Handläggning inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning

Revisionsrapport Handläggning inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning Fredrik Ottosson Malin Kronmar Mars 2012 Borgholms kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Syfte och metod 2 3. Revisionskriterier 4 3.1. Bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 3.2. Insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 4 4. Iakttagelser från Borgholms kommun 6 4.1. Äldreomsorgen 6 4.2. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 4.3. Nämndens uppföljning av handläggningsarbetet 12 Bilaga, förkortningar och definitioner av centrala begrepp 13

1. Sammanfattning och revisionell bedömning Borgholms kommuns revisorer har gett Kommunal Sektor inom uppdraget att granska handläggning inom äldreomsorgen och verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Vi bedömer att socialnämnden inte i tillräcklig omfattning säkerställer en effektiv och rättsäker handläggning inom äldreomsorgen och verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Bedömningen grundar sig på nedanstående iakttagelser. Nämnden saknar skriftliga rutiner för handläggning, dokumentation och hur uppgifter ska lämnas mellan handläggare och de som utför insatsen. Ett arbete att ta fram sådana har påbörjats. Nämnden har riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Det är positivt att det av dem framgår att likvärdig behovsbedömning inte betyder att alla har rätt till samma biståndsinsatser. Det är alltid den enskildes individuella behov och förutsättningar som ska styra. Av intervjuer och aktgranskning av 20 ärenden framgår nedanstående brister och förbättringsområden. Dokumentationen av muntliga ansökningar är inte tillfredsställande. I två ärenden där ansökan gjorts skriftligt kunde inte ansökningshandlingarna finnas. En tydligare gräns måste hållas mellan ansökan och utredning inom äldreomsorgen. Det är viktigt att inte handläggarens initiala bedömning av den äldres behov och riktlinjerna påverkar den äldres ansökan. Handläggaren måste i ansökningsskedet framföra att den äldre har rätt att söka vad den vill. Handläggaren måste vara uppmärksam i sin information till den äldre, så att det inte framstår som att endast vissa insatser är möjliga att söka. Det är en brist att nämnden upphäver gynnande beslut om särskilt boende och bostad med särskild service bara för att den sökande tackar nej till ett erbjudande om ett specifikt boende. Förfarandet är lagstridigt. I allt för många ärenden saknades genomförandeplan. Uppföljning av beslut och genomförandeplaner är bristfällig. Ovanstående brister visar på behovet av skriftliga rutiner, vilket saknas idag. Ett arbete har påbörjats att ta fram sådana, vilket är positivt. Det är positivt att det genomförs granskning av handläggningen inom ramen för Fokus Kalmar. Resultatet för Borgholms kommun bör sammanställas och presenteras för nämnden. 1 av 13

2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen skall socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen ska mynna ut i en individuell bedömning av den enskildes behov. Idag särskiljs utredning och prövning av de äldres och funktionshindrades behov från ansvaret för det faktiska utförandet av insatserna. Det finns särskilda handläggare som utreder och fattar beslut om insats. Att insatserna sedan utförs i enlighet med beslutet är ett ansvar för den aktuella enhetschefen. Fram till mitten av 1990 talet var det fortfarande vanligast att dessa arbetsuppgifter var ett ansvar för en och samma tjänsteman. I dagens organisation blir samarbetet och informationsöverföringen mellan biståndshandläggare och enhetschef därför viktigare. Allt mer styrande kommunala riktlinjer, som beskriver vilka insatser som normalt beviljas, inom biståndsbedömningen riskerar försämra rättsäkerheten. Det finns en risk att den individuella bedömningen får styrka på foten och att man beviljas hjälp enligt det tjänsteutbud som återges i de kommunala riktlinjerna. 2.2. Syfte och metod Granskningen besvarar följande revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden en effektiv och rättsäker biståndshandläggning inom äldreomsorgen och verksamheten för personer med funktionsnedsättning? Följande kontrollmål/granskningsmål har beaktats: Finns det riktlinjer för biståndsbedömningen? Hur är dessa riktlinjer utformade? Hur används dem i det praktiska arbetet? Finns skriftliga rutiner för handläggning, uppföljning och informationsöverföring? Används bedömningsinstrument inom handläggningen? Hur dokumenteras muntliga ansökningar? Följs besluten upp? Görs uppföljning av hur riktlinjer och rutiner tillämpas? Hur följer nämnden i övrigt upp handläggningsarbetet? 2 av 13

Granskningen avgränsas till handläggningen av ärenden gällande äldre enligt socialtjänstlagen (SoL) och gällande personer med funktionsnedsättning enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Granskningen har genomförts genom intervjuer, studier av dokumentation samt stickprovsgranskning av individärenden. Intervjuer har genomförts med socialnämndens ordförande, chefen för myndighetsavdelningen, biståndshandläggare inom äldreomsorgen, handläggare för LSS-ärenden och enhetschef. Vidare har styrande dokument studerats, såsom mål- och styrdokument, delegationsordning samt riktlinjer. Stickprovet bestod av 20 individärenden, tio inom äldreomsorgen och tio inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Ärendena valdes ut av med hänsyn till kön, insats och längd på insats. Rapporten har sakgranskats av socialförvaltningen. Förkortningar och centrala begrepp finns definierade i bilagan längst bak i rapporten. 3 av 13

3. Revisionskriterier I detta kapitel redogörs för de kriterier (revisionskriterier) som har använts i vår bedömning. Kriterierna utgör på detta sätt bedömningsgrunder och bildar underlag för rapportens kommentarer. Bistånd enligt Socialtjänstlagen och insatser enligt lag om särskild service för funktionshindrade beviljas efter utredning och individuell bedömning. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om handläggningen inom socialtjänsten (SOSFS 2006:5). Enligt Socialstyrelsen bör en genomförandeplan tas fram till beslutade insatser. 3.1. Bistånd enligt Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen är en ramlag utan beskrivning av vilket bistånd som kan beviljas. Istället anger lagen grundläggande värderingar, principer och mål. Motivet till att riksdagen valde ramlagskonstruktionen var för att kommunerna och dess biståndshandläggare skulle ges handlingsutrymme att avgöra vad för sorts bistånd som bäst tillgodoser den äldres behov. Rättsäkerhet inom äldreomsorgen innebär alltså inte att du beviljas samma bistånd som alla andra i din ålder, utan att du beviljas det bistånd som bäst tillgodoser dina behov. Som stöd till handläggarnas bedömningar kan den nämnd som ansvarar för socialtjänsten i kommunen anta riktlinjer. I riktlinjerna tar nämnden, i olika principiella frågor, ställning till vad som bör anses som skälig levnadsnivå och därmed berättigar till bistånd enligt lagen. Forskningen har identifierat olika fenomen i handläggningsprocessen. Bland annat beskriver forskare 1 att den äldre och dess behov anpassas till äldreomsorgens organisatoriska förutsättningar och omgivningens förväntningar (riktlinjerna, de begränsade resurserna och det standardiserade tjänsteutbudet). Anpassningen sker successivt i hanläggningsprocessen. Processen kan liknas vid en förhandling. Handläggaren tar inte bara emot en ansökan, utreder den och slutligen fattar beslut. En ansökan betraktas istället som en inledning till ett samtal om vad som kan vara ett lämpligt bistånd. När väl biståndshandläggaren kommer fram till ett beslut är det inte resultatet av en formell ansökan, utan av en förhandling där handläggaren försökt jämka samman önskemål och krav från olika håll i processen. 3.2. Insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Till skillnad från ramlagen Socialtjänstlagen är LSS en lag med tydligt beskrivna rättigheter för de personer som är berättigade till insatser. Att tillhöra någon av de tre så kallade personkretsarna är nyckeln till insatser enligt LSS. Alla personer med funktionsnedsättning tillhör inte lagens personkretsar, därav namnet: lagen om 1 Se bland annat Anna Dunér och Monica Nordström i Socionomens forskningssupplement nr 25 år 2009. Margareta Lindelöf och Eva Rönnbäcks avhandling från 2004 Att fördela bistånd. Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. Avhandlingen avlades vid Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. 4 av 13

stöd och service till vissa funktionshindrade. Personkretsarna framgår av lagens första paragraf. 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer: 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I den nionde paragrafen beskrivs de insatser som kan beviljas enligt lagen. 9 Insatserna för särskilt stöd och service är: 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. För råd och stöd enligt 9:1 svarar landstinget medan kommunen är huvudman för de övriga insatserna. 5 av 13

4. Iakttagelser från Borgholms kommun I detta avsnitt redogörs för våra iakttagelser från Borgholms kommun. Handläggningen av ansökan om bistånd inom äldreomsorgen och insatser inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning genomförs inom socialförvaltningens myndighetsavdelning. Socialförvaltningens organisation Socialchef Hälso- och sjukvård Omsorg om äldre och funktionshindrade Myndighetsavdelning Alkoholhandläggning Myndighet ÄO+HO IFO 4.1. Äldreomsorgen Inom myndighetsavdelningen arbetar tre biståndshandläggare med ärenden inom äldreomsorgen. Socialnämnden har riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Riktlinjerna syftar till en likvärdig bedömning. I riktlinjerna lyfts det fram att likvärdig behovsbedömning inte betyder att alla har rätt till samma biståndsinsatser. Det är alltid den enskildes individuella behov och förutsättningar som ska styra. Socialnämnden har delegerat rätten att bevilja hemtjänst, korttidsplats och särskilt boende till biståndshandläggarna (även placering hos externa utförare). Däremot har inte rätten att besluta om att utredning ska inledas respektive inte inledas samt avslutas delegerats till biståndshandläggarna. Det saknas skriftliga rutiner för handläggning, dokumentation och hur uppgifter ska lämnas mellan handläggare och de som utför insatsen. Den intervjuade personalen berättar att ett arbete har inletts för att ta fram den typen av skriftliga rutiner. Med hjälp av våra intervjuer och stickprovet har nedanstående arbetssätt identifierats. Ansökan Ansökan görs vanligtvis muntligt. I vårt stickprov hade åtta av tio ärenden initierats av en muntlig ansökan. I de fall ansökan gjorts muntligt hade inte innehållet dokumenterats i journalen, utan framgick endast av utredningen. Av utredningen framgick att ansökan gjorts muntligt och vad som sökts. Det framgick inte när ansökan 6 av 13

gjorts, vilket omöjliggör uppföljning av handläggningstid. I våra intervjuer lyfts det fram att skriftlig ansökan är något vanligare när särskilt boende söks. När det gäller hemtjänst är den äldre ofta osäker på vad som kan sökas och hur ofta man får biståndet. De frågar handläggaren och denne redogör då för de kommunala riktlinjerna och det bistånd som specificeras där. I diskussionen mellan handläggare, äldre och anhöriga utformas den muntliga ansökan. I två av tio ärenden hade en skriftlig ansökan kommit in till nämnden. I det ena ärendet har ansökan försvunnit. Utredning Handläggarna använder inte bedömningsinstrument i utredningsarbetet. I verksamhetssystemet finns en mall för utredning med åtta förbestämda rubriker: ansökan, utredningsmetod, bakgrund, sociala/kulturella förhållanden, tidigare insatser, aktuell situation, bedömning, målsättning. Rubrikerna har tagits fram av nätverket för biståndshandläggare inom Fokus Kalmar. Fokus Kalmar är länets forskningsoch utvecklingsenhet för socialtjänsten. I de granskade ärendena utreddes behovet av samtliga sökta insatser. Nämndens riktlinjer används till viss del i bedömningen. Intervjuad personal upplever att riktlinjerna är lagom detaljerade och att de fungerar som en utgångspunkt för den individuella bedömningen. Beslut I samtliga tio djupgranskade ärenden hade ansökan beviljats i sin helhet. I våra intervjuer framgår att avslag sällan lämnas, även gällande särskilt boende. I samtliga granskade beslut framgick tydligt vad som beviljats och det gjordes en hänvisning till aktuellt lagrum. Beslut om plats på särskilt boende specificerar inte vilka sociala omsorgsinsatser som ingår. I beslutet om hemtjänst däremot framgår vilka insatser som ska utföras och hur ofta, t.ex. personlig omsorg en gång per dag. Det framgår inte hur många timmar de olika insatserna ska ta. Av intervjuerna framkom att när en äldre beviljats bistånd i form av särskilt boende men tackar nej till ett specifikt erbjudande, t.ex. Åkerbohemmet, avslutas ärendet. Tackar man alltså nej till ett erbjudande upphäver nämnden på eget initiativ (ex officio) och utan utredning det gynnande biståndsbeslutet och den äldre måste göra en ny ansökan. När beslut fattats kontaktar handläggare berörd enhetschef som ska ansvara för verkställigheten. Enhetschef tar del av beslut och utredning. Biståndshandläggaren träffar inte personalgruppen och berättar om den äldre och dess behov. Enhetschef ansvarar för att genomförandeplan upprättas. Planen upprättas av den äldres kontaktman. I vårt stickprov hade alla dem som beviljats särskilt boende en genomförandeplan medan det omvända gällde för dem som beviljats hemtjänst. Sammanlagt hade fem av tio äldre en genomförandeplan. Genomförandeplanen 7 av 13

beskrev hur beviljade insatser skulle genomföras. En av planerna angav inte mål med insatserna. Genomförandeplanerna var varken undertecknade av de äldre eller av kontaktmannen. Uppföljning Beslut om hemtjänst är vanligtvis tidsbegränsat, som regel ett år. Inför utgången av beslutet görs en förnyad bedömning och ett nytt beslut om fortsatt bistånd fattas. I tre av fem hemtjänstärenden hade insatsen pågått längre än ett år. I samtliga tre ärenden saknas dokumentation om hur biståndshandläggaren följt upp beslutet. I ett ärende som pågått sedan år 2006 har inte handläggaren dokumenterat överhuvudtaget. Enhetschef har fört in två anteckningar i journalen år 2009. I de andra två ärendena har handläggaren dokumenterat olika kontakter som tagits av den äldre eller anhöriga. Biståndshandläggarna har inte till uppgift att följa upp hur beslut om särskilt boende verkställs. Enhetschef ansvarar för att följa upp genomförandeplan. För att verifiera hur genomförandeplaner följs upp har vi undersökt journalanteckningar i de utvalda stickprovsärendena. Tre av de fem utvalda ärendena om särskilt boende hade pågått längre än ett år. I samtliga tre ärenden saknades dokumentation av en tydlig uppföljning av genomförandeplanen. Sammanställning av några stickprovsfrågor JA NEJ Procent Vår bedömning En muntlig ansökan ska direkt dokumenteras i den sociala journalen. Det är inte lämpligt att först dokumentera den när utredningen skrivs. Det är inte tillfredsställande att ansökningshandlingar försvinner. En tydligare gräns måste hållas mellan ansökan och utredning. Det är viktigt att inte handläggarens initiala bedömning av den äldres behov och riktlinjerna påverkar den äldres ansökan. Handläggaren måste i ansökningsskedet framföra att den äldre har rätt att söka vad den vill. 8 av 13

Handläggaren måste vara uppmärksam i sin information till den äldre, så att det inte framstår som att endast vissa insatser är möjliga att söka. Det är positivt att det av beslutet tydligt framgick vad som beviljats och att en hänvisning gjordes till aktuellt lagrum. Biståndshandläggarna bör delegeras rätten att besluta om att utredning ska inledas respektive inte inledas samt avslutas. Det är en brist att nämnden upphäver gynnande beslut om särskilt boende bara för att den äldre tackar nej till ett erbjudande om ett specifikt boende. Förfarandet är lagstridigt. Beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen kan upphävas efter omprövning av beslutet om biståndsbehovet väsentligt har förändrats. Att den äldre tackar nej till ett erbjudande om plats betyder inte per automatik att behovet har förändrats. För att konstatera en sådan förändring krävs en förnyad utredning, vilket alltså inte görs i Borgholms kommun. Det är inte tillfredsställande att det i samtliga hemtjänstärenden saknades genomförandeplan. Det är en brist att genomförandeplanerna inom särskilt boende varken var undertecknade av den äldre eller kontaktmannen. Utan underskrift kan den äldres delaktighet i planeringen ifrågasättas. Biståndshandläggarna bör ges i uppgift att följa upp beslut om särskilt boende. Vi anser att den som fattar beslut i ett ärende också ansvarar för att beslutet följs upp. Vi kan konstatera att uppföljningen av besluten om hemtjänstinsatser var otillräcklig. Ovanstående brister visar på behovet av skriftliga rutiner, vilket saknas idag. Ett arbete har påbörjats att ta fram sådana, vilket är positivt. Nämnden måste följa att arbetet slutförs. 4.2. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inom myndighetsavdelningen arbetar två medarbetare med handläggning av LSSärenden. Nämnden har inte antagit riktlinjer för bedömningen av insatser enligt LSS. Inom LSS har handläggarna givits en vid delegation. Endast beslut om stödfamilj och bostad med särskild service i extern regi behöver lyftas till individutskottet. Det saknas skriftliga rutiner för handläggning, dokumentation och hur uppgifter ska lämnas mellan handläggare och de som utför insatsen. Den intervjuade personalen berättar att ett arbete att ta fram sådana har påbörjats. Med hjälp av våra intervjuer och stickprovet har nedanstående arbetssätt identifierats. Ansökan Även inom LSS-handläggningen är muntliga ansökningar vanliga. Hälften av de djupgranskade ärendena, fem av tio, hade initierats av skriftlig ansökan. I de fall ansökan gjorts muntligt hade innehållet inte dokumenterats i journalen, utan framgick endast av utredningen. I ett av de skriftligt ansökta ärendena har inte ansökan kunnat finnas. 9 av 13

I två av de tio utvalda ärendena hade ansökan gjorts av den sökandes gode man. Handling som styrker den gode mannens behörighet att föra den sökandes talan, t.ex. tingsrättens beslut, återfanns inte i personakten. Utredning Handläggarna använder inte bedömningsinstrument i utredningsarbetet. Det finns en mall i verksamhetssystemet för utredningen med rubriker. Utredningen kan i huvudsak delas upp i två delar. Först bedöms om den sökande tillhör någon av lagens personkretsar och i sådana fall vilken eller vilka. Därefter bedöms om den sökande är berättigad till den sökta insatsen. I nio av de tio djupgranskade ärendena framgick den sökandes funktionsnedsättning och vilka livsområden som påverkas. Av utredningarna framgick även vilka intyg och underlag som inhämtats från hälso- och sjukvården. I de granskade ärendena utreddes behovet av samtliga sökta insatser. Två av de granskade ärendena rörde personer under 18 år. Det ena barnet var 14 år. Det framgick inte av dokumentationen att samtal hållits med barnet. Det andra barnet ska snart fylla 18 år och ansökte själv. Det framgick av utredningen att samtal hållits med barnet. Beslut I samtliga granskade beslut framgick tydligt vad som beviljats och det gjordes en hänvisning till aktuellt lagrum. I tre av de tio utvalda ärendena hade ansökan delvis avslagits. I alla tre ärendena gavs en tydlig motivering till avslaget. Det gavs även information om rätten att överklaga (besvärshänvisning). I flera fall belastades beslutet med onödig information, t.ex. generellt om insatsen från förarbeten till lagen eller särskilda önskemål från den sökande. Av intervjuerna framgår att om den funktionshindrade beviljats insats i form av bostad med särskild service men tackar nej till ett specifikt erbjudande, avslutas ärendet. Tackar man alltså nej till ett erbjudande upphäver nämnden på eget initiativ (ex officio) och utan utredning det gynnande beslutet och den funktionshindrade måste göra en ny ansökan. När beslut fattats om en insats kontaktar handläggaren berörd enhetschef som ansvarar för verkställigheten. Enhetschef tar del av beslut och utredning. Handläggaren träffar inte personalgruppen och berättar om den funktionshindrade och dess behov. Det saknades genomförandeplan i åtta av tio granskade ärenden. De två genomförandeplanerna var varken undertecknade av brukaren eller kontaktmannen. Uppföljning I fem av de tio utvalda ärendena hade insatsen pågått längre än ett år. I ett ärende hade beslutet omprövats genom en ny utredning och ett nytt beslut. I de resterande fyra ärendena saknades en tydlig uppföljning av besluten. I dessa ärenden återfanns endast anteckningar över händelser av vikt i journalen. I ett av dem var den senaste journalanteckningen från år 2009. 10 av 13

Sammanställning av några stickprovsfrågor JA NEJ Procent Vår bedömning En muntlig ansökan ska direkt dokumenteras i den sociala journalen. Det är inte lämpligt att först dokumentera den när utredningen skrivs. Det är inte tillfredsställande att ansökningshandlingar försvinner. Handlingar som styrker god mans uppdrag att föra den enskildes talan bör tas in och förvaras i personakten. Det är positivt att den sökandes funktionshinder och hur funktionshindret påverkade det dagliga livet tydligt framgick i flertalet ärenden. Att i ärenden som rör barn inhämta barnets synpunkter och perspektiv är ett område att utveckla vidare. Det är en brist att nämnden upphäver gynnande beslut om bostad med särskild service bara för att den funktionshindrade tackar nej till ett erbjudande om en specifik bostad. Förfarandet är lagstridigt. Beslut om insats enligt LSS kan upphävas efter omprövning av beslutet om behovet väsentligt har förändrats. Att den funktionshindrade tackar nej till ett erbjudande om bostad betyder inte per automatik att behovet har förändrats. För att konstatera en sådan förändring krävs en förnyad utredning, vilket alltså inte görs i Borgholms kommun. Det är inte tillfredsställande att det i majoriteten av ärendena saknades genomförandeplan. Det är en brist att genomförandeplanerna varken var undertecknade av brukaren eller kontaktmannen. Utan underskrift kan brukarens delaktighet i planeringen ifrågasättas. Ovanstående brister visar på behovet av skriftliga rutiner, vilket saknas idag. Ett arbete har påbörjats att ta fram sådana, vilket är positivt. Nämnden måste följa upp att arbetet slutförs. 11 av 13

4.3. Nämndens uppföljning av handläggningsarbetet Nämndens uppföljning av handläggningsarbetet består främst av rapporteringen av fattade delegeringsbeslut. Vid varje sammanträde anmäls fattade delegeringsbeslut till protokollet. En pärm med listor över besluten cirkulerar under sammanträdet. Nämnden informeras även om beslut som inte verkställts inom tre månader. Någon systematisk uppföljning av hur riktlinjer och rutiner tillämpas genomförs inte. Nämnden saknar en plan för arbetet med intern kontroll. Inom Fokus Kalmar, länets FoU-enhet för socialtjänsten, genomförs kollegiegranskning inom äldreomsorgen och LSS. Det innebär att länets biståndshandläggare granskar varandras handläggning utifrån en granskningsmall. Inom äldreomsorgen har dessa granskningar genomförts sedan år 1999. Inom funktionshinderområdet ägde den första granskningen rum år 2002. Den senaste granskningen utfördes år 2009. I Borgholm granskades sammanlagt 27 ärenden, 15 inom äldreomsorgen och 12 inom LSS. Resultatet av granskningarna presenteras inte för nämnden. Bedömning Det är positivt att det genomförs granskning av handläggningen inom ramen för Fokus Kalmar. Resultatet för Borgholms kommun bör sammanställas och presenteras för nämnden. Kollegiegranskningen skulle på detta sätt bli en viktig del av nämndens interna kontroll av handläggningen. När skriftliga rutiner för handläggningen tagits fram bör efterlevnaden av dem kontrolleras. 2012-03-12 Fredrik Ottosson projektledare Åsa Bejvall uppdragsledare 12 av 13

Bilaga, förkortningar och definitioner av centrala begrepp Handläggning LSS Riktlinje Förfarande som börjar med att ett ärende väcks och efter utredning utmynnar i ett beslut (Socialstyrelsens termbank). Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialtjänstlagen är en ramlag som lämnar utrymme för kommunen att göra individuella bedömningar i det enskilda fallet. Som stöd till handläggarens bedömning kan den nämnd som ansvarar för socialtjänsten i kommunen anta riktlinjer. I riktlinjerna tar nämnden, i olika principiella frågor, ställning till vad som bör anses som skälig levnadsnivå och därmed berättigar till bistånd enligt socialtjänstlagen. SoF Socialtjänstförordning (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling 13 av 13