Välkomnande ljus. Attraktiv utformning av foajéer med kvalitativ ljusplanering. Foajéerna på företag, skolor och kulturella institutioner fungerar som visitkort. De förmedlar ett första intryck av en organisation, ett företag eller in institution och väcker i bästa fall besökarens nyfikenhet. Den kvalitativa ljusplaneringen har förmåga att underlätta orienteringen och skapa en passande stämning. Från koncept till planeringsexempel visar vi här hur ljus kan användas för att välkomna besökare. Foajéer är ofta generöst tilltagna lokaler med stor takhöjd. Utöver sin representativa funktion används de som mottagnings- och väntzoner samt för genomgångsutrymme till angränsande byggnadsdelar. Foajén är en övergång mellan inne och ute, det offentliga och det privata rummet, och här samsas vitt skilda måttstockar för utformningen av rummet. För att göra det enklare för besökaren att orientera sig bland lokalens olika funktioner och utrymmen är det mycket fördelaktigt att använda ljus. Men ljus kan användas till så mycket mer än bara orientering. Ljusets emotionella dimension t.ex. dess förmåga att bidra till olika rumskänsla är utomordentligt användbar för att skapa ett attraktivt första intryck.
En annan värdefull egenskap hos belysningen är att den kan göra det möjligt för en besökare att visuellt uppleva företagets identitet i foajén. Ljus ger företaget, skolan eller den kulturella institutionen stor frihet att presentera sig själv genom en återhållsam och diskret atmosfär eller en dramatisk ljussättning. Tänk ljuskvalitet i stället för lux Tekniskt inriktade planerare använder kvantitativ ljusplanering med tillhörande standarder för utformningen av foajéns belysning. De låter sig styras av värden för belysningsstyrka, jämnhet och bländningsbedömning och utvecklar ett koncept som helt utelämnar de estetiska aspekterna. Eftersom numeriska värden för säkerhet, orientering och arbetsuppgifter varit utslagsgivande för utvecklingen av standarderna tas nästan ingen hänsyn alls till de estetiska aspekterna. Projektledarna är ofta noga med att hålla gränsvärdena i planeringsprocessen, även om det inte finns någon tidigare erfarenhet som visar att mindre avvikelser skulle leda till några större svårigheter. I den kvalitativa ljusplaneringen har man i stället en helhetssyn på varseblivningen. Denna planeringsstrategi tar hänsyn till visuella lösningar och psykologiska behov för att uppnå en högre grad av välbefinnande. Perspektivförskjutning: Allmänljus, accentljus och dekorativt ljus Richard Kelly (1910 1977) var en av pionjärerna inom den perceptionsorienterande ljusplaneringen. Han ersatte frågan om ljuskvalitet med de tre kategorierna ambient luminescence (allmänljus), focal glow (accentljus) och play of brilliants (dekorativt ljus). Allmänljus står för den enkla grundbelysningen. Denna belysningstyp, som uppnås med t.ex. downlights eller en jämn wallwashing, underlättar orienteringen och skapar en känsla av trygghet. Detta är en viktig funktion i foajéer. Här handlar det om att skapa trygghet för besökare som befinner sig på okänd mark. Accentljus ger uttryck åt accenten, det ljus som framhäver objekt, ytor eller zoner i rummet och som skapar varseblivningshierarkier. Det är ett mycket viktigt redskap för att styra betraktarens
uppmärksamhet vid ljussättning av bilder och skulpturer. I receptionsutrymmen har detta ljus stor betydelse då accentueringen kan användas för att framhäva vissa delar, som t.ex. receptionsdiskar, trappuppgångar och andra kommunikationsytor eller representativa konstverk, även i stora lokaler. Dekorativt ljus är ett smyckande ljus, ett ljus som förbluffar och är ett estetiskt självändamål. I denna kategori ingår ljuseffekter med färgat ljus samt dekorativa armaturer och ljuskonstinstallationer som skapar spänning i foajéer. Belysningskoncept som kombinerar alla tre komponenter grundbelysning, riktat ljus och dekorativt ljus i ett lämpligt förhållande upplevs som lyckat. Kellys kategorier är enastående användbara när det handlar om att förklara en komplicerad ljuslösning för en byggherre på ett begripligt sätt eller för att utveckla koncept för foajéer. Planerarna kan givetvis även välja att avstå från någon av kategorierna i syfte att uppnå en speciell ljuseffekt. Man kan t.ex. undvika grundbelysning för att skapa en extra dramatisk ljussättning med accentuering. Kelly utvecklade ett mästerverk inom kvalitativ ljusplanering för den representativa foajén i Seagram Building i New York som ritades av arkitekterna Mies van der Rohe och Philip Johnson och färdigställdes 1958. Släpljuset på hissarnas kuber skapar inte bara orientering, utan förmedlar även ett påkostat, första intryck genom sitt eleganta spel med ljus och skuggor på väggarna. Den vertikala belysningen låter den inglasade foajén framstå som ljus och transparent för de människor som passerar förbi. Det ljust upplysta markplanet gör även att skyskrapan känns behagligt lätt. Downlights längs fasaden skapar en ljusmatta mellan inne- och utemiljön och understryker den representativa receptionen. Principerna bakom den vertikala belysningen och ljusmattan baseras på varseblivningspsykologiska behov och är därför relevanta även i dag. Stöd orienteringen med ljus William Lam (1924-2012), en av pionjärerna inom den perceptionsorienterande ljusplaneringen, ansåg att behovet av orientering är primärt bland de grundläggande varseblivningspsykologiska kraven. Här avses främst den rumsliga orienteringen i fråga om gångstråk och mål. I en foajé handlar det t.ex. om receptionen där besökarna anmäler sig samt ingångar till rum och väntzoner. Med varierande belysningsstyrkor går det även att skapa en hierarki bland zonernas relevans så att besökarna lättare kan läsa av omgivningen. En kontrast på 1:2 mellan
belysningsstyrkorna kan nästan inte uppfattas av ögat och räcker därför inte till. Därför rekommenderas en kontrast på minst 1:5 i relation till omgivningen. I stora lokaler är det även fördelaktigt att gradera på djupet så att bakgrunden skiljs ut från förgrunden. En större ljusintensitet på bakväggen än på fasaden vid entrén riktar uppmärksamheten mot foajéns bakre del. Även en skillnad mellan den offentliga receptionen och den privata väntzonen bidrar till att göra den rumsliga indelningen mer begriplig för besökaren. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att den privata väntzonen ges varmare färgtemperatur och smalare ljuskägla. En annan parameter inom den perceptionsorienterande ljusplaneringen är den enhetliga överensstämmelsen mellan rumsmönster och ljusmönster. En stor, vit vägg representerar en tydlig och enhetlig form. I många foajéer sitter det downlights i taket som skapar karaktäristiska, skurna ljuskäglor på väggen som försämrar väggens tydlighet. Luminansutvecklingen skapar ett nytt mönster där väggens övre del är mörk och den undre är ljus och där delarna skiljs åt genom en markant rad av parabler. Här bildar rumsmönster och ljusmönster ingen enhetlighet, eftersom det uppstår en motsättning mellan det enhetliga väggmaterialet och kontrasten mellan ljus och mörker som gör det svårare att läsa av rummet. Med en bred väggbelysning uppstår ett annat intryck. Den jämna fördelningen av ljuset uppifrån och ned samt längs hela väggen skapar en tydlig enhet mellan rum och ljus som gör det enklare att orientera sig i foajén. Entréhallar med bred väggbelysning utstrålar mer lugn, eftersom det inte finns några övergångar mellan ljus och mörker som drar åt sig uppmärksamheten. Vertikal belysning: Belysa det ögat ser Vårt ljushetsintryck bildas av luminansen i synfältet. Då det mänskliga ögat är riktat framåt får de vertikala ytorna i foajén hög relevans, eftersom de tar upp en stor del av synfältet då besökaren går in i byggnaden. En ljus materialfärg och belysning i kombination ger ett ljust rumsintryck som i hög grad bidrar till den sammantagna atmosfären vid entrén. Inför planeringen av en entré är det en bra idé att gå igenom en byggnad som fiktiv besökare och lägga märke till vilka ytor som dominerar synfältet och att ge dessa ytor extra stor uppmärksamhet i ljuskonceptet. I foajéer får väggen mittemot ingången en mycket stor betydelse då den ligger i blickfånget hos den som går in i byggnaden. Ljuseffekten påverkar
även utomhusmiljön och kan ge ett mycket representativt och storslaget intryck hos den som närmare sig entrén. Om det är tänkt att besökaren ska gå fram till en informations- eller en cafédisk bör man även där arbeta med ljusa, vertikala ytor som riktar uppmärksamheten åt det hållet. Om påkostade eller ovanliga väggelement används kan rätt belysning se till att materialet kommer till sin rätt, t.ex. genom att ytor med natursten belyses med släpljus. Den vertikala belysningen är även lämplig för att framhäva tavlor eller pelare som interiörelement. Beroende på storlek, proportion och material kan en smal accentuerad eller oval ljuskägla, en yttäckande wallwashing eller ett markant släpljus användas. Uppnå hög kostnadseffektivitet med effektiva ljusverktyg Eftersom det förekommer många olika belysningstillämpningar i foajéer går det endast att uppnå hög effektivitet med avseende på den önskade ljuseffekten samt investerings-, drifts- och underhållskostnaderna då tekniken är optimalt anpassad till situationen. En ljusteknik som ska klara flera uppgifter på samma gång blir en dålig kompromiss som ofta begränsar en eller flera funktioner. En strålkastare med bred ljusfördelning är exempelvis lämplig för effektiv accentuering av en stor tavla. Men om man vill ha en bred väggbelysning på foajéns bakre vägg är detta ljustekniska system inte lämpligt, eftersom det inte kan fördela ljuset jämnt uppifrån och ned på väggen. För högsta effektivitet arbetar ERCO därför sedan flera årtionden med ett mycket differentierat program av ljusverktyg. Tack vare en enhetlig armatursystematik med olika ljusfördelningar, lumenklasser och ljusfärgsnyanser kan produktfamiljerna användas för en mängd situationer på ett effektivt sätt. När det gäller strålkastare kan planerarna även dra nytta av linssystemets flexibilitet. Utbytbara Spherolit-linser gör det enkelt att ändra ljusfördelningen hos samma armaturhus, t.ex. från spot till flood eller en asymmetrisk wallwash. Detta ger byggherren möjlighet att flexibelt anpassa belysningen till senare ändringar av interiören, t.ex. om konstverk och bord i väntzonen byts mot andra format och storlekar. Det ger belysningsanläggningen längre livslängd.
Övertyga med hög visuell komfort Om man enbart tar hänsyn till belysningsanläggningens effektivitet riktas uppmärksamheten ofta bara på armaturernas ekonomiska aspekter. Den visuella komforten är en lika viktig faktor vid ljusplaneringen av foajéer. Armaturer med mycket hög driftverkningsgrad ger ofta låg visuell komfort. Det betyder att belysningen ur energisynpunkt kan betraktas som bra. Men den bristande visuella komforten medför ofta bländning och därmed en låg acceptans. Ett sådant intryck måste ovillkorligen förhindras. Med lämplig ljusteknik och genomtänkt placering av armaturerna går det att klara denna utmaning. Första steget mot högre visuell komfort består i att välja en smal i stället för en bred spridningsvinkel, dvs. vinkeln i en ljusfördelning där ljusstyrkan är 50% av maximalvärdet. Samtidigt ska ljuskäglan vara fri från spill-ljus. Därmed minimeras risken för direkt bländning och även indirekt bländning via reflexer på ytor och möbler. Det andra steget är att välja lämplig avbländningsvinkel. Denna vinkel bestämmer hur väl ljusöppningen avskärmas. På t.ex. downlights gäller att ju större avbländningsvinkel mellan taket och en rak linje från armaturkanten till ljuskällans kant, desto högre visuell komfort. En annan aspekt av denna optimering resulterar ur reflektorns eller avbländningskonens luminans. En svart lackering leder till en avsevärt lägre luminans än en sidenmatt aluminiumyta. Avbländningen kräver framför allt stor uppmärksamhet i foajéer med högt i tak. För sådana tillämpningar kan planeraren använda speciella dubbelfokus-downlights med exakt ljuskägla, god avskärmning av ljusöppningen och svart avbländningskon. En lämplig placering av armaturerna ger ytterligare potential att minimera bländningen och därmed förbättra acceptansen bland besökarna. I stället för att skapa ett raster kan armaturernas placering individuellt anpassas till förhållandena i rummet. Beroende på ljusfördelningen uppstår olika vägg- och armaturavstånd som framgår av armaturtillverkarnas planeringsstöd. Dessutom öppnar takutformningen en mängd olika möjligheter att dölja armaturerna med t.ex. lameller eller takkanaler. Nedan följer ett exempel på en foajélösning med slätt, vitt tak som förenar effektivitet och visuell komfort.
Jämförelse mellan kvantitativ och kvalitativ ljusplanering av en foajé En jämförelse mellan en kvantitativ och en kvalitativ ljusplanering av en reception för huvudkontoret på ett medelstort företag visar vilken estetisk, teknisk och energimässig potential den perceptionsorienterande planeringen har. Situationen: I den stora, två våningar höga entréhallen möts besökarna av en receptionsdisk och några ståbord med barpallar. På foajéns ena sida faller dagsljus på en stor glasfasad. Via en bred trappa på motsatt sida når gästerna mötesrummen på andra våningen. Inför en kvantitativ ljusplanering analyseras först de nödvändiga belysningsstyrkorna med utgångspunkt i standarder och funktionella krav. Detta ger en horisontell belysningsstyrka på 100lx med hög jämnhet för allmänna kommunikationsytor. För arbetsplatserna vid receptionsdisken beräknas en belysningsstyrka på minst 300lx vara nödvändig. För en effektiv belysning med hög jämnhet lämpar sig bredstrålande LED-downlights i ett regelbundet raster. De 30 infällda takarmaturerna som krävs ger en effekt på 3,64W/kvm. Skapa orientering och spatiös atmosfär med kvalitativ ljusplanering Den kvalitativa ljusplaneringen fokuserar i stället på besökarens upplevelse av rummet. Väggen mittemot ingången spelar en viktig roll för att besökaren omedelbart ska uppleva rummet som ljust och spatiöst. Denna vägg ska ha en jämn belysning med wallwashers som understryker rummets storlek och samtidigt ger orientering genom att rikta uppmärksamheten mot trappan. För samtalet vid receptionsdisken är väggen bakom avgörande för ljushetsintrycket. Även här ger den breda, homogena väggbelysningen ett värdefullt stöd för varseblivningen genom att skapa ett spatiöst och storslaget intryck. Som komplement finns även en horisontell belysning av den långsträckta receptionsdisken med oval ljusfördelning från infällda
takarmaturer med LED som skapar tillräcklig belysningsstyrka för arbete. Ståborden i foajén framhävs briljant genom riktat ljus och koncentriskt placerade dubbelfokus-downlights. En mycket god avskärmning och mörk avbländningskon bidrar dessutom till en utomordentligt hög visuell komfort i foajén med dess stora takhöjd. Samma armaturer belyser trappan upp till andra våningen med hög effektivitet och visuell komfort. För galleriet framför möteslokalerna används downlights med oval ljusfördelning. Den mörka väggen gör det mindre lämpligt att använda bred väggbelysning. Belysningsstyrkan vid receptionen är även här minst 300lx och vid kommunikationsytorna i genomsnitt 100lx. Konceptet kan förverkligas med endast 25 armaturer. Med 2,02W/kvm uppnår denna belysningslösning en energibesparing på 45% jämfört med en konventionell lösning med enbart bredstrålande LED-downlights. Men det handlar inte bara om energibesparingar. De estetiska fördelarna är lika viktiga. En bättre orientering mot trappan och det ljusa totalintrycket är speciellt iögonfallande. En annan fördel är intrycket av foajén utifrån. Betraktad utifrån på kvällen får foajén med sin två våningar höga wallwashing en representativ framtoning som får fasaden att se genomskinlig ut. Den stora och breda väggbelysningen bakom trappan är dessutom enastående lämplig för ljussättning av t.ex. företagets logotyp eller konstverk. När det gäller hur företaget presenterar sig upplevs den kvalitativa ljusplaneringen som mer påkostad och modern än det konventionella konceptet och ger därigenom ett viktigt bidrag till kommunikationen av varumärket. Sammanfattning: Passande, välkomnande ljus Då perspektivet skiftas från en kvantitativ, normbaserad ljusplanering till ett kvalitativt orienterat foajéutkast uppstår ett mervärde som inte bara kommer besökarna till godo. För byggherrarna uppstår dessutom en fördel i form av lägre investerings- och driftskostnader. Vid inträdet i foajén är belysningen av väggarna genom t.ex. wallwashing en viktig strategi för att skapa ett ljust rumsintryck. En ineffektiv generalisering undviks genom att foajén delas in i olika områden för information, kommunikationsytor och väntzoner som utgår från maximikraven på belysningsstyrka och jämnhet. Därmed kan en både effektiv och attraktiv lösning utvecklas. För att åstadkomma hög acceptans bland besökarna bör man skapa en god visuell komfort genom att t.ex. använda smala ljusfördelningar och väl avbländade armaturer.
Eftersom foajéer förmedlar det första representativa intrycket av ett företag eller en institution kan belysningen, utöver att vara ett verktyg för att synliggöra funktioner och underlätta orienteringen, även användas för att ljussätta ett varumärkes visuella identitet. Belysning som rekommenderas för foajéer - Accentuering av viktiga element som reception, trappuppgång och hissar underlättar orienteringen. - Den breda väggbelysningen ger upphov till ett ljusare och mer spatiöst rumsintryck. - Belysningen av väggen mittemot ingången ger rummet djup och har stor betydelse för hur foajén upplevs utifrån. - Ett speciellt ljuskoncept för väntzoner med accentbelysning kan skapa en privat atmosfär inom en stor foajé med grundbelysning. - Accentbelysningen av objekt eller zoner ska ha en kontrast mot omgivningen på minst 1:5 för att den ska uppfattas tydligt av ögat. - Speciellt i foajéer med stor takhöjd bör man lägga vikt vid den visuella komforten och använda smala i stället för breda spridningsvinklar. Avbländningsvinkeln bör dessutom vara så pass stor att armaturerna inte ger upphov till direktbländning. - Med ljusstyrning och dagsljussensorer kan energianvändningen optimeras och belysningsnivån perfekt anpassas till rådande dagoch nattförhållanden. Thomas Schielke Thomas Schielke har studerat arkitektur vid tekniska universitetet i Darmstadt, Tyskland. Han arbetar sedan mer än 10 år som redaktör för pedagogisk kommunikation hos armaturtillverkaren ERCO och är medförfattare till studieboken Lichtpositionen zwischen Kultur und Technik (Ljuspositioner mellan kultur och teknik).
De infällda takarmaturerna i foajén på musikteatern i Linz har monterats på ett mycket diskret sätt. Armaturerna hamnar i bakgrunden. Det riktade ljuset skapar briljans och ljussätter trappuppgången. Arkitekt: Terry Pawson, London. Ljusplanerare: Kress & Adams, Köln. Fotograf: Gustavo Allidi Bernasconi. Den vertikala belysningen med wallwashers sätter sin prägel på foajén och skapar ett spatiöst intryck. Hos Turck i Halver ljusätts trappans början dessutom av riktstrålkastare. Arkitekt: artec, Lüdenscheid. Ljusplanering: LDE KOBER, Dortmund. Fotograf: Dirk Vogel. Wallwashers skapar ett representativt intryck genom att framhäva hela väggen med en jämn ljusintensitet från golv till tak. Detta homogena intryck på Mace Headquarters i London kan endast uppnås med en speciell asymmetrisk ljusfördelning. Arkitektur och ljusplanering: Mace-koncernen, London. Fotograf: Edgar Zippel. Vid kvalitativ ljusplanering är en god orientering och ett ljust rumsintryck primärt. Indelningen i zonerna reception, bord, trappa och väggar gör det lättare och läsa av rummet och orientera sig. De olika armaturtyperna i form av wallwashers, dubbelfokus-downlights och downlights med oval flood möjliggör optimal ljusfördelning.
Målsättningen med den kvantitativa ljusplaneringen av foajén är att uppnå den minsta godtagbara belysningsstyrkan. Det funktionella kravet resulterar i stora kommunikationsytor och en stor receptionszon nedanför galleriet. Med downlights skapas både ett jämnt ljus och markanta ljuskäglor på väggarna. Väggens övre del upplevs mörk. För den kvalitativa ljusplaneringen delas planritningen in i zoner: Wallwashers mittemot entrén, downlights med ljusfördelningen oval flood i galleriet och dubbelfokus-downlights i väntzonen. Vid kvantitativ ljusplanering sträcker sig ett jämnt raster av bredstrålande downlights över taket. De differentierade ljusverktyg som används vid kvalitativ ljusplanering möjliggör högre verkningsgrad. Antalet armaturer och ansluten effekt blir lägre än vid kvantitativ planering. Resultatet blir lägre energibehov per ytenhet.