2014 ÅRSREDOVISNING LULEKRAFT AB 556195-0576 RÄKENSKAPSÅRET: 2014-01-01 2014-12-31
Producerad av Yours kommunikationsbyrå i samarbete med Lulekraft. Foto Tomas Bergman Tryck Lule Grafiska
STYRELSEN OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN AVGER FÖLJANDE ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL Vd har ordet 5 Nya människor och ett nytt arbetssätt 6 Verksamheten i sammandrag 8 Förvaltningsberättelse 10 Resultaträkning 12 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys 16 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 17 Noter 18 Underskrifter 23 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
4
VD HAR ORDET En mild vinter och stabil produktion präglar 2014 Året kännetecknas av produktion enligt budget, förutom första kvartalet då gasleveranserna reducerades något till följd av stålkonjunkturen. Gasleveranserna över året blev 10 procent lägre än budget. Den låga konjunkturen bidrog till fortsatt låga elpriser och ett kraftigt prisfall på olja under hösten. Året kännetecknas också av en mycket mild vinter. Totalt hade året 15 riktigt kalla dygn, kallare än -15 C, vilket minskade årsbehovet av fjärrvärme. Kraftvärmeverkets ångpanna var i drift 8 147 timmar (93,0 %) och elkraft producerades under 7 562 timmar (86,3 %) av årets alla timmar. Stopptiden på ångpannan var 613 timmar (7,0 %), varav 437 timmar (5,0 %) planerade stopp och 176 timmar (2,4 %) akuta stopp. Stopptiden för produktionen av elkraft var 1 198 timmar (13,7 %), varav 516 timmar (5,9 %) planerade stopp och 682 timmar (2,4 %) akuta stopp. Haveriet på elskenan stod för huvuddelen av den akuta stopptiden med sina 504 timmar. Produktionen 2014 var något högre än 2013. Totalt tillförd energi blev 1 937 (1833) GWh. Under året har 1 869 GWh gas förbränts, 114 GWh mer än 2013. Förbrukningen av olja blev 68 (78) GWh. Den levererade energin blev 1 392 (1 342) GWh. Leveranserna av fjärrvärme till Luleå Energi blev 775 (785) GWh. Levererad elkraft på nätet blev 508 (465) GWh. Priset på elkraft var lågt över året, vilket tydligt visar sig i vår årsomsättning. Priset på olja var 15 procent lägre än budget. De totala intäkterna blev 300,5 MSEK, 3,5 MSEK mer än 2013. De större investeringsobjekt som genomfördes under året var bygget av en kvävgasledning från SSAB, nya fläktvingar till blandgasfläkten, ny säkerhetsventil och styrskåp till ångpannan, ny magnetiseringsutrustning till generatorn samt ny ångreglering efter ångturbinen. Vidare beviljades investeringen för turbinrevision 2015 som påbörjades, men genomförandet sker först sommaren 2015. Omfattningen av årets revisionstopp var mindre omfattande än ett normalår, både mätt i pengar och arbetsinsats. Lulekraft uppfyller alla åsatta tillstånd för att bedriva verksamhet enligt miljödomstolens beslut med tillhörande begränsningar i form av rikt- och gränsvärden. Systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid har tillämpats. Lulekraft kommer att redovisa utsläppsrätter till myndigheterna enligt godkänd deklaration. Jonny Karlsson, vd Lulekraft 5
NYA MÄNNISKOR OCH ETT NYTT ARBETSSÄTT Lulekrafts nya ledningsgrupp har en klar bild av vad de vill åstadkomma. Och hur de ska nå dit. Med utgångspunkt i ett modernt ledarskap lägger Sofie Nikas, Stefan Wiklund, Jennie Hellman och Linus Alström grunden för ett öppet arbetsklimat och i förlängningen ännu nöjdare kunder och medarbetare. Lulekraft har gjort en generationsväxling i ledningsgruppen, som nu tillsammans med vd Jonny Karlsson ska fortsätta utveckla familjen på Lulekraft. Det handlar inte om några radikala förändringar, utan en organisk utveckling av en tillåtande och öppen kultur. Genom att fokusera på sammanhållning, respekt, delaktighet och engagemang hoppas de kunna skapa nya verksamhetsfördelar och bibehålla företagets attraktionskraft som arbetsgivare. Vi vill skapa en struktur som främjar medarbetarskap och även ger utrymme för mjuka frågor. En god arbetsplatskultur förutsätter engagerade medarbetare och det har Lulekraft gott om, säger Sofie. Vi vill föra dialog med kunder och medarbetare, för att få nya idéer och förslag till förbättringar, säger Linus. Företaget står nu inför ett generationsskifte. Nya medarbetare tar också med sig nya synsätt. Här på företaget finns en stark omtanke om kollegorna. Nu arbetar ledningsgruppen på att utöka denna omtanke över avdelningsgränserna för att det inte ska vara en vi- och dom -känsla mellan avdelningarna. Dagens ungdomar stannar inte på en arbetsplats i 30-40 år, de vill uppleva nya saker. Trots att vi historiskt har haft en låg personalomsättning måste vi vänja oss vid att få en högre omsättning av människor. Samtidigt ska vi vara en så attraktiv arbetsgivare att vi gör det svårt för dem att sluta, säger Stefan. Sen ska vi också komma ihåg att vår verksamhet är ganska komplex så det tar några år innan man kan allt. Det gör det ännu viktigare att behålla våra medarbetare. Jennie Hellman, chef mek/underhåll, Sofie Nikas, chef administration, Stefan Wiklund, chef produktion, Jonny Karlsson, vd och Linus Alström, chef el/instrument.
och installerar saker som vi kanske gör vart femte år. Självklart lyssnar vi på förslag som kommer fram, hur man kan göra saker bättre och då blir dessutom leverantörerna mer intresserade av att göra det lilla extra, säger Jennie. Ökad delaktighet är en av vägarna, till exempel en sådan enkel sak som att alla medarbetare känner till vad som händer inom företaget. Det uppnås genom att skapa en öppen och tillåtande kultur. På Lulekraft är det tillåtet att göra misstag. Vi har få driftsstopp som beror på misstag men de gånger det händer är det viktigare att lära sig något av det än att peka ut att någon gjorde fel, säger Stefan. Ledningsgruppen är tydlig med att alla medarbetare ska ha möjlighet att utvecklas i sin befattning. Faktum är att de flesta även är positiva till de ökade möjligheterna till att påverka sin arbetssituation. En konkret åtgärd som skapar mervärden är projektarbeten. På Lulekraft låter vi driftsmedarbetare som går skift frigöras för att jobba i olika projekt. Det ger god kunskapsspridning i hela organisationen samtidigt som det ger ökad förståelse för andras arbetsuppgifter och specifika utmaningar. Tidigare åkte cheferna på utbildningar och kurser. Nu skickar vi medarbetare som ska jobba med sakerna. Dels är det utvecklande för individen, dels sprids kunskapen snabbare till arbetskamraterna, säger Jennie. Ett starkt ledarskap är centralt för att bibehålla företagets framgångsrika arbete. Ledarfilosofin bygger på ett tydligt ledarskap samtidigt som man vill att medarbetarna själva ska hitta kreativa och innovativa lösningar. Detta sätt att delegera ansvar tillsammans med arbetsuppgifter ökar initiativförmågan och kreativiteten. Arbetet med att utveckla en ansvarskultur fortsätter och omfattar alla medarbetare och även samarbetspartners. Lulekraft har flera leverantörer med stort kunnande och det är viktigt att även ta lärdom av denna kunskap. Det är galet att tro att bara för vi är beställare så kan vi saker bäst. Vi har leverantörer som åker runt hela världen Ett verktyg för att skapa och behålla sammanhållning mellan de tre avdelningarna är sociala aktiviteter. Historiskt sett har detta alltid varit en del av företagskulturen, självklart är detta något som fortsätter. Det är inte alltid så att de sociala aktiviteterna sker på företagets initiativ, enskilda medarbetare ordnar olika aktiviteter till exempel fiskeresor, skidresor, bowling och gruppträning, vilket är jätteuppskattat. Eftersom många går skift får man möjligheten att träffa sin jobbarkompisar under avslappnade förhållanden, säger Sofie. Utöver att ta fram gemensamma styrdokument och avstämningspunkter för viktiga områden som säkerhetsfrågor, kommer ledningsgruppen under 2015 fortsätta verka för en företagskultur som främjar innovation och en vilja att ta tag i utmaningar på en gång. Genom att ta hand om den initiativkraft och det engagemang som finns i företaget kan verksamheten fortsätta utvecklas. 7
VERKSAMHETEN I SAMMANDRAG Belopp i Mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Från resultaträkningen Totala intäkter 300,5 297,0 301,7 365,1 445,3 Kostnader för bränsle 225,5 225,3 233,9 303,9 255,7 drift 53,5 51,3 47,6 46,2 39,4 Avskrivningar 14,0 11,9 10,7 10,4 5,2 Rörelseresultat efter avskrivningar 7,4 8,6 9,6 4,6-4,5 Finansnetto -3,3-3,8-3,4-3,7-1,6 Från balansräkningen Omsättningstillgångar 111,0 81,0 108,1 94,4 154,7 Anläggningstillgångar 124,2 118,3 108,1 99,3 103,0 Kortfristiga skulder 98,0 69,1 95,3 86,1 140,6 Bundet eget kapital 20,1 20,1 20,1 20,1 20,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 41 41 39 33 32 Lönekostnad 20,6 20,4 19,5 15,8 14,8 Taxeringsvärde 87,3 85,5 71,8 71,8 71,8 Tillförd energi till kraftvärmeverket (GWh) gas 1 870 1 755 1 884 1 881 1 783 olja 68 78 105 106 182 Summa tillförd energi 1 938 1 833 1989 1987 1965 Levererad energi från kraftvärmeverket (GWh) värme 775 785 841 776 864 elkraft 508 456 515 531 519 ånga 23 18 27 27 24 torkgas 86 83 91 88 88 Summa levererad energi 1 392 1 342 1 474 1 422 1 495 2010 Elkraft 36% 508 GWh 2014 8
2010 Torkgas 6% 86 GWh 2014 Ånga 2% 23 GWh 300,5 MKR I omsättning 2010 2014 41 Medarbetare 1 392 GWH LEVERERAD ENERGI 2014 2010 Värme 56% 775 GWh 2014 9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Lulekraft AB 556195-0576 får härmed avge Årsredovisning för 2014, bolagets 33:e räkenskapsår. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Ägarförhållanden Bolaget ägs till lika delar av Luleå Energi AB och SSAB AB. Verksamhet Lulekraft som togs i drift 1982 producerar elkraft, hetvatten, ånga och torkgas. Huvudbränslet i kraftvärmeverket är processgaser från SSAB EMEA i Luleå (masugns-, LD- och koksgas), vilka utgör mer än 95 procent av energibehovet ett normalår. Under årets kallaste dagar samt när processgaserna har lågt energivärde används olja för att fullgöra leveranskravet på hetvatten. Miljö All malmbaserad ståltillverkning behöver kol för reduktion av järnmalm. SSAB:s ståltillverkning i Luleå uppvisar en världsledande effektivitet avseende koldioxid. Lulekraft är en integrerad del av den malmbaserade ståltillverkningen i Luleå med syfte att nyttiggöra restenergier från SSAB:s processgaser. Alla andra bränslen i kraftvärmeverket skulle därför öka de totala utsläppen av koldioxid. Lulekraft nyttiggör energi som annars skulle motsvara stora mängder annat bränsle. Luleå har ett förnämligt koncept för fjärrvärme med låga priser och minsta möjliga miljöpåverkan. Lulekraft förbränner processgaser med lågt energiinnehåll och producerar elkraft, hetvatten till fjärrvärme, processånga och torkgas. Verksamheten medför god hushållning av energi i ett holistiskt perspektiv, där befintliga restenergier används till samhällets nytta. Skyddet av miljön är en viktig samhällsfråga. Företagets mål i miljöarbetet är att alltid ha en aktiv och framskjuten position i branschen. Genom ständiga förbättringar arbetar vi för att förädla energin så effektivt som möjligt. Lulekrafts miljöarbete bedrivs på ett öppet och sakligt sätt med tydliga och mätbara mål. Gasen som förbränns innehåller i huvudsak kolmonoxid och vid förbränning bildas koldioxid. Lulekraft har stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Lulekraft deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. För eldning av processgas erhåller Lulekraft utsläppsrätter för koldioxid från SSAB. Rökavgaserna har mycket låga svavelhalter och kvävehalter, bland de lägsta i landet. Miljövillkoren för Lulekraft är offentligt prövade och definitivt tillståndsgivna i september 2000. För att uppfylla det nya IPPC-direktivet i miljöbalken har en uppdatering av tillståndsvillkoren redovisats till Länsstyrelsen. Arbetet att minska oljeförbrukningen fortsätter. Förutsättningarna har förbättrats ytterligare genom det nya ägaravtalet där samkörning av gemensamma anläggningar möjliggjorts. Utsläppen övervakas kontinuerligt och mätningar genomförs regelbundet. Resultaten är offentliga och delges berörda myndigheter. Syftet med företagets miljöarbete är att säkra och utveckla verksamheten för minsta möjliga påverkan på omgivning och miljö. Arbetet omfattar utsläpp till luft och vatten, begränsning av buller, god hushållning av energi, hantering av restprodukter och kemikalier, riskanalyser samt beredskap mot miljöolyckor. Utsläppen är i de flesta fall betydligt lägre än de tillstånd Lulekraft har tilldelats av myndigheterna. Mätning och dokumentation av miljöinformation utförs enligt LCPdirektivet. Lulekraft har ett nätverk för att följa forskning och utveckling inom miljöområdet och deltar i flera projekt inom det branschspecifika utvecklingsarbetet. Lulekraft är medlem av PRISMA, ett forskningssamarbete som koordineras av MEFOS. Syftet är ökad kunskap inom energispecifika forskningen med metallurgisk anknytning. Vidare har företaget ett omfattande kontaktnät och kunskapsutbyte med andra företag i energibranschen. Företaget har ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje person. Vd Lulekraft 10
Resultat och ställning Belopp i Mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Totala intäkter 300,5 297,0 301,7 365,1 445,3 Balansomslutning 235,1 199,2 216,3 193,7 257,6 Kostnader för bränsle 225,5 225,3 233,9 303,9 405,2 Kostnader för drift 53,5 51,3 47,6 46,2 39,4 Avskrivningar 14,0 11,9 10,7 10,4 5,2 Rörelseresultat efter avskrivningar 7,4 8,6 9,6 4,6-4,5 Finansnetto -3,3-3,8-3,4-3,7-1,6 Avkastning totalt kapital 3,2 4,3 4,5 2,4-1,8 Avkastning på eget kapital % 14,0 16,5 22,9 3,6-23,9 Soliditet % 12,6 14,3 12,4 12,5 10,3 Antal anställda 41,0 41,0 39,0 33,0 32,0 Nyckeltalsdefinitioner framgår i not 20 (sid 22). De totala leveranserna av energi från kraftvärmeverket uppgick till 1 392 (1 342) GWh. Leveransen av hetvatten till Luleå Energi AB uppgick till 775 (785) GWh. Leveransen av elkraft till SSAB uppgick till 502 (450) GWh och till Luleå Energi AB 6 (6) GWh. Sammanlagd leverans av torkgas och ånga blev 109 (101) GWh. Av bränslet var 1 870 (1 755) GWh brännbar gas och 68 (78) GWh eldningsolja. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Den strategiska underhållsplanen omfattar de åtgärder som krävs för att klara hög och stabil produktion under den resterande avtalstiden. Vid revisionsstoppet 2014 genomfördes ett antal strategiska underhållsinsatser för att säkra långsiktigt hög och stabil produktion. I utvecklingsperspektivet kan nämnas att vi från 2012 deltar i PRISMA-projektet, ett forskningssamarbete inom stålbranschens metallurgi- och energiområde, projektet koordineras av Swerea Mefos. Vidare har LuleKraft en aktiv och engagerad roll i energibranschens nätverk ADV. Den 1 februari 2014 överlät Luleå Kommunföretag AB sina 50 procent av aktierna i Lulekraft till Luleå Energi AB. Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen reducerar bolagets soliditet till 11,8 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2-3 st. Förslag till vinstdisposition Belopp i tkr Till årsstämmans förfogande står --balanserad vinst 1 742 --årets resultat 2 990 Totalt 4 732 disponeras så att till aktieägarna utdelas -2 000 i ny räkning balanseras 2 732 11
RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not 2014 2013 Nettoomsättning 2 277 523 280 855 Övriga rörelseintäkter 3 23 009 16 159 300 532 297 014 Rörelsens kostnader Bränslekostnader -225 531-225 281 Övriga externa kostnader 5, 6-21 559-21 047 Personalkostnader 4-32 003-30 266 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -14 030-11 864 Rörelseresultat 7 409 8 556 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 7 75 91 Räntekostnader och liknande kostnader 8-3 346-3 928 Resultat efter finansiella poster 4 138 4 719 Resultat före skatt 4 138 4 719 Skatt på årets resultat 9-1 148-1 075 ÅRETS RESULTAT 2 990 3 644 12
BALANSRÄKNING Belopp i tkr Not 2014 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 10 1 876 1 717 Maskiner och andra tekniska anläggningar 11 107 507 114 091 Inventarier, verktyg och installationer 12 1 812 2 193 Pågående nyanläggning 13 12 959 149 124 154 118 150 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 14-147 - 147 Summa anläggningstillgångar 124 154 118 297 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 38 647 45 248 Övriga fordringar 1 879 824 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 15 639 14 674 56 165 60 746 Kassa och bank 54 812 20 205 Summa omsättningstillgångar 110 977 80 951 SUMMA TILLGÅNGAR 235 131 199 248 14
Belopp i tkr Not 2014 2013 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Bundet eget kapital Aktiekapital (200 000 aktier) 20 000 20 000 Reservfond 100 100 20 100 20 100 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 1 742 98 Årets resultat 24 832 3 644 4 732 3 742 Summa eget kapital 24 832 23 842 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 17 6 000 6 000 6 000 6 000 Avsättningar Övriga avsättningar 18 870 147 870 147 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 105 469 100 159 105 469 100 159 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 15 625 12 460 Leverantörsskulder 33 565 20 568 Skatteskulder 1 094 525 Övriga kortfristiga skulder 9 685 8 923 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 37 991 26 624 97 960 69 100 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 235 131 199 248 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar - 147 Pensionsåtagande kapitalförsäkring - 147 15
KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr 2014 2013 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 4 138 4 719 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 14 030 11 864 18 168 16 583 Betald skatt -1 148-1 075 Kassaflöde från den löpande verksamheten före 17 020 15 508 förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 4 580 24 602 Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder 26 566-28 397 Kassaflöde från den löpande verksamheten 48 166 11 713 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -20 034-22 542 Avyttring av materiella anläggningstillgångar - 482 Kassaflöde från investeringsverksamheten -20 034-22 060 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 125 000 20 000 Amortering av låneskulder -13 251-10 238 Lösen av lån -103 274 Utbetald utdelning till moderföretagets aktieägare -2 000-2 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 475 7 762 Årets kassaflöde 34 607-2 585 Likvida medel vid årets början 20 205 22 790 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 54 812 20 205 16
REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER Allmänna redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och Koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. Lulekraft tillämpar operationell leasing då företaget är juridisk person och inte upprättar någon koncernredovisning. Övergången till K3 har inte inneburit några förändringar av värderingar eller presentation i årsredovisningen, varken för 2013 eller 2014. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats utifrån anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Hänsyn har tagits till beräknat restvärde, fastställt vid anskaffningstillfället i då rådande prisnivå. Materiella anläggningstillgångar Byggnader Kraftvärmeverk Övriga inventarier Leasing - leasetagare Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. 25 år 5-10 år 3-10 år Operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Inkomstskatter Samtliga inhemska och utländska skatter som beräknas på företagets skattepliktiga resultat. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt eller avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. 17
NOTER 2014 2013 NOT 2 Nettoomsättning per rörelsegren Elförsäljning 136 448 146 081 Fjärrvärmeförsäljning 131 042 126 110 Ångleverans 7 332 5 987 Torkgas 2 701 2 677 Summa 277 523 280 855 NOT 3 Övriga rörelseintäkter Fr.o.m. 1 januari 1992 ska en miljöavgift erläggas på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. För Lulekraft beräknas avgiften för 2014 bli 2 266 tkr och ingår i bränslekostnaderna. Det totala avgiftsbeloppet från samtliga skattskyldiga återförs till de avgiftsskyldiga i proportion till deras andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. För Lulekrafts del beräknas återföringen bli 11 918 tkr, vilket redovisats bland övriga rörelseintäkter. NOT 4 Anställda och personalkostnader 2014 2013 Medelantalet anställda Kvinnor 7 5 Män 34 36 Totalt 41 41 Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 1 1 Män 4 4 Totalt 5 5 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare Kvinnor 2 2 Män 3 3 Totalt 5 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och vd 1 067 1 086 Övriga anställda 19 528 19 321 20 595 20 407 Sociala avgifter enligt lag och avtal inklusive löneskatt 6 761 6 642 Pensionskostnader för vd 327 326 Pensionskostnader för övriga anställda 2 552 2 108 Totalt 30 235 29 483 18
NOT 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer PwC 2014 2013 Revisionsarvode 115 103 Andra uppdrag - 12 Summa 115 115 NOT 6 Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal: Inom ett år (lokalhyra, gaskärl, billeasing) 480 - Mellan ett och fem år (lokalhyra, gaskärl, billeasing) 284 - Senare än fem år Summa 764 - NOT 7 Ränteintäkter och liknande intäkter Ränteintäkter, övriga 75 91 Summa 75 91 NOT 8 Räntekostnader och liknande kostnader Räntekostnader 3 346 3 928 Summa 3 346 3 928 NOT 9 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad 1 148 1 075 NOT 10 Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden 1 148 1 075 Vid årets början 50 860 49 930 Nyanskaffningar 346 930 Vid årets slut 51 206 50 860 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -49 143-48 987 Årets avskrivning enligt plan -187-156 Vid årets slut -49 330-49 143 Redovisat värde vid årets slut 1 876 1 717 Varav mark Ackumulerade anskaffningsvärden 600 600 Redovisat värde vid årets slut 600 600 19
NOTER NOT 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden 2014 2013 Vid årets början 444 721 419 719 Årets investeringar 6 763 25 731 Avyttringar och utrangeringar -729 451 484 444 721 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -330 630-319 708 Avyttringar och utrangeringar 247 Årets avskrivning -13 347-11 169-343 977-330 630 Redovisat värde vid årets slut 107 507 114 091 NOT 12 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 12 870 12 315 Årets investeringar 115 555 Avyttringar och utrangeringar 12 985 12 870 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -10 677-10 139 Avyttringar och utrangeringar - Årets avskrivning -496-538 -11 173-10 677 Redovisat värde vid årets slut 1 812 2 193 NOT 13 Pågående nyanläggningar och förskott materiella anläggningstillgångar Vid årets början 149 4 823 Omklassificeringar -149-4 823 Investeringar 12 959 149 Redovisat värde vid årets slut 12 959 149 NOT 14 Andra långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början 147 147 Reglerade fordringar -147 Redovisat värde vid årets slut - 147 20
2014 2013 NOT 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Miljöavgift 9 652 9 266 Energiavgift 2 526 2 165 Utbytesleverans 204 246 Övriga poster 3 259 2 997 Summa 15 641 14 674 NOT 16 Eget kapital i ingångsbalansräkning Aktie- Reserv- Fritt eget Summa kapital fond kapital eget kapital Vid årets början 20 000 100 3 742 23 842 Årets resultat 2 990 2 990 Utdelning -2 000-2 000 Vid årets slut 20 000 100 4 732 24 832 NOT 17 Ackumulerade överavskrivningar Obeskattade reserver 6 000 6 000 Summa 6 000 6 000 NOT 18 Övriga avsättningar (Kapitalförsäkring) Avsättningar som gjorts under året 870 147 Redovisat värde vid årets utgång 870 147 NOT 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner inkl. sociala avgifter 4 460 4 409 Löneskuld inkl. sociala avgifter 1 178 1 146 Övriga sociala avgifter 178 201 Elcertifikat 668 617 Leverantörsskulder 30 852 19 649 Övriga poster 655 600 37 991 26 622 21
NOT 20 Nyckeltalsdefenitioner Omsättning Balansomslutning: Finansiella intäkter: Avkastning på eget kapital: Avkastning på totalt kapital: Soliditet: Nettoomsättning + övriga rörelseintäkter Totala tillgångar Poster i finansnettot som är hänförliga till tillgångar (som ingår i sysselsatt kapital) Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) Resultatet före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen 22
Underskrifter Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman 2015-06-16 för fastställelse. Luleå 2015-03-27 Anneli Sjömark Styrelseordförande Jonny Karlsson Verkställande direktör Johan Paulsson Kjell Cullberg Personalrepresentant Lars Bogren Vice styrelseordförande Gunnar Eikeland Revisionsberättelse har lämnats 2015-04-21 Tommy Enstedt Auktoriserad revisor Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Katarina Enbom Auktoriserad revisor Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB 23
STYRELSE Ordinarie ledamöter Anneli Sjömark (ordförande) vd Luleå Energi AB Lars Bogren (vice ordförande) enhetschef koksverk SSAB, Luleå Gunnar Eikeland vd Sparbanken Nord Johan Paulsson bolagsjurist SSAB AB, Stockholm Kjell Cullberg (personalrepresentant) driftsingenjör vid Lulekraft Suppleanter Nils Edberg platschef SSAB, Luleå Magnus Johansson fjärrvärmechef Luleå Energi AB Patrik Midebjörk enhetschef råjärn SSAB, Luleå Mona Blom ordförande Luleå Energi AB Joakim Larsson (personalrepresentant) driftsingenjör vid Lulekraft Företagsledning Jonny Karlsson Verkställande direktör Sofie Nikas Administrativ chef fr.o.m. 2015-01-12 Jennie Hellman Mek/underhållschef Stefan Wiklund Produktionschef Linus Alström El/instrumentchef Monica Alriksdotter Administrativ chef t.o.m. 2015-01-12 24
25
ORG NR 556195-0576