Metodanvisning för Finansieringsanalys

ESV 2001:1 Metodanvisning för Finansieringsanalys - en uppdaterad kortversion

INLEDNING... 2 SYFTE OCH DISPOSITION... 2 GENERELLA KOMMENTARER... 2 BEARBETNING AV RESULTATRÄKNINGEN... 4 BEARBETNING AV BALANSRÄKNINGEN... 6 ANALYS AV VISSA KONTON I HUVUDBOKEN... 8 A VERKSAMHETENS KOSTNADER... 8 B INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR... 9 C INTÄKTER AV BIDRAG... 9 D INTÄKTER AV ANSLAG... 10 E FÖRDELNING AV FORDRINGAR OCH SKULDER... 10 F MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR... 12 G AKTIER OCH ANDELAR (FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR)... 13 H UTLÅNING... 13 I STATSKAPITAL... 13 J LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET... 14 SAMMANSTÄLLNING AV FINANSIERINGSANALYSEN... 15 METODANVISNING POST FÖR POST... 19 DRIFT... 19 INVESTERINGSVERKSAMHET... 23 LÅNEVERKSAMHET... 27 UPPBÖRDSVERKSAMHET... 28 TRANSFERERINGAR... 30 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL... 31 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRINGAR AV LIKVIDA MEDEL... 31

Inledning Syfte och disposition Redovisningsmodellen har ändrats och tydliggjorts i flera avseenden sedan den föregående metodanvisning för finansieringsanalys (RRV 1995:10) togs fram. Nya uppställningsformer och nya poster, som Avsättningar, Oförbrukade bidrag, Fonder, Resultatandelar i dotter- och intresseföretag m.m., har tillkommit i resultat- och balansräkningen. Flera myndigheter har varit i kontakt med Ekonomistyrningsverket (ESV) för att få hjälp med hur transaktioner som inte finns med i den föregående metodanvisningen bör redovisas i finansieringsanalysen. För att underlätta för myndigheterna att ta fram finansieringsanalysen för år 2000 har ESV arbetat fram en uppdaterad kortversion av metodanvisningen. I kortversionen, som kan ses som ett komplement till den tidigare versionen, har vi försökt att visa hur posterna i balansoch resultaträkningen med det nuvarande regelverket skall hanteras i finansieringsanalysen med den uppställningsform som gäller idag. ESV har under 2001 tänkt att se över den statliga finansieringsanalysen, främst när det gäller uppställningsformen, så att den bättre stämmer överens med de förändringar som skett för övriga finansiella delar i årsredovisningen. Kortversionen har utarbetats av Curt Johansson, Martina Lindberg och Daniel Winqvist. Frågor och synpunkter angående den statliga finansieringsanalysen kan ställas till enheten för Redovisning vid ESV, där ovanstående personer arbetar (epost: Red@esv.se, tfn: 08-690 45 91). I detta inledande avsnitt ges några generella kommentarer som kan vara vägledande vid upprättande av finansieringsanalys. I de två följande avsnitten beskrivs hur myndigheten ska gå till väga vid bearbetning av resultaträkningen och balansräkningen. I avsnittet om Analys av vissa konton i huvudboken tydliggörs vilka poster i balans- och resultaträkningen som kräver en närmare analys med hjälp av huvudboken i bearbetningsskedet. I avsnittet Sammanställning av finansieringsanalys redogörs för var i finansieringsanalysen siffrorna i den justerade resultat- och balansräkningen ska föras in. Metodanvisning post för post redogör för respektive post i finansieringsanalysen och hänvisar även till aktuella konton i Baskontoplanen. Generella kommentarer För att hjälpa läsaren att förstå sambanden mellan främst driftavsnittet i finansieringsanalysen och resultaträkningen kan det vara lämpligt att lämna tilläggsupplysningar därom. Tilläggsupplysningar kan även vara nödvändiga för att läsaren skall förstå sammansatta poster i finansieringsanalysen. I förordning om myndigheters årsredovisning (1996:882) finns även krav på att lämna kommentarer och förklaringar som är nödvändiga för att läsaren ska kunna bedöma finansieringsanalysen. 2

Ändrade redovisningsprinciper eller beräkningssätt under året har i sig inte någon likviditetsmässig påverkan. Det medför att förändringar av balansposter som är hänförbara till ändrade redovisningsprinciper eller beräkningssätt inte skall beaktas när finansieringsanalysen upprättas. Överföringar av anläggningstillgångar till följd av regeringsbeslut bör inte redovisas som en investering i finansieringsanalysen. Att en anläggningstillgång överförs från en myndighet till en annan medför normalt inte några betalningskonsekvenser. Myndigheten redovisar inte heller dessa överföringar på en S-kod för nyanskaffade anläggningstillgångar. Däremot bör information lämnas i finansieringsanalysen att tillgångar har överförts. 3

Bearbetning av resultaträkningen 1 I den vänstra halvan av den justerade resultaträkningen införs posterna från resultaträkningen enligt årsredovisningen. 2 Innan resultaträkningens poster kan föras in i finansieringsanalysen måste vissa bearbetningar göras. Bearbetningarna syftar främst till att dela upp resultaträkningens poster i sådana som påverkar kassaflödet och sådana som inte gör det. För att kunna göra detta måste man ta huvudboken till hjälp. De poster som måste utredas (Verksamhetens kostnader, Intäkter av avgifter och andra ersättningar, Intäkter av bidrag samt Intäkter av anslag) har betecknats med en bokstav till höger om resultaträkningen. Bokstäverna refererar till avsnittet Analys av vissa konton i huvudboken i denna metodanvisning. 3 Efter vissa bearbetningar förs resultaträkningens belopp in i kolumnerna Påverkar kassaflödet respektive Påverkar ej kassaflödet. Överföringen sker antingen direkt från resultaträkningen eller efter bearbetning. 4 De poster som betecknats som kassaflödespåverkande förs sedan in på avsedda rader i finansieringsanalysen med ledning av utsatta hänvisningssiffror. Den post som betecknas Årets kapitalförändring rensat från icke likviditetspåverkande poster förs in i den justerade balansräkningen. 5 Teckenregler: Inkomster/intäkter erhåller positiva tecken, som inte sätts ut, och utgifter/kostnader erhåller negativa tecken i samtliga kolumner. 6 Avstämning: De båda kolumnerna till höger summeras ned. Summan av dessa båda delsummor skall bli lika med den i resultaträkningen redovisade kapitalförändringen. 4

Justerad resultaträkning Resultaträkning för 20x1 Påverkar kassaflödet Påverkar ej kassaflödet Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 2 000 D - anslag drift 1 910 5 - anslag amortering 70 20 - anslag investeringar 20 20 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 190 B 180 2 10 Intäkter av bidrag 30 C 30 3 21 Finansiella intäkter 15 15 4 29 Summa 2 235 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader -2 035-2 055 1 25-20 Finansiella kostnader -40 Avskrivningar och nedskrivningar -100-100 Summa -2 175 A Verksamhetsutfall 60 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag 15 15 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 32 Intäkter av uppbörd 130 130 33 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten -125-125 35 Saldo 5 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 90 90 38 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 10 10 39 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avsättning till/upplösning av fonder m.m. -5-5 för transfereringsändamål Lämnade bidrag -100-100 36 Saldo -5 Årets kapitalförändring 75 Årets netto av poster som inte påverkar kassaflödet: Årets kapitalförändring rensat från inte likviditetspåverkande poster: 175-100 Kontroll 175 + (-100) = 75 som är årets kapitalförändring 5

Bearbetning av balansräkningen 1 Värden för årets och föregående års balansräkningar förs in i respektive kolumn i den justerade balansräkningen (vissa poster är i hopslagna jämfört med den ordinarie balansräkningen). Tillgångar läggs in med positivt tecken, skulder med negativt tecken. Förändringen mellan IB och UB beräknas. Avser förändringen en tillgångspost får en ökning positivt tecken och en minskning negativt tecken. För kapital- och skuldposter blir det tvärtom. 2 Förändringsvärdena förs sedan ut i kolumnerna till höger, benämnda Likvida medel. I kolumnen Direkt placeras förändringen av sådana balansposter som ingår i Likvida medel 1. Dessa poster förs därefter till den särskilda Specifikationen av förändring av likvida medel som redovisas längst ner i finansieringsanalysen. Fältet längst till höger om balansräkningen innehåller siffermarkeringar i som visar var i specifikationen dessa poster skall föras in. 3 Övriga balansvärden, som indirekt påverkar myndighetens likviditet, förs ut i kolumnen Indirekt, som är uppdelad i en plus- och en minuskolumn. De poster som markerats med en bokstav kan inte föras ut i kolumnen som de står utan måste utredas genom en analys av huvudbokens konton. Resultatet av analysen förs därefter in i kolumnerna benämnda Likvida medel, Indirekt. 4 Vad som redovisas i de tre kolumnerna längst till höger är den påverkan på myndighetens likvida ställning som förändringarna av olika balansposter ger upphov till. Som nämnts ovan krävs det ibland en analys för att kunna beräkna detta. När det gäller Kapitalförändring enligt resultaträkningen har denna analys gjorts vid bearbetningen av resultaträkningen. I en av de båda kolumnerna benämnda Likvida medel, Indirekt förs därför det belopp in som i bearbetningen av resultaträkningen benämns Årets kapitalförändring rensat från icke likviditetspåverkande poster. 5 Teckenregler: De belopp som förs ut i kolumnen Direkt får samma tecken som i kolumnen UB-IB. De belopp som förs in i kolumnen Indirekt får omvänt tecken. Tänk också på att posterna från balansräkningens kapital- och skuldsida i kolumnerna IB och UB skall förses med minustecken, något som inte är nödvändigt i balansräkningen så som den normalt är uppställd, dvs. i kontoform. Kom ihåg matematikens regler när UB-IB beräknas! Exempel: - 250 - (- 310) = - 250 + 310 = 60. 6 Avstämning: Förändringen av myndighetens likvida medel kan beräknas på två sätt, dels genom att summera beloppen i kolumnen Direkt, dels genom att summera beloppen i kolumnen Indirekt (510 + ( - 470) = 40). Dessa summor, som alltså skall vara lika stora, skall stämma överens med den summa som erhålls när finansieringsanalysen summeras ned. 1 Likvida medel omfattar kassa, postgiro, tillgodohavanden hos Riksgäldskontoret, övriga banktillgodohavanden, fordran på statsverket som i balansräkningen redovisas under posten Avräkning med statsverket, skuld på räntekontot i Riksgäldskontoret samt skuld till statsverket som i balansräkningen redovisas under posten Avräkning med statsverket. 6

Justerad balansräkning Balansräkning per Likvida medel 20x1-12-31 UB IB UB-IB Direkt Indirekt + - Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 0 Materiella tillgångar 340 260 80 F 30 200 18 10 Finansiella tillgångar 145 110 35 G 30 9 S:a anläggningstillgångar 485 370 115 Utlåning 70 50 20 H 20 40 24 23 Omsättningstillgångar Varulager mm 90 120-30 30 6 Kortfristiga fordringar 130 110 20 E - Drift 15 7 - Uppbörd 5 34 - Transfereringar Tillgodohavande hos RGK 110 90 20 20 41 Avräkning med statsverket 30 20 10 10 43 Kassa, postgiro och bank 10 0 10 10 42 S:a omsättningstillgångar 370 340 30 SUMMA TILLGÅNGAR 925 760 165 Myndighetskapital Statskapital -150-110 -40 I 50 16 Resultatandelar i dotter- och intresseföretag -20-20 0 Balanserad kapitalförändring 0-20 20 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -75 20-95 175 S:a myndighetskapital -245-130 -115 Fonder -55-50 -5 Avsättningar -20 0-20 Skulder 12 13 Lån i Riksgäldskontoret -320-260 -60 J 170 110 26 27 Övriga skulder -250-310 60 E - Drift 70 8 - Investeringsverksamhet 10 22 - Transfereringar S:a skulder -570-570 0 Oförbrukade bidrag -35-10 -25 E 25 8 21 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER -925-760 -165 510 470 Förändring av likvida medel Anmärkning: 40 40 7

Analys av vissa konton i huvudboken 1 De poster i den justerade resultaträkningen och den justerade balansräkningen som markerats med en bokstav måste analyseras och bearbetas främst med ledning av uppgifter från huvudboken innan de förs in i kolumnerna i den högra delen av dessa uppställningar. Hur denna bearbetning skall ske framgår nedan. 2 Teckenregler: Posterna som förs in på analysbladet skall ha samma tecken som grunduppgifterna i resultaträkningen och balansräkningen. När de bearbetade posterna förs från analysbladet till de justerade kolumnerna i resultaträkningen och balansräkningen skall samma teckenregler iakttas som när det gäller de uppgifter som utan bearbetning i analysbladet kunde föras ut i de justerade kolumnerna. I sammandrag innebär detta: - att de uppgifter som förs från analysbladet till kolumnen Likvida medel, Indirekt i den justerade balansräkningen erhåller omvänt tecken. - att alla andra uppgifter behåller det tecken de har i analysbladet. En siffra bredvid ett belopp i analysen nedan anger att beloppet skall föras in i aktuell kolumn i den justerade resultaträkningen och i den justerade balansräkningen på de ställen som markerats med motsvarande siffror. A Verksamhetens kostnader De poster som ingår under rubriken Verksamhetens kostnader justeras för sådana poster som inte påverkat myndighetens likviditet. Dit hör avskrivningar och nedskrivningar men också realisationsförluster. Försäljning av anläggningstillgångar påverkar finansieringsanalysen genom att hela försäljningsbeloppet tas upp i investeringsavsnittet. Förändring av avsättningar justeras direkt under verksamhetens kostnader. Därutöver måste justeringar göras av räntekostnader hänförbara till låneverksamhet. Verksamhetens kostnader -2175 Avgår: Realisationsförlust 0 1) Avskrivningar och nedskrivningar 100 Avsättningar 20 Summa -2055 Fördelas på: Kostnader med likviditetspåverkan i driften -2050 1 Räntekostnader med likviditetspåverkan i låneverksamheten -5 25 1) Se avsnitt F materiella anläggningstillgångar. Posten förs in i kolumnen "Påverkar inte kassaflödet" i den justerade resultaträkningen. 8

B Intäkter av avgifter och andra ersättningar De poster som ingår under rubrikerna Intäkter av avgifter och andra ersättningar justeras för sådana poster som inte påverkat myndighetens likviditet. Dit hör realisationsvinster hänförbara till materiella och immateriella anläggningstillgångar. Försäljning av anläggningstillgångar påverkar finansieringsanalysen genom att hela försäljningsbeloppet tas upp i investeringsavsnittet. Intäkter av avgifter och andra ersättningar 190 Avgår: Realisationsvinst -10 1) Intäkter med likviditetspåverkan i driften 180 2 1) Se avsnitt F materiella anläggningstillgångar. Posten förs in i kolumnen "Påverkar inte kassaflödet" i den justerade resultaträkningen. C Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag kan innehålla vissa belopp som dels hänförs till finansiering av investeringar, dels amortering av lån för investeringar. I finansieringsanalysen förs den del av Intäkt av bidrag hänförbar till investeringar till Bidragsmedel under investeringsverksamhet. I vissa fall måste även oförbrukade bidrag i balansräkningen justeras (se Oförbrukade bidrag nedan och under punkt 21, Metodanvisning post för post ). När hela investeringen finansieras av bidrag från icke-statliga givare behöver inte myndigheten ta upp lån för dessa investeringar. I de fall som investeringen delvis finansieras av sådana bidrag eller av bidrag inom staten så kommer myndigheten att ta upp lån som motsvarar investeringsutgiften. Bidraget kommer i sådana fall att finansiera framtida amorteringar av lån för investeringar. Även denna finansiering av amorteringar av lån redovisas under Bidragsmedel (se vidare under avsnittet Investeringsverksamhet). Intäkter av bidrag 30 Fördelas på: Intäkter med likviditetspåverkan i investeringsverksamheten 10 1) 21 Intäker med likviditetspåverkan i driften 20 3 1) Även medel som redovisas under Oförbrukade bidrag har i exemplet använts för att finansiera investeringar (se avsnitt E). 9

D Intäkter av anslag Intäkter av anslag kan innehålla vissa belopp som inte hänförs till finansiering av driften. Det är de belopp som avräknas mot myndighetens anslag för - finansiering av amorteringar av lån i Riksgäldskontoret - finansiering av räntekostnader i utlåningsverksamhet, och - anslagsmedel som enligt undantagsregeln i 9 kapitalförsörjningsförordningen utnyttjats för finansiering av anläggningstillgångar. Intäkter av anslag 2000 Fördelas på: Medel med likviditetspåverkan i investeringsverksamheten: -amorteringar 70 20 -investeringar 20 20 Intäkter med likviditetspåverkan i driften 1910 5 E Fördelning av fordringar och skulder För att korrekt bestämma kassaflödena i respektive sektor måste förändringen av fordringar och skulder beaktas och hänförs till rätt avsnitt i finansieringsanalysen. Fordringar och skulder som redovisas på egen rad i finansieringsanalysen avses inte i detta fall, t.ex. Lån från Riksgäldskontoret. När fordringar ökar har myndigheterna inte fått in inbetalningar motsvarande redovisade intäkter i resultaträkningen, vilket medför att intäkterna måste justeras ned (dvs. ett negativt tecken). När skulder ökar har myndigheten inte behövt betala ut medel motsvarande redovisade kostnader i resultaträkningen, vilket medför att kostnaderna justeras ned (dvs. ett positivt tecken). Oförbrukade bidrag som ingår under periodavgränsningsposter på skuldsidan i balansräkningen har i vissa fall använts till att finansiera investeringar. Hur Oförbrukade bidrag ska delas upp framgår i eget avsnitt. Fordringar UB IB UB-IB 130 110 20 Fördelas på: -drift 115 100 15 7 -investeringsverksamhet -låneverksamhet -uppbörd 15 10 5 34 -transfereringar 10

Skulder UB IB UB-IB (exkl. oförbrukade bidrag) -250-310 60 Fördelas på: -drift -170-240 70 8 -investeringsverksamhet -80-70 -10 22 -låneverksamhet -uppbörd -transfereringar Oförbrukade bidrag I och med att periodiseringsmodellen infördes så redovisas den del av erhållna bidrag som inte har förbrukats på skuldsidan under balansposten oförbrukade bidrag. Det innebär att denna post måste delas upp i oförbrukade bidrag som är hänförbara till investeringar och övriga oförbrukade bidrag. Den del av oförbrukade bidrag som är hänförbar till anskaffning av investeringar redovisas under Bidragsmedel i investeringsavsnittet. Dessutom redovisas den del av intäkter av bidrag som är hänförbar till investeringar under Bidragsmedel (se Intäkter av bidrag ovan). Den återstående delen redovisas under förändring av skulder i driftsavsnittet. Oförbrukade bidrag UB IB UB-IB -35-10 -25 Fördelas på: -drift -5 8 -investeringsverksamhet (bidragsmedel) -20 21 11

F Materiella anläggningstillgångar Förändringen av materiella anläggningstillgångar redovisas brutto, dvs. anskaffningar och försäljningar var för sig så som framgår av nedanstående uppställning. Om anläggningstillgångarna är finansierade på olika sätt bör uppställningen avspegla detta. En sådan indelning är i och för sig inte nödvändig för att kunna upprätta en finansieringsanalys. Den ger dock en värdefull detaljinformation om anläggningstillgångarna och deras finansiering och kan utgöra grund för den obligatoriska not till balansräkningen som skall ingå i myndighetens årsredovisning. En motsvarande uppställning för finansiella (med undantag för aktier och andelar) och immateriella anläggningstillgångar görs i de fall sådana förekommer i myndigheten. Materiella anläggningstillgångar Finansiering IB Försäljning Utrangering Anskaffning Årets UB avskrivning Anskaffningsvärde Lån 490-50 -40 130 530 Statskapital 80 20 100 Driftsanslag 30 20 50 Bidrag 0 30 30 Avskrivningar Lån -280 30 40-70 -280 Statskapital -50-10 -60 Driftsanslag -10-10 -20 Bidrag -10-10 Summa Lån 210-20 130-70 250 Statskapital 30 20-10 40 Driftanslag 20 20-10 30 Bidrag 30-10 20 Totalt 260-20 200 10-100 340 Försäljningsintäkt 30 18 (-medel som tillförts statsbudgeten) 0 19 Realisationsvinst 10 1) 1) Reavinst förs in i avsnitt B. (Reaförlust förs in i avsnitt A) 12

G Aktier och andelar (Finansiella anläggningstillgångar) I de fall som myndigheter förvaltar aktier och andelar i dotter- och/eller intresseföretag skall dessa värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att dessa företag initialt värderas till anskaffningsvärdet. Myndighetens andel av företagets vinst redovisas i resultaträkningen under Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Erhållna utdelningar redovisas i sådana fall direkt i balansräkningen och minskar således Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag. Hur utdelningar redovisas framgår i uppbördsavsnittet under Metodanvisning post för post. Aktier och andelar IB Anskaff- Över- Årets resul- Utdelning UB ning föring tatandel Finansiering Statskapital 80 30 110 Resultatandelar 20 10-10 20 Årets kapitalförändring 10-10 15 15 Totalt 110 30 9 0 15-10 32 35 145 H Utlåning Myndigheter som enligt sin instruktion, annan författning eller regeringsbeslut har till uppgift att bedriva utlåningsverksamhet skall redovisa denna under balansposten Utlåning. Balansposten påverkas huvudsakligen genom nyutlåning, nedskrivning och amortering. Utlåning IB Nyutlåning Nedskriving Amortering UB Finansiering Statskapital Lån 50 40-20 70 Totalt 50 40 23-20 24 70 I Statskapital Vissa myndigheter (utöver de som tillämpar undantagsregeln i 9 kapitalförsörjningsförordningen) finansierar anskaffning av anläggningstillgångar med anslagsmedel. Motkonto till anslagets avräkningskonto är därvid Statskapital. Anslagsmedel som tillförts statskapital bokförs på en särskild rad i finansieringsanalysen. Detta gäller även då statskapital inlevereras till statsverkets checkräkning och avräknas mot statsbudgeten. Statskapitalet reduceras årligen med föregående års avskrivningar gällande de anläggningstillgångar som finansierats med statskapital 13

IB -110 Avgår: Föregående års avskrivningar 10 Inleverans till statsverket 0 17 Tillförda anslagsmedel: Finansiella anläggningstillgångar -30 Materiella anläggningstillgångar -20-50 16 UB -150 J Lån i Riksgäldskontoret Lån i Riksgäldskontoret används huvudsakligen för att finansiera investeringar i anläggningstillgångar. Om myndigheten bedriver utlåningsverksamhet kan även utlåningen finansieras av lån i Riksgäldskontoret. Undantagsvis kan även annan verksamhet finansieras med hjälp av lån i Riksgäldskontoret. Nedan specificeras förändringen av Lån i Riksgäldskontoret på nyupptagna lån och amorteringar. IB -260 Nyupptagna lån hänförbara till investeringar -130 12 Amorteringar 90 13 Nyupptagna lån hänförbara till låneverksamhet -40 26 Amorteringar 20 27 UB -320 14

Sammanställning av finansieringsanalysen 1 Om det inte gjorts tidigare, förs de belopp markerade med hänvisningssiffror i den justerade resultaträkningen och den justerade balansräkningen, till de rader i finansieringsanalysen som betecknats med motsvarande siffra. Berörda belopp överförs också till specifikationen av förändring av likvida medel. 2 Slutligen summeras finansieringsanalysen till angivna delsummor. De olika avsnitten inom finansieringsanalysen avslutas med följande huvuddelsummor : Drift - Kassaflöde från/till drift Investeringsverksamhet - Kassaflöde från/till investeringsverksamhet Låneverksamhet - Kassaflöde från/till låneverksamhet Uppbörd - Kassaflöde från uppbördsverksamhet - Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Transfereringar - Kassaflöde till transfereringar - Medel som erhållits för finansiering av bidragsutbetalningar När dessa huvuddelsummor summerats erhålls finansieringsanalysens slutsumma Förändring av likvida medel. 3 Teckenregler: Om summaposten efter nedsummering får ett positivt tecken skall posten benämnas Kassaflöde från. Om tecknet blir negativt skall posten benämnas Kassaflöde till.... 4 Avstämningar: Kontrollera att beloppet för förändring av likvida medel på finansieringsanalysens slutrad är lika stort som på slutraden i specifikationen och som det belopp som summeras ned i kolumnen Likvida medel i den justerade balansräkningen. 5 Årsredovisning: Observera att jämförelsesiffror för föregående år skall anges i finansieringsanalysen i myndighetens årsredovisning. 15

Finansieringsanalys 20x1 Drift 1 Kostnader exklusive avskrivningar mm -2 050-2 050 Finansiering genom avgifter och bidrag 2 Intäkter av avgifter och ersättningar 180 3 Intäkter av bidrag 20 4 Övriga intäkter 10 Summa 210 210 Saldo -1 840 Finansiering från statsbudgeten 5 Anslagsmedel som erhållits för drift 1 910 Summa 1 910 1 910 Överskott av medel från driften 70 6 Minskning (+) av lager 30 7 Ökning (-) av kortfristiga fordringar -15 8 Minskning (-) av kortfristiga skulder -65 Summa -50-50 KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT 20 Investeringsverksamhet 9 Investeringar i finansiella tillgångar (exkl låneverksamhet) -30 10 Investeringar i materiella tillgångar -200 11 Investeringar i immateriella tillgångar 0 Summa investeringsutgifter -230-230 Finansiering av investeringar 12 Lån från Riksgäldskontoret 130 13 - amorteringar -90 Summa 40 40 14 Andra långfristiga lån 0 15 - amorteringar 0 Summa 0 0 16 Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 50 17 Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten 0 Summa 50 50 18 Försäljning av anläggningstillgångar 30 19 - därav medel som tillförts statsbudgeten 0 Summa 30 30 20 Tillförda driftmedel 90 90 21 Bidragsmedel 30 30 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet 240 240 Överskott av medel från investeringsverksamhet 10 22 Ökning (+) av kortfristiga skulder avseende investeringar 10 10 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET 20 16

Låneverksamhet 23 Nyutlåning -40 24 Amorteringar 20 25 Räntekostnader -5 Summa -25-25 Finansiering 26 Lån från Riksgäldskontoret 40 27 Amorteringar -20 28 Ökning/minskning av statskapital 29 Ränteintäkter (disponibla) 5 30 Tillförda anslagsmedel för räntekostnader Summa 25 25 Saldo 0 31 Ökning (+) / minskning (-) av fordringar och skulder avseende räntor KASSAFLÖDE TILL/FRÅN LÅNEVERKSAMHET 0 Uppbörd 32 Avgiftsinkomster som inte disponeras av myndigheten 10 33 Erhållen uppbörd 130 Summa 140 140 34 Ökning (-) av kortfristiga fordringar avseende uppbördsverksamheten -5 Summa -5-5 KASSAFLÖDE FRÅN UPPBÖRDSVERKSAMHET 135 35 MEDEL SOM TILLFÖRTS STATSBUDGETEN FRÅN UPPBÖRDSVERKSAMHETEN -135 Transfereringar 36 Utbetalade bidrag -100 37 Ökning (+) / minskning(-) av kortfrisiga skulder avseende bidrag 0 KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGAR -100-100 Finansiering av bidragsutbetalningar 38 Medel som erhållits från statsbudgeten 90 39 Medel som erhållits från andra myndigheter 10 SUMMA MEDEL SOM ERHÅLLITS FÖR FINANSIERING AV BIDRAGSUTBETALNINGAR 100 100 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 40 17

Specifikation av förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början 110 40 Ökning (+) / minskning (-) av kassa, postgiro 0 41 Ökning av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret 20 42 Ökning av banktillgodohavanden 10 43 Ökning fordran på statsverket 10 44 Ökning (-) / minskning (+) skuld til statsverket 0 45 Ökning (-) /minskning (+) skuld till Riksgäldskontoret 0 Summa förändring av likvida medel 40 Likvida medel vid årets slut 150 18

Metodanvisning post för post I detta avsnitt redogörs posterna i finansieringsanalysen. För varje post anges det nummer den har i finansieringsanalysen och underlaget till denna i den justerade resultaträkningen, den justerade balansräkningen och analysbladet. Aktuella konton i enlighet med beteckningarna i Baskontoplan för statliga myndigheter anges också, där så är möjligt. Drift Driftavsnittet skall ge en bild av myndighetens verksamhet och hur den har finansierats. I svenska och internationella rekommendationer framhålls att finansieringsanalysen bör utgå direkt från betalningarna inbetalningar från kunder, utbetalningar av löner etc. något som ställer stora krav på redovisningssystemet 2. I den finansieringsanalys som ESV föreskriver är utgångspunkten i stället resultaträkningens poster, dvs. intäkter och kostnader som är bokförda enligt bokföringsmässiga grunder 3. För att erhålla det kassamässiga flödet måste ett antal justeringar göras. Vissa poster som inte föranleder betalningar, bl.a. avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar samt reavinster/-förluster, utesluts. Vidare måste resultaträkningens poster justeras för intäkter och kostnader som inte motsvaras av omedelbara in- eller utbetalningar. Denna justering utförs i ett särskilt steg i driftavsnittet genom att som tilläggs- och/eller avdragsposter redovisa årets förändringar av fordringar och skulder (som är hänförbara till driften) samt för förändringen av eventuellt lager. Då ramanslaget tas i anspråk bokförs detta som Intäkt av anslag. Om dessa medel används för anskaffning av anläggningstillgångar (se bl.a. 9 och 10 kapitalförsörjningsförordningen) skall kassaflödet från drift reduceras med detta belopp. Detsamma gäller för de medel som myndigheten tillförts från ramanslaget för att täcka utgifter för amorteringar av lån i Riksgäldskontoret. Justeringen sker genom att beloppen ifråga dras bort från posten Anslagsmedel som erhållits för drift. Beloppet förs sedan in på raden Tillförda driftmedel i investeringsavsnittet. På motsvarande sätt behandlas erhållna bidragsmedel om dessa bokförts som intäkter av bidrag och använts för anskaffning av anläggningstillgångar eller för amorteringar. I investeringsavsnittet bokförs summan av dessa belopp på en egen rad, Bidragsmedel. Undantagsvis används intäkter av avgifter och andra ersättningar för investeringar. I dessa fall förs inga avgiftsintäkter över till investeringsavsnittet. Under Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag i resultaträkningen redovisas myndighetens andel av årets resultat i företaget. Denna andel har inte utbetalats och skall således justeras i finansieringsanalysen. 2 I praktiken upprättas dock de flesta finansieringsanalyser med utgångspunkt från resultaträkningen, dvs. enligt en indirekt metod. 3 Med bokföringsmässiga grunder avses främst att fullständig periodisering tillämpas vid bokföring. 19

1 Kostnader exklusive avskrivningar m.m. Här redovisas myndighetens verksamhetskostnader enligt resultaträkningen inklusive finansiella kostnader men exklusive avskrivningar och eventuella reaförluster. Dessutom görs en justering för medel som bokförts som förändring av avsättningar. Pensionsutbetalningar och förändringar av pensionsavsättningar redovisas i resultaträkningen. Däremot redovisas övriga avsättningar i resultaträkningen när avsättning görs, men i balansräkningen när betalning sker. I finansieringsanalysen bör samtliga förändringar av avsättningar justeras direkt under posten Kostnader exklusive avskrivningar m.m. Utbetalningar från medel som redovisats under Övriga avsättningar läggs således till under denna post i finansieringsanalysen. Nedan specificeras de kostnader som måste justeras för att få fram betalningar i finansieringsanalysen: a) Kostnader hänförbara till immateriella och materiella tillgångar - hela kontoklass 6 (avyttring, avskrivning samt nedskrivning) och - reaförluster i kontogrupp 53. b) Kostnader hänförbara till finansiella tillgångar (kontogrupp 59) - reaförluster (undergrupp 597) - nedskrivningar (undergrupp 598) c) Avsättningar för pensioner (konto 4659), övriga avsättningar och eventuella förändringar av avsättningar som redovisas direkt i balansräkningen, dvs. själva betalningen. De räntekostnader som är hänförbara till låneverksamhet förs över och redovisas i avsnittet låneverksamhet. De kassamässiga konsekvenserna av försäljningar av anläggningstillgångar (dvs. försäljningsinkomsterna som bokförs i kontogrupperna 66-68) redovisas under egen rad i investeringsavsnittet. Eventuella reaförluster justeras i finansieringsanalysen eftersom dessa inte medför några betalningar. 2 Intäkter av avgifter och ersättningar Här redovisas myndighetens samtliga intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen med undantag för realisationsvinster (undergrupp 343). Även i de fall intäkterna använts till anskaffning av anläggningstillgångar ska de tas med. Intäkterna finns i huvudboken bokförda på konton i kontogrupperna 31-34 och 39. De kassamässiga konsekvenserna av försäljningar av anläggningstillgångar (dvs. försäljningsinkomsterna som bokförs i kontogrupperna 66-68) redovisas under egen rad i investeringsavsnittet. Eventuella reavinster justeras i finansieringsanalysen eftersom dessa inte medför några betalningar. 20

3 Intäkter av bidrag Här redovisas myndighetens intäkter av bidrag som inte används för investeringsändamål enligt resultaträkningen. Dessa intäkter redovisas i huvudboken på konton i kontogrupperna 35-37. Om bidragsmedel använts för finansiering av anläggningstillgångar och/eller amorteringar av lån för investeringar skall dessa dras bort och i stället redovisas i investeringsavsnittet (se vidare under punkt 21). 4 Övriga intäkter Här redovisas myndighetens finansiella intäkter enligt resultaträkningen, exklusive reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar (konton 3883 och 3884). Dessa återfinns i huvudboken på konton i kontogruppen 38. De ränteintäkter som är hänförbara till låneverksamhet förs över och redovisas i avsnittet låneverksamhet. I de fall dotter- och intresseföretag är värderade enligt kapitalandelsmetoden kommer myndigheter inte redovisa utdelningar i resultaträkningen. Det innebär att eventuella utdelningar som myndigheter får behålla måste läggas till under Övriga intäkter. Om utdelningarna uppgår till väsentliga belopp kan det vara lämpligt att redovisa dessa under egen rad. I de fall utdelningar skall redovisas mot inkomsttitel redovisas dessa i uppbördsavsnittet. 5 Anslagsmedel som erhållits för drift Här redovisas myndighetens intäkter av anslag enligt resultaträkningen. Dessa bokförs i huvudboken på konton i kontogrupp 30. Från dessa intäkter dras medel som använts dels för investeringar, dels för betalning av amorteringar på lån i Riksgäldskontoret (se vidare under punkt 20). Överskott/underskott av medel från driften Posterna i driftavsnittet summeras därefter till en delsumma, Överskott/underskott av medel från driften. Myndigheter som disponerar avkastningspliktigt statskapital skall enligt 25 kapitalförsörjningsförordningen betala in ett belopp som motsvarar avkastningskravet till statsverkets checkräkning i Riksbanken. En sådan inbetalning redovisas lämpligen som en avdragspost på en särskild rad i driftavsnittet efter raden Överskott/underskott av medel från driften. Beräkning av kassaflödet från/till driften En del av myndighetens medel binds i fordringar (inklusive sådana periodavgränsningsposter som återfinns på balansräkningens tillgångssida) och i eventuella lager samt i skulder (inklusive sådana periodavgränsningsposter som 21

återfinns på balansräkningens skuldsida). Genom att justera redovisade intäkter och kostnader från resultaträkningen med förändringen i dessa poster erhålls kassaflödet. Som tidigare nämnts (se avsnittet Drift ovan) är det egentligen bäst om man kan redovisa t.ex. inbetalningar från kunder direkt i finansieringsanalysen. Detta kan vara svårt att göra. I stället redovisas fakturerade inkomster och upplupna intäkter. Om man korrigerar för förändringen under året av kundfordringar respektive periodavgränsningsposter erhåller man inbetalningarna. På samma sätt erhålls utbetalningar till t.ex. leverantörer genom att korrigera de kostnader som motsvaras av leverantörsskulder. Den förändring av oförbrukade bidrag som är hänförbar till medel som används till investeringar redovisas under Bidragsmedel (se punkt 21). Omvandlingen från utgifter/kostnader till kassaströmmar åstadkoms enklast genom att man korrigerar det i finansieringsanalysen redovisade över-/underskottet av medel från driften med förändring av lager samt för förändring av sådana fordringar och skulder som har ett samband med driften. 6 Ökning (-) / minskning (+) av lager Här redovisas förändringen av balansräkningens poster Lager och Förskott till leverantörer. Förändringen beräknas med ledning av årets och föregående års balansräkning. I huvudboken återfinns posterna som ingående och utgående balanser på konton i kontogrupp 14 exklusive konton i undergrupp 145 pågående arbeten som förs till kortfristiga fordringar. En minskning av lager redovisas som en pluspost i finansieringsanalysen. Minskningen innebär normalt att endera fordringar eller likvida medel har ökat. I det senare fallet ökar saldot på slutraden (likvida tillgångar) i motsvarande grad. I det förra fallet kommer en lagerminskning att tas ut av en lika stor fordringsökning. De likvida tillgångarna påverkas därvid inte. 7 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar Här redovisas förändringen av myndighetens fordringar hänförbara till driftavsnittet samt periodavgränsningsposter som avser upplupna intäkter och förutbetalda kostnader. Förändringen beräknas med ledning av årets och föregående års balansräkning. Observera att sådana poster bland omsättningstillgångarna som ingår i slutradens likviditetssaldo inte skall tas med. Inte heller sådana fordringar som kan hänvisas till investeringsverksamhet, låneverksamhet, uppbörd eller transfereringar skall tas med. Dessa redovisas enligt schema för finansieringsanalysen i respektive sektor. I huvudboken återfinns posterna som ingående och utgående balans i kontogrupperna 15-16 och 18 samt konton i undergrupp 145 (Pågående arbeten). En minskning av en tillgång redovisas som en pluspost i finansieringsanalysen. Minskningen innebär normalt att likvida medel ökar. 22

8 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder Här redovisas förändringen av myndighetens skulder av kortfristig karaktär 4 och periodavgränsningsposter som avser upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Förändringen beräknas med ledning av årets och föregående års balansräkning. Observera att eventuell skuld till Riksgäldskontoret på räntekontot inte skall tas med eftersom den ingår i slutradens likviditetssaldo. Inte heller sådana kortfristiga skulder som kan hänföras till investeringsverksamhet, låneverksamhet, uppbörd eller transfereringar skall tas med. I de fall hela investeringsutgiften finansieras av bidrag skall inte heller den delen av förändringen av oförbrukade bidrag som är hänförbar till finansiering av investeringen tas med. Dessa redovisas enligt schemat för finansieringsanalysen i respektive sektor. I huvudboken återfinns posterna som ingående och utgående balans på konton i kontogrupperna 22-29. Korrigeringen för skulder som avser investeringar kan förslagsvis ske med ledning av en inventering av reskontror eller motsvarande. Endast sådana skulder som kan anses ha en väsentlig betydelse behöver därvid beaktas. Även om det kan ifrågasättas av principiella skäl bör deponerade medel inkluderas bland skulderna. Man slipper då fundera på att justera de poster bland likvida medel som innehåller deponerade medel. En minskning av en skuld redovisas som en avdragspost i finansieringsanalysen. Minskningen innebär normalt att likvida medel minskat (exempel: likvida medel har minskat genom att leverantörsskulder har betalats). Kassaflöde från/till driften Genom att addera förändringarna av lager, fordringar och skulder till Överskott/underskott av medel från driften erhåller man delsumma Kassaflöde till/från driften. Om delsumman är positiv betecknas den Kassaflöde från driften och vice versa. Investeringsverksamhet Investeringar skall redovisas brutto, dvs. anskaffning respektive försäljning/utrangering var för sig. Eftersom redovisningen sker brutto kan information inte hämtas från balansräkningen där anläggningstillgångarna nettoredovisas (varvid inte bara försäljningar utan även ackumulerade avskrivningar beaktas när nettot beräknats). Uppgifterna måste i stället hämtas från huvudboken. Myndigheterna har i och med införandet av S-koderna en skyldighet att särredovisa nyanskaffningar under egna konton med speciella S-koder, vilket innebär att årets 4 I balansräkningen delas inte längre skulder upp på kortfristiga och långfristiga. 23

investeringar kan hämtas genom att summera alla konton för nyanskaffningar under finansiella, materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. I finansieringsanalysen redovisas samtliga nyinvesteringar i anläggningstillgångar, även anskaffningar som inte medför någon direkt betalning. Det innebär att anskaffningar som finansieras med finansiell leasing redovisas dels som en investering, dels under Andra långfristiga lån. I balansräkningen redovisas finansiell leasing under posten Övriga skulder. 9 Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. låneverksamhet) Här redovisas årets investeringar i dels värdepapper inkl Andelar i dotter- och intresseföretag (undergrupperna 131-135), dels sådana fordringar som inte redovisas i särskild sektor för låneverksamheten (undergrupperna 136-137). I princip är det endast myndigheter som har till uppgift att bedriva utlåningsverksamhet som använder en särskild sektor härför. Tillfälliga långfristiga fordringar och förskott som har samband med myndigheternas produktion av varor och tjänster redovisas lämpligen i investeringsavsnittet. 10 Investeringar i materiella tillgångar Här redovisas årets investeringar i maskiner, inventarier, byggnader etc. oberoende av hur de har finansierats. Uppgifter om årets bruttoinvesteringar i materiella tillgångar står att finna i kontogrupp 11 och 12 i huvudboken, där varje typ av materiell tillgång har ett konto för årets anskaffningsutgifter. 11 Investeringar i immateriella tillgångar Här redovisas årets investeringar i immateriella tillgångar såsom patent och andra rättigheter. Uppgifter om investeringar i immateriella tillgångar finns i kontogrupp 10 i huvudboken, där varje typ av immateriell tillgång har ett konto för årets anskaffningsutgifter. Investeringsutgifterna summeras till posten Summa investeringsutgifter. 12 13 Lån från Riksgäldskontoret Lån från Riksgäldskontoret bruttoredovisas på två rader, en för nyupplåning och en för amorteringar. Nettot förs ut i summeringskolumnen. Uppgifterna hämtas från konto 2511 och konto 2512. Nyupplåning och amortering måste dock uppdelas mellan olika avsnitt i finansieringsanalysen, exempelvis om lånet finansierar låneverksamhet. 24

14 15 Andra långfristiga lån Här redovisas lån från andra långivare än Riksgäldskontoret. Som andra lån räknas i det här fallet också skulder för finansiell leasing. Redovisningen sker brutto med nyupptagna lån respektive amorteringar på var sin rad. Uppgifterna hämtas från undergrupperna 252, 253 och 262. Det kan undantagsvis förekomma att vissa lån under övriga lån i kontoplanen är hänförbara till driftavsnittet, t.ex. deponerade medel. Dessa redovisas i sådana fall under förändringar av skulder i driftavsnittet. 16 17 Finansiering med statskapital Medel som tillförts från statsbudgeten för att finansiera investeringar och som myndigheten i balansräkningen tagit upp under statskapital redovisas i finansieringsanalysen på raden Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten. Om statskapitalet reducerats t.ex. genom att belopp motsvarande avskrivningar på anläggningstillgångar som är finansierade med statskapital inbetalas till statsverket och avräknats en inkomsttitel redovisas detta på raden Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten. Förändringen av statskapitalet skall således redovisas brutto. Nettobeloppet förs ut i finansieringsanalysens summeringskolumn. Medel som tillförts inkomsttitel vid försäljning av anläggningstillgångar redovisas under punkt 19. Normalt sker inga andra inbetalningar till statsverket av statskapital än sådana som föranleds av försäljning av anläggningstillgångar. Det statskapital som uppkommer genom att förvaltningsmyndigheter anskaffar anslagsfinansierade anläggningstillgångar reduceras årligen genom att kontot för statskapital debiteras med ett belopp svarande mot avskrivningar på anläggningstillgångarna samtidigt som Årets kapitalförändring enligt resultaträkning krediteras. Denna transaktion sätter inga spår i finansieringsanalysen. Observera att inbetalning till statsverket av medel motsvarande avkastningskrav på statskapital bör redovisas i finansieringsanalysens driftavsnitt. 18 19 Försäljning av anläggningstillgångar Då anläggningstillgångar säljs frigörs medel som i princip skulle kunna användas för återanskaffning av anläggningstillgångar. Försäljningsmedlen tas därför upp under rubriken Finansiering av investeringar på raden Försäljning av anläggningstillgångar. Myndigheterna kan som regel inte förfoga fritt över dessa medel. Om den sålda anläggningstillgången exempelvis finansierats med lån från Riksgäldskontoret skall kvarvarande lån lösas in. Om tillgången finansierats med anslagsmedel i andra fall än de som avses i 18 kapitalförsörjningsförordningen skall den del av försäljningsmedlen som motsvarar tillgångens bokförda värde betalas till statsverkets checkräkning i Riksbanken och redovisas under en inkomsttitel. Vid försäljning av fast egendom och aktier finns speciella regler. 25

Försäljningsmedel som inbetalts till statsverket redovisas på en separat rad kallad -därav medel som tillförts statsbudgeten. Uppgifter om försäljningsinkomster hämtas i huvudboken från konton i kontogrupperna 66-68. 20 Tillförda driftmedel Här redovisas de tillförda anslagsmedel som använts för finansiering av investeringar och amortering av lån från Riksgäldskontoret. Dessa belopp har i driftsavsnittet dragits ifrån Intäkter av anslag. 21 Bidragsmedel I vissa fall används bidragsmedel för att finansiera anskaffning av anläggningstillgångar. Erhållna bidragsmedel redovisas vanligtvis på två poster i årsredovisningen dels Intäkter av bidrag i resultaträkningen, dels Oförbrukade bidrag i balansräkningen. När bidragsmedel används för investeringar innebär det att myndigheten vanligtvis måste göra justeringar både av Intäkter av bidrag som motsvarar avskrivningskostnaden för årets bidragsinvesteringar och för den del av förändringen av Oförbrukade bidrag som är hänförbar till investeringsverksamhet. När oförbrukade bidrag justeras innebär det även att förändringar av skulder i driftavsnittet påverkas i motsvarande mån. Beloppen från Intäkter av bidrag och Oförbrukade bidrag hänförbara till investeringar förs in i finansieringsanalysen på raden Bidragsmedel. Det förekommer att det erhållna bidraget används indirekt för finansiering av investeringar. Den egentliga finansieringen sker därvid med lån i Riksgäldskontoret. Bidragsmedlen används för att betala räntor och amorteringar på lånet. I detta fall reduceras Intäkter av bidrag med ett belopp som svarar mot amorteringarna. Detta belopp förs sedan i finansieringsanalysen in i avsnittet på raden Bidragsmedel. Om bidraget för anskaffning av anläggningstillgångar är förknippat med ett villkor av innebörden att tillgången formellt förblir bidragsgivarens egendom bör bidraget bokföras som en skuld. I finansieringsanalysen tas denna skuld upp på raden Andra långfristiga lån. Överskott/underskott av medel från investeringsverksamhet De poster som i summaraden redovisats under rubriken Finansiering av investeringar summeras till posten Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet. Saldot mellan denna summa och Summa investeringsutgifter beräknas därefter och tas upp som endera Överskott av medel från investeringsverksamhet eller Underskott av medel från investeringsverksamhet. 26

22 Beräkning av kassaflöde från/till investeringsverksamhet För att de betalningsmässiga konsekvenserna av investeringsverksamheten skall kunna beräknas måste ovan nämnda över- eller underskott justeras för förändring av fordringar eller skulder avseende investeringar (se vidare vad som nämns om detta under rubrikerna Ökning/minskning av fordringar och Ökning/minskning av skulder). När det gäller investeringar blir sällan något annat aktuellt än förändring av leverantörsskulder som avser investeringar. Av den anledningen har benämningen av posten i schemat för finansieringsanalys begränsats till att Ökning (+) / minskning (-) av skulder avseende investeringar. Observera att kortfristig del av långfristig skuld till Riksgäldskontoret inte skall ingå häri. Det beloppet skall adderas till den långfristiga skulden. Om fordringar avseende investeringsverksamhet förekommer, t.ex. om anläggningstillgångar säljs, bör i uppställningen av finansieringsanalysen tillföras en post benämnd Ökning (-) / minskning (+) av fordringar avseende investeringar. Efter justeringen för förändring av skulder (och eventuella fordringar) erhålls slutposten för Investeringsverksamhet Kassaflöde från/till investeringsverksamhet. Om kassaflödet är positivt används ordet från, om det är negativt till. Låneverksamhet Några myndigheter har enligt sin instruktion, annan författning eller regeringsbeslut till uppgift att bedriva utlåningsverksamhet. Betalningsströmmar som har uppkommit i sådan verksamhet redovisas under detta avsnitt. Uppgifterna om amorteringar och utlåning måste hämtas från huvudboken. Räntebetalningar som är hänförbara till låneverksamhet måste särskiljas från övriga betalningar. 23 Nyutlåning Här redovisas nya lån som har betalats ut och som redovisas under balansposten Utlåning. Dessa återfinns i huvudboken på kontona 1381 och 1391. 24 Amorteringar Här redovisas amorteringar som har gjorts under perioden på lån som redovisas under balansposten Utlåning. Dessa återfinns i huvudboken på kontona 1382 och 1392. 25 Räntekostnader Här redovisas räntekostnader som har uppkommit i låneverksamheten. Myndigheter måste således särskilja räntekostnader i låneverksamhet från övriga räntekostnader. Det görs lämpligen genom att en uppdelning görs i kontoplanen. 27

26 27 Lån från Riksgäldskontoret Upplåningen bruttoredovisas på två rader, en för nyupplåning och en för amorteringar. Uppgifterna hämtas från konto 2511 och 2512. Nyupplåning och amortering måste dock uppdelas mellan olika sektorer i finansieringsanalysen i de fall lånen även finansierar andra sektorer, exempelvis investeringsverksamhet. 28 Ökning (+) / minskning (-) av statskapital Medel som redovisas mot anslag eller inkomsttitel och som myndigheten i balansräkningen tagit upp som statskapital redovisas netto på raden Ökning (+)/minskning (-) av statskapital. Om förändringen av statskapital även påverkas av investeringsverksamhet är det lämpligt att ökning / minskning av statskapital bruttoredovisas i finansieringsanalysen. 29 Ränteintäkter (disponibla) Här redovisas ränteintäkter från låneverksamhet som myndigheten får disponera. Myndigheter måste således särskilja ränteintäkter i låneverksamhet från övriga räntekostnader. Det görs lämpligen genom att en uppdelning görs i kontoplanen. 30 Tillförda anslagsmedel för räntekostnader Här redovisas den del av driftmedel som använts för finansiering av räntekostnader. Dessa belopp har i driftavsnittet dragits från Intäkter av anslag. 31 Ökning (+) / minskning (-) fordringar och skulder avseende räntor Här redovisas nettot av förändringen av fordringar och skulder av kortfristig karaktär som är hänförbara till låneverksamhet. Uppbördsverksamhet I detta avsnitt redovisas myndighetens uppbördsverksamhet och det kassaflöde den genererar. Eftersom myndighetens redovisning av uppbörd innebär att man först tar emot uppbördsinkomster och sedan inlevererar dessa till statsverket kommer nettosaldot från sektorn att bli noll eller nära noll. Sådan information är tämligen ointressant. Av den anledningen har en bruttoredovisning av betalningsflödena rekommenderats. Detta innebär att uppbörd omräknat till kassamässigt flöde och avräkning mot inkomsttitel redovisas var för sig i summakolumnen. I uppbördsavsnittet läggs sådana poster till som har avräknats mot inkomsttitel men som inte redovisas i resultaträkningen eller i andra delar i finansieringsanalysen. Dessa redovisas lämpligen på egen rad i analysen om de är väsentliga belopp. I annat 28