Ekonomi och Marknad december Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 215 -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Moderniseringen av den ryska grisproduktionen sker i en mycket snabb takt, under en femårsperiod har produktionen ökat med närmare 35 procent. Den ökade inhemska produktionen går hand i hand med Rysslands konfrontativa handelspolitik och ambitioner för ökad självförsörjningsgrad. Den handelspolitiska låsningen avseende Afrikansk Svinfeber och export av biprodukter mellan Ryssland och EU står fortfarande i ett låst läge. I spåren av Rysslands handelssanktioner har Sverige, som få andra grisproducerande länder inom EU, kunnat uppvisa en förstärkning av avräkningspriset under hela 215. Det är uteslutande en förstärkt hemmamarknad som bidragit till den situation som råder. Konsumenternas ökade efterfrågan på svenskt griskött har bidragit till att dagligvaruhandeln krokat arm med branschen genom olika initiativ, bland annat Handlingsplan Gris, för att lyfta den svenska grisproduktionen. Effekten är tydlig och syns inte minst genom en förstärkt svensk handelsbalans. I jämförelse med 214 har foderkostnaderna inom slaktgrisproduktionen minskat med,1 procent medan foderpriserna inom smågrisproduktionen ökat med i genomsnitt 1,4 procent. De genomsnittliga slaktgrispriserna, sett över hela 215, är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år medan smågrispriserna ökat med 2,6 procent. Sammantaget innebär utvecklingen en ackumulerad marginalförsvagning med 7,3 procent inom slaktgrisproduktionen och en ackumulerad marginalförstärkning inom smågrisproduktionen med motsvarande 3,3 procent mot 214. Nötkött Kina och Hongkong fortsätter att vara tillväxtmotorn när det gäller världshandeln med nötkött. Under 216 är USDAs prognos att importen ökar med närmare 17 respektive 11 procent i Kina och Hongkong. Värt att notera är att Kina från och med 215 är en större handelsaktör än Hongkong, vilket föranleds av att ledande exportaktörer i allt större utsträckning får direkt access till den kinesiska marknaden. I samband med att Turkiet återigen öppnat för import av levande nötkreatur från EU finns förhoppningar om att trycket på EU:s inre marknad skall minska. Exportstatistiken för de tre inledande kvartalen 215 visar en kraftig uppgång av exporten till Turkiet. Trenden med minskad slakt av kalv håller i sig och har under året minskat med 12,2 procent i jämförelse med föregående år. En konsekvens av situationen är att priset på förmedlingskalvar har stigit med närmare 29 procent sedan årsskiftet och att specialiserade uppfödare av mellankalv har svårare att få tag på djur till attraktiva prisnivåer. Slakten av kor ökar med 1,2 procent under perioden. Samtidigt signalerar inte nivåerna en omfattande utslaktning men effekterna av kommande installningsperiod syns inte fullt ut i slaktstatistiken. En fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött präglar de inledande nio månaderna av 215. Det genomsnittliga avräkningspriset har stigit med 19 procent i jämförelse med föregående år och den svenska noteringen ligger högst inom EU vid en jämförelse för vecka 48. Priset på kalvar har följt med i prisutvecklingen och ligger närmare 21 procent högre under 215 i jämförelse med föregående år medan foderpriserna ligger 3 procent lägre. Sammantaget innebär situationen en ackumulerad marginalförstärkning motsvarande 114 procent mot 214. Får och lamm 214 förändrades EU:s handelsbalanser av fåroch lammkött markant men det finns tecken på att förhållandena börjar återgå till det normala, åtminstone vad gäller importen. Aktuell handelsstatistik visar att Hongkong, som tidigare utgjorde närmare 26 procent av EU:s får- och lammköttsexport, numera uppgår till 9 procent. Samtidigt ökar Nya Zeeland sin närvaro på den europeiska marknaden och perioden januari - augusti visar en ökad export med närmare 6 procent i jämförelse med samma period föregående år. Nya Zeeland kontrollerar i dagsläget 87 procent av exportmarknaden i EU vilket motsvarar 51 procent av Nya Zeelands totala exportvärde av får- och lammkött. Slakten av får minskade med 5,2 procent under januari - september i förhållande till samma period föregående år. Utvecklingen talar för en pågående besättningsuppbyggnad inom svensk lammproduktion och ligger i linje med en förstärkt marknadsbild för får- och lammkött i Sverige. Konsumtionen av får- och lammkött ökade med 3,5 procent under årets nio inledande månader men den stigande konsumtionstrenden möts av en ännu starkare importtrend. Som en konsekvens av detta har det svenskproducerade lammköttet en liten andel av den svenska totalmarknaden, idag uppgående till närmare 27 procent. Sjunkande priser på färdigfoder (-7,3 %) under perioden januari - september kombinerat med ett slaktpris som stigit med 9,4 procent har inneburit en kraftig ackumulerad marginalförstärkning i lammproduktionen i förhållande till januari - september föregående år. Lammarknadens säsongsmässiga karaktär innebär nu att avräkningspriserna stabiliseras på en lägre nivå under några veckor men den långsiktiga trenden vittnar tydligt om att dessa lågpunkter i marknaden får fäste på allt högre nivåer. 2 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

Gris - prognos 216 kanada 2-33,3% 1 88 1,9% 1 21,% 2 582 -,4% 2 979 1,7% 11 314 6,1% 9 49,7% usa 2 195 3,3% mexiko 96 2 37 4,3% 4,5% 454-9,6% 2 931 3 51-2,% 1,5% 58 2,7% 22 9 -,4% eu 2 33 -,9% 2 78 2,% ryssland 57 14 -,1% 56 5,2% kina 2 475 2 437 85,6% 4 1,% 1,% 5,3% 625 sydkorea vietnam 4,2% 1 857 1 69 2,% japan filippinerna 1,9% 1 25-1,6% 2 54 -,2% Brasilien Produktion Konsumtion Export Import 1 ton cwe 1 -tal.% % 1 år Globalt USDAs prognos för världsproduktionen av griskött lämnas i stort sett oförändrad under 216 i förhållande till innevarande år och förväntas uppgå till 112 miljoner ton. Den kinesiska motsvarigheten till Jordbruksverket rapporterar att minskningen av landets grisbesättning stagnerar. Sedan februari 213 har Kinas suggbesättning minskat med 12,4 miljoner djur till dagens nivå på motsvarande 38,8 miljoner suggor. Att den negativa produktionsutvecklingen nu mattas av förklaras av lägre foderkostnader och svagt ökande grispriser. Exempelvis uppgår kvoten mellan grisprisrespektive majsprisnotering i dagsläget till 8,3 vilket kan jämföras med break-even-nivån inom produktionen motsvarande 6,. Trots rådande ryska exportrestriktioner spår USDA att världshandeln av griskött kommer att öka med närmare 2 procent under 216. Andra aktörer såsom Mexiko, Sydkorea och Hongkong kompenserar mer än väl för frånvaron av rysslandsorienterade handelsströmmar. Men tillväxten i världshandeln kommer inte fördelas jämnt mellan dominerande grisköttsexportörer. USA förutspås stå för huvuddelen, främst genom sin etablerade handel med Mexiko. Figur 1. Fördelning av världens export av griskött. USA EU Kanada Brasilien Övriga 32.6% 32.1% 16.7% 8.% 1.6% Återhämtningen i den amerikanska grisproduktionen är utmärkande och går snabbare än vad USDA tidigare prognosticerat. En närmare analys av antalet levande födda grisar visar att USA inte bara återhämtat sig från tidigare PED-virusutbrott utan också har en förstärkt produktionsutveckling utifrån ett treårsperspektiv. Moderniseringen av den ryska grisproduktionen sker i en mycket snabb takt. Under en femårsperiod har produktionen ökat med närmare 35 procent. Investeringstakten är hög. Marknadsinformation från The Pig Site rapporterar om att mer än 5 nya suggplatser kommer att finnas på plats inom en fyraårsperiod. Den ökade inhemska produktionen går hand i hand med Rysslands konfrontativa handelspolitik och ambitioner om ökad självförsörjningsgrad. Men sannolikt motiveras inte bara Ryssland av självförsörjningsmål utan ser också möjligheter att bli en betydande exportör av griskött genom sina goda relationer med Kina. Den handelspolitiska låsningen mellan Ryssland och EU ser fortfarande inte ut att hitta någon lösning. Upprinnelsen, och den av Ryssland angivna orsaken, är att två döda vildsvin i början av 214 diagnosticerades med afrikansk svinpest (ASF) i Litauen, nära gränsen till Vitryssland. Ytterligare några fall har sedan dess identifierats i Polen och Lettland. Efter flera försök att lösa handelsdispyten genom bilaterala avtal med länder inom EU som inte drabbats av ASF, motsatte sig EU-kommissionen den typen av lösning med motiveringen att Ryssland måste öppna upp för handel med samtliga EU-länder. Figur 2. Utvecklingen för antalet levande grisar per kull i USA. 1.6 1.4 1.2 1 9.8 9.6 9.4 9.2 9 mars-maj juni-aug 212 sept-nov dec-feb mars-maj Levande per kull juni-aug 213 sept-nov dec-feb 9.53 mars-maj juni-aug sept-nov dec-feb mars-maj 214 215 1.39 juni-aug 3 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215 4 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% 3, 2,5 2, 1,5 1, 5 Figur 3. Rysslands produktionsutveckling av griskött och importen i relation till konsumtionen. Import i relation till konsumtion Produktion (1 ton) % 21 211 212 213 214 215 216 prognos (okt) Marknadsbalansen inom EU Trots vikande avräkningspriser för griskött inom EU förväntas Under årets inledande sex månader växte EU:s grisköttsexport produktionen att stiga med 2,7 procent i jämförelse med 214 och med 15 procent i förhållande till samma period föregående år, prognosen för 216 visar på en ökning med,5 procent. Av naturliga skäl kan inte EU:s grisköttsproducenter anpassa produktions- ökat direktexporten till Kina med 52 procent. På grund av hård- främst genom framgångsrik handel i Asien där EU bland annat volymerna efter marknadsläget utan justeringar sker med relativ nande konkurrens från bland annat USA och Brasilien är prognosen att den positiva utvecklingen avmattas något och landar på kraftig eftersläpning. Spanien bidrar i stor utsträckning till att EU:s produktionsnivåer är så höga i ett så pressat marknadsläge. 2 62 tusen ton vid slutet av 215, en ökning med 7,5 procent. Vid den senaste djurräkningen i juni framkom att Spanien ökat Inför 216 spår EU-kommissionen en fortsatt exportökning med sin suggbesättning med 15 djur eller 5,1 procent. Överlag 3 procent, där den asiatiska marknaden får allt större betydelse. sker också produktivitetförbättringar bland EU:s grisproducenter, Även om de ryska sanktionerna delvis skulle lyftas tror kommissionen att den ryska marknaden får marginell betydelse eftersom exempelvis ökar antalet producerade slaktsvin per sugga allteftersom ny genetik presenteras. Det gör det ibland svårt att göra prognoser. Till exempel så prognosticerades den svenska slakten att sörjningsgrad. Prisbilden på griskött inom EU förväntas vara fort- Ryssland kraftigt utökat sin inhemska produktion och självför- minska med 3,5 procent under 215 men hittills visar utvecklingen på en ökning av antalet slaktade djur med,5%. er och begränsad tillväxtpotential på exportmarknaden. satt pressad under 216 med bakgrund av ökade produktionsnivå- Tabell 1. Marknadsbalansen för griskött inom EU-28 (1 ton cwe). EU 28 % förändring 212 213 214 prel 215 prognos 216 prognos 16/15 prognos Nettoproduktion 22 518 22 359 22 799 23 418 23 533,5% Import 19 16 15 15 15 4,% Export 2 154 2 21 1 918 2 62 2 124 3,% Konsumtion Konsumtion per capita* (kg) 2 384 31,4 2 173 31 2 895 32 21 371 32,7 21 424 32,7,3%,% Självförsörjningsgrad 111 111 19 11 11,2% Källa: EU-kommissionen (oktober) Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige En jämförelse av prisutvecklingen i Sverige, Danmark och Tyskland uppvisar anmärkningsvärda skillnader. I spåren av Rysslands handelssanktioner har Sverige som få andra grisproducerande länder inom EU kunnat uppvisa en förstärkning av avräkningspriset under hela 215, både för smågrisar och slaktgrisar. Det är uteslutande en förstärkt hemmamarknad som bidragit till den sit- 18 17 16 15 14 13 12 11 1 Vecka 47 49 51 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 214 215 uation som råder. Konsumenternas ökade efterfrågan på svenskt griskött har bidragit till att dagligvaruhandeln krokat arm med branschen genom olika initiativ för att lyfta den svenska grisproduktionen. Effekten är tydlig och syns inte minst genom en förstärkt svensk handelsbalans. Figur 4. Genomsnittliga marknadspriser för slaktsvin, klass E, i kronor per kilo. Sverige Tyskland Danmark Källa: SCB * Priserna avser slaktpris inkl. intransportkostnad till slakteri. Genomsnittlig intransportkostnad för Sverige beräknas till,49 kr / kg. Medelpriset är vägt och baseras på de uppgifter som de största slakterierna rapporterar in till EU, från Sverige via Jordbruksverket. 5 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215 6 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

Den svenska grisslakten är i stort sett oförändrad under årets första nio månaderna i jämförelse med samma period föregående år. Importen fortsätter att minska (-6,8%), i synnerhet är det Tyskland och Danmark som fortsätter att tappa marknadsandelar i Sverige. Samtliga varukategorier av importerat griskött minskar men volymmässigt är det kategorin benfritt som minskar mest. Den svenska exporten minskar med 15,6 procent under årets första nio månader i förhållande till samma period föregående år. Utvecklingen är en naturlig följd av en mer lönsam avsättning av produkter på hemmamarknaden i kombination med en ökad prispress i handeln med griskött. Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött (ton vara med ben) i Sverige. Sverige jan - sept 215 perioden (%) Antal slaktade grisar (1 -tal) 1 937,5,51 Export (ton) 19 254-15,6 Övriga 6 52-29 Polen 5 639 1 Nya Zeeland 2 461-24,2 Danmark 1 718 5 Lönsamhetsindikator I jämförelse med 214 har foderkostnaderna inom slaktgrisproduktionen minskat med,1 procent medan foderpriserna inom smågrisproduktionen ökat med i genomsnitt 1,4 procent. De genomsnittliga slaktgrispriserna är i stort sett oförändrade i jämförelse med föregående år medan smågrispriserna ökat med 2,6 procent. Sammantaget innebär utvecklingen en marginalförsvagning med 7,3 procent inom slaktgrisproduktionen och en marginalförstärkning inom smågrisproduktionen med motsvarande 3,3 procent mot 214. Italien 481-62 Import 95 581-6,8 Tyskland 38 375-7 Danmark 27 771-18 Övriga 12 92 Nederländerna 5 897 12 Finland 4 536 29 Källa: Jordbruksverket och SCB. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Figur 5. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg 21 211 212 213 214 215 levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. 7 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215 8 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

Nöt - prognos 216 11 671 2,4% 11 389 4,9% usa 37-1,3% kanada 1 1 6,3% 1 381-11,4% 9 6 1,9% 7 89,3% 1 775 9,2% 7 56,3% 7 62,1% eu 37,% 31 3,3% 2 25-1,1% 735 5,% ryssland 2 325 5,7% 4 5 7,1% 2 175 8,8% indien 7 16,7% 7 45 1,4% 6 785,5% kina hong kong 5 11,1% sydkorea 454 13,5% japan 727-1,8% 2 415-3,8% 2 68-2,2% 265 15,2% Brasilien 395 9,7% uruguay argentina Produktion Konsumtion Export Import 1 ton cwe 1 -tal.% % 1 år 2 222-11,2% 1 544-15,3% australien nya zeeland 598 1,4% Globalt USDA spår i sin senast uppdaterade prognos att den globala nötköttsproduktionen kommer att öka med 1,3 procent under 216 till motsvarande 59,2 miljoner ton. USA, Brasilien och Indien förväntas alla att öka produktionen under 216 vilket kompenserar för det australiensiska produktionsbortfallet som förväntas uppstå då landets nötköttsproduktion går in i en fas av besättningsåterbyggnad. Världshandeln med nötkött beräknas växa med 3,4 procent till 9,9 miljoner ton under 216 vilket är i paritet med 214 års nivå. Sedan i maj har Kina återigen öppnat upp för handel med brasilianskt nötkött som tidigare varit sanktionerat på grund av ett BSE-fall som påträffades under 21. I ljuset av Australiens nedjusterade produktions- respektive exportprognos öppnas möjligheter för Brasilien att vinna marknadsandelar på den så viktiga asiatiska marknaden och Brasiliens exportutsikter skruvas också upp med närmare 9 procent av USDA. Kina och Hongkong fortsätter att vara tillväxtmotorn när det gäller världshandeln med nötkött. Under 216 är USDAs prognos att importen ökar med närmare 17 respektive 11 procent i Kina och Hongkong. Värt att notera är att Kina från och med 215 är en större handelsaktör än Hongkong vilket föranleds av att ledande exportaktörer i allt större utsträckning får direkt access till den kinesiska marknaden. Sydkorea är ett annat land som spås en kraftig importtillväxt under 216, sannolikt på grund av att amerikansk nötköttsexport till Kanada och Mexiko stagnerar vilket innebär ett ökat fokus på den redan etablerade sydkoreanska marknaden. Figur 6. Kinas respektive Hongkongs importutveckling (1 ton cwe) samt Kinas import av nötkött i förhållande till konsumtionen. 8 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 216 prognos (okt) Import (Kina) Import (Hong Kong) Import (Kina) - procentuell andel av konsumtion 1.% 9.% 8.% 7.% 6.% 5.% 4.% 3.% 2.% 1.%.% Marknadsbalansen inom EU Enligt EU-kommissionen har slakten av nötkreatur, uttryckt i ton, ökat med närmare 2 procent under perioden januari - augusti i jämförelse med samma period föregående år. En ökning av antalet slaktade kor och kvigor inom EU28 under perioden på mellan 5 och 6 procent har en nära koppling till prisbilden på mjölkmarknaden. En överblick av slaktutvecklingen i olika EU-länder visar stora skillnader, i synnerhet avseende slakten av kor. Djurräkningen som genomfördes i december 214 och juni 215 ger 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % -1% -2% -3% -4% Belgien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Kroatien Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen stöd för en pågående besättningsuppbyggnad inom mjölkproduktionen på exempelvis Irland och i Nederländerna vilket bekräftas genom en lägre utslaktning av kor. De höga slakttalen som kan observeras i bland annat Rumänien och Estland följer av en kraftig uppbyggnad av ländernas mjölkkobesättningar under 214, men de ryska handelssanktionerna har tvingat fram en kraftig nedmontering av djurantalet. EU-kommissionen spår att effekterna av de låga mjölkpriserna kommer att synas även under 216 genom ökad utslaktning och höjer därför produktionsprognosen för nötkött med,6 procent under 216. Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien Figur 7. Förändringen i antalet slaktade kor, kvigor, tjurar och stutar inom utvalda EU-länder mellan januari-september 215 och samma period föregående år. Kviga Ko Tjur och stut Källa: Eurostat 9 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215 1 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

EU är traditionellt nettoexportör av nötkött, men mellan åren 23-29 var EU nettoimportör vilket berodde på ett ökat inflöde av nötkött från Sydamerika. BSE-krisen satte negativa avtryck på EU:s möjligheter att exportera till vissa destinationer under många år. Periodvis har även exporten av levande nötkreatur till Turkiet varit stoppad av sanitära regler i landet, vilket gett avtryck i EU:s handelsbalans då denna export vanligtvis är betydelsefull. I samband med att Turkiet återigen öppnat för import av levande nötkreatur från EU finns förhoppningar om att trycket på EU:s inre marknad ska minska. Exportstatistiken för de tre inledande kvartalen 215 visar en kraftig uppgång av exporten till Turkiet och utgör i dagsläget, tillsammans med Libanon, EU:s viktigaste handelspartner med en marknadsandel motsvarande cirka 9 procent vardera. Med bakgrund av detta höjer EU-kommissionen exportutsikterna inför 216 till motsvarande 226 ton, en ökning med 3 procent. Importen av nötkött till EU lämnas närmast oförändrad under 216. Under de tre senaste åren märks en tydlig trend av att dominerande handelspartners som Brasilien, Uruguay, Australien med flera i större utsträckning styr sina handelsflöden till den asiatiska marknaden. Det nyligen undertecknade handelsavtalet mellan Australien och Kina understryker den utvecklingen. Fortsatt höga världsmarknadspriser skapar också incitament till att långsiktigt bygga upp nötköttsbesättningarna i dominerande exportländer vilket kan innebära en dämpande effekt på världshandeln enligt EU-kommissionen. Tabell 3. Marknadsbalansen för nötkött inom EU-28 (1 ton cwe). EU 28 % förändring 212 213 214 prel 215 prognos 216 prognos 16/15 prognos Nettoproduktion 7 78 7 393 7 549 7 683 7 731,6% Import 275 34 37 31 34 1,% Export 21 161 27 219 226 3,% Konsumtion (tot) Konsumtion per capita (kg) 7 773 1,7 7 536 1,4 7 65 1,5 7 765 1,7 7 89 1,7,6%,4% Självförsörjningsgrad (%) 11 1 1 11 11,1% Källa: EU-kommissionen (oktober) Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Figur 8. Fördelningen av den polska importen av nötkött per varukategori samt den total importutvecklingen 212-215 uttryckt i ton produktvikt 16 14 12 1 8 6 4 2 Jan-12 Apr-12 Jul-12 Okt-12 Jan-13 Beredda produkter Apr-13 Jul-13 Saltat, torkat, rökt Färskt styckat (benfritt) Fryst styckat (benfritt) Färskt styckat (med ben) Fryst styckat (med Färskt (hela/halva) Källa: Eurostat. ben) Okt-13 Jan-14 Apr-14 Jul-14 Okt-14 Fryst (hela/halva) Jan-15 Apr-15 Jul-15 Tabell 4. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött (ton vara med ben)i Sverige. Sverige jan - sept 215 perioden (%) Antal slaktade nötkreatur (1 tal) Källa: Jordbruksverket och SCB. 317,6, Kalv 16,5-12,2 Tjur 135,6,6 Stut 24,6 -,6 Ko 96,3 1,8 Kviga 44,5 -,2 Export 12 463 16,7 Tyskland 6 32 37 Finland 2 42-5 Övriga 1 579-5 Danmark 1 322 53 Belgien 438-29 Import 14 71 2,9 Irland 23 816-8 Tyskland 19 158-13 Nederländerna 18 111-2 Polen 15 834 47 Övriga 1 68 3 Danmark 8 68 13 Brasilien 2 312-17 Antalet slaktade nötkreatur uppgick till 317 6 djur under perioden januari - september vilket är i paritet med föregående år. Trenden med minskad slakt av kalv håller i sig och har under året minskat med 12,2 procent i jämförelse med föregående år. Ett större antal producenter, i synnerhet mjölkproducenter, väljer att slutgöda sina kalvar som ett komplement till vikande lönsamhet inom mjölkproduktionen. Höga avräkningspriser för slakt av ungnöt i kombination med låga foderkostnader är faktorer som inverkar på beslutet. En konsekvens av situationen är att priset på förmedlingskalvar har stigit med närmare 29 procent sedan årsskiftet och att specialiserade uppfödare av mellankalv har svårare att få tag på djur till attraktiva prisnivåer. Slakten av kor ökar med 1,2 procent under året vilket sannolikt är en konsekvens av svag lönsamhet inom mjölkproduktionen. Samtidigt signalerar inte nivåerna en omfattande utslaktning men effekterna av kommande installningsperiod syns ännu inte fullt ut i slaktstatistiken vilket kan komma att leda till en högre utslaktningstakt. Den svenska exporten av nötkött ökade under januari - september med 16,7 procent i jämförelse med samma period föregående år. Tyskland, Danmark och Finland utgör hela 81 procent av den svenska nötköttsexporten. Det är framförallt charksegmentet som utmärker sig med en tillväxt på 36 procent under perioden och en exportvolym om 6 361 ton, närmare hälften av totalexporten av nötkött. Importen av nötkött ökade med 2,9 procent under de nio inledande månaderna i förhållande till samma period tidigare år. Medan dominerande marknadsaktörer såsom Irland, Tyskland och Nederländerna har en negativ handelsutveckling, utmärker sig i synnerhet Polen med en tillväxt motsvarande 47 procent under året. En stark hemmamarknad bidrar i viss utsträckning till att tränga ut importerade färska och frysta styckningsdetaljer, i synnerhet styckningsdelar med ben, medan tillväxttakten för importerade chark och andra beredda produkter är fortsatt hög. En närmare analys av den polska importen visar att framgångarna på den svenska marknaden huvudsakligen består i stärkta marknadsandelar inom kategorierna färskt och fryst benfritt nötkött. Med tanke på överrepresentationen av svenskt nötkött i butikerna är det sannolikt att det polska köttet hamnar i offentliga kök och i restaurangsektorn. Att de tyska och irländska marknadsandelarna fallit med 13 respektive 8 procent under 215, till fördel för en stark polsk marknadstillväxt, finner sin förklaring vid en jämförelse av prisbilden för nötkött mellan länderna. Den polska prisnoteringen ligger 25 procent lägre än den svenska noteringen och 17 procent lägre än den tyska och irländska. Lönsamhetsindikator En fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött präglar de inledande nio månaderna av 215. Det genomsnittliga avräkningspriset har stigit med 19 procent i jämförelse med föregående år och den svenska noteringen ligger högst inom EU vid en jämförelse för vecka 48. Priset på kalvar har följt med i prisutvecklingen och 45. 4. 35. 3. 25. 2. 15. 1. 5.. 21 211 212 213 214 215 ligger närmare 21 procent högre under 215 i jämförelse med föregående år medan foderpriserna ligger 3 procent lägre. Sammantaget innebär situationen en ackumulerad marginalförstärkning motsvarande 114 procent mot 214. Figur 9. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt. Kalv Foder Nötkött Avser 16 månaders mjölkrastjur, 3 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Källa: Bearbetning av Gård och Djurhälsan 11 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215 12 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

Lamm - uppdaterad prognos 215 Källa: FAO 37 324,6%,7% 22-18,5% 8 SYDAMERIKA -2,% 1 28 92 1,8%,2% eu 26-27,8% afrika 3 11 1,2% 15-3,8% 3 95 1,1% 37 2,8% 29-6,5% 4 266 4 13 1,%,4% Produktion Konsumtion Export Import 1 ton cwe 1 -tal.% % 1 år 51 18,6% 321 1,9% 4 178 1,2% 4 45 -,1% 2,% kina ASIEN EXKL. KINA 272-16,8% 558 152-3,% 477 61,7% -,8% australien 1,% 34 1,% 45 48,3,4% -1,5% 4,% nya zeeland Globalt Figur 1. Fördelning av världens import av fåroch lammkött 215. Figur 11. Fördelning av världens import av fåroch lammkött 215. FAO spår en svag global produktionstillväxt för får- och lammkött under 215 och världsproduktionen beräknas landa på närmare 14 miljoner ton. Förväntningar om att den australienska och nya zeeländska produktionen skulle minska kraftigt under innevarande år infriades inte i samma omfattning. Torra klimatförhållanden med försämrade betesbetingelser i Australien som följd och konkurrens med expanderande mjölkbesättningar i Nya Zeeland har gett upphov till en större slakt än tidigare prognoser. Inför 216 spår branschföreträdare i både Australien och Nya Zeeland en kraftigt minskad produktion till följd av besättningsåterbyggnad, något som tidigare förväntats ske redan under 215. Med bakgrund av Australien och Nya Zeelands totala dominans i världshandeln med får- och lammkött, faller det sig logiskt med en mer dämpad världsmarknad under 216. Nya Zeeland och Australien förväntas minska exporten med 8 respektive 4,4 procent. Effekterna syns främst genom minskade exportvolymer på den asiatiska marknaden, i synnerhet Kina. Produktionen av får- och lammkött växer med cirka 2,4 procent per år i Kina medan konsumtionstillväxten är närmare 3,4 procent. Under 214 påverkade förhållandet mellan utbud och efterfrågan prisbilden kraftigt vilket dels medförde en ökad import från Australien och Nya Zeeland men också att inhemska producenter fick incitament att öka produktionen. En minskad får- och lammköttsexport till Kina under 216 följer av en förstärkt inhemsk produktion inom landet som är prismässigt konkurrenskraftig med nya zeeländsk och australiensisk importvara. Kina Asien exkl. Kina Afrika EU Australien Nya Zeeland Sydamerika Övriga Källa: FAO, MLA och Beef+Lamb economic service. % 5% 4% 3% 49% 49% 2% -12% Kina Asien exkl. Kina Afrika EU Australien Nya Zeeland Sydamerika Övriga Källa: FAO 28.3% 33.4% 3.% 15.6%.1%.4%.8% 18.4% 13 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215 14 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Slakten av får minskade med 5,2 procent under januari - september i förhållande till samma period föregående år. I kombination med stigande djurantal vid djurräkningen i december 214, talar utvecklingen för en pågående besättningsuppbyggnad inom svensk lammproduktion och ligger i linje med en förstärkt marknadsbild av får- och lammkött i Sverige. Konsumtionen av får- och lammkött ökade med 3,5 procent under årets nio inledande månader men den stigande konsumtionstrenden möts av en ännu starkare importtrend. Som en konsekvens av detta har det svenskproducerade lammköttet en liten andel av den svenska totalmarknaden, idag uppgående till närmare 27 procent. Slaktutvecklingen för lamm är svagt stigande sett över året (+1,2%). En växande konsumtion av lammkött och en ändrad prisbild sett över året har bidragit till att fördelningen mellan våroch höstlamm har ändrats. Under 2 slaktades 6 procent av lammen under perioden augusti - december och 28 procent under perioden mars - juli. År 214 är motsvarande siffror 55 procent i augusti - december och 33 procent i mars - juli. Marknadsbalansen inom EU 25 2 Figur 12. Fördelning av antalet slaktade lamm över året under perioden 2-214. Även om EU-kommissionen spår en produktionstillväxt av får- och lammkött motsvarande,4 procent under 216 är utvecklingen högst varierande mellan de olika EU-länderna. Djurräkningen i december 214 visade en ökning av EU:s fårbesättning med 32 djur, främst genom en ökning i Storbritannien (+1 ) och Rumänien (+27 ). Spanien och Grekland däremot minskade besättningarna med 67 respektive 28 djur. 214 förändrades EU:s handelsbalanser av får- och lammkött markant men det finns tecken på att förhållandena börjar återgå till det normala, åtminstone vad gäller importen. Under 213-214 ökade den asiatiska efterfrågan på får- och lammkött dramatiskt. Följden blev att Nya Zeeland och Australien styrde om större andel av sina exportvolymer till den asiatiska marknaden. Svaga betesbetingelser och omfattande utslaktning av den australiensiska fårbesättningen efterföljande år punkterade EU:s exportambitioner i framförallt Hongkong. Aktuell handelsstatistik visar att Hongkong, som tidigare utgjorde närmare 26 procent av EU:s får- och lammköttsexport, numera uppgår till 9 procent. Samtidigt ökar Nya Zeeland sin närvaro på den europeiska marknaden och perioden januari - augusti visar en ökad export med närmare 6 procent i jämförelse med samma period föregående år. Nya Zeeland kontrollerar i dagsläget 87 procent av exportmarknaden i EU vilket motsvarar 51 procent av Nya Zeelands totala exportvärde av får- och lammkött. 1 -tals ton 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 mars - juli jan - feb aug - dec Källa: JV Tabell 5. Marknadsbalansen för lammkött inom EU-28 (1 ton cwe). EU 28 % förändring 212 213 214 prel 215 prognos 216 prognos 16/15 prognos Nettoproduktion 91 883 88 893 897,4% Import 19 2 188 19 193 1,5% Export 25 36 32 24 24-1,% Konsumtion (tot) Konsumtion per capita (kg) 1 67 1,9 1 47 1,8 1 36 1,8 1 59 1,8 1 66 1,8,6%,4% Självförsörjningsgrad (%) 87 88 88 87 87 -,2% Källa: EU-kommissionen (oktober) 15 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215 16 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

Exporten av svenskt lammkött har en fortsatt positiv trend i förhållande till föregående år. Exporten utgör i dagsläget 11,7 procent av totalproduktionen. I synnerhet präglas utvecklingen av en framgångsrik handel med Finland och utgörs främst av färskt eller fryst benfritt lammkött. Frågetecken finns hur vida den svenska lammexporten till Finland utgörs av reexport av nya zeeländskt kött men det finns inga uppgifter i tillgänglig handelsstatistik som stödjer detta. Även importen ökar för samma period. Nya Zeeland och Irland ökade sin export med 19 respektive 2 procent i jämförelse med januari - september föregående år. Tabell 6. Slaktutveckling och handelsflöden (ton vara med ben) av får och lamm i Sverige. Sverige jan - sept 215 perioden (%) Antal slaktade får (1 -tal) Antal slaktade lam (1 -tal) 19,6-5,2% 149,1 1,4% Export 41 5,2% Finland 342 68% Övriga 49 6% Norge 9-42% Import 949 5,7% Övriga 2 971 % Irland 2 596 2% Nya Zeeland 2 531 19% Belgien 87 % Tyskland 44-42% Källa: Jordbruksverket och SCB. Lönsamhetsindikator Sjunkande priser på färdigfoder (-7,3 %) under perioden januari - september kombinerat med ett slaktpris som stigit med 9,4 procent har inneburit en kraftig marginalförstärkning i lammproduktionen i förhållande till januari - september föregående år. Lammarknadens säsongsmässiga karaktär innebär nu att avräkningspriserna stabiliseras på en lägre nivå under några veckor men den långsiktiga trenden vittnar tydligt om att dessa lågpunkter i marknaden får fäste på allt högre nivåer. Samtidigt fortsätter pristopparna bli allt högre vilket sammantaget ger uttryck för en förstärkt marknadsbild för svensk lammproduktion men också att produktionen går i otakt med konsumtionen, vilket bekräftas av den ökande importen. 6 5 4 6. 5. 4. Figur 13. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. 3 3. 2 1 2. 1.. Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg 21-1 21-14 21-27 21-4 211-1 211-14 211-27 211-4 212-1 212-14 212-27 212-4 213-1 213-14 213-27 213-4 214-1 214-14 214-27 214-4 215-1 215-14 215-27 215-4 Bearbetning av Magnus Jönsson. 17 LRF 215 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 215

Utgivare: LRF 215 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson Korea Grafiska Foto: Charlotte Andersson, Ola Ekstrand, Louise Nelson, Ulf Palm, Jan Petersson, Pernilla Salevid, Ester Sorri, Maria Walraven och Anders Wirström