Lokalprogram för Ulricehamns nya stadsbibliotek

Relevanta dokument
Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Biblioteksplan

KULTURPLAN. Bibliotek Allmänkultur - Kulturarv

BIBLIOTEKSPLAN

Biblioteksplan Bräcke kommun

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan. Plan av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Förslag till biblioteksplan (KS19/81)

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Biblioteksplan

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

Medieplan för biblioteken i Uddevalla

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Biblioteksplan

Framtidens barnbibliotek

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Välkommen till Ulricehamns stadsbibliotek!

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Biblioteksplan

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Biblioteksplan Antagen i Kultur- och fritidsnämnden

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Innehåll. 1. Oskarshamns kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Bibliotekets verksamhet Folkbibliotek...

Stadsbiblioteket i Ängelholm. Desirable, democratic architecture that empowers people

Färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel

Enkät bibliotek

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Program för biblioteksverksamheten i Tranås kommun

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan Laxå kommun

Ditt drömbibliotek -enkäten 2019

Biblioteksplan

Jönköpings Stadsbibliotek

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december Biblioteksplan för Sävsjö kommun

Biblioteksplan Lidingö stad

Gemensam medieplan för Götabiblioteken

Biblioteksplan för Bollebygds kommun

Biblioteksplan Vindelns kommun

Strategi Program. Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Biblioteksplan

Biblioteksplan Katrineholms kommun

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. för Bergs kommun

Det är inte riktigt färdigt runt omkring biblioteket än.

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Biblioteksstrategi Täby

Arbetsplan för biblioteket

Stora Maräng Stora Maräng

Biblioteksplan Antagen av Kf 171/2016

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Välkommen till biblioteket

Biblioteksplan

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

regional biblioteksplan förkortad version

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Biblioteksplan för Malmö stad

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

[Document::Title] Program för biblioteksverksamheten i Tranås kommun

Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek

biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Biblioteksplan Högsby kommun Antagen av kommunfullmäktige , 8.

Biblioteksplan

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Biblioteksplan

Kultur- och fritidsnämnden Dnr: KUFRN 2017/ Mottagare

1. Inledning Uppdrag och roller Biblioteksverksamhet Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

Transkript:

ULRICEHAMNS KOMMUN Lokalprogram för Ulricehamns nya stadsbibliotek Underlag för projektering av nytt stadsbibliotek Anna Laang Verksamhetschef Kultur 2013-05-20 U L R I C E H A M N S K O M M U N 523 86 U L R I C E H A M N

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Vision 4 3. Bakgrund 4 4. Framtidens bibliotek 4 5. Verksamhetsbeskrivning 6 6. Lokalbeskrivning 6.1 Övre våning 6 6.2 Bottenvåning 9 7. Samverkansmöjligheter 11 Bilagor 1. Fördelning av verksamheter i lokalerna 13 2. Ritning övre våning 15 3. Ritning bottenvåning 16 4. Om och tillbyggnader fastighet Chile 2 17 5. Illustrationer nytt bibliotek fastighet Chile 2 19 6. Situationsplan nytt bibliotek fastighet Chile 2 20 2

1. Sammanfattning I november 2012 fattade kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut för nytt stadsbibliotek och etablering av handel vid Ubbarp. I samband med ICAs etablering vid Ubbarp öppnades möjligheten för etablering av ett nytt stadsbibliotek på den fastighet, kvarteret Chile, där nuvarande ICA ligger idag. Verksamhetschefen för kultur fick i uppdrag att i dialog med ICA ta fram ett lokalprogram för det nya stadsbiblioteket som underlag för beslut. Visionen för Ulricehamns nya stadsbibliotek är att det ska vara ett nav i kommunens vardagsliv en upplevelsebaserad mötesplats och fungera som kommunens skyltfönster. En omvärldsanalys visar att dagens bibliotek som projekteras måste beakta att man bygger bibliotek anpassade till en föränderlig värld. Tydliga tendenser som kan utläsas är att antalet böcker minskar och mer yta för program och aktiviteter skapas, samt utrymmen för skapande verkstäder, digitala lärmiljöer och rum som användarna själva får påverka innehållet i anläggs. Från att ha varit en institution som lånar ut media förväntas biblioteken idag vara en upplevelsebaserad mötesplats i bred mening. Besökarna har gått från passiv kulturkonsument till aktiv medproducent prosument. Ulricehamns nya stadsbibliotek kommer att innehålla en samlad kulturfunktion med verksamheterna, bibliotek, allmänkultur och kulturarv. Biblioteket med bibliotek, utställningar, verkstäder, samhällsinformation, cafétorg i direkt kontakt med sjön Åsunden och centrumhandeln blir den naturliga mötesplatsen för invånare och besökare. Det övre planet med ingång från parkeringsdäcket kommer att ha karaktären av det klassiska biblioteket med fokus på att stimulera det livslånga lärandet. Människa och studier är ledord. Här finner besökarna fack- och skönlitteratur, Ulricehamnsbygdens forskarrum med lokalhistoriska temautställningar, tidskrifter, öppet bokmagasin, rum för unga vuxna samt studieplatser. Det övre planet innehåller även kulturverksamhetens personalutrymmen. Det nedre planet utformas som en aktiv utåtriktad avdelning där upplevelsen, aktiva möten, eget skapande, gemenskap och samhälls- och turistinformation finns. Planet innehåller rum för möten, skaparverkstad, cafétorg med sjöutsikt, barnavdelning, dagstidningar, utställningar och en mindre samlingssal. Entrén delas med ICA-butiken och kommer att utformas som ljus, öppen och välkomnande. 3

2. Vision Ulricehamns nya stadsbibliotek är ett nav i kommunens vardagsliv - en upplevelsebaserad mötesplats. Det nya stadsbiblioteket med samlad kulturfunktion för bibliotek, allmänkultur, kulturarv, cafétorg i direkt kontakt med sjön Åsunden och handeln i centrum blir den naturliga mötesplatsen för invånarna och besökare i Ulricehamn. Stadsbiblioteket blir kommunens skyltfönster. Här förkroppsligas ledorden Leva Uppleva Verka. Kulturverksamheten samlas i det nya biblioteket för att effektivisera organisationen och förmera utbudet och servicen. Det är en modern plats för kreativa möten ett allaktivitetshus för det livslånga lärandet där det egna skapandet stimuleras. Ledorden är människa aktivitet. Den moderna besökaren är en prosument en aktiv medproducent i det nya biblioteket. Med ny teknik, funktionella lokaler, samverkan och effektiv logistik frigörs personalen för att arbeta mer utåtriktat och uppsökande med läsfrämjande insatser. 3. Bakgrund I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet för perioden 2011-2014 står att det övergripande målet för kulturen är att arbetet för ett centralt beläget stadsbibliotek ska fortsätta. I november 2012 fattade kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut för nytt stadsbibliotek och etablering av handel vid Ubbarp. I samband med ICAs planerade etablering vid Ubbarp öppnades möjligheten för etablering av nytt stadsbibliotek på den fastighet, kvarteret Chile, där nuvarande ICA ligger idag. En mindre butik ska finnas kvar i fastigheten. Verksamhetschef för kultur fick i uppdrag att tillsammans med ICA, stadsarkitekten och enhetschef bibliotek ta fram underlag för beslut i form av ett lokalprogram för det nya stadsbiblioteket. Ärendet behandlas av kommunfullmäktige i juni 2013. 4. Framtidens bibliotek Framtidens bibliotek händer nu skriver Svensk Biblioteksförening. Dagens bibliotek som projekteras måste beakta att man bygger bibliotek anpassade till en föränderlig värld. Vilka är de stora utmaningarna för biblioteken just nu? Vilka möjligheter ser vi i horisonten? Hur ser morgondagens folkbibliotek ut? Vilken roll ska biblioteken spela i lokalsamhället? Det är relevanta frågeställningar vid projektering av nya bibliotek. Flexibilitet och förvandlingsförmåga är ett ord som återkommer när man beskriver framtidens bibliotekslokal. Biblioteken har i det moderna samhället fått en alltmer utpräglad roll som mötesplats och social träffpunkt. Det är en av få platser i samhället som är gratis och öppet för alla ett samhällets vardagsrum. Det traditionella biblioteket med bokhyllor dit invånarna enbart går för att låna böcker och läsa tidningar har förändrats till en verksamhet som förväntas vara informations- och kulturförmedlare och i bred mening. Från att ha varit en institution som lånar ut media förväntas biblioteken idag vara en upplevelsebaserad mötesplats. Besökarna har gått från passiv kulturkonsument till aktiv medproducent s k prosument 4

-Biblioteket är inte ett boklager, det är ett community gathering center (gemenskapscenter), säger Helene Blowers, digital strategisk chef på Columbus Metropolitan Library i Ohio, som rankas bland de bästa folkbiblioteken i USA. En annan namnkunnig person i sammanhanget Jason M. Schultz från universitetsvärlden bekräftar detta. Han påpekar att folkbiblioteken alltid haft två uppgifter dels en plats där människor kan få fri tillgång till information, dels ett demokratiskt rum där man kan ta del av och diskutera aktuella samhällsfrågor. När böcker och media successivt blir tillgängliga online och alla kan ladda ned böcker, filmer och musik till sin telefon kommer bibliotekens roll som ett öppet kommuncenter förstärkas menar han. En snabb omvärldsanalys pekar på några tydliga tendenser inom bibliotekens värld; mindre antal böcker och mer yta för program och aktiviteter och möten, utrymme för skapande verkstäder, digitala lärmiljöer och rum som användarna själva får påverka vad de ska innehålla. Det traditionella tysta biblioteket med ändlösa rader av bokhyllor är på väg bort. Istället utvecklas biblioteken till livfulla mötesplatser för samtal och aktiva verksamheter. De tysta läsrummen ger plats åt besökare som vill ha lugn och ro. Inom en överskådlig framtid kommer böckerna och de fysiska samlingarna att utgöra grunden för biblioteksrummet men på sikt kommer de få svårare att försvara sin dominans. Biblioteken måste utveckla nya tjänster på nätets villkor i dialog med användarna. Det virtuella digitala biblioteket är ett av kommunens viktigaste bibliotek i dagens och morgondagens samhälle. Det ställer krav på att det finns rätt kompetens i organisationen. Personalen måste ha kompetens att arbeta med tjänster på nätet och en utvecklad språklig förmåga. Enkätundersökningar bland kommunens invånare visar på flera genomgående behov och önskemål. En placering vid sjön är av stort värde. Kunnig och serviceinriktad personal värdesätts också högt. Det man saknar i dagens bibliotek är sköna sittplatser som ligger lite avskilt i lokalen. Ett trivsamt bibliotek med sköna möbler att sitta och läsa och samtala i är ett stort behov enligt besökarna. Stora ljusa lokaler med ett brett utbud av medier och programverksamhet, generösa öppettider, ett café där man kan sitta och läsa och samtala är andra önskemål. En tidigare genomförd enkät riktad till handlarna i centrum visade att över 60 % tyckte att ett nytt stadsbibliotek i centrum är ett stöd för handeln. Ett önskemål som framkom var att närmare 80 % ville se fler kulturprogram i centrum. En återkommande synpunkt var att utöka bibliotekets öppettider. Ett samlat bibliotek, museum och olika konstutställningar under samma tak vore det optimala. En trevlig och naturlig mötesplats för alla ulricehamnare, unga som gamla med möjligheter till fika, upplevelser och information är andra kommentarer. 5

5. Verksamhetsbeskrivning Det nya stadsbiblioteket kommer att innehålla en samlad kulturfunktion med verksamheterna bibliotek, allmänkultur och kulturarv. Bibliotekens huvuduppgift är att stimulera det livslånga lärandet genom att ge kommunens invånare tillgång till material för såväl information och studier som konstnärlig upplevelse, och underhållning. En grundläggande aspekt är att värna fri åsiktsbildning och yttrandefrihet. Allmänkulturen ska tillgodose att kommuninvånarna får tillgång till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. De skall även ges möjlighet att utveckla sin egen kreativitet i olika aktiviteter. Verksamheten kulturarv har i uppdrag att bevara, dokumentera och tillgängliggöra det lokala kulturarvet, de kulturhistoriska platserna i landskapet samt förmedla kunskap om kulturarvet. Karaktären på bibliotekets övre plan är det klassiska biblioteket med fokus på att stimulera det livslånga lärandet. Människa och studier är profilen på denna våning. Det nedre planet bottenvåningen utformas som en mer aktiv utåtriktad våning där upplevelsen och aktiva möten, eget skapande, gemenskap mellan människor stimuleras. Liv och rörelse kännetecknar denna våning 6. Lokalbeskrivning 6.1 Övre våning Det nya stadsbibliotekets övre plan med ingång från parkeringsdäcket kommer att innehålla en expedition, avdelningar för fack- och skönlitteratur för vuxna, Ulricehamnsbygdens forskarrum, en avdelning för unga vuxna, studierum, en inglasad balkong och arbetsplatser och utrymmen för personalen. Bibliotekets entréer ska vara välkomnande, tillgängliga och locka till spontanbesök. De måste vara öppna och tydligt markerade och inbjudande. En tydlig skyltning gör det möjligt att snabbt orientera sig i lokalerna. En trappa och hiss bakom expeditionen binder samman övre planet med det nedre och ett öppet ljusschakt skapar genomsikt mot nästa våning. I expeditionen skapas förutsättningar för det personliga mötet med besökarna. Här tjänstgör bibliotekspersonal för att ge besökarna vägledning i biblioteket, söka information, låna ut och återlämna medier, sälja biljetter, hjälpa till med kopiering, fax, datorbokning mm. Expeditionerna fungerar som tydliga informationspunkter och inbjuder till frågor och samtal. Eftersom lokalerna är fördelade på två plan med två entréer måste biblioteket ha två likvärdiga expeditioner med god överblick över lokalerna och entréer samt kontakt med varandra. I anslutning till receptionerna placeras självbetjäningsautomater med 6

återlämningsvagnar, arbetsstation för kopiering fax utskrifter och båda utgångarna förses med larmbågar. Vid expeditionen på nedre plan placeras två arbetsrum. I anslutning till avdelningen för fack- och skönlitteratur placeras den lokala samlingen med en kulturhistorisk avdelning - Ulricehamnsbygdens forskarrum. Visionen för avdelningen är att vara en guldgruva för den som vill fördjupa sig i bygdens historia genom böcker, tidningar, databaser, foton, föremål, släkt- eller hembygdsforskning. Rummet bidrar till upplevelser i form av mindre utställningar av lokal karaktär, teknik där du kan lyssna till inspelningar där personer berättar om livet förr, skärmar som visar gamla filmklipp, bildspel som beskriver ortens historia mm. Forskarrummet ska tillhandahålla västgötalitteratur (främst med anknytning till bygden) och datorer med databaser för släktforskning och sökning av digitaliserade foton, dokument och museiföremål från kommunens samling. Utanför rummet i entrén visas olika kulturhistoriska utställningar med varierande teman. Bildspel som presenterar intressanta platser, byggnader, personer med anknytning till bygden visas kontinuerligt. Information om sevärdheter i bygden placeras i entrén för att locka till besök ute i landskapet. För turister och nyinflyttade finns information om staden och bygden, hur det såg ut förr och vad man kan se nu. I forskarrummet finns kartor med tips på besöksmål/resvägar med anknytning till hembygden/släktforskning. I anslutning till den kulturhistoriska avdelningen finns tre studierum där besökarna kan fördjupa sig i ämnena och studera eller arbeta i grupp eller studiecirkelform. Kommunens historiska bildarkiv placeras i ett brandsäkert utrymme i det nya biblioteket. Glasmontrar och sköna sittplatser samt läsplatser placeras i rummet. Stadsbibliotekets övre plan domineras av mediesamlingen för vuxna med fack- och skönlitteratur och avdelning för studier. Visionen för avdelningen är att stimulera det livslånga lärandet. I lagrådsremissen för Ny bibliotekslag föreskrivs nu att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till fri åsiktsbildning och kunskapsförmedling. Avdelningen för facklitteratur ska vara tydligt utformad. Man ska snabbt och lätt kunna lokalisera var jag hittar t.ex. Psykologi och Historia. Referensböckerna ska finnas på respektive avdelning, men uppslagsverkan som t.ex. Nationalencyklopedin ska stå på en egen avdelning. Det ska finnas arbetsplatser, gärna små fickor där biblioteksbesökare kan sitta och läsa/arbeta mer ostört. Någon form av att stå vid bord eller bänkar där man kan stå och slå i böcker är önskvärt. En sökdator där man kan söka i katalogen eller våra databaser ska finnas lätt tillgänglig. Miljön ska vara trivsam att vistas i och främja kreativiteten och lusten att läsa och kunskap. Avdelningen för skönlitteratur bör ha mycket utrymme för skyltning av böcker, både i hyllor och på andra sätt. På avdelningen finns även ljudböcker, filmer, CD-skivor och romaner på andra språk. Skyltningen för dessa samt för t.ex. dramatik och lyrik ska vara tydlig. Det ska kännas bekvämt att vistas på avdelningen oavsett om man strosar runt och tittar på böcker eller vill sjunka ner i en skön fåtölj med en bok. Studieavdelningen bör bestå av några enskilda rum där man kan sitta enskilt eller i grupp, men innehålla en flyttbar vägg så att man kan slå samman ett par av dem till ett större rum. De ska ha en glasvägg så att man ser ut i biblioteket. På avdelningen ska även finnas tysta platser för enskilt 7

arbete. Läsplatser med sköna möbler bör placeras så att besökarna kan sitta och läsa i lugn och ro gärna med utsikt över sjön Åsunden. En inglasad balkong med trivsamma sittplatser gör det möjligt att utnyttja det nya bibliotekets unika läge vid sjön. En viss del av bibliotekets böcker och äldre årgångar av tidskrifter förvaras i magasin. I ett öppet magasin kan besökare själva leta i samlingarna. Ett magasin i källaren innebär att personal måste lämna biblioteket obemannat för att hämta efterfrågade medier. Ett öppet magasin med kompakthyllor om ca 50 m2 i anslutning till fack/skönavdelningen eller på nedre plan skapar en lätt tillgänglig service till besökarna och bidrar till ett effektivt arbetssätt. Ett magasin i källaren för magasinerade böcker och museets material bidrar till effektiv användning av lokalerna. I förslaget till ny bibliotekslag flyttar regeringen fram positionerna när det gäller prioriterade grupper så att all offentligt finansierad biblioteksverksamhet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning och olika språkliga minoriteter. Den litteraturutredning som nyligen genomfördes visar att läsförmågan och läsförståelsen sjunker vilket kan få allvarliga konsekvenser för enskilda personer och samhället i stort. Avdelningen för personer som har svårt att läsa innehåller talböcker, storstil och lättläst. Det är en verksamhet som fyller en viktig funktion och som kommer att bli alltmer betydelsefull. Visionen för verksamheten är att alla kan läsa! Verksamheten Lättläst syftar till att hjälpa dem med olika funktionsnedsättningar att hitta sitt sätt att läsa och ska ge goda möjligheter till dem som har svårt att läsa och förstå det de läser, att hitta enklare texter som passar dem. Avdelningen bör ligga nära expeditionen, synas väl från ingången och vara tydligt skyltad. Anpassade sittplatser och bra ljus är en förutsättning. Avdelningen för unga vuxna placeras på det övre planet direkt till vänster om entrén så att de unga lätt och spontant kan komma in. Visionen är en naturlig mötesplats för de unga ett andra hem. De unga ska känna sig delaktiga i det som erbjuds, både inköp och arrangemang. Det ska finnas saker att upptäcka, biblioteket ska vara föränderligt. Unga vuxnas avdelning möbleras med sköna sittplatser och möjlighet att lyssna på musik. Personalutrymmen för Kulturverksamhetens personal placeras på andra våningen, med möjlighet att få en överblick över de publika ytorna och expeditionen. Målet för utrymmena är att skapa en funtionell och trivsam arbetsmiljö. Väl avgränsade arbetsplatser för ca 15 personer, några av dem i enskilda rum. Katalogavdelningen kräver större yta eftersom stora mängder media och material hanteras. Kombinerat post-, kopierings- och materialrum med en datorarbetsplats. Gott om arbetsytor och förvaringsmöjligheter. Toaletter, kapprum med låsbara skåp, dusch och vilorum. Personalentré. Lunchrum med fönster! Brandsäkert arkiv för det historiska fotoarkivet Hissförbindelse till/från godsmottagningen, lastkajen i bottenvåningen. 8

6.2 Bottenvåning Det nya stadsbibliotekets nedre plan, bottenvåningen, har en ljus, öppen och välkomnande entré från parkeringen. Till vänster finner besökaren dagstidningar och tidskrifter samt publika datorer att surfa på. Till höger ligger ett café med vacker utsikt mot sjön. Längre in i lokalen hittar man barnavdelningen med sagorum och skaparverkstad. I de inre delarna visas utställningar med konst, konsthantverk och foto. En mindre samlingssal ligger i anslutning till utställningshallen och gör det möjligt att ha program även dagtid. Biblioteket är en modern mötesplats där alla kan ta del av information och upplevelser. Rummet för tidningar (bottenvåning) och tidskrifter (övre plan) ska vara en plats för avkoppling där man kan sitta ner bekvämt och läsa, i nära anslutning till ett café för en kopp kaffe till läsestunden. Dagstidningar bör man ha tillgång till på morgonen före biblioteks ordinarie öppettider. Ett attraktivt bibliotek skall kunna erbjuda aktuella tidningar och tidskrifter inom olika ämnesområden både för barn och vuxna. Biblioteket bör även vara anpassat till dagens tekniska utveckling. Därför behövs en dator i tidningsrummet, som är reserverad för elektroniska tidskrifter och annan samhällsinformation. Samprenumerationer med andra kommunala verksamheter är önskvärt. Eftersom tidningsrummet ger ett trevligt intryck kan det med fördel placeras så att det blir synligt från utsidan, i närheten av caféet. Inbjudande sköna sittplatser i soffor/fåtöljer med god belysning samt läsplatser vid bord ska finnas på avdelningen. Det ska finnas några platser med möjlighet att sitta lite avskilt i lugn och ro för de som önskar. Lätthanterliga hyllor med plats för skyltning och förvaring för ca 15 dagstidningar och 175 tidskrifter. Ett utrymme för magasinering av dagstidningar och äldre tidskriftsårgångar placera i nära anslutning till tidningsrummet. Publika datorer med internetuppkoppling placeras nära rummet men även på olika platser i lokalerna. Visionen för barnens biblioteksavdelning är att det ska vara en plats för barn dit de kan gå och bara vara eller aktivera sig på flera olika sätt om de vill. Barnen ska känna sig delaktiga i det som erbjuds, både vad gäller inköp och arrangemang. Det ska finnas saker att upptäcka, biblioteket ska vara föränderligt. Målet är att väcka och behålla läslusten hos barn och främja deras språkutveckling. Barnens bibliotek ska skapa intresse för biblioteket och verksamheten och ge dem möjlighet att delta och själva medverka i bibliotekets utbud. Samarbeta med föreningar, förskolor och andra aktörer ger barnen möjlighet att prova på olika saker, nyfikenhet och utveckling stimuleras. Det ska finnas en tydlighet i orienteringen i lokalerna. Avdelningen ska synas när man kommer in i biblioteket men ligga långt in i biblioteket för att minska risken för rymmande barn. Den utformas efter barnens behov, är tillgänglig för alla barn och gärna färgsatt i glada färger. En lekfull fysisk miljö, inte bara fyra väggar som stimulerar läslusten. Toalett med skötbord och plats för barnvagnar bör finnas vid barnavdelningen. Micro och plats för matning (amning) av små barn likaså. Ett utrymme avsätts till skaparverkstad för barnen för att stimulera deras eget skapande. 9

Verkstad med vatten och avlopp Äppelhylla Datorer för sökning och för barnens användande Utställningsyta Hyllor med mycket plats för exponering Lugn och ro hörna med sköna sittplatser Rum för aktiviteter Lekyta där man kan upptäcka Hylla för böcker på andra språk Föräldrahylla med tidskrifter Bibliotekets café är en trivsam plats som bidrar till att utveckla biblioteket till en attraktiv och inbjudande mötesplats i staden. En plats för avkoppling och umgänge som tilltalar alla sinnen. Caféet ska vara en del av biblioteket och vara öppet när biblioteket är öppet. Det bör lokaliseras så att det kan hålla öppet när biblioteket är stängt t ex vid program på helger och kvällar. I närheten finns tidningsavdelningen och samlingssal. Caféets sittplatser ska placeras så att de tar tillvara den vackra sjöutsikten som är en av Ulricehamns kvaliteter. Caféet ska drivas av extern aktör och det bör finnas möjlighet till en mindre uteservering. De nya moderna biblioteken fungerar alltmer som en upplevelsebaserad mötesplats för kreativa möten ett gemenskapscenter med liv och rörelse. Avdelningen för utställningar, verkstäder och program med en samlingssal där du kan utöva ett aktivt medborgarskap är en central del i Ulricehamns nya stadsbibliotek. Visionen är en multifunktionell, flexibel kulturscen. Besökarna ska få en upplevelse genom våra program och utställningar, som väcker frågor, tillför ny kunskap och vidgar människors vyer. Besökarna ska ha möjlighet att vara delaktiga en resa i dubbel bemärkelse. Biblioteket är också en plats att bara vara, avkopplande och utan prestationer. Det ska finnas något för alla brett och smalt! Flexibilitet är en förutsättning för verksamheten. Det ska finnas plats för stora och små utställningar och program. Vi arbetar med teman som genomsyrar hela verksamheten. Författarbesök kan t ex vara kopplade till läsecirklar. Vi har en omvärldsbevakning, planerar långt i förväg och arbetar med olika 10

teman. Vi försöker uppmärksamma olika priser som delas ut och fånga upp dagsaktuella frågor för att fungera som en plattform för aktuella samhällsfrågor demokratiskt forum. En konsthall som utformas som ett eget rum. Placering av eventuella fönster är viktigt att tänka på, så att inte besvärande solljus kommer in. Det är viktigt att det är högt i tak, att materialet i väggar och tak är anpassade för utställningar. Lätt att flytta väggar. Mobila utställningsmoduler för att lätt att skapa rum i rummet och omväxling. Det ska finnas ett förråd i närheten med allehanda material för hängning. All teknik för t ex digitala utställningar finns tillgängligt i lokalen. I utställningshallen kan konstnärer, kulturarbetare och invånare ställa ut bildkonst, skulpturer, foton, videokonst och samtidigt kan här arrangeras skapande verkstäder med alltifrån papperstillverkning, dans, cirkus, målning, filmproduktion och mycket mer. Skapande verksamhet med anknytning till utställningarnas tema arrangeras. Besökaren ska även kunna göra egna utställningar eller delta i utställningar. Konstnärer tillfrågas om de kan hålla i verkstäder tillsammans med ordinarie personal. Man kan ha samverkan med många olika aktörer. Elever från skolan kan se utställningar och sedan själva skapa något inspirerade av det dem sett och upplevt. Det ska ges plats för att ha teaterskola, bildskola, skrivarverkstäder Det ska vara föränderligt med spännande med oväntade program. Stora och små utställningar. Man ska kunna lära sig eller bara vara. Man ska kunna ha olika temautställningar som är flexibla i rummet såsom montrar på hjul. En samlingssal för program och möten som även den är flexibel, med väggar som kan anpassas till större eller mindre antal besökare. Ljus, ljud all teknik finns tillgängligt i lokalen och är lätt att använda. Program och utställningar ska även fungera i biblioteket, mellan hyllorna. Flyttbara hyllor, på hjul, lätta, låsbara montrar på hjul, eluttag och annan teknik, gör det möjligt att lätt kunna uppmärksamma dagsaktuella ämnen. Det ska finnas en verkstad för eget skapande för alla åldrar. Ett rum med oömma material, tillgång till vatten och avlopp, fönster som släpper in ljus och tillgång till materialförråd. 7. Samverkansmöjligheter Det nya stadsbiblioteket öppnar upp för samarbete med andra verksamheter både internt i kommunen och med externa aktörer. Samlokaliseringen med ICAs butik gör det möjligt att samutnyttja utrymmen såsom lastkaj, sophantering mm. ICA anlitar Securitas för kontroll och larmning av lokalerna vilket även biblioteket skulle kunna använda för att öka säkerheten. Utvecklingen av biblioteken idag går mot en form av kommuncenter allaktivitetshus. Den nedre våningen kommer att fungera som ett skyltfönster för kommunen och där kan med fördel turistinformation och samhällsinformation som utställningar av nya detaljplaner presenteras. Det stämmer väl överens med bibliotekens roll som demokratisk plattform. Den nedre våningen går även att hyra ut till föreningar, organisationer och privatpersoner som vill arrangera egna aktiviteter. En mindre scen placeras på cafétorget så att enklare caféprogram, 11

debatter kan arrangeras i en informell miljö som gynnar det goda samtalet. Idag passerar ca 20 000 personer ICA varje vecka. Stadsbiblioteket besöks av ca 80 000 personer per år vilket ger ca 1 500 besökare/vecka. Jämförelser med andra nybyggda bibliotek pekar på att antalet fysiska besökare ökar markant vid nybyggnationer en trend som brukar hålla i sig. Samlokaliseringen förstärker det nya stadsbibliotekets roll som samhällets vardagsrum en plattform för aktivt medborgarskap. En samlokalisering med ICA innebär också att servicen till besökare kan utvecklas i o m att ansvaret för vissa tjänster kan delas. Parkeringsytorna är ytterligare en konkret funktion att samarbeta kring och en bra service för besökarna. En eventuell samlokalisering med turistinformation i stadsbibliotekets nedre plan skulle öppna möjligheterna att utöka öppettiderna. Idag har stadsbiblioteket öppet måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 10-19, onsdagar kl 13-19 och lördagar kl 10-14. Sommartid har biblioteket öppet måndag till torsdag. Ett samarbete med turistbyrån skulle det vara möjligt att förbättra öppettiderna sommartid till sju dagar i veckan istället för fyra. Stadsbiblioteket fyller idag funktionen som en mindre turistbyrå med information om sevärdheter, spridning av kartor och broschyrer och publika datorer samt trådlöst nätverk som används flitigt av turister och fritidsboende sommartid. En samlokalisering skulle kunna medföra effektivisering av tjänster och innebära en väsentligt förbättrad service för besökare. Turistbyrån och biblioteket säljer även biljetter till evenemang, en service som även den skulle kunna effektiviseras i samverkan. Ett samarbete med Miljö- och samhällsbyggnadskontoret för att sprida information om nya detaljplaner, rådgivning kring bygglov, miljöinformation, utlån av energimätare mm skulle kunna utvecklas i det nya stadsbiblioteket. Utställningar och öppen rådgivning vissa dagar är en möjlighet som de nya lokalerna öppnar upp för. Det nya stadsbiblioteket med ett stort utbud av tjänster och aktiviteter kan bli ett värdefullt nav för kommunens invånare, besökare med en förbättrad service och effektivisering av den kommunala verksamheten ett arbete i samverkan som är ett av ledorden i kommunens värdegrund. En dialog har inletts med NUAB, kommunens näringslivsbolag, för att öka näringslivets medverkan i biblioteksverksamheten. När det nya biblioteket ska detaljprojekteras kan ett konkret samarbete med kommunens företag inledas. Viktiga samarbetspartner är studieförbund och föreningar. Studieförbunden anmälde tidigt att man vill utveckla samarbetet med program, kurser mm. Den statliga litteraturutredningen visar b l a att pojkars läsförmåga försämrats. En bidragande orsak är att skillnaden mellan pojkar och flickors läsförmåga samt att många pojkar saknar läsande förebilder. Tillsammans med idrottsföreningar kan biblioteket arbeta med läsfrämjande insatser för att öka läsförmågan och det ska ske i nära samarbete med skolan för att bidra till ökad måluppfyllelse. Läsning och samtal kring skönlitterära texter är ett av bibliotekens uppdrag och en del av skolans demokratiuppdrag. Det nya biblioteket möjliggör för personalen att arbeta mer uppsökande och upplevelsebaserat. 12

Fördelning av verksamheter i lokalerna Bilaga 1 Övre plan Bruttoarea 1008 m2 Publika ytor Fack- och skönlitteratur vuxna Expedition + 3 WC Tidskrifter Unga vuxna Ulricehamnsbygdens forskarrum Två studierum á 7,5m2 Inglasad balkong Kopiering, fax Öppet bokmagasin Handikapp WC Städutrymme 470 m2 58 m2 38 m2 25 m2 39 m2 15 m2 78 m2 9 m2 18 m2 5 m2 4 m2 Två WC 3 m2 Summa: 762 m2 Personalytor Arbetsrum 4 arbetsplatser inkl 2 läsrum 48 m2 Arbetsrum 4 arbetsplatser Arbetsrum 4 arbetsplatser Kontor med mötesplats Kontor Post och kopiering Lunchrum personal Vilrum, omkläd, WC 27 m2 27 m2 14 m2 10 m2 17 m2 28 m2 18 m2 Handikapp WC 5 m2 Summa: 194 m2 13

Nedre plan bottenvåning Entré och expedition Barnavdelning inkl verkstad, sagorum Utställningshall Samlingssal Förråd Loge inkl dusch, WC Städutrymme Mötesrum Två kontor á 12 m2 Förråd Dagstidningar Bruttoarea 937 m2 76 m2 242 m2 95 m2 120 m2 19 m2 16 m2 4 m2 2x20= 40m2 24 m2 9 m2 22 m2 3 WC 8 m2 Foyer, kapprum Cafétorg 53 m2 120 m2 Varuintag, lastkaj 13 m2 Summa: 861 m2 Summa bruttoarea 1 945 m2 2013-05-14 14

Bilaga 2 15

Bilaga 3 16

Bilaga 4 17

18

Bilaga 5 19

Bilaga 6 20