Aktia Sparbank Abp. Bokslut

Aktia Sparbank Abp Bokslut 31.12.2003

Innehåll Styrelsens verksamhetsberättelse... 3 s resultaträkning 1.1-31.12... 10 s balansräkning 31.12... 11 s resultaträkning 1.1-31.12... 13 s balansräkning 31.12... 14 Noter till bokslutet (1 000 euro)... 16 Redovisningsprinciper... 31 Femårsöversikt över koncernen 31.12... 33 s kapitaltäckning och kapitalbas... 34 Beräkningsgrunder för nyckeltalen... 34 Förslag till disposition för vinst... 35 Revisionsberättelse... 35 Förvaltningsrådets utlåtande... 36 Förvaltningsprinciper Corporate Governance... 37 bla 2

Styrelsens verksamhetsberättelse Årets verksamhet Resultat s rörelseresultat steg till 30,2 miljoner euro, en ökning med 10,5 miljoner (53,3 procent) från föregående år. Förbättringen hänför sig till effektiveringen av verksamheten och betydande kostnadsinbesparingar. Volymtillväxten fortsatte. Tillväxttakten avseende såväl den totala utlåningen som utlåningen till hushållen var lägre än året innan medan tillväxten i sparprodukterna var klart högre jämfört med föregående år. Kreditförlusterna låg fortsättningsvis på en låg nivå. Vinstandelen i intressebolag steg från 0,4 till 1,0 miljoner euro. Årets vinst steg till 20,5 miljoner euro jämfört med 12,6 miljoner år 2002, en ökning med 62,7 procent. s lönsamhet förbättrades kraftigt och avkastningen på eget kapital (ROE) steg från 7,2 till 11,1 procent. Kostnads-intäktsrelationen förbättrades samtidigt från 0,81 till 0,73. Intäkter s totala intäkter steg till 114,5 miljoner euro, en ökning med 1,9 procent. Marknadsläget innebar betydande utmaningar. Den sjunkande marknadsräntenivån hade en stor inverkan på det underliggande operativa finansnettot. Den allt hårdare konkurrensen minskade dessutom kundmarginalerna på både utlåningen och inlåningen. Trots ökad ut- och inlåning minskade koncernens finansnetto därför med 1,8 procent till 73,9 miljoner euro. Utan effektiva skyddsåtgärder mot nedgången i marknadsräntenivån, vilkas inverkan på finansnettot uppgick till 5,9 miljoner euro (1,4 miljoner euro 2002), skulle minskningen i finansnettot ha varit betydande. Provisionsintäkterna visade en stigande trend och uppgick till 33 miljoner euro, vilket innebar en ökning med 4,8 procent. Provisionsintäkterna från betalningsrörelse, utlåning och försäkringsförsäljning fortsatte att växa. Även de intäkter som är förknippade med utvecklingen på kapitalmarknaden, såsom intäkter från värdepappersförmedling och fondförvaltningsprovisioner, svängde i en positiv riktning mot slutet av året. De övriga intäkterna steg till 10,9 miljoner euro, en ökning med 1,6 miljoner euro (17,2 procent) från föregående år. Denna förbättring hänför sig i sin helhet till poster av engångskaraktär, av vilka den mest betydande avsåg vinst vid försäljning av fastighet. Kostnader s totala kostnader sjönk med 7 miljoner euro (7,8 procent) till 83,1 miljoner euro. Personalkostnaderna sjönk med 5,3 procent till 35,9 miljoner euro och det genomsnittliga antalet anställda från 885 till 838 eller 5,3 procent. De övriga administrationskostnaderna sjönk ännu kraftigare, det vill säga med 15,1 procent till 22,5 miljoner euro. Kostnadsinbesparingarna beror i 3 första hand på personalminskningarna samt på betydande minskningar i marknadsföringskostnaderna. De planmässiga avskrivningarna sjönk med 19,2 procent till 8,4 miljoner euro främst på grund av en lägre nyinvesteringstakt. Därutöver gjordes nedskrivningar av placeringsfastigheter om totalt 0,9 miljoner euro. De övriga rörelsekostnaderna stannade på 15,3 miljoner euro, dvs. samma nivå som föregående år. Samtliga utgifter för utredningen av samarbetsmöjligheterna med Ålandsbanken, vilka uppgick till ca 2,2 miljoner euro, kostnadsfördes under slutet av året. Balans och åtaganden utanför balansräkningen Den 31 december 2003 uppgick koncernens balansomslutning till 3 512 miljoner euro, medan den vid motsvarande tidpunkt året innan var 3 514 miljoner euro. Åtaganden utanför balansräkningen uppgick till ett värde av 246 miljoner euro (218 miljoner euro 2002). Användningen av derivatkontrakt för att skydda koncernens finansnetto mot nedgången i marknadsräntenivån ökade märkbart. Värdet av underliggande tillgångar för samtliga derivatavtal uppgick till 2 575 miljoner euro (683 miljoner euro 2002). Kapitaltäckning s kapitalbas uppgick den 31 december 2003 till 259,6 miljoner euro, varav 182,6 miljoner euro var primärt eget kapital. Under året emitterade banken debenturlån för 27,7 miljoner euro, vilka beaktas i det supplementära kapitalet. Detta innebar att det supplementära kapitalet steg från 75,2 till 77,0 miljoner euro. s riskvägda förbindelser steg under året med endast 0,7 procent till 1 873 miljoner euro. Kapitaltäckningsgraden var 13,9 procent och primärkapitalrelationen uppgick till 9,7 procent. Det primära egna kapitalet inkluderar såväl räkenskapsperiodens vinst som avdrag för dividend enligt styrelsens förslag. Personal Personalantalet antalet gällande anställningsavtal har minskat med 84 personer sedan 31 december 2002 och uppgick i slutet av året till 812. Antalet egentlig bankpersonal har minskat med 93 personer från 31 december 2002 till 758. Den egentliga bankpersonalen motsvarade 691 heltidsresurser vid räkenskapsårets utgång (771 år 2002). I genomsnitt uppgick antalet anställda under året till 838 (885). Minskningen har skett utan uppsägningar. De viktigaste dotterbolagens resultat Aktia Fondbolag Ab Aktia Fondbolag Ab:s totala intäkter stannade på samma nivå som året innan, det vill säga7,8 miljoner euro. Provisionskostnaderna till försäljningskanalerna uppgick till 4,8 miljoner euro (4,9 miljoner euro 2002). De

direkta kostnaderna minskade med 4,9 procent till 2,1 miljoner euro. Resultatet före skatt ökade från 0,5 miljoner euro till 0,9 miljoner euro. Aktia Asset Management Oy Ab Aktia Asset Management Oy Ab:s resultat före skatt ökade från 0,5 miljoner euro till 0,7 miljoner euro. Provisionsintäkterna uppgick till 1,1 miljoner euro, en ökning med 7,1 procent. De totala intäkterna steg till 1,5 miljoner euro (1,3 miljoner euro 2002). Kostnaderna steg med 3,6 procent till 0,8 miljoner euro. Aktia Hypoteksbank Abp Hypoteksbanken inledde sin egentliga verksamhet år 2002. Försäljningen av Aktias hypotekslån intensifierades under år 2003. De totala intäkterna ökade till 2,1 miljoner euro (0,5 miljoner euro 2002) och de totala kostnaderna steg från 0,5 miljoner euro till 1,2 miljoner euro. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades från en knapp förlust till en vinst om 1,0 miljoner euro. Fordringar på allmänheten uppgick vid utgången av året till 239,6 miljoner euro, en ökning med 141,7 miljoner euro. Den totala balansomslutningen var 249,5 miljoner euro. Vasp-Invest Ab Vasp-Invest Ab:s intäkter stannade på samma nivå som året innan, det vill säga 1,6 miljoner euro. Kostnaderna minskade med 5,3 procent till 1,1 miljoner euro. Resultatet före skatt uppgick till 171,4 tusen euro (33,7 tusen euro 2002). Balans- och finansiell struktur Tillgångar Fordringar på allmänheten Affärsvolymen fortsatte att växa. Utlåningen till hushållen, i synnerhet bostadslånen, växte kraftigt även om tillväxten var lägre än på marknaden i genomsnitt. Detta avspeglar en viss återhållsamhet vad gäller den hårdaste priskonkurrensen som förelåg speciellt i huvudstadsregionen. Trots detta fortsatte marginalerosionen på hela kreditstocken. s utlåning till allmänheten uppgick i slutet av året till 2 595,0 miljoner euro. Kreditstocken växte under år 2003 med 182,9 miljoner euro, vilket innebar en ökning med 7,6 procent. Av fordringarna bestod 79 procent (2 058,7 miljoner euro) av krediter till privatkunder och hushåll. Huvuddelen av kreditgivningen till hushåll var bostadslån. Bostadslånestocken växte under året med 158,7 miljoner euro (+10,6 procent) till 1 657,5 miljoner euro, varav hypotekslånen utgjorde 239,6 miljoner euro, i sin tur en ökning med 144,8 procent. Företagsfinansieringen uppgick till 340,6 miljoner euro och stod för den näst största delen av utlåningen. Dess andel av hela kreditbeståndet var 13 procent. Krediter till bostadssamfund uppgick till sammanlagt 143,5 miljoner euro och representerade en andel om 6 procent av hela kreditstocken. Till strukturen var kreditstocken mycket diversifierad och denna utveckling fortsatte under 2003. Största 4 delen av fordringarna, 49,9 procent av hela kreditstocken, bestod av krediter till kundhelheter vars ansvarsförbindelser omfattade mindre än 100 000 euro. Andelen krediter till kundhelheter med ansvarsförbindelser på över 800 000 euro har fortsättningsvis minskat och uppgick till endast 10,7 procent av hela kreditstocken. fokuserar på god kreditkvalitet. Volymen av oreglerade krediter, 12,7 miljoner euro, förblev på en låg nivå. Nollräntelånen uppgick till 1,1 miljoner euro. De oreglerade krediterna och nollräntelånen utgjorde sammanlagt 13,8 miljoner euro, vilket innebar en minskning med 0,2 miljoner euro jämfört med året innan. Den relativa andelen oreglerade krediter och nollräntelån i hela ansvarsbeståndet inklusive förbindelserna sjönk därmed från 0,6 till 0,5 procent. bokförde under året nya kreditförluster uppgående till 1,3 miljoner euro, medan återföringar av tidigare bokförda kreditförluster uppgick till 0,3 miljoner euro. Den totala negativa nettoresultatpåverkan var således 1,0 miljoner euro. För att gardera sig på längre sikt höjde koncernen sina branschvis riktade kreditförlustreserveringar med 1,3 miljoner euro till 4,2 miljoner euro. Placeringar i räntebärande värdepapper Placeringar i räntebärande värdepapper görs huvudsakligen i syfte att hantera bankens balansrisker (finansoch ränterisker) och likviditet. Fordringsbevisen är enligt användningsändamålet uppdelade i bestående och rörliga aktiva. Bokföringsmässigt har rörliga aktiva därtill indelats i handelslager och övriga rörliga aktiva. Handelslagret har använts endast för att stöda kundhandeln. Banken har av Finansinspektionen erhållit tillstånd att upprätthålla ett så kallat litet handelslager. Vid utgången av år 2003 ingick inga värdepapper som räknas till handelslagret i koncernens balans. Portföljer bokförda som övriga rörliga aktiva förvaltas av finansutskottet som svarar för hanteringen av bankens balansrisker (Asset Liability Management). Placeringsbeslut fattas huvudsakligen med inriktning på likviditetsskötsel, och därför hänför sig placeringarna endast till fordringsbevis som är lätta att omsätta på eftermarknaden. Den 31 december 2003 uppgick portföljernas balansvärde till 440,4 miljoner euro och deras medelduration till 0,5 år. Jämfört med året innan sjönk övriga rörliga aktiva med 124,3 miljoner euro. Finansutskottet förvaltar även placeringar som bokförs som bestående aktiva. Vid utgången av år 2003 innehöll portföljen bl.a. europeiska staters obligationer till ett balansvärde av 32,2 miljoner euro. Portföljens medelmaturitet var 1,1 år. Värderingsprinciperna beskrivs närmare i redovisningsprinciperna. Placeringar i aktier De aktier som ingår i balansräkningen består i huvudsak av långfristiga placeringar som klassificeras som bestående aktiva. Denna kategori inkluderar även de aktier motsvarande knappt 9 procent av kapitalet och ca 2,7 procent av rösterna, som under året förvärvades i Ålandsbanken. Totala anskaffningskostnaden för dessa aktier uppgår till 19,1 miljoner euro eller i genomsnitt 19,48 euro per aktie.

Fastigheter Placeringar i fastigheter eller ägande av fastigheter ingår inte i Aktias kärnverksamhet. Under år 2003 avyttrades fastigheter till ett bokfört värde om 10,7 miljoner euro, för vilka redovisades en vinst om 1,1 miljoner euro. I slutet av år 2003 uppgick det till fastigheterna bundna kapitalet i koncernen till 99,5 miljoner euro (112,2 miljoner euro 2002), varav 47,4 miljoner euro utgjordes av fastigheter som inte var i bankens eget bruk. Fastighetsinnehavet motsvarade 2,8 procent av koncernens balansomslutning. Avkastningen på fastigheter som inte är i eget bruk var i genomsnitt 5,7 procent. För fastighetsinnehavet och fastigheternas gängse värden och avkastning redovisas närmare i not 24. Skulder Inlåning från allmänheten Depositionerna från allmänheten steg med 75,5 miljoner euro och uppgick vid utgången av året till 2 001,8 miljoner euro. Insättningarna ökade stadigt och depositionsstocken undergick inga väsentliga strukturella förändringar under året, trots att den allt hårdare konkurrensen mellan bankerna och den sjunkande räntenivån minskat marginalerna. Vid årsskiftet utgjorde primebundna konton 22,1 procent, konton med en procents ränta 19,9 procent och egentliga dagligkonton 34,0 procent av depositionsstocken. Tidsbundna placeringsdepositioner utgjorde 19,4 procent av depositionerna. Depositionsstocken är fortfarande väl diversifierad. Av alla deponerade medel bestod 25,9 procent av insättningar överstigande 150 000 euro. Marknadsupplåning Utlåningens positiva utveckling ökade bankens behov av marknadsupplåning. Upplåningen bestod fortsättningsvis främst av depositioner från allmänheten och av lokalbankernas penningmarknadsplaceringar i Aktia. Därutöver emitterar banken bankcertifikat som vid utgången av året uppgick till 176,8 miljoner euro, vilket representerar 5,3 procent av hela upplåningen. Under 2004 avser Aktia via sin hypoteksbank emittera masskuldebrevslån med bostadslånestocken som säkerhet. På detta sätt säkras återfinansieringen till konkurrenskraftiga villkor till nytta för kunderna. Derivatavtal Banken ingick derivatavtal för att minska den volatilitet i finansnettot som beror på olikheter i in- och utlåningens räntebindning. Vid utgången av året uppgick värdet av underliggande tillgångar för derivatavtal i koncernen avseende ränteterminer till 300,0 miljoner euro, ränteswapar till 404,7 miljoner euro och ränteoptioner till 1 740,0 miljoner euro. Kreditvärdering 5 Kreditvärderingen av Moody s Investors Service Ltd har ökat kännedomen om Aktia på den internationella penningmarknaden och skapat nya möjligheter till finansiering på bredare basis. Moody's uppdatering av Aktias rating i december 2003 innebar inga förändringar. Aktias rating Långfristig upplåning Kortfristig upplåning Finansiell styrka Riskhantering A3 stabila utsikter P-2 stabila utsikter C stabila utsikter Kärnan i Aktias affärsverksamhet är att inom sitt verksamhetsområde erbjuda kundrelaterade och lönsamma insättnings-, placerings-, finansierings- och betalningsrörelsetjänster till privat-, företags- och samfundskunder. s övriga affärsverksamhet skall stöda dessa kärnfunktioner. Riskhanteringens uppgift är att identifiera de hot och möjligheter som påverkar förverkligandet av Aktiakoncernens strategiska affärsmålsättningar. Målet med riskhanteringen är att på lång sikt säkerställa en jämn resultatutveckling och därigenom stärka förtroendet för bankens verksamhet. Riskerna identifieras, definieras och mäts. Därtill följs de upp och analyseras systematiskt. Samtidigt säkerställs att riskerna är rätt prissatta och så dimensionerade att koncernens förmåga att bära risker inte äventyras. Organisering av riskhanteringen Aktias styrelse definierar risktagningsprinciperna och fattar beslut om riskhanteringens mål och organisering. Dessutom fastställer styrelsen en årlig riskhanteringsstrategi och riskpolicy, ger den operativa ledningen beslutsfullmakter och övervakar riskhanteringen. s organisation är så uppbyggd att förberedande, fattande, verkställande och kontrollerande av besluten sker oberoende av varandra. Besluten förbereds och behandlas i de olika affärsenheterna där besluten fattas inom ramen för fastställda risklimiter. För mätningen och övervakningen av riskerna ansvarar ekonomienheten som är oberoende av affärsenheterna. Kreditriskhantering Målsättningen med kreditriskhanteringen är att kunna förutse och undvika situationer där kund eller motpart inte kan uppfylla sina åtaganden. Kreditriskhanteringen skall säkerställa att kreditriskernas negativa effekter på resultatet hålls på en godtagbar nivå och samtidigt optimera förhållandet mellan risk och avkastning. Enligt den kreditpolicy som fastställts av Aktias styrelse utövar koncernen endast sådan finansiering där risken kan begränsas och kontrolleras. Största delen av bankens kreditgivning utgörs av traditionell utlåning till privatpersoner samt små och medelstora företag. Kreditriskhanteringen bygger på en väl definierad kreditbeslutsprocess. Utgångspunkten för kreditgivningen är kundens betalningsförmåga och godtagbara säkerheter. Kreditrisk uppstår även som följd av treasuryenhetens placeringsverksamhet i andra banker, fordringsbevis och skyddande derivatavtal. När det gäller befogenheter att bevilja kredit samt uppföljning av gjorda kreditbeslut beaktas kundhelhetens totala ansvar, kundrating och säkerhetsrisk. Ban-

kens kreditinstruktion innebär att de kreditbeviljande organen vid beredning av kreditbeslut analyserar kundens återbetalningsförmåga. Privatpersoners och hushålls betalningsförmåga fastställs på basis av nuvarande kassaflöde. Företagskundernas rating definieras med hjälp av externa serviceföretags analyser och Aktias egen kundkännedom. genom försiktiga värderingsprinciper eftersträvar att obehärskade säkerhetsrisker inte uppstår. Med säkerhetsrisk avses största sannolika förlust vid obestånd. Risken definieras på basis av en motiverad bedömning av gängse värde hos ställda säkerheter, så att säkerhetsmarginalen täcker framtida fluktuationer i marknadsvärdet. strävar efter diversifiering av bankens kreditstock enligt ansvar, kundrisk, säkerhetsrisk, kundsegment och bransch. utreder finansieringsobjektet i tillräcklig omfattning och i regel inte finansierar kunder vilkas huvudsakliga verksamhet bedrivs utanför bankens verksamhetsområde. Koncernfinansenhetens kreditbeslut och limiter fastställs av det av koncernledningen utsedda finansutskottet inom ramen för av styrelsen beviljade limiter. Ekonomienhetens riskkontroll, som rapporterar till finansutskottet, definierar treasuryprodukternas kreditriskmotvärden samt följer löpande upp koncernfinansenhetens motpartsrisker. Förutom traditionell kreditrisk inbegriper kreditriskhanteringen begränsning av clearingrisken, bedömning av landrisker och politiska risker. Enligt styrelsens instruktion begränsas den maximala risktagningen i förhållande till antingen bankens eller motpartens eget kapital. Den från den resultatansvariga linjeorganisationen separata kreditkontrollenheten styr besluts- och dokumentationsprocessen och stöder kontoren i förberedandet och verkställandet av kreditbesluten. Alla kreditbeslut gällande privatkunder med ansvar över 2 miljoner euro eller säkerhetsrisk över 250 000 euro eller företagskunder med ansvar över 4 miljoner euro eller säkerhetsrisk över 1 miljon euro rapporteras till bankens styrelse. Kreditkontrollen analyserar regelbundet beslutens risknivå på basis av uppgifter om kundrating och säkerheter. Analyser görs utgående från geografisk indelning, ansvar, kundsegment och bransch. Aktias styrelse och operativa ledning följer upp risknivån i utlåningen och kreditrisktagningen regelbundet och kontinuerligt. Riskhanteringsenheten analyserar kreditstocken och förändringar i den samt förändringar i betalningsbeteende på marknaden och eftersträvar att förutse variationer i riskhalten i bankens kreditportfölj. Utgående från analysen gör banken vid behov förutseende kreditförlustreserveringar för att gardera sig mot eventuella kreditstörningar på grund av marknadsförändringar. Analysen baserar sig dock på sannolikhetsbedömningar av framtida omvärlds- och andra faktorer, vilket givetvis medför en viss grad av osäkerhet. Hantering av finansierings- och likviditetsrisker Med hantering av finansieringsrisker säkerställs att koncernen kan ansvara för sina åtaganden, säkra planerad tillväxt och upprätthålla en mångsidig återfinansieringsstruktur med diversifierad risk och konkurrenskraftiga kostnader. För att finansiera sin utlåning återfinansierar sig Aktia både genom insättningar och placeringar från allmänheten och genom upplåning på penning- och kapitalmarknaden. När det gäller den marknadsrelaterade återfinansieringen skall mångsidiga finansieringskällor och tillräcklig spridning på olika marknader upprätthållas. För att bredda återfinansieringen ytterligare söks nya finansieringsformer. Aktia Hypoteksbank Abp, vars verksamhet inleddes under 2002, kommer i takt med att dess kreditstock växer att underlätta koncernens upplåningsbehov genom emission av massskuldebrevslån där bostadslånestocken utgör säkerhet. Vid finansieringsriskhanteringen beaktar Aktia förutom sin egen utlåningsverksamhet även sina åtaganden gentemot spar- och lokalandelsbankerna i och med att Aktia fungerar som centralt finansiellt institut för dessa. Utöver den lagstadgade kassareserven upprätthåller banken en betydande likviditetsreserv som vid behov kan användas för att jämna ut fluktuationer i likviditetspositionen. Finansutskottet ansvarar för hanteringen av finansieringsriskerna. Ekonomienhetens riskkontroll, som löpande följer upp finansieringsriskerna och därtill hörande limiter, rapporterar därom till finansutskottet. Koncernfinansenheten har hand om de praktiska åtgärder som vidtas för att förändra finansieringspositionen enligt instruktioner från finansutskottet. Koncernfinansenheten ansvarar även för upprätthållandet av bankens dagliga likviditet. Marknadsriskhantering Med marknadsrisk avses den effekt ränte- eller kursfluktuationer har på bankens resultat. Målet med marknadsriskhanteringen är en långsiktigt stabil utveckling av finansnetto och resultat. Aktias styrelse har fastställt limiter och principer för marknadsrisktagning. Banken eftersträvar en behärskad marknadsrisktagning för att stöda kärnverksamheten och kundbetjäningen. För marknadsrisker har fastställts limiter i relation till Aktiakoncernens kapitalbas. För hanteringen av marknadsriskerna ansvarar Aktias koncernledning med fullmakt av styrelsen. Det av ledningen utsedda finansutskottet ansvarar för verksamheten inom ramen för fastställda limiter. Ekonomienhetens riskkontroll rapporterar till finansutskottet. Finansutskottet beslutar om närmare mätning och uppföljning av riskerna samt föreslår vid behov för koncernledningen förändringar i risklimiter för verksamheten inom de av styrelsen fastställda ramarna. Ibruktagandet av nya produkter förbereds i finansutskottet som presenterar dem till koncernledningen för godkännande. Ledningen beslutar om eventuella produktspecifika begränsningar inom ramen för styrelsens instruktioner och principer. 6

Ränterisk Med strukturell ränterisk avses en risk i utvecklingen av finansnettot som föranleds av en obalans mellan räntebindningarna hos koncernens fordringar och skulder. Den strukturella ränterisken hanteras genom planering av balansstrukturen och dess räntebindningar och med hjälp av derivatavtal. Olika räntescenariers effekter på finansnettot med beaktande av förändringar i balansstrukturen och kontomedlen beräknas med hjälp av datorbaserade analysverktyg. Den strukturella ränterisken mäts även med hjälp av olika stresscenarier. Limiten för den strukturella ränterisken har fastställts i förhållande till det budgeterade finansnettot. Praktiska åtgärder för att täcka den strukturella ränterisken och för att förändra finansieringspositionen vidtas av bankens koncernfinansenhet enligt instruktioner från finansutskottet och ledningen. Räntefluktuationerna påverkar även värdepappershandelns nettoresultat då fordringsbevisens marknadsvärden förändras. Aktia mäter och begränsar denna risk genom att följa upp förändringen i marknadsvärde hos fordringsbevis som ingår i rörliga aktiva så att förändringen motsvarar en procentenhets räntehöjning. Banken har fått tillstånd av Finansinspektionen att upprätthålla ett så kallat litet handelslager, vilket innebär att handeln med fordringsbevis får uppgå till högst 15 miljoner euro. Valutakursrisk Med valutakursrisk avses den negativa värdeförändring i bankens valutapositioner som uppstår på grund av fluktuationer i valutakurserna. Aktias valutahandel utgår ifrån kundernas behov, varför handeln i första hand avser de nordiska valutorna och den amerikanska dollarn. Huvudprincipen i valutariskhanteringen är matchning. Koncernfinansenheten ansvarar för skötseln av bankens dagliga valutaposition inom ramen för fullmakter den fått av finansutskottet. Verksamheten styrs av limiter ställda av bankens ledning. Positionslimiterna har fastslagits i förhållande till bankens kapitalbas. Aktierisk Med aktiekursrisk avses värdeförändringar som föranleds av aktiekursfluktuationer. För närvarande ingår aktiva aktieplaceringar inte i Aktias placeringsfilosofi. Fastighetsriskhantering Med fastighetsrisk avses en risk som hänför sig till en nedgång i fastighetsmassans marknadsvärde, en förändring i avkastningen eller skada på egendom. Placeringar i fastigheter eller ägande av fastigheter ingår inte i koncernens kärnverksamhet. För att minska fastighetsriskerna har Aktia minskat sitt direkta fastighetsinnehav och försöker effektivera utnyttjandet av fastigheterna och höja avkastningen av fastigheterna. Närmare uppgifter om utvecklingen och avkastningen av Aktias fastighetsinnehav finns i not 24. Fastigheterna är huvudsakligen försäkrade med fullvärdesförsäkringar. Hantering av operativa risker Med så kallade operativa risker i bankverksamheten avses skador som uppstår till följd av oklara eller bristfälliga instruktioner, verksamhet som strider mot instruktionerna, otillförlitlig information, bristfälliga system eller personalens agerande. Skador på grund av riskerna kan vara indirekta eller direkta, ekonomiska eller sådana med företagsbilden förknippade skador som minskar bankens trovärdighet på marknaden. Enligt en grov indelning består de operativa riskerna av administrativa risker, IT-systemrisker och legala risker. Ansvaret för hanteringen av de operativa riskerna bärs av affärsområdena och linjeorganisationen. Riskhanteringen innebär en kontinuerlig utveckling av kvaliteten hos de interna processerna och den interna kontrollen i hela organisationen. Linjeledningen ansvarar för att processerna och förfaringssätten anpassas till de mål som ställts av bankens ledning och för att instruktionerna är tillräckliga. Vid behov uppgörs processbeskrivningar. Varje enhet ansvarar för att instruktionerna efterföljs. Den interna revisionen analyserar processerna med jämna mellanrum och utvärderar tillförlitligheten i enheternas interna kontroll. Den interna revisionen rapporterar direkt till styrelsen. Med legal risk avses förlust på grund av ogiltigt kontrakt eller brist på dokumentation. Aktia strävar efter att hantera legala risker genom att ingå sina avtalsförhållanden i enlighet med standardvillkor som utarbetats i bankbranschen. Kontoren och affärsenheterna skall anlita bankens sakkunniga i juridiska ärenden när det gäller att färdigställa speciella dokument i anslutning till låneförbindelser och placeringar eller då en ny produkt skall tas i bruk. s avtal och avtalsförhandlingar har koncentrerats till koncernjuridiken. Vid behov anlitas externa experter. Baselkommittén och EU-kommissionen bearbetar som bäst instruktioner för bedömning och kontinuerlig uppföljning av riskerna inom finansieringsbranschen. I framtiden kommer kapitaltäckningsreglerna att inbegripa ett kapitalkrav även för operativa risker. Ett projekt har påbörjats i banken för utvärdering och kartläggning av de nya bestämmelsernas konsekvenser. Verksamheten och händelser under året Kontorsrörelsen Kontorsrörelsens ledning omstrukturerades i syfte att uppnå en enklare beslutshierarki och starkare lokalförankring. Enligt den nya organisationsmodellen rapporterar resultatansvariga bankdirektörer direkt till medlemmar i koncernledningen och har större ansvar och befogenheter än tidigare. Aktia utvecklar kontinuerligt sitt kontorsnät så att det bättre skall motsvara kundernas behov. Kontoret Vanda Helsinge och servicestället Jumbo flyttade till nya, gemensamma utrymmen bredvid köpcentret Jumbo. Kontoret i Vanda Myrbacka och Företagskontoret i Hagalund utvidgades och kontoret i Helsingfors Munkshöjden renoverades. Internetkontoret Aktia@net integrerades i den övriga kontorsrörelsen. Kontorsstöd 7

och betalningstjänst utlokaliserades till Borgå och Karis. Aktias kontorsnät består idag av 66 kontor. Hela Aktias kontorspersonal, ca 450 personer, genomgick en omfattande PC-utbildning under fem månaders tid. PC-utbildningen var uppbyggd enligt rollspecifika kompetenskrav och bestod av utbildning i bankens interna system i kombination med allmänna kontorsprogram. Utbildningen genomfördes i form av distansstudier över nätet. I april arrangerades en Aktiadag i samarbete med bankens ägarstiftelser. Aktiadagen riktade sig till nuvarande och potentiella kunder, ägare och medier, och det övergripande temat för år 2003 var sparandet i alla dess former. Håll skärgården ren rf utsågs till Årets Sparare och fick 10 000 euro i stipendium. Produkter och tjänster Aktia inledde försäljningen av Aktia Kombi, en tvåårig indexbunden deposition som ger möjlighet till betydande tilläggsavkastning. Under året lanserades tre Aktia Kombi-depositionserbjudanden vilka alla tecknades över förväntningarna. Aktias fonder och Aktia Fondbolag förvaltades framgångsrikt; alla aktie- och blandfonder avkastade bättre än sitt jämförelseindex förvaltningsavgifter inkluderade. Ratinginstitutet Morningstar har under året upprepade gånger rankat Aktia Fondbolag som bästa bankägda fondbolag i Finland. I slutet av året lanserades en ny aktiefond, Aktia America. Det totala antalet placeringsfonder i Aktias sortiment uppgår idag till 28 fonder av vilka 11 förvaltas av Aktia. Försäljningen av Aktias hypotekslån har intensifierats under år 2003. Hypotekslånen säljs via Aktias kontorsnät och beviljas av Aktias helägda dotterbolag Aktia Hypoteksbank Abp. Vid årsskiftet uppgick Hypoteksbankens totala lånestock till 240 miljoner euro, en ökning med 142 miljoner euro. Det totala antalet hypotekslån var ca 3 500. Under 2003 var bostadslån med fast ränta speciellt efterfrågade. Hypoteksbanken avser att under 2004 emittera masskuldebrevslån med bostadslånestocken som säkerhet. På detta sätt vill Aktia säkra sin återfinansiering till konkurrenskraftiga villkor till nytta för kunderna. Förändringar i förvaltningsråd, styrelse och ledning Aktia Sparbanks bolagsstämma utsåg den 22 april rektor och diplomingenjör Harriet Ahlnäs, ekonomie magister Sten Eklundh, ingenjör och jordbrukare Henrik Rehnberg samt kontorschef och studentmerkonom Lars Wallin till nya medlemmar av förvaltningsrådet. De ovannämnda ersatte medicine och kirurgie doktor Johan Wennström, ekonomist och politices licentiat Max Arhippainen, agronom Henrik Andberg och politices licentiat Hans Franz. Diplomekonom Folke Lindström avgick på egen begäran från Aktia Sparbank Abp:s styrelse den 29 januari. Under perioden utnämndes fyra nya medlemmar till Aktiakoncernens ledning. Ekonomie magister Sven Åström tillträdde den 13 maj som direktör med ansvar för koncernens informationsteknologi och digitala affärsutveckling. Diplomingenjör Robert Sergelius tillträdde den 1 augusti som vice verkställande direktör med uppgift att utveckla och förstärka koncernens kapitalförvaltning. Merja Hellberg tillträdde den 18 augusti som direktör med ansvar för bankens verksamhet i Österbotten och Tammerfors. Ekonomie magister Olav Uppgård tillträdde den 1 december som direktör med ansvar för bankens ekonomi, riskkontroll och administration. Direktörerna Tom Anderzén och Stefan Tötterman avgick vid utgången av maj. Övriga händelser Aktia utträdde ur Sparbanksförbundet den 1 januari. Aktia Sparbank Abp och Ålandsbanken Abp tecknade den 26 maj en avsiktsförklaring om att starta ett gemensamt resursbolag till vilket bankerna avsåg lägga ut delar av sina administrativa funktioner och kapitalmarknadsfunktioner. Samtidigt ämnade Aktia byta systemleverantör genom att köpa licens till Ålandsbankens bankdatasystem. I samband med utvärderingen av samarbetsmöjligheterna erbjöds Aktia att köpa aktier i Ålandsbanken. Aktia förvärvade knappt 9 procent av kapitalet och ca 2,7 procent av rösterna i Ålandsbanken. Med beaktande av samtliga i samband med förvärvet hörande kostnader uppgår den totala anskaffningskostnaden till i genomsnitt 19,48 euro per aktie. Efter räkenskapsårets utgång fattade Aktia beslut om att inte fullfölja avsiktsförklaringen. Sparbankernas säkerhetsfond Aktia och alla övriga sparbanker är medlemmar i sparbankernas frivilliga säkerhetsfond. Syftet med fonden är att trygga en stabil verksamhet för sparbankerna. Enligt fondens stadgar ansvarar sparbankerna inte solidariskt för varandras skulder eller åtaganden. Fonden är skuldfri och dess medel uppgick vid utgången av året till 29,6 miljoner euro. Bankernas insättningsgarantifond Medlemskapet i insättningsgarantifonden som bildades 1998 och tryggar deponentens tillgångar upp till 25 000 euro är obligatoriskt för alla banker. Aktias garantiavgift till fonden var 1,4 miljoner euro år 2003. Vid utgången av året uppgick fondens medel till 285,4 miljoner euro. Ersättningsfonden för investerare Bankerna och bankirfirmorna är medlemmar i ersättningsfonden för investerare. Fondens syfte är att skydda småinvesterare i händelse av en banks eller bankirfirmas insolvens. En enskild investerare kan ersättas med högst 20 000 euro. Fondens medel uppgick vid årets utgång till 4,5 miljoner euro. 8

Händelser efter räkenskapsperiodens slut Aktia förvärvade samtliga aktier i svenska Robur Försäkrings finska dotterbolag Robur Livförsäkring Ab per den 1 januari 2004. Förvärvet kommer att ha en mycket marginell inverkan på såväl koncernens kapitaltäckningsgrad som primärkapitalrelation, eftersom risken relaterad till försäkringsverksamhetens placerade kapital samt dess avkastning åvilar försäkringstagarna. Den 29 januari 2004 fattade Aktia beslut om att inte fullfölja avsiktsförklaringen som undertecknats med Ålandsbanken Abp i maj 2003. Utsikter 2004 De effektiveringsåtgärder som vidtogs under 2003 har lett till att den tidigare stigande kostnadstrenden har brutits. Minskningen i antalet anställda fram till slutet av år 2003 var större än den genomsnittsliga minskningen under året, varför den fulla effekten syns först under år 2004. s finansnetto för 2004 är i hög grad skyddat mot en ytterligare räntenedgång utan att för den skull i någon större utsträckning begränsa den positiva effekten av en måttlig ränteuppgång. Målsättningen är att genom fortsatt effektivering av verksamheten bibehålla lönsamheten på samma nivå som år 2003 trots den låga räntenivån, den hårda konkurrensen och de fortsättningsvis osäkra ekonomiska utsikterna. 9

s resultaträkning 1.1-31.12 (1 000 euro) not 2003 2002 Ränteintäkter (1) 123 015 143 955 Räntekostnader (1) -49 114-68 718 Finansnetto 73 901 75 238 Intäkter från investeringar i form av eget kapital 949 442 Provisionsintäkter 33 038 31 549 Provisionskostnader -3 409-3 730 Nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet Nettoresultat av värdepappershandel (3) 374 259 Nettoresultat av valutaverksamhet 1 674 1 371 2 048 1 630 Övriga rörelseintäkter (5) 7 996 7 312 Administrationskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -29 328-29 849 Lönebikostnader Pensionskostnader -5 033-6 277 Övriga lönebikostnader -1 584-1 741-35 945-37 868 Övriga administrationskostnader -22 481-26 497-58 426-64 365 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Avskrivningar enligt plan -8 449-10 368 Värdeminskningar -866 (6) -9 315-10 368 Övriga rörelsekostnader (5) -15 315-15 393 Kredit- och garantiförluster (7) -2 262-2 971 Nedskrivningar av värdepapper som utgör bestående aktiva - -28 Andel av vinst eller förlust i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden 991 387 Rörelsevinst 30 196 19 702 Extraordinära poster - - Vinst före bokslutsdispositioner och skatter 30 196 19 702 Inkomstskatt Skatter för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder -5 516-3 031 Förändring av latent skatteskuld -4 106-4 021 Minoritetens andel av räkenskapsperiodens vinst/förlust -115-71 Räkenskapsperiodens vinst 20 460 12 579 10

s balansräkning 31.12 (1 000 euro) not 2003 2002 Aktiva Kontanta medel 209 349 175 700 Fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank Statens skuldförbindelser - 2 212 Övriga 457 187 534 647 (13, 20, 42) 457 187 536 859 Fordringar på kreditinstitut På anfordran betalbara 3 819 3 782 Övriga 12 335 68 874 (42) 16 154 72 656 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund (15, 42) 2 594 996 2 412 025 Fordringsbevis Offentliga samfund - - Övriga 41 610 99 117 (20,42) 41 610 99 117 Aktier och andelar (21) 24 128 4 223 Aktier och andelar i ägarintresseföretag 3 555 2 816 Aktier och andelar i företag som hör till samma koncern (21, 53) - - Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid (23) 2 704 3 700 Materiella tillgångar Fastigheter samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar (24) 97 249 109 577 Övriga materiella tillgångar 8 544 13 021 (22) 105 794 122 598 Övriga tillgångar (26) 37 792 57 545 Resultatregleringar och förskottsbetalningar (27) 18 661 26 518 Aktiva totalt 3 511 929 3 513 758 11

s balansräkning 31.12 (1 000 euro) not 2003 2002 Passiva Främmande kapital Skulder till kreditinstitut och centralbanker Kreditinstitut På anfordran betalbara 136 682 122 697 Övriga 666 763 680 098 (42) 803 444 802 795 Skulder till allmänheten och offentliga samfund Depositioner På anfordran betalbara 1 602 745 1 564 295 Övriga 399 048 361 990 2 001 793 1 926 285 Övriga skulder 100 944 146 661 (42) 2 102 737 2 072 947 Skuldebrev emitterade till allmänheten Masskuldebrevslån 15 554 - Övriga 176 771 246 650 (30, 42) 192 325 246 650 Övriga skulder (31) 98 250 96 698 Resultatregleringar och erhållna förskott (32) 18 882 16 587 Avsättningar Övriga avsättningar (10, 33) 1 332 2 227 Efterställda skulder (34) 87 022 86 566 Latenta skatteskulder 15 564 11 459 Minoritetens andel av kapitalet 517 441 Främmande kapital totalt 3 320 074 3 336 370 Eget kapital Aktiekapital 70 516 70 516 Överkursfond 1 805 1 805 Övriga bundna fonder Reservfond 8 079 8 079 Kapitallån - - Balanserad vinst 90 994 84 409 Räkenskapsperiodens vinst 20 460 12 579 Eget kapital sammanlagt (35) 191 855 177 389 Passiva totalt 3 511 929 3 513 758 Åtaganden utanför balansräkningen Garantiansvar 38 323 38 895 Övriga åtaganden till förmån för tredje part 20 968 18 262 Outnyttjade kreditarrangemang 168 798 148 009 Övriga oåterkalleliga åtaganden 18 072 13 038 246 161 218 205 12

s resultaträkning 1.1-31.12 (1 000 euro) 2003 2002 Ränteintäkter 121 825 144 740 Räntekostnader -49 241-68 903 Finansnetto 72 584 75 837 Intäkter från investeringar i form av eget kapital I företag inom samma koncern 196 181 I ägarintresseföretag 355 355 I övriga företag 853 398 1 405 934 Provisionsintäkter 28 761 26 850 Provisionskostnader -2 471-2 855 Nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet Nettoresultat av värdepappershandel 211 461 Nettoresultat av valutaverksamhet 1 674 1 371 1 885 1 831 Övriga rörelseintäkter 6 833 6 302 Administrationskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -27 913-28 458 Lönebikostnader Pensionskostnader -4 774-6 015 Övriga lönebikostnader -1 525-1 678-34 212-36 151 Övriga administrationskostnader -21 236-25 762-55 448-61 913 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Avskrivningar enligt plan -7 150-8 986 Nedskrivningar -866 - -8 016-8 986 Övriga rörelsekostnader -16 270-16 176 Kredit- och garantiförluster -2 262-2 971 Nedskrivningar av värdepapper som utgör bestående aktiva - -28 Rörelsevinst 27 002 18 826 Extraordinära poster - - Vinst före bokslutsdispositioner och skatter 27 002 18 826 Bokslutsdispositioner Förändring av allmän förlustreserv -13 210-13 880 Inkomstskatt Skatter för räkenskaps- och tidigare räkenskapsperioder -5 174-2 874 Förändring av latent skatteskuld - - Räkenskapsperiodens vinst 8 618 2 071 13

s balansräkning 31.12 (1 000 euro) 2003 2002 Aktiva Kontanta medel 209 349 175 700 Fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank 454 599 534 548 Fordringar på kreditinstitut På anfordran betalbara 2 811 3 241 Övriga 242 945 155 174 245 756 158 415 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 2 381 497 2 341 932 Fordringsbevis Offentliga samfund - - Övriga 45 238 102 815 45 238 102 815 Aktier och andelar 22 424 2 722 Aktier och andelar i ägarintresseföretag 1 893 1 893 Aktier och andelar i företag som hör till samma koncern 19 814 19 807 Immateriella tillgångar 2 702 3 669 Materiella tillgångar Fastigheter samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar 67 358 78 219 Övriga materiella tillgångar 7 979 12 263 75 337 90 482 Övriga tillgångar 37 264 57 003 Resultatregleringar och förskottsbetalningar 20 050 26 245 Aktiva sammanlagt 3 515 922 3 515 232 14

s balansräkning 31.12 (1 000 euro) 2 003 2002 Passiva Främmande kapital Skulder till kreditinstitut och centralbanker Kreditinstitut På anfordran betalbara 145 709 127 015 Övriga 666 763 680 098 812 471 807 113 Skulder till allmänheten och offentliga samfund Depositioner På anfordran betalbara 1 606 092 1 566 080 Övriga 399 048 361 990 2 005 139 1 928 070 Övriga skulder 101 454 147 321 2 106 593 2 075 391 Skuldebrev emitterade till allmänheten Masskuldebrevslån 15 554 - Övriga 176 771 246 650 192 325 246 650 Övriga skulder 97 428 96 446 Resultatregleringar och erhållna förskott 17 781 15 704 Avsättningar Övriga avsättningar 1 332 2 227 Efterställda skulder 87 022 86 566 Främmande kapital sammanlagt 3 314 953 3 330 097 Ackumulerade bokslutsdispositioner Kreditförlustreserv 52 690 39 480 Eget kapital Aktiekapital 70 516 70 516 Överkursfond 1 805 1 805 Övriga bundna fonder Reservfond 8 067 8 067 Kapitallån - - Balanserad vinst 59 273 63 196 Räkenskapsperiodens vinst 8 618 2 071 Eget kapital sammanlagt 148 279 145 655 Passiva sammanlagt 3 515 922 3 515 232 Åtaganden utanför balansräkningen Garantiansvar 38 323 38 895 Övriga åtaganden till förmån för tredje part 20 968 18 262 Outnyttjade kreditarrangemang 181 644 160 637 Övriga oåterkalleliga åtaganden 19 330 13 443 260 265 231 238 15

Noter till bokslutet (1 000 euro) och koncernen har ingenting att redovisa i följande noter. (Numreringen följer Finansinspektionens föreskrifter 106.1 och 106.2): Noter till resultaträkningen 2 Specifikation av leasingnetto 8 Poster som ingår i extraordinära intäkter och kostnader 11 Specifikation av sammanslagna poster Noter till balansräkningen 14 Specifikation av fordringar på centralbanker 17 Egendom som varit säkerhet för en fordran som lämnats obetald och egendom som förvärvats för saneringav en kunds affärsrörelse 19 Leasingobjekt 25 Kreditinstitutets innehav av egna aktier 28 Specifikation av sammanslagna aktiva poster 36 Aktier och andelar av olika slag samt egna aktier och andelar 38 Emission av aktier, emitterade options- och konvertibla lån under räkenskapsperioden 40 Kapitalplaceringar 41 Specifikation av sammanslagna passiva poster Övriga noter 55 Obetalt belopp andelsavgifter i andelsbanker och andra kreditinstitut som har formen av andelslag 56 Noten är ämnad för ett kreditinstitut som hör till koncernen. Noter till resultaträkningen 1 Ränteintäkter och räntekostnader specificerade enligt balanspost 31.12 Fordringar på kreditinstitut 4 780 7 802 8 867 8 598 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 99 775 113 517 94 013 113 546 Fordringsbevis 16 917 22 548 16 962 22 486 Övriga ränteintäkter 1 543 88 1 984 111 Ränteintäkter totalt 123 015 143 955 121 825 144 740 Skulder till kreditinstitut och centralbanker 17 087 23 724 17 173 23 861 Skulder till allmänheten och offentliga samfund 25 335 33 540 25 376 33 588 Skuldebrev emitterade till allmänheten 6 308 7 150 6 308 7 150 Efterställda skulder 3 348 4 252 3 348 4 252 Kapitallån - - - - Övriga räntekostnader -2 965 52-2 965 52 Räntekostnader totalt 49 114 68 718 49 241 68 903 3 Specifikation av nettoresultatet av värdepappershandeln 31.12 Nettoresultat av handeln med fordringsbevis 270 466 219 466 Nettoresultat av handeln med aktier och andelar 104-206 -8-5 Nettoresultat av övrig värdepappershandel - - - - Totalt 374 259 211 461 4 Sammanräknade belopp av värdepapper under rörliga aktiva som köpts och sålts under räkenskapsperioden 2003 2003 Köp Sälj Köp Sälj Omsättning på fordringsbevis 13 643 410 1 565 645 13 641 426 1 565 645 Omsättning på aktier och andelar 451 371-2002 2002 Köp Sälj Köp Sälj Omsättning på fordringsbevis 12 500 621 1 182 948 12 497 745 1 182 250 Omsättning på aktier och andelar 387 241-16

5 Övriga rörelseintäkter och -kostnader 31.12 Rörelseintäkter Hyresintäkter från fastigheter och fastighetssammanslutningar 4 968 5 398 4 095 4 679 Överlåtelsevinster från fastigheter samt från aktier och andelar i fastighetssammanslutningar 1 235 332 1 149 45 Övriga intäkter 1 793 1 581 1 589 1 577 Totalt 7 996 7 312 6 833 6 302 Rörelsekostnader Hyreskostnader 5 551 5 803 4 597 4 874 Kostnader för fastigheter och fastighetssammanslutningar 3 793 4 104 6 027 6 657 Överlåtelseförluster från fastigheter samt från aktier och andelar i fastighetssammanslutningar 200 135 105 0 Övriga kostnader 5 771 5 351 5 541 4 644 Totalt 15 315 15 393 16 270 16 176 6 Redogörelse för avskrivningar enligt plan och värdeminskningar 31.12 Avskrivningar enligt plan 8 449 10 368 7 150 8 986 Värdeminskningar 866-866 - Totalt 9 315 10 368 8 016 8 986 7 Kredit- och garantiförluster samt nedskrivningar av värdepapper som utgör bestående aktiva 31.12 Balanspost Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 2 552 3 308 2 552 3 308 - influtna och återförda kreditförluster -295-319 -295-319 Garantier o.a. poster utanför balansräkningen 12-12 - - influtna garantiförluster -7-17 -7-17 Övrig, temporärt förvärvad egendom - - - - - minskningar - - - - Sammanlagt 2 262 2 971 2 262 2 971 Kredit- och garantiförluster + Under räkenskapsperioden konstaterade kreditförluster 2 622 9 429 2 622 9 429 - Under räkenskapsperioden konstaterade kreditförluster för vilka tidigare gjorts riktade kreditförlustreserveringar -2 622-9 429-2 622-9 429 - Influtet på tidigare års konstaterade kreditförluster -33-100 -33-100 + Under räkenskapsperioden gjorda riktade 1 254 829 1 254 829 kreditförlustreserveringar + Under räkenskapsperioden gjorda gruppvisriktade 1 310 2 480 1 310 2 480 kreditförlustreserveringar - Tidigare gjorda riktade kreditförlustreserveringar som återförts under räkenskapsperioden -269-237 -269-237 I bokslutet redovisade kredit- och garantiförluster 2 262 2 971 2 262 2 971 Principerna enligt vilka säkerheter har värderats då kreditförlusterna har bokförts framgår ur redovisningsprinciperna. 9 Bokslutsdispositioner specificerade Förändring av kreditförlustreserv - - 13 210 13 880 10 Redogörelse för intäkts- och kostnadsförda förändringar i avsättningar För moderbolagets del intäktsfördes en outnyttjad del om 452 392,42 euro av avsättningarna från år 2002. Nya avsättningar har upptagits till ett belopp om 1 000 000,00 euro. 17

12 Intäkter enligt marknads- och verksamhetsområde 31.12.2003 Verksamhetsområde Finland Luxemburg Bankverksamhet 106 225-106 013 Hypoteksbanksverksamhet 2 146 - - Placeringsfondsverksamhet 7 755 508 - Värdepappersföretagsrörelse 1 515 - - Värdepappershandel 16-211 Fastighetsverksamhet 9 302-5 244 Totalt 126 959 508 111 468 Finansnetto, dividend- och provisionsintäkter, nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet samt övriga rörelseintäkter ingår bland intäkterna. Siffrorna är oeliminerade. Personal enligt verksamhetsområde Bankverksamhet 776 864 776 864 Hypoteksbanksverksamhet 4 3 - - Placeringsfondsverksamhet 22 20 - - Värdepappersföretagsrörelse 7 6 - - Värdepappershandel - - - - Fastighetsverksamhet 3 3 - - Totalt 812 896 776 864 Noter till balansräkningen 13 Specifikation av fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank 31.12 Statens skuldförbindelser - 2 212 - - Masskuldebrev emitterade av staten 81 667 112 706 79 079 112 706 Finlands Banks bankcertifikat - - - - Bankernas bankcertifikat 278 599 360 016 278 599 359 916 Övriga 96 920 61 926 96 920 61 926 Totalt 457 187 536 859 454 599 534 548 15 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund sektorvis samt kreditförlustreserveringar hänförda till dessa vid räkenskapsårets utgång Företag 481 149 488 223 498 003 515 988 Finansiella institut och försäkringsanstalter 1 327 551 1 327 551 Offentliga samfund 14 509 29 189 14 509 29 189 Icke vinstsyftande sammanslutningar 37 723 22 132 37 723 22 132 Hushåll 2 058 659 1 871 419 1 826 302 1 773 562 Utlandet 1 629 521 3 633 521 Totalt 2 594 996 2 412 035 2 381 497 2 341 942 Riktade kreditförlustreserveringar vid räkenskapsperiodens början 38 872 45 230 38 872 45 230 Nya reserveringar under räkenskapsåret (+) 1 254 829 1 254 829 Nya gruppvisriktade reserveringar under räkenskapsåret (+) 1 310 2 480 1 310 2 480 Under räkenskapsåret återförda reserveringar (-) -269-237 -269-237 Under räkenskapsåret konstaterade kreditförluster för vilka tidigare gjorts riktade kreditförlustreserveringar (-) -2 622-9 429-2 622-9 429 Riktade kreditförlustreserveringar vid räkenskapsperiodens slut 38 544 38 872 38 544 38 872 I punkt "under räkenskapsåret återförda reserveringar" ingår avvikande från tidigare räkenskapsår även återförda reserveringar från tidigare år. Jämförelseuppgifterna för år 2002 är korrigerade motsvarande. 18

16 Oreglerade fordringar och övriga nollräntefordringar sektorvis 31.12 2003 2002 och moderbolaget Oreglerade Övriga noll- Oreglerade Övriga nollfordringar räntefordringar fordringar räntefordringar Företag 5 045 686 6 067 688 Finansiella institut och försäkringsanstalter - - - - Icke vinstsyftande sammanslutningar 6 - - - Hushåll 7 530 367 6 843 420 Sammanlagt moderbolaget 12 580 1 053 12 910 1 108 Hushåll 118 - - - Sammanlagt koncern 12 698 1 053 12 910 1 108 18 Specifikation av efterställda fordringar 31.12 Fordringar på kreditinstitut - - - - Fordringar på allmänheten och offentliga samfund - - - - Fordringsbevis - 11 995 5 057 17 308 Totalt - 11 995 5 057 17 308 20 Fordringsbevis samt fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank enligt tillgångsslag 31.12 Fordringsbevis Rörliga aktiva 440 377 564 740 437 106 561 414 Offentligt noterade 440 377 564 740 437 106 561 414 Övriga - - - - Bestående aktiva 58 419 71 236 62 731 75 948 Offentligt noterade 58 419 71 236 57 674 70 636 Övriga - - 5 057 5 313 Totalt 498 797 635 976 499 837 637 363 Principerna för indelning och värdering per tillgångsslag beskrivs i redovisningsprinciperna. Skillnaden mellan marknadsvärdet och det lägre bokföringsvärdet för fordringsbevis 31.12 Rörliga aktiva Fordringsbevis 504 1 438 344 1 301 Skillnaden mellan det nominella värdet och bokföringsvärdet för fordringsbevis avsedda att stadigvarande innehas i rörelsen och för övriga fordringsbevis 31.12 2003 2002 och moderbolaget Skillnaden mellan det Skillnaden mellan Skillnaden mellan det Skillnaden mellan nominella värdet och bokföringsdvärdet och nominella värdet och bokföringsvärdet och det lägre bokföringsvärdet det längre nominella värdet det lägre bokföringsvärdet det lägre nominella värdet Fordringsbevis, bestående aktiva 26 45 34 1 Fordringar på kreditinstitut och centralbanker - - - - Specifikation av fordringsbevis samt fordringsbevis som är belåningsbara i centralbank 31.12 Statens skuldförbindelser - 2 212 - - Kommuncertifikat - - - - Företagscertifikat 33 529 89 656 33 529 89 357 Bankcertifikat 281 751 368 034 281 752 367 256 Konverteringslån - - - Övriga masskuldebrevslån 183 516 176 074 184 556 180 750 Övriga - - - - Totalt 498 796 635 976 499 837 637 363 19