ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas som en sammanhållen vetenskaplig uppsats eller som ett projektarbete bestående av dels ett större journalistiskt arbete, dels en teoretisk och metodologisk analys av detsamma. Anvisningarna här gäller projektalternativet. Anvisningar till uppsatsarbete finns tillgängliga på kurswebben för Kandidatkurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Examensarbetet/projektarbetet i journalistik genomförs i form av ett självständigt, kvalificerat journalistiskt arbete och en reflektionsrapport av akademisk karaktär. Kravet på självständighet i arbetet gäller även då det skrivs i par med någon annan. I den mån den enskilde studentens insatser kan urskiljas (till exempel om författarna står för skilda delar) ska detta anges i reflektionsrapportens förord eller inledning. Ämne och inrikting väljs i samråd med handledare. Arbetet bygger på eget inhämtat material samt en analys av det egna arbetet. Analysen görs med hjälp av begrepp, teorier och metoder förvärvade under tidigare delkurser. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs ska studenten kunna: 1) söka, samla, värdera och kritiskt tolka information som är relevant för en problemställning inom ett journalistiskt ämnesområde. 2) självständigt identifiera, formulera och lösa problem utifrån kunskap om tillämpliga journalistiska metoder inom området samt genomföra examensarbetet inom den givna tidsramen, 3) muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera examensarbetets syfte och resultat,
4) visuellt presentera sitt examensarbete inför grupp, 5) muntligt och skriftligt beakta gällande forskningsetiska normer samt kunna bedöma och diskutera egna och andras metoder och resultat utifrån etiska aspekter. Arbetsformer och examination Det journalistiska arbetet Målsättning och tillvägagångssätt för den journalistiska delen av projektarbetet beslutas i samråd med handledare. Denna produktionsdel redovisas i journalistisk form och bedöms utifrån journalistiska kriterier. Med hjälp av journalistiska undersökningar och olika gestaltningsformer ska du i projektet: formulera ett ämne med inriktning på publicering belysa detta utförligt utifrån ett eget inhämtat relevant material från intervju, observation, litteratur, nätresearch och annan information ta ställning till och kritiskt värdera ditt material och dina källor utföra och presentera ett omfattande, väl underbyggt, komplext och självständigt journalistiskt arbete inom ditt ämnesområde Projektet kan exempelvis presenteras som en serie artiklar/program eller som en längre produktion. Du ska visa att du förmår gestalta materialet i olika former och du ska ha utfört en omfattande research. Du gör examensarbetet med sikte på publicering, gärna med kontakt med en redaktion under arbetets gång. Att jobbet publiceras är inget krav för att bli godkänd. Även det omvända förhållandet gäller. Att ditt jobb blir publicerat betyder inte att det behöver bli godkänt som examensarbete. Reflektionsrapporten I reflektionsrapporten, den akademiska delen av examensarbetet, ska arbetsprocess och research för det journalistiska arbetet redovisas tillsammans med en vetenskaplig analys och reflektion över tillvägagångssätt, arbetets teoretiska och metodologiska utgångspunkter och etiska överväganden. Utgångspunkten är en arbetsjournal som du noggrant och fortlöpande skriver under de olika faserna av arbetsprocessen. I den beskriver du hur arbetet genomförts, vilka svårigheter du har stött på, vilka avvägningar du har gjort, vilka
skriftliga och muntliga källor du har använt. Med stöd i dessa noteringar och det fortlöpande synopsarbetet ska du sedan reflektera över följande: Ämnesval Redogör för ditt val av tema för det journalistiska arbetet. Beskriv processen och argumenten som gjorde att du valde just detta. Hade du alternativa idéer? Hur har du avgränsat temat? Hur bedrev du research? Vad/vilka blev dina viktigaste källor? Diskutera temat du valde i relation till sådant som samhällsrelevans, aktualitet, nyhetsvärde, och publikintresse: vad säger journalistikforskningen om dessa parametrar? Undersökningsmetoder Redovisa de metoder du har valt (till exempel intervju, observation, research på internet och litteratur) och diskutera problem du mött under arbetets gång. Hur tänkte du, hur löste du problemen? Hur skulle liknande metodproblem värderas och lösas i en vetenskaplig kontext? Källor och källval Redogör för dina val av källor (muntliga och skriftliga). Utifrån vilka kriterier gjorde du urvalet? Finns det källor eller fakta som inte är med i texten? Hur la du upp källkritiken kring den information du fick? Finns det problem du inte lyckades lösa? Värdera dina källval utifrån källkritiska grundprinciper. Genreval Reflektera över dina val av journalistisk genre. Om du exempelvis har producerat ett reportage, på vilka sätt passar den genren till det tema du har valt? Summera några viktiga kännetecken för de genrer du har valt, med referenser till vetenskaplig och journalistisk facklitteratur på fältet. Analysera ditt eget arbete i förhållande till sådana genrekrav och medieval. Stilistik Hur vill du beskriva artiklarnas språk och stil? Vad vill du uppnå med den stil du valt? Har du blivit inspirerad av andra journalistiska texter i så fall vilka och varför? Fanns det alternativ? Reflektera över språk och stilnivå utifrån projektets tema, innehåll och presentationsformer. Anpassning till publik Vilken målgrupp har du tänkt på för arbetet? Vilken typ av publikation/medium tänker du dig? Hur tycker du i efterhand att du har lyckats?
Etik Diskutera etiska problem/dilemman du mötte under arbetet med artiklarna i förhållande till svensk lagstiftning, publiceringsregler och yrkesregler. Förklara och begrunda de val du gjorde. Fanns det andra etiska frågor du har fått ta ställning till? Erfarenheter under examensarbetet Summera, reflektera över och analysera ditt eget arbete, både dess starka och mer problematiska sidor. Vad har du lärt dig under arbetets gång? Såväl det journalistiska arbetet som reflektionsrapporten behandlas i grupp i slutseminariet. Var och en får huvudansvar för oppositionen på ett examensarbete. Handledning Handledning ges dels i grupp, dels individuellt. Handledarfördelningen görs av den kursansvariga läraren i samråd med övriga lärare. Handledning består av Två synopsseminarier (arbetsplanering + lägesrapportering). En frågestund (frivilligt) Individuell handledning under arbetsprocessen, en timme per arbete (bokas hos handledaren). Individuell sluthandledning, en timme per arbete (bokas hos handledaren) Seminarier kring Råmanus i mindre grupper (obligatorisk närvaro) Inför de individuella handledningstillfällena ska lämnas en minirapport om vad som gjorts sedan förra kontakten. OBS Om du inte deltar i seminarierna missar du handledningstillfällen. Handledarna är tillgängliga endast när det är schemalagd undervisning, dvs vid seminarierna och vid bokat individuellt handledningsmöte. Varje handledare schemalägger sin egen handledning.
Omfattning Projektets omfattning är i sin helhet 10 000-12 000 ord för ensamförfattare. Projektet ska omfatta en produktionsdel om ca 5 000 6 000 ord och en reflektionsrapport om ca 5 000 ord. Gör du examensarbete som exempelvis radio- eller tv-inslag avtalar du om omfattningen med din handledare på institutionen. Betygskriterier Följande aspekter beaktas vid bedömning av examensarbetet: För den journalistiska produktionsdelen Innehåll och fokus, val av ämne och tydlig vinkel. Självständighet och originalitet i dessa val skattas högt. Anpassning till publik. Research, omfattning av bakgrundsarbetet, relevans av källval i förhållande till ämnesvalet, källkritiskt förhållningssätt. Metod, val av tillvägagångssätt, systematisering av materialet. Genresäkerhet, i förhållande till medieval. Tydlighet, språklig klarhet, strukturering, begriplighet, berättar/gestaltningsförmåga. Stilistik och språkriktighet, ordval och val av stilnivå i förhållande till målpubliken. För den akademiska reflektionsdelen Visad förmåga att analysera och värdera journalistisk arbetsprocess och framställningsformer utifrån kunskaper om aktuell forskning samt om vetenskapliga teorier och metoder relevanta för projektets tema, genrer och urvalsmetoder. Kvalitetskraven är desamma som ställs på en traditionell teoretisk-empirisk uppsats.