Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25
Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning... 4 Verksamhetsmått... 4 Strategier och Mål... 5 Det Livslånga lärandet... 5 Samverkan... 5 Mötesplats... 6 Utbud... 6 Programverksamhet... 6 Skolbibliotek... 6 2
Inledning Habo kommuns biblioteksplan är ett politiskt dokument och ska antas av kommunfullmäktige. Det är ingen verksamhetsplan men dock en förutsättning för densamma. Det är politikernas uppgift att i biblioteksplanen finna en balans mellan bibliotekets många uppgifter. En rimlig ambitionsnivå utifrån de behov och resurser som finns. Planen bör revideras minst varje mandatperiod. Nästa gång blir alltså år 2014. Fritids- och kulturnämnden beslutade 2006-04-18 att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från biblioteket, fritids- och kulturnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt skolledning/ skolbiblioteksansvarig för att utarbeta förslag till biblioteksplan. Bakgrund Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudman inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta en plan för biblioteksverksamheten. Vad är en Biblioteksplan? Svensk Biblioteksförening definierar en biblioteksplan på följande sätt: "Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv" 3
Styrdokument Bibliotekslagen (1996, reviderad 2004) fastslår bland annat att varje kommun ska ha folkbibliotek och att allmänheten avgiftsfritt ska få låna litteratur för viss tid. Inom det allmänna biblioteksväsendet ska bibliotek och bibliotekens huvudmän samverka för att ge medborgarna en så god biblioteksservice som möjligt. Inom grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Bibliotekslagen säger vidare att folk- och skolbiblioteken särskilt ska beakta behoven hos funktionshindrade personer samt invandrare och andra minoriteter. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Nulägesbeskrivning Habo är en ung expanderande kommun. Den tillhör de så kallade pendlingskommunerna. Många har alltså sitt arbete i Jönköpingsområdet eller studerar där. Nästan 40 procent av innevånarna är under 30 år. Kommunen har idag ett huvudbibliotek i Habo centrum samt en integrerad folk- och skolbiblioteksfilial i Fagerhult. Skolbiblioteksverksamhet förekommer ute på skolorna år 1-9 med varierande kvalitet. Fritids- och kulturnämnden ansvarar för folkbiblioteksverksamheten samt för filialen i Fagerhult som är integrerad med skolbiblioteket. Övriga skolbibliotek sorterar under barn- och utbildningsnämnden. Verksamhetsmått Habo bibliotek och filialen i Fagerhult är öppna för allmänheten 41 timmar per vecka, dock med ett något kortare öppethållande under sommaren. Interaktiva tjänster gör biblioteket tillgängligt 24 timmar per dygn. Personalen består av en bibliotekschef och en bibliotekarie samt tre assistenter. Antalet årsarbetare är fyra. 300 personer besöker huvudbiblioteket varje dag. Antalet besök per invånare är 8,05 vilket ligger över både siffran för Jönköpings län och riket, men besöksantalet har minskat de senaste åren. Antalet utlånade medier uppgår till cirka 70.000 per år. Antalet lån är 7,5 per invånare medan motsvarande siffra för länet är 8,2 och för hela riket 7,6 lån. Antalet lån har ökat något de senaste två åren. 4
Barnbokslånen per barn ligger i Habo lägre än hela Jönköpings län och riket. Antalet böcker per barn 0-14 år är i nivå med länet och riket. Andelen skolor med bemannat skolbibliotek är i Habo endast 33% (minst en timma per vecka) i länet totalt och i riket är siffran över 50%. 82000 Antal lån 80000 78000 76000 79645 77076 77508 75809 78921 74000 Antal lån 72000 72247 70000 68000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Samtliga siffor från 2008 Strategier och Mål Det Livslånga lärandet Kunskap eller det livslånga lärandet är viktiga för samhällsutvecklingen. Kommunen kan genom goda resurser till biblioteken öka sin utvecklingsoch tillväxtpotential. Ett väl utvecklat språk är en förutsättning för människor att kunna delta i den demokratiska processen och det offentliga samtalet. Att klyftorna i samhället ökar igen är en utmaning för bibliotekspolitiken. Samverkan Biblioteket ska samarbeta med BVC, förskola, grundskola, kulturskola, fritidsgård samt lokala föreningar i kommunen såsom studieförbund, släktforskar- och hembygdsföreningar med flera. 5
Mötesplats Biblioteket är till för alla kommunens medborgare med prioritering på barn- och ungdomar. Lokalerna ska vara centralt placerade och tillgängliga både fysiskt och på Internet. Lokalerna ska också vara anpassade för funktionshindrade. Biblioteket ska vara en attraktiv mötesplats där besökaren möter en välkomnande miljö och kunnig personal. Bemötande och ett generöst öppethållande ska prioriteras högt. Utbud Biblioteket ska tillhandahålla ett brett och kvalitativt utbud av medier anpassat för medborgarnas behov. En god medieplanering samt lyhördhet gentemot kommunens innevånare ska vara av största vikt i verksamheten. All information om bibliotekets utbud ska vara sökbar på Internet. Utvecklingen på IT-området ska noga följas och anpassas för biblioteksverksamhetens behov. Hembygdssamling och släktforskning ska vara tillgänglig under bibliotekets öppettider Programverksamhet Bibliotekets programverksamhet ska främst riktas till barn. I utställningshallen ska kvalitativa utställningar visas. Lokala konstnärer och konsthantverkare ska prioriteras. Skolbibliotek Bibliotekslagen prioriterar skolbibliotek. Det ska genomsyra skolans arbete och tjäna både elever och personal. Skolbiblioteket speglar skolans kvalitet vad gäller medier, pedagogik, läslust och informationssökning. Skolbiblioteken är viktiga för barns läsutveckling och det livslånga lärandet. Särskilt när barn och ungas läskunnighet försämras och användningen av biblioteken minskar. Kriterier för skolbiblioteken ska tas fram gällande: öppettider skolbibliotekariernas arbetstid datorisering medieanslag medieplanering och gallring tillgänglighet vad gäller lokaler (beaktas särskilt vid nybyggnation) bibliotekskunskap skolbibliotekariegruppen samarbetet mellan skolbibliotek och kommunbibliotek 6
7