Information om utbyggnaden av stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun Vår vision. Bra bredband till alla! VÄSTRA HUSBY SÖDERKÖPING MOGATA STEGEBORG TYRISLÖT SANKT ANNA ÖSTRA RYD Nr 5, april 2013 Spridningsnätet på gång i Östra Ryd Marie mäter Karin Jonsson om Norrköpings arbete Nystartat byalag i Gårdeby
Fibernytt redaktion Ansvarig utgivare Michael Botvidsson, teknisk chef, Söderköpings kommun Projektägare utbyggnad stamnätsfiber etapp I E-post: michael.botvidsson@soderkoping.se Statusrapport över läget i projektet med spridningsnät Redaktör och skribent Eva Quist, EQ Kommunikation AB, E-post: info@eqkommunikation.se Form och illustration Klas Earlingh, Klas reklam, E-post: klas@klasreklam.se Foto Klas Earlingh och Susanne Lundbäck Kontakt, kundanslutning och spridningsnät Jörgen Filipsson, projektledare, Söderköpings kommun Kontaktperson för spridningsnät från stamnätet Telefon 072-5418098 E-post: jorgen.filipsson2@soderkoping.se Talespersoner byalag Barbro Tjernström, ansvarig för byalag östra kommundelen (öst E22) Telefon: 0121-22181 E-post: barbro.tjernstrom@tele2.se Östen Johansson, ansvarig för byalag västra kommundelen (väst E22) Telefon: 011-74034, 0705-407303 E-post: rydjohan@gmail.com Utskick Söderköpings kommun Abonnera på nyhetsbrevet Fibernytt är Söderköpings kommuns information om den pågående utbyggnaden av fiberstamnät till landsbygden. Nyhetsbrevet utkommer med 6 nummer per år och mejlas till alla som anmält sitt intresse för utbyggnaden av bredband via stamnätsfiber till landsbygden i Söderköpings kommun. Utskicket går även till länsstyrelsen, kommunens politiker, tjänstemän, grannkommuner och media. Anmäl dig till michael.botvidsson@soderkoping.se för kommande utskick av information kring utbyggnaden av fiberstamnätet. Nästa nummer utkommer 30 augusti 2013. Jörgen Filipsson meddelar att ett 14-tal områden har kommit igång och arbetar för fullt med sina spridningsnät. Östra Ryd har skickat ut avtal till sina medlemmar och i Västra Husby med flera pågår arbetet för fullt. I Bleckstadsområdet startar man nu Drothem Västra fiberförening. Där är man klar med intresseförfrågningarna och jobbar nu med oss i kommunen för att komma fram till sträckningar etc. Också Norra Finnö har börjat formera sig och sina områden och är på gång. Avtal för byalag är klara och ute på remiss på landsbygden för att sedan beslutas den 19 juni. Engagemanget är stort och självklart är det väldigt roligt! Rapport från arbetet med stamnätsprojektet Benny Dahlqvist meddelar att grävarbetet vilar pga semester under vecka 29-30 Sträckan Söderköping - Östra Ryd Grävarbetet inom Trafikverkets vägområde är klart och cirka 8 km grävning återstår utmed enskilda vägar och privat mark. Sträckan Söderköping- Sankt Anna 7 km är grävda mellan Söderköping och Mogata. Borrningsarbete vid passage av allmän väg pågår. 2 3
Arbetet med spridningsnätet i Östra Ryd När kanalisationen för fiberstamnätet är dragen tar arbetet med spridningsnäten vid. Vi träffar Hans Hagdahl som är projektledare för byalaget som arbetar med spridningsnätet till nätområde 1 i Östra Ryd. Området omfattar 250 hushåll och har i dagarna fått medel beviljat från länsstyrelsen. människor som att hantera kommunala och statliga instanser. Det kan vara både trögt och lite byråkratiskt. Det är heller inte så enkelt att söka medel. Det är många blanketter att fylla i, så man ska också ha kontroll på ekonomi, teknik osv Det är också viktigt att ha förankring in mot kommunen man kan inte bara köra på efter eget huvud. Här i Söderköping arbetar vi t.ex. nära Jörgen Filipsson, projektledare för utbyggnaden av spridningsnätet och Benny Dahlqvist. Benny, ansvarar för sträckningsdragningarna och med honom har vi kunnat bolla många idéer. Att ha bra relationer är med andra ord väldigt viktigt. Som projektledare får man inte vara rädd för att fatta beslut, man ska ta ansvar och ha förmåga att skapa förtroende. Det är också viktigt att sätta sig in i tekniken så att man förstår vad det är man arbetar med och hur det faktiskt går till. En realistisk tidplan måste finnas för projektet. Där ska alla aktiviteter finnas plottade för när i tid de ska utföras. Tajmingen är A och O dvs att man spelar in rätt sak vid rätt tillfälle annars blir det bara kaos och oreda. Man måste också akta sig för att inledningsvis fastna i detaljerna gör man det tar det stopp i arbetet. Inta istället helikopterperspektivet. Låt detaljerna komma senare när ni kommit längre i arbetet. Måla först upp bilden med de grova penseldragen är min starka rekommendation. Hur bedriver ni arbetet? Vi drog igång vår grupp inom byalaget Bredband Östra Ryd i vintras. Och har under vintern och våren hållit en rad byalagsmöten där vi redogjort för var vi står, hur långt vi kommit osv. Här i Östra Ryd har vi byggt en kultur av att informera kontinuerligt och ha dialog med hela byn med jämna mellanrum. Vårt första rådslag hade vi redan för cirka tre år sedan. Dialogen är viktig för projektet. Det handlar om förankring, att få bekräftelse på att vi verkligen jobbar mot något man vill ha. Vi är flera bredbandsgrupper igång parallellt. Jag driver arbetet för nätområde 1. En annan grupp arbetar med spridningsnät i Hörstorp. Harstorp och två andra grupper är i planeringsstadiet, man väntar bland annat på en eventuell fortsättning av stamnätet mot Ringarum. Förutom via möten informerar vi via epost och hemsidan bredbandoryd.com. Där finns all information och material att hämta. Hans är till vardags fabrikschef på Fiskeby Board, där han varit sedan 1978 med ett kortare uppehåll för arbete på Bravikens pappersbruk. Hans bor i Östra Ryd sedan 1984. Grattis till bidraget hur mycket fick ni? Tackar. Länsstyrelsen beviljade oss ett bidrag på 738 573 kr. Det var en föredömligt snabb hantering. Länsstyrelsen fick vår ansökan på onsdagen. På fredagen var pengarna beviljade! Hur kommer det sig att du fattat taktpinnen för det här arbetet? Jag har erfarenhet av projektet med bensinmacken som vi drev här i Östra Ryd, och som nu varit i drift i ungefär ett halvår. Redan i det projektet började vi planera servicepunkter för fiber och förberedde byinvånarna på att fibern skulle komma. Det föll sig helt enkelt naturligt att fortsätta - och så är det här med fiber väldigt viktigt. Vad krävs av team och ledare för att driva den här typen av projekt? Jag menar att projektteamen inte ska vara för stora. Stora team riskerar göra arbetet segt, att det går för långsamt. Genom att - åtminstone inledningsvis - vara en mindre grupp kan man ha en bättre effektivitet och genom ett tydligt ledarskap, dvs någon som tar ansvar, leds projektet framåt på ett bra sätt. Vidare är det viktigt med erfarenhet av att ha jobbat i projekt. Det handlar bland annat om att jobba tillsammans som team och att kunna få med sig såväl 4 5
Ett nystartat byalagsområde Under senvintern och våren har ett nytt område startats upp i Gårdeby församling. Området har omkring 115 fastboende hushåll. Jörgen Filipsson projektledare för spridningsnäten i Söderköpings kommun ger en betraktelse kring hur det kan gå till att starta ett byalag. Det är dock svårt att nå alla den digitala vägen. Alla har inte tillgång till e-post. Därför måste vi också jobba med den vanliga postgången. Jag håller just nu på med ett utskick till alla våra 250 berörda. Det blir många adresser att skriva och kuvert att klistra Genom att det finns flera som inte ens har e-post är det också svårt att förklara vad hela projektet går ut på. Är man en mogen och van internetanvändare är detta lite mer självklart. Hur ser tidplanen ut? Av våra 250 hushåll har hittills 200 visat intresse. Och det innan vi ens haft klart på kostnaden! Den siste juni 2014 ska slutrapporten för bidraget av de 740 000:- vara avrapporterad till länsstyrelsen. Det innebär att vi kommer ha ett intensivt arbete hela sommaren och hösten med att få allt på plats i fält. Nu blir också gruppen än mer viktig. Det är först när man syns ute i fält som alla frågor brukar komma. Då är det viktigt att man är ett team som vet vad det handlar om och som kan svara på alla frågor. Vad kommer det kosta? Vi har nu en mycket bra bild av kostnaden och har börjat diskutera vad slutnotan kommer att bli för var och en. Vår rekommendation till alla andra projekt är att hålla sig till solidaritetsprincipen dvs att totalkostnaden fördelas solidariskt. Agerar man inte så skulle det kunna leda till att fastigheterna längst ut inte förmår ta kostnaden för material och grävning och därför avstår. Vi resonerar i termer av fiber till alla! Vi räknar med 10 000:- för grävning/fastighet. På det kommer kommunens 9 900:-, minus bidraget om 6000:-, vilket gör att vi hamnar på cirka 14 000:-/ anslutning. Vad händer närmast i projektet? Den 11 juni har vi ett stormöte för nätområde 1. Vi håller till i Betania i Östra Ryd och mötet startar kl. 19. Alla hälsas välkomna! Vi kommer berätta om var vi står i projektet samt redogöra för reglerna för anslutning och hur vi fördelar kostnaderna. För mer information - http://www.bredbandoryd.com/ Hans tips för bra strategi för projektteamen kring fiberprojekten: 1. Ta ansvar och skapa förtroende 2. Sätt er in i tekniken 3. Utöva ett tydligt ledarskap 4. Börja inte med detaljerna de kommer senare 5. Bygg och vårda relationer och kontaktnät 6. Informera kontinuerligt och upprätthåll dialogen 7. Våga fatta beslut 8. Var lite av eldsjäl Jag åkte hem till familjen Karlberg en eftermiddag och tillsammans började vi diskutera fram hur det skulle vara möjligt att genomföra projektet med att förse Gårdeby med fiber. En viss osäkerhet fanns hos familjen Karlberg, då de kände att det är ett stort projekt att driva själva. Då intresset är stort ute på landsbygden hade jag med mig ett namn på en person som meddelat sig intresserad av att delta som kontaktperson mot kommunen. Familjen Karlberg hade själva några namn och till slut var de fyra personer som startade projektet. Efter uppstartsmöte hos mig på kommunen valde man efter föreslagen arbetsordning att börja jobba mot sitt område. Personerna i arbetsgruppen för byalaget är lämpligt placerade rent geografiskt i Gårdeby och får därigenom sina egna små områden att arbeta vidare med. Informationsmaterial om att starten skett för arbetet med fiber till byn skrevs och delades ut av arbetsgrupperna. Materialet förklarar också varför bredband via fiber är viktigt. Att den nya infrastrukturen blir länken till omvärlden och att ett generationsskifte är på gång. Möte för information och frågor Efter att pratat med sina grannar och även knackat dörr var det dags för det officiella mötet i Gårdeby i församlingshem. Till mötet kom ca 90 personer, vilket vittnar om att arbetsgruppen i Gårdeby hade gjort sitt arbete bra. Arbetsgruppen för byalaget öppnade mötet och presenterade sig och sina roller. Därefter fick jag möjlighet att visa en presentation och berätta om vad det här projektet innebär. Efter fikastunden var det dags för den så viktiga frågestunden. Det var många som hade laddat med frågor man önskade svar på. Mötet avslutades med en intresselista för anslutning. Via den fick man in ca 60 fastigheter som önskade ansluta sig till nya spridningsnätet för fiber. Nu sker projektering för området. Den utförs av oss i kommunen och görs för att kunna fastställa kostnaden för hela spridningsnätet i Gårdeby. Underlaget lämnas sedan över till byalaget. Under tiden har arbetsgruppen fortsatt att knacka dörr hos de som inte hade möjlighet att närvara på mötet i församlingshemmet, för att säkerställa att alla har fått möjlighet att anmäla sitt intresse. Fortsättning följer i kommande nummer av Fibernytt. Jörgen Filipsson, för Fibernytt, i Gårdeby 6 7
Marie mäter in nätet Här borras och trycks det för fullt Fibernytt ringer upp Christian Johansson på Jan Johansson i Åtvidaberg AB. Det är företaget som borrar och trycker optoslangen under alla vägar fibern ska korsa. Vi undrar hur det går. Marie Eriksson från Motala Mättjänst är i fullt arbete med att mäta in det nya nätet. Arbetet pågår utmed etapp 1 dvs från kommunhuset i Söderköping mot Östra Ryd och beräknas vara klart till mitten av juni. Därefter ska motsvarande inmätning göras för stamnätet ut mot Tyrislöt. Inmätningen sker med GPS och görs på det nergrävda tomröret som snart kommer härbärgera optofibern. Syftet är att få koll på att fibern ligger på rätt djup som ska vara minst 40 cm. Vid till exempel tryckning av kabeln är det lätt hänt att den hamnar för grunt och det är detta vi nu ser till att få koll på, säger Marie Eriksson. Samtidigt mäter vi också in alla brunnar, kabelutsättningspunkter och serviser, dvs anslutningspunkterna till respektive fastighet. Jo tack, det fungerar riktigt bra, säger Christian. Det är så bra marker här ute. Mjukt och mycket lera vilket gör att vårt arbete går smidigt. Vi följer i takt med de som gräver och har tagit oss från Söderköping och är nu en bra bit utmed väg 210. Vi kör en pilotborrning och drar sedan tillbaka optokabeln genom borrhålet. Vi borrar på mellan 1.5 till 2 meters djup och har ungefär 100 passager att göra i projektet. Borrhålet har samma diameter som slangen dvs DN40 (40 mm). För biltrafiken är detta smidigt så inga vägar behöver stängas av under vårt arbete trafiken flyter på som vanligt och inga sår lämnar vi efter oss. 8 9
Hallå där Karin Jonsson, oppositionsråd för centerpartiet i Norrköping och ordförande för bredbandsutskottet. Karin tillsammans med kollegorna från Söderköping och Valdemarsvik Du har ansvar för bredbandsfrågorna i Norrköpings kommun och är ordförande i bredbandsutskottet. Ja, det kan kanske tyckas lite märkligt att centern, som sitter i opposition i Norrköping, ansvarar för de här frågorna. Vi i centern märkte tidigt att det inte fanns något intresse för att driva de här frågorna i kommunen. För oss är det här med fiber en överlevnadsfråga för en levande landsbygd. Vi fick som vi ville. Jag sitter nu ordförande med socialdemokraterna som ställföreträdande. Robusta nät Infrastrukturprojekt som det här med fiber kan ju aldrig byggas isolerat. Man talar alltid om att det ska vara robust och att allt måste hänga ihop. Vi har träffar med Söderköpings och Valdemarsviks kommuner som gränsar vår kommun i söder men också med Nyköpings kommun som angränsar i norr. Tittar på var de har sina nät och hur vi skulle kunna ansluta till varandra - för allt hänger ju ihop. Var och en sköter sitt men det är naturligtvis väldigt viktigt att prata ihop sig då det handlar om att bygga robusta nät. Man måste med andra ord ha ett lite bredare och större perspektiv än bara sitt eget. Vi har väldigt många fiberprojekt igång till landsbygden i Norrköpings kommun. Bland annat har vi byggt klart nya stamledningen från Norrköping via Kimstad-Skärblacka-Vånga och Finspång vidare till Katrineholm i Södermanlands län. Den är ett exempel på samarbete över länsgränserna. Norrköping Vatten leder arbetet Vi jobbar ihop med Norrköping Vatten som arbetar operativt med detta, vilket motsvarar det arbete ni nu gör i Söderköpings kommun och där ansvaret ligger på Tekniska kontoret. De första större byalagen är nu bildade för att bygga sina spridningsnät och koppla på sig på stamnätet mellan Kimstad, Vånga och Finspång. Nu börjar det verkliga grovjobbet. Norra Bråviken Vi har också projekterat klart för sträckan utmed norra Bråviken. Det handlar om fiberfrån Norrköping till Jursla, Åby, Getå, Krokek och Kvarsebo för att sedan ansluta med Nyköpings nät i Nävekvarn. Där hoppas vi kunna komma igång i år. Här finns flera viktiga företag, vars överlevnad hänger på tillgång till effektiv kommunikation. De slutgiltiga besluten är dock inte tagna allt handlar om hur mycket bidrag vi kommer kunna få från länsstyrelsen. Fiber till Vikbolandet Nu börjar vi också titta på fiber ut till Vikbolandet. I det sammanhanget tittar vi på ett samarbete med Telia/Skanova och stämmer just nu av om det finns intresse från deras sida att delta i projektet. I det projektet kommer det också bli aktuellt med ett samarbete med Söderköpings kommun om möjlighet att koppla ihop våra nät vid Stegeborg. Det finns också en möjlig väg att nå Vikbolandet via Kvarsebo. Vikbolandsprojektet är ett stort projekt som vi tänkt dela i två etapper och i tid handlar det om 2015-2016. Ytterligare en projektering är på gång. Det gäller sträckan Kimstad, Norsholm, Skärkind. Även i det har vi kopplingar till näten i Söderköpings och Linköpings kommuner. Komplicerade regler och utdragna processer Det här med fiber är ett komplicerat område. Förutsättningarna ändras hela tiden. Vidare går det inte börja för tidigt. Då finns risk för att man inger folk förhoppningar och så hinner de tröttna innan projektet kommit igång. Infrastrukturprojekt har tyvärr väldigt långa ledtider. De oklara reglerna runt finansieringen gör det också svårt för oss alla. Ska byalagen sättas upp som ekonomiska föreningar eller inte. Det är mycket att sätta sig in i och gör det svårt att informera på ett enkelt och tydligt sätt. Det är många som är med och slåss om medlen! Länsstyrelsen fördelar de medel som finns, och ser hela tiden till länets bästa. 10 11
Notiser Ny broschyr för Fiber till byn! Bredbandsforum har tagit fram en ny broschyr för fiber till landsbygden. Syftet är att ge information och vägledning om hur arbetsgången kan se ut när ett bredbandsnät ska byggas. Broschyren har tagits fram av Byanätsgruppen (Arbetsgrupp VIII). Bredband på landsbygden Grunden för bredbandsutbyggnad på landsbygden är engagerade bybor och ideellt arbete. Detta arbete gör kalkylen rimlig och projektet genomförbart. Bra bredband är bra för landsbygden och lokalt ledarskap är nyckelordet. Broschyren går igenom vikten av lokalt ledarskap, vad som avses med byanät, vilken process som krävs såsom att ta initiativet, börja etablera projekt som sen ska genomföras. Ladda ner boschyren Bredband på landsbygden här http://ssnf.org/documents/rapporter%20o%20remisser/broschyrer/bredband-landsbygden-lowres%202013.pdf Det går också att beställa broschyren från Bredbandsforums kansli http://www.bredbandivarldsklass.se/om-bredbandsforum/kontakta-oss/ Byanätsgrupp avrapporterar till Bredbandsforum Bredbandsforums byanätgrupp har under sitt arbete bland annat färdigställt en uppdatering och utveckling av broschyren [omnämnd ovan]. Dessutom har den sammanställt en slutrapport. Gruppen konstaterar att den grundläggande utmaningen på landsbygden är finansiering av utbyggnaden eftersom kostnaden för att anlägga infrastrukturen är högre per hushåll än i mer tätbefolkade områden. Arbetsgruppen anser dock att det största hindret utgörs av stödhanteringen. Det är helt centralt att stödmedel tillförs även fortsättningsvis. Avsaknad av stödmedel kan få förödande konsekvenser för den folkrörelse som nu finns i alla delar av landet. Arbetsgruppen har följande rekommendationer i rapporten: För att svara upp mot utmaningen kring brist på långsiktighet bör enhetliga stödregler hos stödhanterande myndigheter införas och anslag ges för fiberlots i varje län. Dessutom bör byalagen befrias från genomförandet av marknadsanalyser. att hantera byanätsfrågor inrättas och att översiktlig, enhetlig information riktad till byanät sprids. Med i arbetsgruppen var: LRF (ordförande), PTS, HSSL, SKL, SSNf, Bynet, Atellus, VGR, Telenor och Skanova. Läs hela rapporten på bredbandsforums hemsida: www.bredbandivarldsklass.se. För att svara upp mot utmaningen kring brist på lärande bör byanäten uppmuntras att organisera sig lokalt, kommunalt och regionalt och att en officiell samlingspunkt för all information om byanät skapas. Och för att svara upp mot utmaningen kring brist på insikter kring nätägande bör en helpdesk för 12 13
Du hittar alla Fibernytt på nätet! Det är lätt att gå tillbaka och titta på vad vi rapporterat om i tidigare nummer av Fibernytt. Allt ligger på Söderköpings Kommuns hemsida. Klicka på länken för att komma till sajten direkt. http://soderkoping.se/aktuella-fragor/bredbandsutbyggnad/