Miljöpartiet de Gröna Uppdragsbudget 2009 (11)

Miljöpartiet de Gröna Uppdragsbudget 2009 (11) Med fokus på: Hälsofrämjande sjukvård i Kronobergs län Vårdcentraler utvecklas i hälsofrämjande syfte Patienten i centrum för en god vård Landstinget Kronoberg en lärande organisation Landstinget Kronoberg ska arbeta för ett ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart samhälle Vision om förlossningsvård i västra länsdelen Vi tänker globalt och handlar lokalt och vill att de fotavtryck vi lämnar efter oss ska vara mångfald, jämlikhet, god hälsa och ett gott socialt liv. Miljöpartiet de Gröna i Landstinget Kronoberg 1

2

Innehåll 1 Vision... 3 2 Mål... 4 3 Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning... 4 3.1 Framåtblick... 6 3.2 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 7 3.3 Kvalitets och verksamhetsutveckling... 9 3.4 Forskning och utveckling... 10 3.5 Tillgänglig vård... 10 3.6 Långsiktig personalförsörjning och personalinflytande...102 3.7 Förändrad struktur... 12 3.8 Medicinsk och medicinteknisk utveckling... 12 3.9 Entreprenörskap i vården... 13 4 Process kring budgetarbetet... 13 5 Förutsättningar inför 2009... 133 5.1 Lägesrapport för folkhälsa... 135 5.2 Finansiella förutsättningar... 156 6 Grunduppdrag... 16 6.1 Grunduppdrag för medicinska grupper... 18 6.1.1 Tumörsjukdomar... 6.1.2 Cirkulationsorganens sjukdomar... 6.1.3 Infektionssjukdomar... 6.1.4 Sinnesorganens sjukdomar... 6.1.5 Endokrina sjukdomar och medicinska njursjukdomar... 6.1.6 Äldre... 6.1.7 Barnmedicin... 6.1.8 Psykiska sjukdomar... 6.1.9 Skador... 6.1.10 Smärta... 6.1.11 Tandvård... 6.2 Klimatvård... 311 6.3 Förtroende för vården... 31 7 Grimslövs folkhögskola... 322 8 Regionförbundet Södra Småland/Länstrafiken Kronoberg... 33 9 Hållbar Miljö... 333 10 Lämnade bidrag... 344 11 Redovisning av åtagande... 35 12 Finansiell ram... 355 12.1 Prognosantaganden... 355 12.2 Volymförändringar... 366 12.3-12.8 (utlyft, bilaga) 13 Miljöpartiets landstingsgrupps förslag till beslut... 377 3

1 Vision Landstinget Kronoberg har fastställt visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län 2 Mål Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting. 3 Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet och bra bemötande. Ambitionen för hälso- och sjukvården i Kronobergs län är att skapa de bästa tänkbara förutsättningar för en god vård på lika villkor med patienten i centrum. Alla kronobergare ska ha lika rätt till en god hälso- och sjukvård oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Kronobergarna ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Långsiktiga folkhälsopolitiska satsningar är en given förutsättning och skall prioriteras inom Landstinget Kronoberg i sin helhet. Det handlar om hälsobefrämjande insatser inom närsjukvården och då en utveckling av vårdcentralerna i detta syfte. Länets två sjukhus skall arbeta utifrån WHO: s kriterier för hälsofrämjande sjukhus. Personalen utgör en viktig grund i all verksamhet inom landstinget därför är det viktigt att ge förutsättningar för att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen. Detta är också viktigt för patienternas hälsoutveckling i sin helhet. När sjukdom och ohälsa inträffar ska länsinvånarna känna trygghet i att ha tillgång till den vård de behöver. Vården ska erbjudas av en mångfald aktörer med möjlighet till ett aktivt och fritt vårdval/hälsoval för patienten. Den hälso- och sjukvård som landstinget finansierar ska sätta patienten i centrum och bygga på ett långsiktigt agerande där samverkan och faktabaserade beslut ska vara viktiga värderingar. Samverkan ska utvecklas såväl internt som externt för att uppnå en god hälsa och en god vård för kronobergarna. Landstinget Kronoberg ska medverka till en ekologisk, social och demokratisk hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstinget ska arbeta aktivt för att minimera utsläpp av föroreningar och spridning av ämnen som kan ge direkt eller indirekt negativ påverkan på hälsan. Medarbetarna ska ha god kunskap om vad som är miljöbelastande och vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera miljöpåverkan. Miljöhänsyn ska vägas in i den dagliga verksamheten och ingå som del i kvalitetsarbetet. 4

Landstinget ska ha en stark ekonomi både på kort och på lång sikt. En förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning med balans mellan löpande intäkter och kostnader för att täcka kommande pensionsutbetalningar och nyinvesteringar. Dock är kostnadsutvecklingen inom Landstinget Kronoberg oroväckande på grund av ökade läkemedelskostnader och högre personalkostnader. Till stor del beror detta på högre levnadsår vilket ofta leder till fler sjukdomar och högre kostnader för vård och omsorg. Med den analys som gjorts ser vi det nödvändigt med ett fördjupat processinriktat utvecklingsarbete i hälsofrämjande syfte (enligt konceptet hälsofrämjande arbetsplatser) samt en förstärkning av ekonomin genom justerad skattesats för att ytterligare effektivisera verksamheten, enligt målet om ett kvalitetsstyrt landsting 1. Processarbetet skall sätta patienten i centrum och ske utifrån en helhetssyn med en nära samverkan mellan ledning, medarbetare och fackliga organisationer. För att uppnå framgång krävs det också ett samarbete kommuner och andra. Landstinget Kronobergs hälso- och sjukvårdspolitiska inriktning visar den utveckling som landstinget avser att följa. Den grundläggande ambitionen är att de beslut som fattas ska vara långsiktiga och hållbara. För att klara de utmaningar Landstinget Kronoberg står inför krävs ett målmedvetet processinriktat utvecklingsarbete (enligt ovan) inom ett antal strategiska områden. Dessa strategiska utvecklingsområden är: en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kvalitets- och verksamhetsutveckling forskning och utveckling tillgänglig vård långsiktig personalförsörjning och personalinflytande medicinsk och medicinteknisk utveckling patientsäker förlossningsvård inom västra länsdelen Alla insatser syftar mot samma mål, nämligen att öka nyttan för kronobergarna samt att göra hälso- och sjukvården till en attraktiv. Landstingets arbetsplatser skall vara hälsofrämjande arbetsplatser, i linje med målområde 4, som anknyter till det nationella folkhälsomålet. 1 Skattehöjning under förutsättning att inte prognoserna från riksdag/regering och SKL under hösten 2008 visar på att landstinget får ett finansiellt tillskott av statliga ekonomiska resurser. 5

3.1 Framåtblick Under 2008 har ett omfattande förändringsarbete inom hela sjukvården i Landstinget Kronoberg påbörjats. Detta arbete kommer att fortsätta under 2009 och åren framöver med ett mer fördjupat och processinriktat arbetssätt. Utgångspunkten för arbetet är att skapa förutsättningar för att uppnå en säker och kvalitetsstyrd hälso- och sjukvård. Fortsatta insatser krävs för att få ett effektivt resursutnyttjande som i sin tur leder till en ekonomi i balans. Hälso- och sjukvården är en kunskapsstyrd verksamhet. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen innebär att nya behandlingsmetoder, operationsmetoder och nya läkemedel tas fram. Detta skapar förutsättningar för nya och effektiva möjligheter till behandling. Utvecklingen har en avgörande betydelse för på vilket sätt Landstinget Kronoberg organiserar det framtida hälso- och sjukvårdsutbudet och dess innehåll. Under 2009 måste en diskussion föras för att möta framtiden. Utvecklingen ska fortsättningsvis fokusera på akutvårdkedjan för de stora patientgrupperna och all elektiv verksamhet. Syftet med genomlysningen är att säkerställa mixen av akut och planerad verksamhet inom hela vårdkedjan. Ett annat syfte är att säkerställa kommande behov av rätt kompetens för såväl planerad verksamhet som jourbaserad verksamhet. Ett tredje syfte är att säkerställa en tillräcklig kritisk massa av verksamhet/patientunderlag för att uppnå en säker och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Utvecklingsarbetet fortsätter kring, en vårdvalsmodell i Kronobergs län inkluderat utvecklade tankar om hälsocentraler med en början i till exempel Alvesta och Tingsryd. Även ett mer långsiktigt arbete inleds för att återfå en patientsäker förlossningsvård vid Ljungby lasarett oavsett driftform. Detta kommer att fortsätta under 2009. Arbetet med att utveckla den psykiatriska vården har inletts under 2008 och kommer att intensifieras/genomföras under 2009. Målet är en psykiatri med öppnare vårdformer, ett tydligare uppdrag för primärvård och för den specialiserade psykiatrin. Detta kommer att leda till en tydligare nivåstrukturering av all psykiatrisk verksamhet inom Landstinget Kronoberg. Sammanlagt skall följande områden prioriteras: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Kronobergs län Vårdcentraler utvecklas i hälsofrämjande syfte Patienten i centrum för en god vård Landstinget Kronoberg en lärande organisation Landstinget Kronoberg ska arbeta för ett ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart samhälle Långsiktigt arbete om förlossningsvård i västra länsdelen 6

3.2 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området är ett strategiskt övergripande utvecklingsområde som sätter fokus på hälso- och sjukvården som aktör i folkhälsoarbetet. Det innebär att utveckla hälso- och sjukvården till att bli en hälsoresurs för medborgarna i länet. Arbetet ska omfatta alla åldersgrupper och alla vårdens processer. Landstinget Kronoberg ska vara en hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara långsiktigt, bygga på kunskap och evidensbaserade metoder samt vara en naturlig del i vårdens alla processer. Kronobergarnas möjligheter att själva påverka sin hälsa och livsstil i positiv riktning ska stödjas och stärkas. Landstinget ska arbeta för att förhindra att sjukdom uppstår (primär prevention), förhindra återinsjuknande av sjukdom (sekundär prevention) och förhindra komplikationer av sjukdom (tertiär prevention). Varje enskild person som arbetar inom hälso- och sjukvården har ett stort ansvar att implementera ett hälsofrämjande förhållningssätt i all verksamhet. Arbetet med hälsofrämjande insatser ska starta från tidig barndom. För att utveckla och stärka Landstinget Kronoberg till att bli en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande organisation ska landstinget gå med i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverkets uppgift är att stödja medlemsorganisationerna i utvecklingen mot en hälsoorientering för att skapa hälsovinster för patienterna, medarbetarna och det omgivande samhället. För att möjliggöra medlemskap i nätverket hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer avsätts 0,1 mkr. I utvecklingen av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård prioriteras följande områden Förebyggande insatser mot övervikt och fetma En bred, långsiktig satsning ska göras på preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Insatserna som görs ska samordnas mellan olika aktörer. Ett arbete har påbörjats inom ramen för uppdraget befrämja folkhälsa. För att ytterligare förstärka det preventiva arbetet med övervikt och fetma deltar Landstinget Kronoberg i ett internationellt nätverk, EPODE. Nätverket arbetar på bred front med projekt som engagerar olika samhällsaktörer som till exempel media, skola, leverantörer, livsmedelsbutiker etc. för att långsiktigt komma till rätta med ovanstående problematik. Det Goda Livet kan utgöra grund i det fortsatta nätverksarbetet. Dessutom krävs att de individer som utvecklat fetma ska få en tidig diagnos och behandling. 7

Förebyggande insatser mot alkoholberoende Inom ramen för det nationella riskbruksprojektet bedrivs redan idag ett antal olika aktiviteter inom primärvården med fokus på alkoholvanor. För åren 2008 och 2009 avsätter regeringen ytterligare medel för riskbruksprojektet. Nytt för 2008 är att tobak kommer att knytas till projektet samt att mödra- och barn hälsovården och länssjukvården inkluderas i det fortsatta arbetet. Landstinget Kronoberg ska fortsatt delta i riskbruksprojektet och då även inkludera de nytillkomna områdena. Förebyggande insatser mot spelberoende Spelberoende är ett område som uppmärksammats de senaste åren. Folkhälsoutskottet kommer under hösten 2008 och våren 2009 fortsätta inhämta kunskap om spelberoende. Länsövergripande program/riktlinjer En undersökning som genomförts på länets vårdcentraler visar att det saknas länsövergripande program/riktlinjer för hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården ska bedrivas, dokumenteras och följas upp. Länsövergripande program/riktlinjer ska utvecklas som ett stöd för vårdcentralerna att påverka medborgarnas levnadsvanor. Vårdcentraler arbetar i hälsofrämjande syfte Folkhälsoarbetet ska synliggöra faktorer som påverkar hälsan hos länets befolkning och belysa möjligheter till förbättring. Det ska även öka kunskapen om betydelsen av en hälsofrämjande livsstil och stärka befolkningens förutsättningar att påverka sin livssituation. Ingen ska sakna information och kunskap om vad man själv kan göra för att förbättra den egna hälsan och må bättre. Hälsoarbetet integreras i landstingets ordinarie verksamhet och har stöd från ledningen. I detta skede anser vi också att vårdcentraler ska utvecklas till hälsocentraler med en början i till exempel Alvesta och Tingsryd (hälsocentra). Information/kunskapsspridning En viktig uppgift för hälso- och sjukvården är att på ett lättillgängligt och begripligt sätt ställa kvalitetssäkrad kunskap till förfogande för medborgarna. Landstinget Kronoberg ska stimulera och stärka de kanaler som redan finns för att sprida information och kunskap om livsstilsfrågor såväl till sin egen personal som till länets medborgare. Det Goda Livet och Bladet är lämpliga kanaler att använda för att sprida information och kunskap om såväl frisk- som riskfaktorer. Arbetet med livsstilsinterventioner ska bygga på evidensbaserade metoder. Möjlighet att följa upp arbetet på övergripande landstingsnivå ska finnas. Under budgetåret 2009 kommer nya nationella riktlinjer för folkhälsa från Socialstyrelsen som ska beaktas i det fortsatta folkhälsoarbetet. 8

Uppföljning Uppföljningen/utvärdering av hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska utvecklas kontinuerligt. Detta kräver i sin tur en utveckling av rutiner och riktlinjer för dokumentation i Cambio Cosmic. Utvecklingsanslag på 3,5 mkr avsatta för prioriterade folkhälsoinsatser 3.3 Kvalitets och verksamhetsutveckling Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting. Det systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet i Landstinget Kronoberg. Arbetet ska vara kunskapsbaserat, långsiktigt och patientfokuserat. Inom ramen för kvalitets- och verksamhetsutveckling ingår även patientsäkerhetsarbetet. Att verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras är ett ledningsansvar. För att möjliggöra fortsatt utveckling mot ett kvalitetsstyrt landsting avsätts 2,0 mkr för att bland annat identifiera indikatorer för medicinsk uppföljning, tillgänglighet och patienttillfredsställelse. För detta krävs att Landstinget Kronoberg arbetar utifrån att vara en lärande organisation. Landstinget Kronoberg har träffat en överenskommelse med Försäkringskassan om en åtgärdsplan i syfte att minska sjukfrånvaron och åstadkomma en säker sjukskrivningsprocess. Åtgärdsplanen omfattar områdena ledning och styrning, samverkan, kunskap och utbildning samt kvinnors ohälsa. Ledningen för Landstinget Kronoberg ska ge verksamheterna stöd i arbetet med att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Idag finns ett organiserat samarbete inom ramen för FINSAM (finansiell samordning) mellan landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna i Alvesta respektive Markaryd. Ett samordningsförbund planeras även för Växjö kommun. För detta avsätts 0,8 mkr. Deltagande i nationella/internationella kvalitetsregister är en del i kvalitetsarbetet. Kvalitetsregistren ger viktig kunskap om vårdprocesser och patientgrupper och möjliggör jämförelser mellan landsting och regioner. Ett system för om och hur nationella riktlinjer, SBU rapporter och andra nationella rekommendationer ska implementeras i Landstinget Kronoberg ska upprättas. Inom detta system ska även utfasning av icke evidensbaserade metoder ingå. Ett nytt gemensamt radiosystem, RAKEL, för blåljusmyndigheterna är under införande. I dagsläget råder oklarhet kring driftkostnadernas storlek (abonnemangskostnader). För detta avsätts 0,6 mkr. 9

3.4 Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsarbeten har en given plats i en kunskapsorganisation för att förbättra patientarbetet, utveckla medarbetarnas kunskap och ta tillvara deras engagemang. För att effektivt implementera ny kunskap i organisationen krävs en utveckling av den systematiska kunskapsöverföringen. Landstingets verksamheter och olika yrkeskategorier ska stimuleras till att bedriva forsknings- och utvecklingsarbeten för att effektivt kunna möta framtidens behov. Den forskning och utveckling som bedrivs inom landstingets FoU-centrum ska tillsammans med annan aktuell forskning långsiktigt användas för att stödja Landstinget Kronoberg i rollen som sjukvårdshuvudman och arbetsgivare. FoU resurserna ska inriktas mot prioriterade behov och problemområden och ha en naturlig koppling till ledningsarbetet. För att bygga en långsiktig hållbar utveckling för FoU i syfte att kunskapsutveckla och förbättra vården måste den verksamhetsnära breddforskningen utvecklas liksom samarbetet och samspelet mellan universiteten/universitetssjukhusen förstärkas. I detta arbete ska också undersökas om inte vissa universitetsfakulteter kan bedriva viss utbildning på Växjö Universitet, till exempel specialiteter inom psykiatrins område. För detta ändamål avsätts 1,5 mkr. 3.5 Tillgänglig vård För att Landstinget Kronoberg ska nå de uppsatta målen i vårdgarantin och möta framtida behov måste verksamheten ständigt effektiviseras. Effektiva processer ger god kvalitet och ökar tillgängligheten. Patienterna ska känna trygghet i en väl sammanhållen vårdprocess utan onödiga väntetider såväl till första besök som från diagnos till behandling och eftervård. En långsiktigt hållbar och god tillgänglighet kräver ett samlat arbete inom flera olika områden och samverkan med andra aktörer som till exempel länets kommuner, privata vårdgivare och andra landsting. 3.6 Långsiktig personalförsörjning och personalinflytande Landstinget Kronoberg har som arbetsgivare ansvar att främja hälsan hos den egna personalen. Medarbetarna ska känna sig väl behandlade oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Om personalen mår bra ökar också förutsättningarna för att de på olika sätt ska bidra till en god hälsa hos kronobergarna. Hur personalen, som individer och som grupp, utför sina arbetsuppgifter är själva grunduppfattningen för den upplevelse våra brukare får av landstingets verksamheter. Hur personalen utför arbetsuppgifterna återspeglas av de förutsättningar som personalen har och som arbetsmiljön skapar. 10

För att människor ska trivas behöver de uppleva att de skall ingå i ett begripligt sammanhang. Personal som inte trivs gör inte ett så bra arbete som de skulle göra om dem trivdes. Personal inom Landstinget Kronoberg ska därför göras delaktiga i förbättringsarbeten som sker på deras arbetsplatser. De ska kontinuerligt ha information och ha inflytande över processen. Detta är inte minst viktigt när organisation och arbetssätt förändras, vilket kan ställa nya krav på arbetsgrupper. Det goda ledarskapet är en viktig faktor för att bidra till en hälsofrämjande arbetsmiljö och en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. Chefer och arbetsledares arbetsmiljöansvar bör utvecklas och stärkas. Chefen behöver vara en person som är trygg i sin roll som ledare och en god kommunikatör. Chefen ska presentera realistiska, mätbara och motiverande mål och skapa delaktighet i processerna för att uppnå måluppfyllelse. Detta kan vara en mycket komplex uppgift. Vi hävdar att det utöver utbildning behöver avsättas tid för att ge cheferna möjlighet till interna insatser med inriktning på att leda personal i en lärande organisation. Samtliga chefer måste få kunskap om vad som är framgångsfaktorer i ett förbättringsarbete och få tid att tillämpa sin kunskap och reflektera tillsammans med stödpersoner. För detta avsätts 1,0 mkr. Medarbetarnas kompetens ska tillvaratas på bästa sätt. Som en lärande organisation har landstinget stora möjligheter att ge medarbetarna utrymme för ständig utveckling. All kompetensutveckling ska ha sin utgångspunkt i verksamhetens mål. För kompetens- och personalstrategiska medel avsätts 1,5 mkr. Till detta behöver också fler insatser och goda exempel på livsstilsprojekt och friskvård, gentemot anställda inom landstinget. För att kunna rekrytera rätt kompetens till organisationen är det avgörande att landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som praktiserar idén om hälsofrämjande arbetsplatser Under 2009 kommer det att ske en fortsättning på den framtida personalförsörjningen, där 5,0 mkr årligen avsätts från och med 2008. Handlingsplan tas fram för en långsiktig personalförsörjning, i synnerhet för läkare i utbildning och hur dessa tas om hand i organisationen. Landstinget Kronoberg ska trycka på Sveriges regering för att antalet utbildningsplatser inom läkarutbildningen utökas. Landstinget Kronoberg ordnar fler AT och ST-tjänster för läkare i en attraktiv praktikmiljö med en bra handledning. Dessutom ska landstinget erbjuda praktikplatser för tredjelands läkare som genomgått introduktionsutbildning i bland annat svenska språket. 11

3.7 Förändrad struktur Det är inom hälso- och sjukvården som effekterna av ett hårt och alltför stressigt samhällsklimat tydliggörs, ett klimat som måste förändras genom insatser och politiska prioriteringar på ett flertal områden. För att kunna möta framtidens utmaningar måste hälso- och sjukvården ges en långsiktig möjlighet att utvecklas. Det ekonomiska utrymmet ställer krav på fortsatt förändringsarbete på alla nivåer/arenor inom landstingets verksamheter. Förutom den egna verksamhetens utveckling kan det innebära fler inslag av kooperativa verksamheter, intraprenader och entreprenader. Sådant kan skapa lokala incitament för till exempel vårdcentraler att utvecklas till attraktiva platser för en god hälso- och sjukvård för patienterna tillika en bra arbetsmiljö för personalen. Det behöver utvecklas en ekonomisk modell på vårdcentralnivå för att stärka närsjukvården i sin helhet. En modell som möjliggör en mer hälsofrämjande inriktning, där förebyggande och komplementära behandlingsmetoder integreras i vårdarbetet. 3.8 Medicinsk och medicinteknisk utveckling I en internationell översikt av den förväntade medicintekniska utvecklingen lyfts elektronik och biokemi fram som viktiga områden. Till detta räknas telemedicin, microteknik, IT och olika tekniker för diagnostik och behandling samt implanterbara produkter. Även produkter som ersätter sviktande funktioner utvecklas alltmer. Utvecklingen av genteknik kommer de närmaste 5-10 åren att handla om diagnostik och läkemedel. Genom utvecklingen av klinisk tillämpbar genteknik kan ökad precision med tiden eventuellt åstadkommas utifrån individuella genetiska förutsättningar. Allt bättre läkemedel kommer att utvecklas en del i syfte att samverka med eller komplettera andra behandlingar. En del nya tekniker för behandling och diagnostik betingar initialt mycket höga investeringskostnader. De höga investeringskostnaderna förutsätter ett högt utnyttjande. Detta kan i sin tur leda till krav på koncentration till ett fåtal sjukhus eller i vissa fall till nationellt centra. Den tekniska utvecklingen leder därför till strukturförändringar, en tendens som kommer att förstärkas. Införandet av olika tekniker sker ofta tämligen okontrollerat och utan att ha blivit vetenskapligt utvärderade ur kvalitativa och hälsoekonomiska perspektiv. Kirurgiska tekniker går mot allt mindre och precisa ingrepp med utnyttjande av kombinationer av avancerad apparatur såsom operationsrobotar. Krav på rekonstruktiv kirurgi, ensam eller som komplement till annan kirurgi, kommer att öka. Förutsättningarna för att införa robotkirurgi ska utredas under första halvåret 2009. 12

3.9 Entreprenörskap i vården Landstinget Kronoberg vill genom olika aktiviteter, som till exempel information och utbildning, stödja möjligheterna för anställda som vill driva delar av verksamheten i egen regi, intraprenader eller personalkooperativa verksamheter med mera. För detta avsätts 1,0 mkr. 4 Process kring budgetarbetet Landstingsdirektörens förslag till uppdragsbudget har presenterats och värderats av fullmäktiges utskott. Utskottens synpunkter och förslag har därefter arbetats in i landstingsstyrelsens förslag till uppdragsbudget. Själva budgetprocessen ska kontinuerligt följas upp av organisationsutskottet, för att se resultat ur ett demokratiskt och effektivt politiskt budgetarbete. 5 Förutsättningar inför 2009 5.1 Lägesrapport för folkhälsa Detta avsnitt utgår från de områden som Socialstyrelsen lyft i Lägesrapport för folkhälsa 2006. De äldres andel av befolkningen har ökat. 5,4 procent av befolkningen i Sverige är 80 år eller äldre, motsvarande siffra för Kronoberg är 6 procent. Av länets kommuner har Växjö den lägsta andelen invånare 80 år eller äldre (4,9 %), medan Tingsryd har den högsta (8,5 %). Medellivslängden fortsätter att öka och är i riket 82,57 år för kvinnor och 78,22 för män. Motsvarande siffror i Kronoberg var för kvinnor 83,30 och för män 78,91. Det finns skillnader i medellivslängden mellan länets kommuner. För kvinnor skiljer det som mest 1,66 år (Älmhult högst och Lessebo lägst) och för män 2,40 år (Markaryd högst och Alvesta lägst). Det som bedöms haft störst påverkan på den ökande medellivslängden är minskad risk att insjukna och dö i hjärt- och kärlsjukdom. Den medicinska utvecklingen, framförallt inom områden som hjärta och kärl, diabetes och cancer medför att många äldre lever till allt högre åldrar. Utvecklingen leder till att fler överlever sin sjukdom samtidigt som fler lever med kroniska sjukdomar. Mer än hälften i åldersgruppen 65-74 år rapporterar långvarig sjukdom. Även om kroniska sjukdomar hos äldre ökar behöver inte det innebära att den upplevda hälsan försämras. Merparten av dem som är 75 år eller äldre anser att deras hälsotillstånd är gott eller mycket gott. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män i självmordsbeteende och annan självdestruktiv handling. Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord. Män begår fler självmord medan kvinnor gör fler självmordsförsök. Vårdade på sjukhus för självmordsförsök har ökat sedan 1990-talet i alla åldrar utom bland de äldsta. Ökningen har varit störst bland unga män och kvinnor under perioden 1997-2005. De senaste tio åren ses en viss ökning av antalet 13

självmord i Kronobergs län. År 2005 tog 34 personer sitt liv i vårt län, 30 män och 4 kvinnor. Ett tilltagande folkhälsoproblem i hela västvärlden är fetma och övervikt. Faktorer som påverkar är sannolikt att vi rör oss mindre i vardagslivet jämfört med tidigare och att vi äter mer än vi förbränner. Både i Sverige och utomlands har en ökning av övervikt och fetma hos barn observerats de senaste 20 till 30 åren. Det finns inga rikstäckande uppgifter om barns viktutveckling. I åldersgruppen 16-84 år finns tecken som tyder på att den kraftiga ökningen av övervikt och fetma som vi sett hos befolkningen sedan 1980-talet stannat av. I Sverige och även i Kronoberg har antalet klamydiasmittade ökat stadigt de senaste tio åren. Risken för att smittas har aldrig varit större än nu enligt Socialstyrelsen. De flesta som smittas är unga. 86 procent är mellan 15 och 29 år. Ökningen av klamydia är ett samhällsproblem och alla berörda måste ta ytterligare ett krafttag för att minska smittspridningen. Tobaksrökning är enskilt den största riskfaktorn för ett flertal sjukdomar, exempelvis lungcancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom - KOL. Rökning kan även förvärra andra sjukdomstillstånd. Andelen dagligrökare i befolkningen fortsätter att minska bland både män och kvinnor. De som slutat röka i minst omfattning är kvinnliga arbetare. Fler kvinnor än män röker och flest dagligrökare finns i åldersgruppen 45-65 år. Resultatet från barn- och ungdomsenkäten 2006 i Kronoberg visar att 22 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 2 och 14 procent av pojkarna röker. En jämförelse av barn- och ungdomsenkäterna 2003 och 2006 visar att andelen rökare har minskat i de undersökta årskurserna, störst skillnad är det bland flickor i gymnasiet. Alkoholkonsumtionen totalt sett ökar inte längre, men riskkonsumtionen av alkohol bedöms ha ökat. Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar tyder på en negativ trend. Skolungdomars attityd till alkohol är mer negativ vilket även stämmer med resultatet från barn- och ungdomsenkäten 2006 i Kronoberg. En nationell undersökning i årskurs nio visar dock att flickornas alkoholkonsumtion har ökat. Narkotikamissbruket i Sverige har minskat trots en ökad tillgång. Den narkotikarelaterade sjukligheten och dödligheten har inte ökat från år 2000. Resultatet från barn- och ungdomsenkäten i Kronoberg 2006 visar en tydlig nedåtgående trend när det gäller åtkomst till och användande av narkotika, jämfört med undersökningen 2003. Riskfyllt spelbeteende och spelberoende lyfts i olika sammanhang som ett växande folkhälsoproblem. För en liten grupp kan överdrivet spelande medföra konsekvenser för hälsan. Då handlar det främst om att det blir ett socialt problem. 14

5.2 Finansiella förutsättningar Resultat 2007 och prognos 2008 Det finansiella resultatet för Landstinget Kronoberg slutar 2007 på 1 mkr. Det marginella överskottet uttryckt som resultatet i procent av skatteintäkter och statsbidrag var 2007 i princip lika med noll. År 2006 var det 0,8 procent. För att uppfylla kriterier för god ekonomisk hushållning rekommenderas en resultatnivå på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket motsvarar ca 70-80 mkr. En god ekonomisk hushållning är nödvändig för att exempelvis klara av framtida pensionsutbetalningar. Det budgeterade resultatet för 2007 på 60 mkr har inte uppnåtts, främst på grund av ökade pensionskostnader, nedskrivning av kapitalförvaltning och att beslutade reduceringar inte kunnat genomföras i planerad omfattning. För att den prognos som ligger till grund för budget 2009 ska infrias förutsätts att: Att kostnadsutvecklingen från 2007-2008 analyseras och reflekteras Att intensifiera översyn av verksamheter i ett fördjupat och processinriktat utvecklingsarbete i hälsofrämjande syfte, vilket kommer att leda till en effektivare organisation. Att förorda en eventuell skattehöjning på i storleksordning 25 öre under förutsättning att inte prognoserna från riksdag/regering och SKL under hösten 2008 visar på att landstinget får ett finansiellt tillskott av statliga medel. Under inledningen av 2008 har de finansiella förutsättningarna utvecklats negativt. Den globala finansiella oron har medfört att stora nedskrivningar av landstingets kapitalförvaltning varit nödvändiga. Till detta kommer försämrade skatteunderlagsprognoser, oväntat höga läkemedelskostnader inklusive vårdförbundets avtalsrörelse. Samhällsekonomi Landstinget Kronoberg är beroende av att länet utvecklas och att förutsättningar för företagande och inflyttning finns, för att kunna bedriva verksamhet förenlig med de mål landstingsfullmäktige beslutat om. De samlade resurserna ställs mot en åldrande befolkning med ökade vårdbehov och en medicinskteknisk utveckling som medger allt större behandlingsmöjligheter. Detta innebär att även ett litet landsting i allra högsta grad är beroende av såväl nationell som internationell utveckling. Enligt Konjunkturinstitutet (KI) fortsätter konjunkturnedgången i svensk ekonomi 2008 till följd av finansoro, svagare global tillväxt och försiktiga hushåll. En ekonomisk politik med räntesänkningar och expansiv finanspolitik motverkar fortsatt konjunkturnedgång 2009. BNP väntas öka med cirka 2,5 procent både 2008 och 2009. Den snabba sysselsättningsutvecklingen saktar in och sysselsättningen ökar med 20 000 personer per år 2008 och 2009. KI bedömer att penningpolitiken kommer att motverka inflationstrycket och att KPI slutar på 2,9 % 2008 och 2,2 % 2009. 15

Skatteunderlagsutveckling, utjämning och statsbidrag Skatteintäkterna är landstingens huvudsakliga finansiering. Kronobergs län har ett förhållandevis lågt skatteunderlag, 167 349 kr/invånare jämfört med riksgenomsnitt 175 415 kr/invånare. Landstinget kompenseras för detta i det utjämningssystem som finns inom landstingssektorn. Från och med 2002 har Kronobergs län en högre ökningstakt än riket, och förväntas ha så de kommande åren. Denna utveckling gör att Kronobergs bidrag i inkomstutjämningen minskar. Kronobergs avgift i kostnadsutjämningen har de senaste åren ökat med ca 25-30 mkr/år. Förklaringen till detta är framförallt att antalet patienter i de så kallade vårdtunga grupperna är färre jämfört med riksgenomsnittet. I utjämningssystemet tolkas det som att Kronoberg har ett lägre vårdbehov och därmed en lägre strukturkostnad än genomsnittet för riket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en preliminär beräkning för 2009. Denna visar att Kronobergs avgift i kostnadsutjämningen kommer att öka med 19 mkr nästkommande år. Utöver skatteintäkterna tillkommer statliga bidrag av generell eller riktad karaktär som riksdagen årligen beslutar om. Det största riktade bidraget avser läkemedelsförmånen. 6 Grunduppdrag För att tillgodose invånarnas behov av en trygg och säker hälso- och sjukvård ska fullmäktiges uppdrag utföras med utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen tandvårdslagen gällande prioriteringslagstiftning och -principer landstingsfullmäktiges beslut om grundläggande värderingar, horisontella prioriteringar, mål för tillgänglighet och patienttillfredsställelse samt policys Enligt Socialstyrelsens föreskrift (2005:12) ska kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjukvården respektive tandvården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Nedanstående kvalitetsområden ska beaktas. Jämlik vård Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Forskning har påvisat skillnader när det gäller vård- och läkemedelskonsumtion, bemötande, behandlingsstrategier och ojämlikhet i hälsa. Orsakerna till skillnader i vården är komplexa men för att hälso- och sjukvården ska svara mot medborgarnas behov är det viktigt att identifiera och analysera skillnader. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Nationella mål och riktlinjer finns för olika sjukdomsgrupper. Utvecklingen av medicinsk 16

praxis, som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska följas med hjälp av data från de nationella kvalitetsregistren. Detta kräver öppna kvalitetsregister, vilket också underlättar patienternas val av vårdgivare. En utvärdering av kvaliteten kräver att det på varje klinik finns mätbara kvalitetsmål som regelbundet följs upp och utvärderas. Deltagande i och inrapportering till nationella kvalitetsregister ska prioriteras i verksamheten. Nationella mål, riktlinjer och vårdprogram ska fungera som kunskapsunderlag i utvecklandet och genomförandet av vården. Nya behandlingsmetoder, läkemedel, diagnostik och utveckling av vaccinationsprogram ska införas efter en tydlig prövning av medicinsk evidens och att det finns en klar bedömning av kostnadseffektiviteten. Säker vård Säker vård innebär att vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Internationella studier har visat att var tionde patient i sluten vård drabbas av någon form av ogynnsam konsekvens i form av infektioner, förlängd vårdtid och läkemedelsbiverkningar. Hälften av dessa går att undvika genom tillämpning av vårdrutiner, evidensbaserade metoder och ett aktivt riskförebyggande arbete med patienten i fokus. Organisationen ska lära av erfarenhet och omsätta ny kunskap i handling för att minska risken för misstag och skador. Genom att minimera antalet vårdskador undviks onödigt lidande och resurser kan frigöras för annan vård. Patientfokuserad vård Patientfokuserad vård är vård som ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Vård och behandling ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Effektiv vård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser används på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg ska utvecklas mot processorientering. Alla medarbetare ska göras delaktiga i det processorienterade arbetet. Organisatoriska gränser ska inte utgöra något hinder i processutvecklingen. Det innebär att processerna även kan sträcka sig över huvudmannagränser. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering är nödvändig för att följa effektiviteten i processerna. Tillgänglig vård Vårdgarantin tydliggör vårdens åtagande gentemot patienten i samband med en beslutad behandling. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. All hälso- och sjukvårdspersonal ska ha goda kunskaper om vårdgarantin och tillgänglighetsarbetet i syfte att kunna informera patienterna om rättigheter och valmöjligheter. Det är viktigt att patienten får information om var vårdkön är kortast. 17

Patienten ska alltid remitteras till rätt instans utan omväg och innehållet i remissen ska utgöra tillräckligt underlag för att mottagande vårdgivare ska kunna göra en säker bedömning och prioritering. 2007 2008 2009 2010 Utfall Mål Mål Mål Andel patienter som fick: - läkarbesök inom en vecka vid VC 91 % 93 % 100 100 % % Andel besvarade samtal i telefon för 97 % 98 % 100 100 rådgivning och/eller tidbokning % % Andel patienter som fick komma på ett läkarbesök inom 7 dagar av de patienter som omfattas av vårdgarantin Antal patienter som väntat längre än 91 % 94 % 98 % 100 % 90 dagar - mottagning specialiserad vård 1 727 800 400 0 - behandling 956 500 250 0 6.1 Grunduppdrag för medicinska grupper Inom Södra sjukvårdregionen har ett arbete påbörjats med vertikala prioriteringar. Prioriteringarna görs inom 15 medicinska grupper: Tumörsjukdomar och sjukdomar i blod och blodbildande organ Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet Barnmedicin Andningsorganens sjukdomar och hudsjukdomar Endokrina sjukdomar och medicinska njursjukdomar Äldre Infektionssjukdomar Rörelseorganens sjukdomar inkl kronisk benign smärta Sinnesorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Reproduktionsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar IVA/Trauma Tandvård Fullmäktige har beslutat att inga nya uppdrag får läggas på organisationen med mindre än att dessa är långsiktigt finansierade (Landstingsfullmäktige 2005-06- 22 63). 18

6.1.1 Tumörsjukdomar Tumörsjukdomar är ett samlingsnamn för såväl benigna som maligna tillstånd. De maligna tillstånden är de som i allmänhet benämns cancer. Cirka 70 procent av alla cancerfall i Sverige orsakas av livsstilsfaktorer, som exempelvis rökning, solning och matvanor. I Kronobergs län upptäcks drygt 1 000 nya fall av cancer varje år. Antalet personer som diagnostiserats med cancer har ökat de senaste 40 åren. Denna utveckling förväntas fortsätta på grund av ökad befolkningsmängd, ökat antal äldre personer i befolkningen samt förbättrade möjligheter till diagnostisering. Screeningmetoder riktade till hela befolkningen finns idag för kvinnor (bröstoch livmoderhalsundersökning). Drygt hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Av dem som inte botas kan många under lång tid leva ett bra liv med sjukdomen tack vare nya eller förbättrade behandlingsmetoder. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Varje år diagnostiseras cirka 7000 kvinnor i Sverige och cirka 130 i Kronoberg. Utredning, behandling och rehabilitering av bröstcancerpatienterna ska ske i en sammanhållen vårdkedja. Bröstcancervården i landstinget ska tillgodose kvinnornas behov av kontinuitet, delaktighet och tillgänglighet i utredning behandling och rehabilitering. Det multidisciplinära teamet ska utgöra basen i bröstcancervården. Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer. I Sverige diagnostiseras cirka 9500 män per år och i Kronoberg diagnostiserades år 2007 cirka 300 män med prostatacancer. Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer har ökat markant sedan slutet på 90-talet som en följd av ökad diagnostisk aktivitet med PSA (prostataspecifikt antigen) provtagning. Män mellan 50-75 år som så önskar ska erbjudas PSA -provtagning i Landstinget Kronoberg. Provtagningen ska dock ske först efter att skriftlig information om för- och nackdelar med provtagningen har givits. Beslut om provtagning fattar därefter den enskilde mannen efter samråd med läkaren. Cancersjukvården i Kronoberg är i hög grad decentraliserad och involverar alla vårdnivåer, hela vårdkedjan och en lång rad olika specialiteter. Mycket diagnostik sker i primärvården. Inom den slutna vården handläggs cancerpatienter vid de kirurgiska, internmedicinska klinikerna, onkologiska kliniken och vid en rad andra kliniker med varierande ansvar för cancervård. Cancerpatienter utgör den största andelen inom den palliativa vården. Det finns i genomsnitt 11 palliativa vårdplatser per 100 000 invånare och i genomsnitt 35 inskrivna patienter i palliativ hemsjukvård per 100 000 invånare i Sverige. I Kronoberg finns 7 palliativa vårdplatser per 100 000 invånare och 22 inskrivna patienter i palliativ hemsjukvård per 100 000 invånare. 19

I vilken utsträckning cancern botas kan mätas genom den relativa canceröverlevnaden. Måttet beskriver patienternas överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer som inte diagnostiserats med cancer. Med överlevnadstid avses tiden mellan patientens prognos och död. Femårsöverlevnad är en kvalitetsindikator i cancervården. 5-års överlevnad Kvinnor Män Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg 2007 2007 2006 2007 2007 2006 Bröstcancer 87,1 % 86,8 % 87,1 % Tjocktarmscancer 65,6 % 60,2 % 68,2 % 62,0 % 56,2 % 58,7 % Ändtarmscancer 71,2 % 60,8 % 69,2 % 54,4 % 56,3 % 54,5 % Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007 Målet för 2009 och framåt är att uppvisa en positiv trend för 5-års överlevnad för dessa cancerformer När det gäller prostatacancer har andel patienter som har fått kurativt syftande behandling valts som kvalitetsindikator i Öppna jämförelser. Andel patienter som fått Män kurativt syftande behandling Kronoberg Riket 2007 2007 Lokaliserad prostatacancer 78,1 % 68,9 % Källa: Öppna jämförelser 2007 6.1.2 Cirkulationsorganens sjukdomar Stroke Varje år drabbas cirka 600 kronobergare av stroke. Totalt i Sverige insjuknar 30 000 människor varje år. Att insjukna i stroke kan medföra stora förändringar i livsvillkor både för den som har drabbats och för de närstående. Även om insjuknandegraden förblir oförändrad förväntas antalet som drabbas av stroke att stiga i takt med att åldersstrukturen i befolkningen ökar. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska bedrivas för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronobergs län. Det sekundärpreventiva arbetet ska samordnas vid landstingets strokeenheter för att skapa en god sekundärprevention i en välfungerande vårdkedja. Samtliga patienter som insjuknar i stroke ska utredas och behandlas vid strokeenhet i enlighet med nationella riktlinjer. De närståendes situation ska uppmärksammas i hela vårdkedjan. De närstående ska ges strukturerad kunskap om stroke samt individualiserad rådgivning och stöd. Informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskap om stroke och dess riskfaktorer ska genomföras. Insatserna ska rikta sig till allmänhet, personal inom landstingets hälso- och sjukvård samt till personal inom den kommunala äldreomsorgen. Det Goda Livet och Bladet är lämpliga kanaler att använda för 20

att sprida denna information och kunskap. Informations och utbildningsinsatserna ska fortlöpande redovisas. En genomlysning av strokevårdkedjan har startas med representanter från närsjukvården och länssjukvården. Initialt fokuserar arbetet på de landstingsinterna processerna för att i nästa steg involvera länets kommuner. Utvecklingen av det påbörjade arbete kommer att följas. I Öppna jämförelser 2007 redovisar Kronoberg den högsta andelen patienter som var ADL-beroende efter tre månader vilket ska spegla insatser i den akuta fasen och fortsatt rehabilitering. Antalet återinskrivna för strokevård inom ett år efter strokeinsjuknandet är ett mått på hur det sekundärpreventiva arbetet fungerar och Kronoberg har en jämförelsevis hög andel återinskrivningar. Strokesjukvård Kvinnor Män Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg 2007 2007 2006 2007 2007 2006 28-dagars dödlighet 25,0 % 23,4 % 25,5 % 24,1 % 22,8 % 25,5 % Vård på strokeenhet 85,2 % 80,2 % 93,8 % 89,7 % 83,0 % 91,7 % Strokesjukvård Män och kvinnor Kronoberg Riket Kronoberg 2007 2007 2006 ADL beroende 28,4 % 20,5 % 21,4 % Återinskrivning inom 1 år 11,3 % 9,7 % Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007 Mål för strokesjukvården är att uppvisa en positiv utveckling inom ovanstående kvalitetsindikatorer. Hjärt-kärlsjukdom Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till död och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet i Sverige. Hjärtsjukdomar kan delas upp i: Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtsvikt Arytmi Klaffsjukdom Akut hjärtinfarkt drabbar varje år cirka 440 män och 280 kvinnor i Kronobergs län. Av dessa dör ungefär en tredjedel inom 28 dagar efter infarkten. De främsta riskfaktorerna är högt blodtryck, rökning, höga blodfetter och stress. Direkt sjukvårdsrelaterade faktorer kan vara avståndet till akutsjukhus, ambulansverksamhetens effektivitet och det akuta omhändertagandet på sjukhus. En etablerad indikator på hur väl sjukvården klarar det akuta omhändertagandet efter hjärtinfarkt är risken att dö inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Det avser mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten till 21

ambulansverksamheten, det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården. Hjärtsjukvård Kvinnor Män Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg 2007 2007 2006 2007 2007 2006 28-dagars dödlighet 26,1 % 30,3 % 26,7 % 29,2 % 33,0 % 31,6 % Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007 Mål för hjärtsjukvården är att uppvisa en nedåtgående trend avseende 28- dagars dödlighet. 6.1.3 Infektionssjukdomar Infektionssjukdomar som förr var en dominerande dödsorsak har minskat drastiskt under 1900-talet. På senare tid har emellertid antibiotikaresistenta bakterier gjort det svårare att behandla infektionssjukdomar. Antibiotikaresistens leder till fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat, lidande för patienten och stora kostnader för vården. Multiresistens måste ses som en viktig patientsäkerhetsfråga. Överförskrivning av antibiotika är en faktor för uppkomst av resistens. Under ett par år har förskrivningen i riket minskat men data för 2007 talar för att förskrivningen ökar igen. Cirka 90 procent av den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige sker i öppenvården. Landstinget Kronoberg har sedan flera år haft en hög förskrivning av antibiotika. Mest antibiotika förskrivs till barn och de allra äldsta. En avhandling från FoU-centrum visar att de finns stora regionala skillnader i förskrivningen av antibiotika till små barn beroende på att läkare gör olika. Landstinget Kronoberg ska arbeta med att förbättra antibiotikaförskrivningen. Ett led i detta arbete är att informera, utbilda och återkoppla förskrivningsmönster till förskrivarna. Avsikten med arbetet är att förhindra resistensutveckling förhindra onödig behandling med antibiotika öka patientsäkerheten minska kostnaderna för landstinget Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama) är ett samverkansorgan med syfte att verka för sektorsövergripande samordning av frågor som rör förutsättningar att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor samt att ta initiativ till åtgärder som i första hand rör människors hälsa. För att stärka det lokala arbetet inom ramen för Strama avsätts 0,5 mkr. I Sverige och även i Kronoberg har antalet klamydiasmittade ökat stadigt de senaste tio åren. I Kronoberg diagnostiserades 756 klamydiafall under 2007. 22

Risken för att smittas har aldrig varit större än nu enligt Socialstyrelsen. De flesta som smittas är unga. 86 procent är mellan 15 och 29 år. Ökningen av klamydia är ett samhällsproblem och insatser krävs för att minska smittspridningen. Ökningen beror delvis på förbättrad diagnostisering, men större delen beror på en faktiskt ökad smittspridning. Landstinget Kronoberg har i samverkan med andra aktörer utformat ett handlingsprogram för sexuell hälsa som anger inriktningen för arbetet fram till år 2010. Programmet innehåller bland annat mål, delmål och metoder för olika verksamheter i arbetet med sexuellt överförbara sjukdomar. Strategier ska tas fram i syfte att minska smittspridning och därmed minska antalet klamydiainfektioner hos befolkningen. Ett exempel kan vara att smittspårningen centraliseras. Det projekt som pågår där möjlighet ges till egen provtagning av klamydia ska implementeras i ordinarie verksamhet. 6.1.4 Sinnesorganens sjukdomar Åldersförändringar i gula fläcken, makuladegeneration, är den vanligaste orsaken till blindhet hos personer över 65 års ålder. Cirka 350 000 personer i Sverige har någon form av makuladegeneration, utav dessa får 10-15 procent en betydande synnedsättning. Den form av makuladegeneration som är behandlingsbar förekommer hos 15 procent av alla fall. Behandling måste ske tidigt i förloppet innan patientens syn har försämrats allt för mycket. De senaste åren har läkemedel utvecklats som inte bara stabiliserar synskärpan utan som i de flesta fall också förbättrar synskärpan. Det läkemedel som är godkänt i Sverige är Lucentis och ges som en injektion i ögat. En grundbehandling består av tre injektioner och därefter ges en årlig underhållsbehandling. Läkemedelskostnaden är 10 000 kronor per injektion och därutöver tillkommer kostnader för själva ingreppet. I Landstinget Kronoberg uppskattas behovet till 600 injektionsbehandlingar per år. Hörselnedsättning finns hos cirka 1,3 miljoner svenskar, varav 560 000 personer bedöms ha nytta av hörapparat. Förekomsten av hörselnedsättning stiger kraftigt i åldrarna 50 år och däröver. Hörselnedsättning kan leda till försämrad livskvalitet genom minskad social aktivitet och isolering. Bristande tillgänglighet till utprovning av hörapparat i Landstinget Kronoberg är ett problem. Aktiva åtgärder har vidtagits för att minska köerna till utprovning av hörapparat, genom att ett avtal har tecknats för köp av 200 utprovningar under 2008 och ytterligare 200 utprovningar 2009. 6.1.5 Endokrina sjukdomar och medicinska njursjukdomar Jämförelsen av diabetesvården visar både positiva och negativa avvikelser. Andelen diabetiker i länet som har blodfettssänkande läkemedel ligger jämförelsevis högt medan en lägre andel når målet för blodtryck än 23