Svalövs kommun BT Kemi Efterbehandling Skede: Genomförande och efterkontroll Uppdragsnummer 1270093310 Miljökontrollplan Luft och vatten Revidering av miljökontrollplan Luft och vatten, daterad 2007-05-31 Malmö Sweco Environment AB Södra regionen Peter Englöv Vladimir Vanek 1 (13) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Peter Englöv Civ.ing. Telefon direkt 040-16 72 25 Mobil 0734-12 82 25 peter.englov@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Omfattning 4 1.4 Kontrollperiod 4 1.5 Dokumentation 4 1.6 Revideringar av kontrollplanen 4 2 Luft 4 3 Vatten 5 3.1 Nivå- och flödesmätningar 6 3.1.1 Nivåmätningar 6 3.1.2 Flödesmätningar 7 3.2 Provtagning och analys av vatten 8 3.2.1 Provtagning 8 3.2.2 Analyser 10 3.3 Provtagning och analys av bottensediment 11 3.4 Provtagning och analys av bottenfauna 12 4 Avslutande kommentarer 12 5 Referenser 13 2 (13)
1 Inledning 1.1 Bakgrund Inför efterbehandlingen av det norra BT Kemi-området upprättades en miljökontrollplan avseende luft och vatten (Sweco, 2007). Programmet skulle löpa under den tid som entreprenadarbeten med förorenad jord bedrevs på platsen. När dessa var slutförda, och medan den fortsatta återställningen av området med rena massor pågick, bedömdes kontrollen kunna återgå till den omfattning som den hade under förberedelseskedet, och som reglerades i kontrollprogram från 2005 (Sweco, 2005). Saneringsarbetena avslutades under sommaren 2009 och återställningsarbetena under slutet av samma år. Kontrollen har löpt vidare med i princip samma omfattning, men vissa förändringar har skett under tiden. Bl.a. har en del observationsrör som använts för grundvattennivåmätningar tagits ur bruk och avlägsnats under saneringsarbetet. Vidare är det gällande programmet i vissa delar inaktuellt då flera av kontrollmomenten var direkt föranledda av saneringsarbetet. Det finns därför uppenbara skäl för en anpassning av miljökontrollen till rådande förhållanden. För det södra området har en ny huvudstudie genomförts (Sweco, 2011), som har legat till grund för en ansökan om bidrag för efterbehandling. Enligt denna planeras det fortsatta arbetet drivas i etapper, där den första etappen avser förberedelser. Under den första etappen planeras ett kontrollprogram att upprättas med fokus på förhållandena inom det södra området. Den nedan angivna omfattningen är tänkt att gälla till den tidpunkt då ett nytt kontrollprogram för det södra området har tagits fram och godkänts. Avvikelser från den tidigare kontrollplanen redovisas under respektive rubrik. 1.2 Syfte Syftet med den miljökontroll som beskrivs nedan är: att följa upp effekter av efterbehandlingen av det norra området att samla in referensdata inför efterbehandling av det södra området Avvikelser: Tidigare plan syftade främst till att övervaka emissioner under efterbehandlingsarbetet samt att ge underlag till styrning av detta arbete. Vidare syftade planen till att ge underlag för planering av fortsatt miljökontroll efter arbetenas avslutande. Dessa motiv är inaktuella då efterbehandlingsarbetena är avslutade. 3 (13)
1.3 Omfattning Programmet, som redovisas nedan, omfattar kontroll avseende luft (meteorologiska observationer) samt vatten (ytvatten, grundvatten samt dränerings- och avloppsvatten) i anslutning till BT Kemi-området. Avvikelser: Alla tidigare kontrollmoment som var föranledda av emissioner som kunde uppkomma under saneringsschaktning är inaktuella och har utelämnats. Det gäller exempelvis spridning av lukt samt spridning av partiklar i luft och vatten. Vidare har omfattningen ändrats i vissa delar på grund av ändrade mät- och provtagningsförutsättningar. Även resultat från tidigare kontroll har legat till grund för vissa förändringar i analysomfattningen. Dessa förändringar redovisas och motiveras nedan. 1.4 Kontrollperiod Detta kontrollprogram kommer att löpa tills vidare och revideras vid behov, eller när utvidgat kontrollprogram för det södra området har tagits fram och godkänts. 1.5 Dokumentation Mätdata från vattenkontrollen kommer att som tidigare lagras i projektets geo- och miljödatabas vid Sweco, Malmö samt i projektets arkiv både digitalt och i pärmsystem. Meteorologiska mätdata lagras i server vid Sweco, Göteborg. 1.6 Revideringar av kontrollplanen Revideringar planeras att ske i samband med att utvidgat kontrollprogram för det södra området tas fram. Eventuella revideringar innan dess, som innebär större avsteg, kommer att anmälas till länsstyrelsen. 2 Luft Miljökontrollen avseende luft omfattar insamling och analys av meteorologiska data. Syftet är att skaffa underlag för spridningsberäkningar avseende lukt, kemiska ämnen och partiklar. För ändamålet har en meteorologisk station installerats sydväst om BT Kemi-området, Figur 1. Instrument för kontinuerlig registrering av vindriktning, vindhastighet, luftfuktighet, lufttryck och nederbörd har installerats på en 12 m hög mast. Överföring av registrerade data sker via mobiltelefonnätet till en databas i Göteborg, vilken administreras av Sweco. 4 (13)
Figur 1. Meteorologisk station. Mätningar har pågått sedan 2005-07-26 och planeras att fortsätta så länge efterbehandlingsarbeten pågår inom BT Kemi-området. Avvikelser: Tidigare plan omfattade även luktobservationer på olika ställen i samhället samt övervakning av partikelspridning i samband med genomförda saneringsarbeten. Då sådana saneringsarbeten inte kommer att äga rum under den aktuella kontrollperioden är övervakning av lukt och partikelspridning inte motiverad. 3 Vatten Miljökontrollen avseende vatten omfattar: Nivå- och flödesmätningar Provtagning och analys av vatten Avvikelser: Tidigare plan omfattade även provtagning och analys av bottensediment och bottenfauna. Dessa moment har utelämnats av skäl som redovisas nedan. 5 (13)
3.1 Nivå- och flödesmätningar Kontrollen omfattar mätning av nivåvariationer i yt- och grundvatten samt flödesmätningar i pumpstationen. Syftet med denna kontroll är att ge underlag för driftstyrning av pumpstationen samt för vatten- och ämnesbalansberäkningar. 3.1.1 Nivåmätningar Syftet med vattennivåmätningarna är att ge underlag för kontroll och drift av dräneringssystemet. Mätningar utförs i punkter redovisade i Figur 2. Mätfrekvens och mätmetod framgår av Tabell 1. Figur 2. Mätpunkter för nivåmätningar. Avvikelser: Tidigare plan omfattade även nivåmätningar i den tidigare dammen (YT4) och i observationsrör benämnda C3, C8, JW4, JW6 och JW8. I samband med sanerings- och återställningsarbetena bortgrävdes eller övertäcktes dammen och dessa fem rör. Som ersättning för rör C8 valdes rör JW14. Fler fungerande observationsrör finns inte inom det norra området. 6 (13)
Tabell 1. Nivåmätningar. Objekt Mätpunkter Mätfrekvens Mätmetod Braån YT1 1 g/månad Ljuslod YT3 2 ggr/h Registrerande tryckgivare typ Diver Dräneringssystem Pumpstation Vid förändring av tillslagsoch frånslagsnivåer Ljuslod Övre grundvattenmagasin (jordlager) Undre grundvattenmagasin JW12, JW14, JW15 och S5 1 g/månad Ljuslod 201 1 g/månad Ljuslod För korrigeringar av de registrerande givarna med avseende på lufttrycksvariationer används mätdata från den befintliga meteorologiska stationen. Nivåer redovisas i höjdsystem RHB70. Avvikelser: Tidigare plan omfattade nivåmätning med registrerande tryckgivare i punkt YT1. Under augusti 2009 skadades skyddsröret till tryckgivaren i samband med grävningsarbeten vid ån. Då utförda mätningar visade på konstant nivåskillnad mellan nivåerna vid YT1 och YT3, gjordes bedömningen att mätaren ska kunna tas ur bruk utan att väsentlig information skulle gå till spillo. Nivåerna vid YT1 har därefter mätts manuellt med hjälp av ljuslod i samband med vattenprovtagning, vilket planeras ske även fortsättningsvis. Tidigare plan omfattade grundvattennivåmätningar 1 g/vecka, vilket var föranlett av behovet av att följa nivåförändringar i samband med länshållning av norra området inför och under saneringen. För uppföljande övervakning bedöms mätning 1 g/månad vara till fyllest. 3.1.2 Flödesmätningar Syftet med flödesmätningarna är att övervaka avbördningen av vatten från området samt kontrollera vattenhanteringen inom området. Mätningar utförs i pumpstation markerad i Figur 2. Mätfrekvens och mätmetod framgår av Tabell 2. Tabell 2. Flödesmätningar. Dränerings-/ avloppsvatten Objekt Mätpunkt Mätfrekvens Mätmetod Pumpstation Varannan vecka Avläsning av summerande vattenmätare 7 (13)
Avvikelser: Tidigare plan omfattade flödesmätning av dränerings- och avloppsvatten samt av länshållningsvatten. Dränerings- och avloppsvattnet är sedan april 2009 identiska vatten. Länshållningsvatten utöver dräneringsvatten uppkommer för närvarande inte. Avläsning av vattenmätare för dränerings- och avloppsvatten skulle enligt tidigare kontrollplan utföras varje arbetsdag under saneringsperioden, men glesades ut till ca en gång per vecka beroende på att saneringstakten var lägre än planerat. Den täta mätfrekvensen under saneringsskedet föranleddes av behovet att detaljstyra dräneringssystemet för länshållning av området. Efter avslutad sanering finns inget behov av sådan styrning av, varför avläsning av flödesmätaren varannan vecka bedöms vara tillfyllest för kontroll av pumparnas funktion och för mätning av avbördade vattenmängder. 3.2 Provtagning och analys av vatten Kontrollen omfattar provtagning och analys av vatten med syfte: att övervaka beskaffenheten i recipienten (Braån), att övervaka beskaffenheten i dräneringsvattnet samt i avloppsvattnet som avbördas från området, att övervaka beskaffenheten i det undre grundvattenmagasinet. Avvikelser: Tidigare plan omfattade provtagning och analys av dränerings- och avloppsvatten samt av länshållningsvatten. Dränerings- och avloppsvattnet är sedan april 2009 identiska vatten. Länshållningsvatten utöver dräneringsvatten uppkommer för närvarande inte. 3.2.1 Provtagning Provtagning utförs i punkter markerade i Figur 3. Provtagningsmetod och provtagningsfrekvens framgår av Tabell 3. Prov på dränerings- och avloppsvatten, som sedan april 2009 är identiska vatten, tas i pumpstationen. 8 (13)
Figur 3. Provtagningspunkter för vatten. Tabell 3. Provtagningsmetoder och provtagningsfrekvens för vatten. Objekt Provtagningspunkter Provtagningsfrekvens Provtagningsmetod Braån Braån C, D och E 1 g/månad Stickprov med provtagningskärl fäst på teleskopisk stång Dränerings-/ avloppsvatten Undre grundvattenmagasin Pumpstation 1 g/månad Stickprov med dränkbar pump 201 2 ggr/år Stickprov med dränkbar pump 9 (13)
Avvikelser: Tidigare plan omfattade provtagning och analys av vatten från Braån en gång per vecka, dränerings- och avloppsvatten varannan vecka samt av grundvatten från det undre grundvattenmagasinet en gång per månad. Den täta provtagningsfrekvensen var tänkt att upprätthållas under pågående saneringsarbeten. På grund av att saneringstakten var lägre än planerat glesades provtagningen av vatten från Braån samt av dränerings- och avloppsvatten ut till en till två gånger per månad. Efter avslutad sanering har provtagningen skett en gång per månad, vilket bedöms vara en väl avpassad frekvens för den fortsatta övervakningen. Upplysningsvis kan nämnas att den löpande vattenprovtagningen under förberedelseskedet utfördes varannan månad. Endast små kvalitetsförändringar har skett i det undre grundvattenmagasinet, varför fortsatt provtagning två gånger per år bedöms vara tillfyllest. 3.2.2 Analyser Analyspaket enligt Tabell 4 avses att användas i varierande frekvens och analyser avses att utföras med omfattning enligt Tabell 5. Tabell 4. Analyspaket och parameteromfattning samt rapporteringsgränser. Analyspaket Parameteromfattning Rapporteringsgräns 1 Fenoxisyror (minst omfattande MCPA, MCPP, 2,4-D, 2,4-DP, 2,4,5-T, 2,4,5-TP, 2(4-klorfenoxy)propionsyra) Dinoseb 2 Klorfenoler (med uppdelning på olika klorfenoler från mono- till pentaklorfenol) Klorkresoler (minst omfattande 4-klor-2-metylfenol och 6-klor-2 metylfenol) 0,01 μg/l 0,1 μg/l 3 Polyklorerade dioxiner och dibensofuraner 0,002 ng/l 4 BTEX 0,2 μg/l 5 Metaller exkl. antimon 6 Antimon 7 TOC 8 Fysikalisk-kemisk analys motsvarande SLV nivå 3 - Fältanalyser Syre, redox, ledningsförmåga, ph, temperatur Avvikelser: Inga avvikelser från tidigare plan. 10 (13)
Tabell 5. Analysomfattning. Objekt Provtagningspunkter Analysfrekvens Analyspaket Braån Braån C, D, E 1 g/månad 1 och 2 Dränerings- / avloppsvatten Undre grundvattenmagasin Pumpstation 1 g/månad 1 och 2 2 ggr/år 6 och 8 201 2 ggr/år 1 och 2 Fältanalyser utförs rutinmässigt vid stickprovtagning. Analyser enligt övriga analyspaket utförs när behov bedöms föreligga. Avvikelser: Provtagnings- och därmed analysfrekvensen föreslås ske glesare jämfört med vad som anges i tidigare kontrollplan av skäl som anförs i kapitel 3.2.1. Dioxiner har inte påvisats i dränerings- och avloppsvatten under saneringsperioden, varför dioxinanalyser föreslås utelämnas. Tidigare plan omfattade inte antimonanalyser, men sådana utfördes rutinmässigt vid praktiskt taget samtliga vattenanalyser sedan 2005. Halterna i dränerings- och avloppsvattnet har varierat inom intervallet 5 20 µg/l. I Braån har halterna vid samtliga tillfällen fram till maj 2008 varit <1 µg/l (den aktuella rapporteringsgränsen). Därefter har en känsligare analysmetod använts, och halterna i Braån har fram till 2011 varierat kring 0,1 0,13 µg/l, utan några tecken på påverkan från BT Kemiområdet. Därför föreslås att antimon fortsättningsvis analyseras endast i dräneringsvattnet, och med minskad frekvens (två gånger per år). Fysikalisk-kemisk analys motsvarande SLV nivå 3 har lagts till för dränerings- /avloppsvattnet (två gånger per år). Motivet för detta är att betydande ändringar har skett i dräneringsvattnets innehåll av bl.a. sulfat, klorid och kalcium. 3.3 Provtagning och analys av bottensediment Provtagning och analys av bottensediment utförs inte. Avvikelser: Provtagning och analys av bottensediment utfördes i Braån vid några tillfällen före, under och efter saneringen med syftet att klarlägga eventuell påverkan av efterbehandlingsåtgärderna. Några tecken på påverkan har inte observerats, och då någon fortsatt spridning av föroreningar från norra BT Kemi-området, som kan befaras ge upphov till föroreningar i åns sediment, inte bedöms äga rum är övervakning av bottensediment i Braån inte befogad. 11 (13)
3.4 Provtagning och analys av bottenfauna Provtagning och analys av bottenfauna utförs inte. Avvikelser: Provtagning av bottenfauna har utförts för att påvisa eventuell påverkan på Braån till följd av saneringen av norra området. Undersökningarna har genomförts under vår och höst under en följd av år utan att några effekter av genomförda arbeten eller annat har påvisats. Vid genomgång av hittills utförda biologiska tester vid BT Kemi (Sweco, 2009) har slutsatsen dragits att effekter på bottenlevande organismer kan förväntas först vid betydligt högre föroreningshalter än de som under senare år har påvisats i Braån. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att bottenfaunaundersökningar utgå ur kontrollplanen. Om behov av uppföljande kontroller i senare skede bedöms föreligga finns ett tämligen omfattande jämförelseunderlag från perioden 2006 2010 att tillgå (Ekologgruppen, 2011). 4 Avslutande kommentarer Som nämns ovan är syftet med den föreslagna miljökontrollen: 1. att följa upp effekter av efterbehandlingen av det norra området 2. att samla in referensdata inför efterbehandling av det södra området För att uppfylla syftet enligt punkt 1 bedöms provtagning och analys av dräneringsvatten samt vatten från Braån C och D i kombination med flödesmätningar av dräneringsvatten och nivåmätningar i ån vara av central betydelse. Provtagnings- och mätfrekvens på en gång per månad bedöms vara lämpligt avvägd. Förändringar i dräneringsvattnets beskaffenhet och eventuell påverkan på ån är långsamma processer, som inte motiverar tätare uppföljning. Månadsvis provtagning ger möjlighet att med god säkerhet följa trender i framför allt dräneringsvattnets beskaffenhet under åren närmast efter avslutad sanering. Även eventuell påverkan på berggrundens beskaffenhet är en långsam process. Endast spår av föroreningar har hittills påvisats i berggrundsvattnet (punkt 201), och det finns inget som skulle tyda på ökat läckage. Fortsatt uppföljning av bergrundsvattnet två gånger per år bedöms därför vara tillfyllest. Som nämns inledningsvis planeras ett kontrollprogram att upprättas i samband med förberedelserna för sanering av det södra området. I avvaktan på detta bedöms fortsatt provtagning i Braån E vara värdefull. Den föreslagna frekvensen på en gång per månad är dock inte tillräcklig för att fånga upp kortvariga föroreningstoppar med sannolikt kort varighet (i storleksordningen ett dygn), som har påvisats tidigare vid enstaka provtagningstillfällen och som antas orsakas av dagvattenutsläpp från det södra området. Denna fråga kommer att uppmärksammas särskilt under det förestående förberedelsearbetet. 12 (13)
De grundvattennivåmätningar som föreslås i ovanstående kontrollplan är av begränsad omfattning med syfte att följa årstidsvariationerna inom området. Kompletterande mätningar kommer att behövas vid förberedelserna av saneringen av det södra området. Mätningarna kommer då sannolikt att utföras i samtliga tillgängliga rör, men med längre tidsintervall än vad som är aktuellt i den ovan föreslagna kontrollen. Den föreslagna kontrollen gör således inte anspråk på att ge tillräckliga referensdata inför efterbehandling av det södra området, men det bedöms angeläget att upprätthålla pågående provtagnings- och mätserier i avvaktan på att ett mer omfattande program upprättas. 5 Referenser Ekologgruppen i Landskrona AB, 2011, Bottenfaunan i Braån upp- och nedströms BT- Kemi området i Teckomatorp. Sammanställning 2006 2010. Rapport daterad 2011-02- 17. SWECO VIAK AB, 2005a. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Förberedelser. Kontrollprogram Vatten. PM daterad 2005-04-12. SWECO VIAK AB, 2007. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Genomförande. Miljökontrollplan Luft och vatten. Rapport daterad 2007-05-31. Sweco Environment, 2009. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Genomförande. Biologiska effekter av utsläpp i Braån. En sammanställning och utvärdering av utförda tester. Rapport daterad 2009-06-05. Sweco Environment AB, 2011. Svalövs kommun BT Kemi Efterbehandling. Skede: Genomförande. Huvudstudie avseende södra området. Rapport daterad 2010-02-12, reviderad 2011-01-27. 13 (13)