits det antal djur, som behandlats etc. vid veterinärhögskolans kliniker och frfm och med år 1919 även vid veterinärinrättningen i Skare. Se härom veterinärhögskolans och inrättningens egna årsberättelser. Då flera djur i en kreatursbesättning pä en gäng lidit av samma sjukdom samt behandlingen Tarit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 2 Bétail. 8 Moutons, chèvres. 4 Porcs. 6 Chiens. 6 Traités pour maladies. ' Opérés. e Castres. ' Traites de nouveau pour maladies. 10 Vaccines. n Examinés sur la tvberculose. 13 Examinés pour grossesses. ' Inspectés. Häri ingå besiktning för köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning ar slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. M Soumis à l'autopsie. 16 Examens microscopiques.

33 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note ci les alinéas voir la page précédente.

34 24 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et les alinéa» voir la première paye du tableau.

35 25 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.

36 26 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- Anm. Ko), a angiver antalet smittade besättningar, kol. b antalet sjuka djur och kol. c antalet döda eller dödade Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equns, nt = nöt bos. Notes. Coi. a indique le Non comprit les données concernant les cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et celles de l'institut vétérinaire à 1 Här angives jämväl antalet djur, som reagerat för tnberknlin. s Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller eller dödade djur.

37 samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år djnr. I denna tabell äro nppsrifter från veterinärhöjtskolans kliniker och från veleriaarinrättningen i Skara uteslutna. nombre des établies infectéts, col. b lé nombre des oninmx malades et cou c le nornors des animaux décèdes ou abattus. Skara. Voir Us rapports de ces instituts. uppgifter om antalet sjuka eller döda djur. Likaså i allmänhet i denna tabell beträffande smittade besättningar och döda-

38 28 Tab. 4. Sammandrag ar veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år Anm. Xotes. I denna tabell aro uppgifter från veterinärhögskolans kliniker och frun veterindrinrättningen i Skara uteslutna. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. Les données concernant les cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et Us cliniques de l'institut vétérinaire à Skara sont excluses. Voir les rapports de ces instituts. 1 ht. = bäst equus. 2 nt. = not bos.

39 29 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år Till varje ar sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tvenne resor, Jen senare för att konstatera, att sjukdomen upphört samt för desinfektion. A chaque ferme, contaminé par une maladie, du moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie et pour désinfection. ' Evaluation (cour.) des vaches abattues et souffrantes de la mammite tuberculeuse.

40 30 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur år 1929.

41 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder år Corps approuvés après l'êloignement dts organes ou des parties altérées. 2 Idem après traitement spécial. ' En % des corps inspectés.

42 32 Tab. 8. Autal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år Total des corps traités. 2 Viandes approuvées après stérilisation. s Idem après salage. Idem après congélation. 5 Poids en kg. 6 Avant h traitement. 7 Après le traitement.

43 Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav år Anm. Förutom här ovan angivna kassationer hava i tarmrenscrier och npplagsram på grand av förskämning eller förorening Heslagtngits diverse organ, vägande 434 kg., samt 546 kg. kött. 1 Poumons. - Cœurs. 3 Pierre. 4 Foie. 5 Rate. Ettomacs. ' Intestins. 8 Glandes lymphatiques. 0 Péritoine. 10 Pognons. u Matriste. Ia Tetines. 13 Langue. u Tete. 16 Poids en ky l6 Xombrt. " Total de poids en kg.

44 34 Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier år Anm. Ang. antalet besiktigade djur se Tab. 6. Pour la traduction de l'entête voir Tabl Firoplasmosis bovis.! Erysipelus suis. s Trichinosis. 4 Tranm. mag-, mellaiigärils- och hjûruîicltsinflammation. Reticulo-diaphragviatitis, pericarditis seu myocarditis traumatica. a Mcstitis. 6 Abattoirs. ' Boucheries.

45 Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött år

46 36 Tab. 11 (forts.). Anm. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp räknas som 1/4 kropp. Pour les notes voir page Situations des bureaux d'inspection des viandes. i Gros bétail. 3 Veaux, gros. 4 Veaux, petits. - - Moutons et chèvres. 6 Porcs. z Cochonnets. 8 Chevaux. 9 Poulains. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år 1929.

47 Tab. 12 (forts.). 37 Anm. Till besiktning inlämnad 1/2 kropp räknas som 1/1 kropp. 1 Nombre des corps inspectés. 2 Total des corps saisis. 3 Àv sjukligt förändrade organ eller delar. Corps approuvés après V éloignement des parties ou organes altères. 4 Idem, après un traitement spécial- 5 Complètement détruits. 6 Sombre. 7 En % des corps inspectés.

48 38 Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1929.

49 Tab. 13 (forts.). 39 Anm. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp räknas som 1/1 kropp. 1 Total des corps traités. 2 Corps approuvés après stérilisation. - 3 Idem après salage. 4 Idem après congélation. 5 Nombre. 6 Poids en kg. 7 Ai'ant le traitement. 8 Après le traitement.

50 40 Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna år 1929.

51 Tab. 14 (forts.) 41 1 Anm. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp räknas som 1/1 kropp. Poumons. 2 Cœurs. 3 Plèvre. 4 Foie. 5 Péritoine. 6 Rognons. 7 Tétines. 8 Langue. 9 Tête. 10 Poids en kg. 11 Total de poids en kg. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år 1929.

52 42 Tab. 15 (forts.). Anm. Ang. antalet besiktigade kött se Tub Piropiasmosis 2 Erysipelat suis. 3 Trichinosis. 4 Traumat, mag-, mellangärds- och hjärteäcksinfl animation. Rtticulo- diaphragmatitis, pericarditit sett myocarditis traumatiea. 5 Matti tis.

53 43 Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött år Numéros et lieux des abattoirs ou des boucheries. 2 Abattoirs. 3 Boucheries. 4 Viandes d'autre espèce et déchets de boucherie. Poids en kg. 5 Total des viandes exportées en kg. 6 Veau, grand. ' l'eau, petit. 8 Mouton, chèvre.

54 44 Tab. 17. Kontrollen av införda 1 Viandes de bétail. 2 Viandes de moutons. ' Viandes de porcs. 4 Viandes de chevaux. 6 Intestins et 6 Saucisses et autres objets animaux de consommation. l0 Autres aliments. 11Fraîches. 12 Salées ou fumées.

55 45 köttvaror och andra födoämnen år estomacs, salés ou sèches. 6 Graisses. 7 Viandes de rennes, de volaille et de gibier. 8 Vonserves de viande. 13 Examinées, kg. 14Dont saisies ou réexportées.