Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland något vi också ser som centralt i Ålands utvecklings och hållbarhets agendas mål 3; Allt vatten har god kvalitet. Vi har i vårt arbete också haft ett nära samarbete med processen att ta fram en hållbar livsmedelsstrategi för Åland. Ålands Vatten initierade denna process under oktober 2016 och har välkomnat alla som är intresserade att delta i processen. I enlighet med Ålands Utvecklings- och hållbarhetsagenda används verktyget backcasting/ ABCD analys för processen. För komplexa utmaningar, vilket att hitta lösningar för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning är, är denna metod effektiv. I arbetet har vi tillsammans med våra samarbetspartners identifierat över 50 nyckelpersoner som har bjudits in till processens olika delar. Processens olika delar omfattar: Datum Tid och plats Antal inbjudna A Vision 9 nov 13-16 på Ålands Vatten ca 15 B Nulägesanalys 23 nov 13-16 på Naturbruksskolan ca 30 C Kreativa lösningar 1 dec 13-16 på Naturbruksskolan > 50 D Prioritering/handlingsplan12 dec 10-14 på Ålands Vatten (prel) ca1 5 Vi har tillsammans med våra samarbetspartners identifierat vilka vi tycker är extra viktiga för respektive steg i processen och bjudit in där efter. Därtill har vi sagt att man kan anmäla intresse även för de andra delarna av processen.
Workshop för nulägesanalys 23 nov, 2016 Deltagare; sakkunniga och experter: Ålands Vatten: Ann Nedergård- projektledare, Christian Nordas- VD, Gottfrid Öhbergplaneringsingenjör och David Ståhlman- VA planerare/utredare; Ålands landskapsregering: Mikael Wennström- vattenbiolog; Infrastrukturavdelningen Jacob Nordlund- bro- och hamningenjör, Elin Lindfors trafikingenjör, Ivar Gullström Biträdande ingenjör; Utvecklingsenheten Karolina Gottberg- samhällsplanerare; Jordbruksbyrån Sölve Högmanbyråchef; Åland Landsbygdscentrum: Ålands Producentförbund (ÅPF): Henry Lindström- VD; Hushållningssällskapet: Joachim Regårdh- växtodlingsrådgivare; Östersjöfonden: Lotta Nummelin- VD; Jomala kommun: Magnus Nordin- kommuntekniker och Åsa Mattssonplanerare; Finströms kommun Aron Lundström- Planerings- och utvecklingschef; Ålands fastighetsverk: Henrik Bertell- naturvård; Ray Holmlund- skogsförvaltare; Pernilla Söderlund- Ålands Lagting samt infrastrukturnämnden i Mariehamn; Anders Karlsson, vice ordf. och Carl-Gustav Flink ledamot Ålands Vatten Abs styrelse; Stig-Erik Hagström- jordbrukare inom vattenskyddsområdet; Petra Granholm -Ålands Natur- och Miljö, samhällspåverkare; ÅHS Niklas Rehn- teknisk service; Markus Andersson, Bocknäs vatten; Tjenan Vatten- Runar Karlsson Styrelseordförande, Central Baltic 2014-2020 Contact Point Åland, Ester Miiros information officer. Processledare: Erica Scott, TF Consulting, M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling. Över 50 personer från olika verksamheter och organisationer hade personligen bjudits in till Workshopen med temat lösningar för en hållbar dricksvattenförsörjning. Information om workshopen fanns också tillgänglig genom Ålands Vatten Abs hemsida och facebook sida för andra som hade intresse av att delta. Organisationer som hade bjudits in men inte hade möjlighet att delta var bland annat: Regerings- och lagtingsledamöter/ministrar från Åland landskapsregering och Ålands lagting, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Husö biologiska station, Rädda barnen, Folkhälsan på Åland, Röda korset på Åland, Handicampen, elever från Godby högstadieskola, Föreningen Rädda Lumparn, landskapsregeringens skogsbruksbyrå, fiskeribyrån, verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet, Apoteken på Åland, representanter från övriga vattenbolag på Åland.
Agenda brainstorm av lösningar 1 december 1. Inledning och bakgrund samt redovisning av resultat från visionsworkshopen 9 och nulägesanalysen 23 november. 2. Presentation av vad är hållbarhet och hur Ann Nedergård, projektledare ska vi arbeta med processen. Erica Scott, processledare TFC 3. Presentation från nulägesanalysen 23 november. Erica Scott, processledare TFC 4. Workshop för att hitta kreativa Workshopens alla deltagare med Lösningar. expertis från olika områden. Hur ser vår framgångssaga ut - vad var kännetecknande för att vi lyckades Grupp 1 - Säkrat tillrinningsområden - Säkrat fler vattentäkter - Klimatanpassat dricksvattenförsörjningen inkl. distributionen - BAT Best available technique/technology- Åland följer med! - Effektivera vattenanvändningen inkl. recirkulation/återanvändning - Ökad allmän info och kunskap- lättförståelig - Sanera gamla synder - Ökad andel slutna kretslopp o hushåll och enskilda avlopp o jordbruk mm o markanvändning o industri - Områdesplanering + hållbar samhällsplanering och markanvändning - Säkra ledningssystem och pumpstationer hållbar VA plan - Skonsamma jord och skogsbruksåtgärder/metoder - Ökad användning av regnvatten - Ingen försurning av regnvatten- ändrade konsumtions och resvanor. Hållbarhetsdefinition 1. I balans - Dagvatten till recipientpunkt inom kvalitetsnorm- fördröjnings och reningslösningar- ökad kunskap och hjälp till åtgärdsstyrning - Ökat vattenskydd- stängde av Jomalarakan
Grupp 2 Vi startade en process med: - brett engagemang - öppenhet, alla var med! = kände ansvar Processen var baserad på kunskap Skapade delaktighet Förståelse för varandras situation, acceptans för åtgärder Process med möten, kampanjer och diskussioner som alla hängde med på -> det ledde till att vi hittade nya innovativa samarbeten, nya partners, nya tekniska lösningar vi inte tänkt på tidigare Sen hjälpte det ju att vi upplevde krisen kring Markusbölefjärden och Långsjön sommaren 2021 att attityderna förändrades och vi började verkligen uppskatta vårt rena dricksvatten. -> Detta ledde i sin tur att vi fick bättre beredskap, både reservvattentäkter och systemplaner. Vi hittade ett bra, ekonomiskt hållbar sätt att ersätta inskränkning av nyttjanderätten, dvs. ersätta den som på ett eller annat sätt blev lidande, tex. Jordbrukare, folk som bodde runt sjöarna etc. Ålands naturskola tog alla åländska skolbarn till vattentäkterna och lärde dem om vikten av rent vatten. Vi drack direkt ut sjöarna! Grupp 3 - Reservvatten säkrat (inkl. grundvatten). Prioritera bort omöjligheter och håll fokus på möjligheter.
- Bättre/bra kontrollsystem för föroreningar - Flera ytvattentäkter nyttjas och är säkrade - Separerade tillrinningsområden mellan Markusbölefjärden och Långsjön så att inte förorening i en orsakar problem i båda - Allmänheten har bra kunskap, mer information om vatten och vattenskydd. - Kretsloppstänkandet/funktionen fungerar. Slutna kretslopp! - Samarbete mellan organisationer och enheter fungerar bra - Alla tar ansvar för vattenskyddsfrågan - Vattenfrågan är prioriterad! - Extra ansvarsfullt jordbruk bedrivs. Det påverkar inte vattenkvaliteten negativt! De har de verktyg de behöver. Grupp 4 - Utsläppskällorna är kända och åtgärdade - Behovsanpassade skyddszoner utifrån geografin - 0 internbelastning - Recirkulera näringsämnen (bottenvatten syrefattigt och näringsrikt) - Styra trafiken runt vattentäkter - Uppsamlande skyddsdiken runt sjöar. - Inlösen av mark i närheten av eller närmast sjöar - Forskning på nya reningsmetoder - Kunskap (basfakta) - Handlingskraft - Alla upplever att rena sjöar är viktiga Alla inblandade är nöjda! (Överenskommelse mellan: Christian Nordas, Gottfrid Öhberg, Runar Karlsson, Anders Karlsson, Henry Lindström)
- Vi ser jordbruket som en tillgång tack vara näringsrecirkulation och råvaror till biogasproduktion. Brainstorm av lösningar: Utgående från kartläggningen av hur olika processer i samhället idag hindrar oss från att nå visionen/bryter mot hållbarhetsprinciperna Brainstorma lösningar med avseende på: Markanvändning som påverkar vårt råvatten: (tips: näringsämnen, farliga ämnen, preventivt arbete/uppströms arbete, information/kommunikation Trafik/vägar Förbättra inre balansen/statusen i sjöarna Separerbara täkter vid utsläpp, olyckor Implementera ny teknik som förhindrar näringsläckage Finansiering till vattenförbättrande åtgärder - Ingen vägdragning inom vattenskyddsområde - Minska trafiken längs vattentäkter - Undvika huvudvägar inom nederbördsområde - Minskad vattenförbrukning (recirkulering) - Våtmarker där tillräckliga flöden uppnås - Vallning av brukad mark intill vattenlinje - Sedimenteringsbassänger vid dikesmynningar - Produktiva skyddszoner - Jordbruket bedrivs med miljöanpassade metoder
Utbildning/ fortbildning Tillsyn och riskminimering Information - Bassänger och ny bevattningsteknik minimerar uttaget av bevattningsvatten - Näringsrikt bottenvatten och sediment från sjöarna används i kretslopp i jordbruket - Våtmarkslösningar och infiltrerande skyddszoner - Recirkulation av näringsämnen - Teknisk utveckling som möjliggör att vi kan odla samma grödor som idag utan att det har en negativ påverkan på vattenmiljön. - Rådgivning till lantbrukare - Utbildning och fortbildning till rådgivare och handläggare inom jordbruk - Undvik risker inom vattenskyddsområde - Bra tillsyn och uppföljning vid vattenskyddsområde - Bättre reglering av nivåer: mät och följ upp - Skärpa/utöka bestämmelser - Strängare regler för markanvändning inom nederbördsområden - Gällande regler SKALL efterföljas. - Information och kunskap till räddningsväsendet - Information för kunskap och medvetenhet hos allmänheten (opinion/påverkan) - Ta fram olika typer av enkel information om o Vad är ett vattenskyddsområde? o Entreprenadarbeten inom vattenskyddsområde o Vägar och infrastruktur inom vattenskyddsområde o Bygga hus inom vattenskyddsområde o Vad hushåll inom vattenskyddsområde bör tänka på/vara medvetna om/får och inte får göra o Jordbruk inom vattenskyddsområde o Skogsbruk inom vattenskyddsområde o värt att veta om dricksvatten på Åland - God information och kommunikation - Kontinuerlig info och lagar, direktiv- tillgänglig - Säkerställa att tredje parts marknyttjare känner till begränsningar i markanvändning (arrende) - Information vid bygglov vid bygglov i närheten av vattenskyddsområden
Jord- och skogsbruk - Hemsida om vattenskydd: www.vattenskydd.ax - Facebook sida om vattenskydd - Skyltar inom vattenskyddsområde - Använd konkret storytelling - Green Peace liknande aktioner- låt politiker bada - Använd filmen en dag utan vatten framtagen vid BTH samt den från Svenskt vatten - Skogsbruket och jordbruket i tillrinningsområden bedrivs miljöanpassat med minimalt läckage av näringsämnen - Restriktivare och medvetet skogsbruk inom tillrinningsområden. - Nedplöjning av organiskt material bildar kolsänkor (motverkar klimatförändring) och minskar avrinningen. - Dikesvård genom bl. a. rensningar med miljöhänsyn och tydligare regler kring täckdikningar inom vattenskyddsområde - Anläggande av fler skyddszoner - Lösningar för att minska näringsbelastningen från diken och avrinning; sedimentationsbassänger, våtmarker, filter etc. - Exploatering (endast) på redan bebyggd mark - Bevara strandzonen - Skyddsområden kring grundvattentäkter - Övergripande fysisk planering - Inlösen av mark, marken blir ett filter före sjön - Samhället arrenderar mark inom avrinningsområde - Köpa in mark inom vattenskyddsområdet - Arrendera mark inom vattenskyddsområdet. Främst vid diken och strandlinjer
Utgående från kartläggningen av hur olika processer i samhället idag hindrar oss från att nå visionen/bryter mot hållbarhetsprinciperna Brainstorma lösningar med avseende på: Bosättning/infrastruktur och industri: Avlopp Skydd vid vägar - Inga utsläpp från avloppsvattenhantering, både enskilda och kommunala - Fler reningsverk med avseende på vatten och avlopp ger kortare ledningsvägar och mindre läckrisk - Kommunala avloppsledningar - Torra avloppslösningar inom nederbördsområde - Pumpstationer - Avloppsledningar dras på ett sådant sätt att breddningar och läckage inte belastar råvattentäkten - Effektivare avloppsvattenrening - Enskilda avlopp - Bättre koll på enskilda avlopp - Få bort enskilda avlopp - Övervakade avloppsledningssystem - Flytt av avloppsledningar - Buffertbassänger vid avloppspumpstationer - Inga avloppsledningar nära avrinningsområde - Undvik vägdragning inom skyddsområdet - - Undvik risker vid vattentäkter - Tätning (bentonit?) vid vägar inom tillrinningsområde
- Slutna zoner vid vägar inom tillrinningsområde - Skyddsbarriärer längs vägar - Säkrare transport av farligt gods - Säkerställa att transport av farligt gods sker utan risk för utsläpp till täkten - Tunga verksamheter inom vattenskyddsområde = risksäkrade - Gör om bilvägar till G/C vägar - Höjdförhållanden för bostadsplanering - Billigare/subventionerade vattenanalyser - Områdesplanering - Utveckla bosättning, industri och infrastruktur - LOD lokal dagvattenhantering - Komposten - Förbättrad stallgödselhantering - Bygga bevattningsdammar - Fler vattentäkter - Skyltar vid väg - Tydligare skyltat markerat vid vattenskyddsområde Vattenanvändning - Inte ta vattentillgång för given - Synliggöra vattenförbrukning (ex. i duschen) - Hushålla med vatten - Sänka trycket i ledningarna - Vattenmedvetenhetskampanjer - Möjlighet till magasinering Information - Kommunikation till kunderna/vattenabonnenterna - Information och kunskap till boende (internet, broschyrer och informationsmöten) - Informationskampanjer för kunskap och medvetenhet - Ta fram en folklig dricksvattenvision för förståelse och tydlighet - Samarbeta mellan dricksvatten, avloppsvatten och Ekonomiska styrmedel vattenvård - Avgifter - Ersättningar
Utgående från kartläggningen av hur olika processer i samhället idag hindrar oss från att nå visionen/bryter mot hållbarhetsprinciperna Brainstorma lösningar med avseende på: Övrig verksamhet som påverkar vårt råvatten: (tips: lagstiftning, samarbeten, leverantörer) Kommunikation Långsiktigt arbete med aktivt samarbete - Tätare dialog mellan berörda parter - Informera politikerna om konsekvenserna av dåligt vatten - Förbättrad på kommunikation mellan LR och kommuner - Fungerande kommunikationskanaler - SAMARBTE! - Fokus på uppströms/preventivt arbete (ex. REVAQ från Sverige) - Mer utbildning till yngre/småbarn - Information/kunskap till allmänheten - Använd denna process för att sprida kunskap och metod i övriga Östersjöområdet så att alla arbetar åt samma håll och vi får positiva ringar på vattnet - Ålands vatten remissinstans vid arbeten inom vattenskyddsområde - Samtala och LYSSNA med enskilda lantbrukare - Arbetet bedrivs strategiskt, översiktligt och långsiktigt - Samarbete mellan vattenägare - Samarbetsgrupper arbetar aktivt
Sårbarhet i produktion och ledningsnät Forskning och utveckling - Bredda kompetensen i olika arbetsgrupper och referensgrupper. Arbeta aktivt med att få med olika kompetenser. Inom naturvetenskapliga diskussioner saknas ofta t.ex. jurister, beteendevetare och kommunikatörer. Därtill är ungdomsperspektivet alltid viktigt! - En större VA organisation skulle ge bättre möjligheter för helhetsgrepp kring VA frågor - Ett vattenbolag - Kommunsammanslagning - Fler än ett vattenverk behövs - Sammankopplat vattennät - Möjlighet att mata stamledningar från olika riktningar (ringmatning) - Samla in den forskning som finns - Samla goda exempel o Kävlingeån o Kalundsborg (Danmark) o Bornsjön o JÄRKI o BSAG (Baltic Sea Action Group) o Greppa näringen o Pyhäjärvi institutet etc. - Forsknings- och utvecklingssamarbeten - Åland är i utvecklingens framkant - Åland som pilotområde: erbjud/var positiva - Tekniska lösningar - Tillämpa konceptet med Greppa Näringen - Implementera JÄRKI på Åland - Bottensuga sjöarna för att återanvända fosfor som finns i sedimentet och samtidigt förbättra näringsbalansen i sjöarna. Minska den interna belastningen - Utnyttja möjlihgeten med demoaktiviteter för att testa metoder som driver utvecklingen (allt blir inte rätt, men man kommer en bit på väg)
Fakta och kunskap Lagstiftning - Samla in eller ta fram fakta/skapar helhetsbild kring näringsbelastning; t.ex. Atmosfärisk deposition, jordbruk olika jordarter och olika grödor. - Sammanställ fakta om innovationer inom området ex. fosforsensorer och tillsats av enzymer i toastolar - Tillsätt referensgrupp för att samla fakta kring ALLA olika tekniker för cirkulation av näringsämnen - Ingå i varandras referensgrupper Räddningsverksamhetens påverkan på vattenkvalitet (kemikalier i slängningsmedel, utsläpp vid bränder, speciellt industrier) - Sammanställ fakta om farliga ämnen. Hur mycket finns i t.ex. bioavfall, avloppsslam etc. jfr. med normala nivåer samt nivåer i mineralt fosfor osv. Skapa faktaunderlag för konstruktiv diskussion kring recirkulation av avloppsslam, rötslam etc. (idag används motargumentet att det innehåller för mycket som vi inte vill ha på våra åkrar) Bortförande av biomassa + fiska bort skräpfisk Skyddsbehov (av fler råvattentäkter) - Kvalitetskrav - Ny lagstiftning anpassad till tidigare nedskrivna idéer - Lagstifta om samhällsstöd för skydd av vattentäkter - Uppföljning av lagstiftning - Skärpt lagstiftning - Tillsyn viktigt - Ökad tillsyn på verksamheter inom vattenskyddsområde - PPT polluter pays principle - Lagstiftning uppdateras och stöder hållbara lösningar - Fysisk planering + plan- och bygglagen - Strandskydd - Mer detaljerade regler kring markanvändning i tillrinningsområde - Höga krav på verksamhetsutövare inom tillrinningsområde (och nära kust) - Lagstifta/krav kring mindre hål i hygien- och städprodukter samt mindre disktabletter. (Vi använder
Vattenvård ofta mer än vi behöver och mindre hål tillsammans med information skulle minska risken för överdosering. - Varningssymboler bör införas på läkemedel och andra produkter som är farliga för vattenlevande organismer (målsättningen vore förstås förbud, men innan vi kommit så långt skulle en sådan här åtgärder ge möjlighet till enskilda konsumenter och olika verksamheter att före aktiva miljöval. Det är t.ex. allmänt känt att Voltaren är svårnedbrytbart och det finns alternativ. Toalettrengöring är ofta farliga för vattenlevande organismer, använd ättika eller annat alternativ!) - Starkt krav på vattenberedskap - 100% hållbara krav vid upphandling - Skydd av grundvattenområden - Piska med moroten - Gäddfabriker - Plantera in rovfisk, t.ex. gös som även är en attraktiv matfisk TACK FÖR DITT DELTAGANDE OCH ENGAGEMANG!