miljöprogram 2020 Klippans Kommun Samrådsförslag September 2012

Relevanta dokument
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Temagruppernas ansvarsområde

Sveriges miljömål.

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

MILJÖPROGRAM 2020 KLIPPANS KOMMUN

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Grundläggande Miljökunskap

Bilaga 5 Miljöbedömning

Vad handlar miljö om? Miljökunskap


Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Miljömålen i Västerbottens län


Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

God bebyggd miljö - miljömål.se

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Frågor för framtiden och samverkan

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Miljöstrategi för Arvika kommun

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Indikatornamn/-rubrik

Förslag till energiplan

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Energiomställning utifrån klimathotet

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Lokala miljömål för Tranemo kommun

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Med miljömålen i fokus

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Myllrande våtmarker och torvbruket

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Miljööverenskommelse

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Miljökonsekvensbeskrivning

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

ENABYGDENS MILJÖMÅL

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Transkript:

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag September 2012

Sammanfattning Sammanfattning...2 Förord...3 Inledning...4 Transport- och energisystem...8 Hälsa och mijö...14 Mark och vatten...18 Natur och kultur...26 Konsumtion och avfall...32 Fotnoter och länkar...36 Ordlista...40 Författare: Venus Krantz och Tord Andersson (proj.led.) Styrgrupp: Miljöstyrgruppen i Klippans kommun: Jan-Olof Karlsson (ordf.) Agne Johansson (1:e vice ordf.) Roland Åkesson (2:e vice ordf.) Annika Ingelström- Nilsson Bengt Alfredsson Jens Leandersson Kent Lodesjö Michael Nemeti Patrik Axelsson Miljöprogram för Klippans kommun har tagits fram av Söderåsens miljöförbund på uppdrag av Klippans kommun. Ett miljöprogram är kommunens viktigaste dokument för att ange inriktningen på miljöarbetet, både i kommunen som geografiskt område och för verksamheten i förvaltningar och kommunala bolag. Miljöprogram för Klippans kommun ska utgöra en plattform för god miljö och hållbar utveckling i kommunen. Nationellt har 16 miljökvalitetsmål fastställts av riksdagen. Den bärande idén med miljöprogram för Klippans kommun är att utgå från de nationella målen och anpassa dem till lokal nivå. Därför har miljöprogram för Klippans kommun delats in i fem målområden: Energi och transporter Hälsa och miljö Mark och vatten Natur och kultur Konsumtion och avfall I del I - programdelen, redovisas övergripande mål för miljöarbetet samt en allmän sammanställning av kunskapsläget på miljöområdet. I del II- handlingsplanen beskrivs de åtgärder kommunen jobbar med för att uppnå målen. Handlingsplanen har tagits fram i samråd med berörd personal inom kommunen och uppdateras och följs upp på årlig basis. Kopplat till miljöprogrammet finns också bilagor som finns att hämta på klippan.se eller i kommunhuset. Information om Miljöprogram lämnas av: Tord Andersson, tord.andersson@smfo.se Telefon växel: 0435-78 24 82 Miljöprogram för Klippans kommun kan beställas från Klippans kommun 264 80 KLIPPAN. Det kan också hämtas på www.klippan.se Parken vid Åbyplan en fin vårdag. Foto: Klippans kommun 2

Förord Jan-Olof Karlsson Ordförande miljöstyrgruppen 3

Iinledning Miljöprogrammets roll i kommunen Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett styrdokument som säkerställer att Klippans kommun är en ekologiskt hållbar kommun som är attraktiv att bo och verka i. Programmet ska fungera som beslutsunderlag i det lokala miljöarbetet och i översikts- och detaljplanesammanhang. Programmet består av två delar, del I- programdelen med tillhörande bilagor och del II- handlingsplanen. Programdelen beskriver mål och ger en sammanställning av aktuella kunskapsläget. Handlingsplanen beskriver de åtgärder kommunen arbetar med för att uppnå miljömålen. Fokus för handlingsplanen har riktats mot de åtgärder kommunen har störst rådighet över. Del I- programdelen godkänns av kommunfullmäktige, del II handlingsplanen godkänns av relevant nämnd. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 ersätter tidigare miljöprogram. Målområden Programmet har delats upp i fem målområden: Energi och transporter Hälsa och miljö Mark och vatten Natur och kultur Konsumtion och avfall. Valen av målområden utgår från strecksatserna i det nationella generationsmålet och länsstyrelsens uppdelning i rapporten Skånska åtgärder för miljömålen. Under varje målområde presenteras relaterade nationella miljökvalitetsmål och klickbara länkar för den som vill veta mer. Läs också mer om de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet längre fram i detta kapitel. För varje målområde finns även källhänvisningar. Klippans centrum här é vi Bilden är tagen på Storgatan i Klippan. Foto: Klippans kommun 4

INLEDNING Miljömål För varje målområde har ett antal miljömål formulerats. Målen är av övergripande karaktär och inriktas på den samhällsomställning som krävs för att uppnå målen inom en generation, till år 2020. Ambitionen är att mål och åtgärder tillsammans ska utgöra en lokal anpassning av de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet (se sid. 6) Miljömål i siffror För alla miljömål finns senaste tillgängliga och jämförbara statistik presenterad i bilagan Miljömål i siffror. Sammanlagt presenteras ett femtiotal diagram och tabeller. I bilagan redovisas förslag på hur måluppfyllelsen kan mätas. Handlingsplanen I miljöprogrammets del II handlingsplanen redovisas de konkreta åtgärder som tagits fram för att uppnå målen. Åtgärderna har tagits fram av personal i berörda förvaltningar. Målsättningen är att tyngdpunkten i miljömålsarbetet i kommunen ligger i genomförandet av åtgärder. Uppföljning och uppdatering av åtgärder görs årligen. En mer detaljerad uppföljning relaterat till både mål och åtgärder sker vart fjärde år. Koppling till nationella mål Från riksdagens sida är avsikten att de sexton nationella miljökvalitetsmålen och det nationella generationmålet ska utgöra grunden i allt miljöarbete i Sverige. Tanken är att de nationella målen ska konkretiseras till regional nivå av länsstyrelserna. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation. Foto: Klippans kommun 5

INLEDNING Kommunerna ska i sin tur utgå från både det nationella och regionala målen i arbetet med att ytterligare konkretisera målen och framförallt ta fram relevanta åtgärder. Generationsmålet År 2010 fattade riksdagen beslut om ett nytt miljömålsystem och det så kallade generationsmålet. Målet fastslår att : Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på männ- iskors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. 16 nationella miljökvalitetsmål År 1999 fattade riksdagen beslut om de så kallade nationella miljökvalitetsmålen. De är sexton till antalet idag och ska precis som generationsmålet utgöra grunden i allt miljöarbete i Sverige 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljökvalitetsmålen hav i balans samt levande kust och skärgård och storslagen fjällmiljö omfattas inte i miljöprogram för Klippans kommun. Delmål blir etappmål För miljökvalitetsmålen i det tidigare miljömålssystemet fanns ett sjuttiotal delmål som idag kontinuerligt ersätts av etappmål. Delmålen angav riktning och tidsperspektiv för miljöarbetet medan etappmålen ska styra och ange tydliga steg på vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljömålen i detta program är av samma karaktär som de nationella etappmålen. 6

INLEDNING Foto: Klippans kommun 7

Energi och transporter Tillgången till energi och transportsystem är redan idag en nyckelfråga och kommer sannolikt att vara än mer betydelsefullt i framtiden. En tryggad energiförsörjning är trots allt avgörande för vår existens. Energianvändning medför påverkan på miljö på ett eller annat vis, till exempel klimatpåverkande och hälsofarliga utsläpp, försurning, övergödning och buller. För att uppnå de nationella målen krävs ökad andel förnybara energikällor samtidigt som energiförbrukningen och transportbehovet minskar. Att miljöanpassa energi- och transportsektorn är en av de största utmaningarna för klimat- och miljöarbetet och kräver åtgärder på en rad områden. Läget i omvärlden Energi och transportsektorn är förknippat med en del miljöproblem. Det mest påtagliga är utsläpp till luften från förbränning av fossila bränslen. Förutom att utsläppen bidrar till en förstärkt växthuseffekt kan även försurning, övergödning och inte minst direkta hälsoeffekter adderas till listan av negativa konsekvenser (länktips B). Idag kommer drygt 8o procent av all energi som används i världen från fossila bränslen 1 Den globala energianvändningen har ökat med 20 procent det senaste decenniet och väntas öka ytterligare till år 2020. Transportsektorn är en stor bidragande sektor vad gäller både energianvändning och växthusgasutsläpp. Globalt sett ökar antalet bilar i rask takt, 1996 fanns det 670 miljoner bilar och hösten år 2012 förväntas siffran överstiga en miljard 2. I takt med ökande trafik ökar också energianvändningen, växthusgasutsläppen, bullernivåerna och markanspåket från trafiksektorn. Samtidigt minskar utsläppen av partiklar och kväveoxider vilket beror på renare fordon. Internationellt är klimat och energifrågan ett hett tema - bokstavligt talat. De tio varmaste åren sedan man startade mätningarna på 1800-talet har samtliga uppmäts efter 1997 3. Inför klimatförhandlingarna i Kyoto enades medlemsländerna om att inte överskrida en ökning av maximalt två grader jämfört med förindustriell tid. Målet bekräftades av EU år 2003 och även senast år 2007 vilket i daglig dags kallas tvågradersmålet (länktips A) Kyotoprotokollet från 1992 är grunden för de internationella förhandlingarna gällande klimat, vilket förlängdes under det senaste mötet i Durban år 2012. Samtliga länder har skrivit under protokollet, men USA är det enda land som inte har för avsikt att ratificera det. (länktips B). 2009 antog Sverige ett nytt klimatmål med en minskning på 40 procent till 2020 jämfört med 1990-års nivåer samt klimatvisionen - noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050 (länktips C). I Sverige liksom i övriga Europa står industri och transportsektorn för den övervägande delen av både utsläpp av växthusgaser och den totala energianvändningen.utsläppen av växthusgaser har dock minskat stadigt sedan 70-talet i Sverige vilket huvudsakligen beror på större andel vatten- och kärnkraft samt biobränslen. Energianvändningen har däremot ökat stadigt och trenden är fortsatt ökande 4. Av Sveriges totala energianvändning står användningen av fossila bränslen för drygt 30 procent idag ( länktips D) För Skåne återstår åtta procentenheter för att nå målet att sänka växthusgaserna med 30 procent till år 2020 jämfört med 1990 6. Den minskning som skett hittills beror på Koppling till nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Ingen övergödning Ett rikt växt- och djurliv 8

ENERGI OCH TRANSPORTER minskad uppvärmning med fossila bränslen, försvarsnedläggningar och mindre djurhållning i jordbruket. I Skåne står transporter för 44 procent (2009) av växthusgasutsläppen varav personbilar står för den största andelen, 62 procent, och lastbilar och bussar 23 procent. Skåne har tillsammans med Dalarna och Norrbotten utsetts till pilotlän för grön omställning av regeringen. 7 Läget i kommunen Klippans kommun är en kommun där industrisektorn står för nästan hälften av all energianvändning. Sedan 2000 är det just energianvändningen inom industrisektorn som ökat samtidigt som övriga sektorer i stort sett legat oförändrade (figur1). Utsläppen av växthusgaser i kommunen har däremot mins- kat. Sedan år 2000 har utsläppen minskat med drygt 30 procent. Detta beror framförallt på att allt fler fastigheter upphört att använda olja som värmekälla och anslutit sig till fjärrvärmenätet. Jämfört med riksgenomsnittet ligger dock utsläppen av växthusgaser per person i kommunen något över riksgenomsnittet 6,9 ton per person jämfört med rikets 6,4 ton. Dessa siffror inkluderar inte indirekta utsläpp utanför Sveriges gränser, de medräknade ligger riksgenomsnittet på uppemot 10 ton per person. Det gäller även kommunens växthusgasutsläpp. Trots att kommunen är välförsörjd på kollektivtrafik kör kommunens invånare något mer bil än snittet i riket. Körsträckan per invånare är cirka 30 procent högre i kommunen än riksgenomsnittet. Fordonsflottan i kommunen drivs till största delen av fossila drivmedel. Länktips A Tvågradersmålet B Klimatförändring konsekvenser C Sveriges klimatmål D Energi Film: När klimatet förändras Testa din klimatpåverkan 1200000 Total energianvändning per sektor i Klippans kommun 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 MWh 2006 2007 2008 Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverks. Jordbruk,skogsbruk,fiske År Figur 1. Energianvändning i MWh fördelat på sektorer. Källa: SCB. 9

ENERGI OCH TRANSPORTER Kollektivtrafik är ett miljövänligt sätt att ta sig till och från exempelvis jobbet. Bilden är tagen vid Klippans station Foto: Klippans kommun Av personbilarna drevs 87 procent av bensin, följt av 11 procent diesel och 2 procent etanol-hybrid år 2010. Drivmedel som naturgas/biogas och övriga hybrider var lågt representerade i kommunen och el användes inte alls som drivmedel. Jämfört med riksgenomsnittet i Sverige är användningen av bensin högre i kommunen och användningen av drivmedel som etanol, naturgas/biogas och diesel lägre. Klippans kommun är säte för många transport- och logistikföretag och här bor också många pendlare. Precis som i riket i övrigt har trafikens andel av växthusgasutsläppen i Klippan ökat sedan början av seklet och trenden är ökande. År 2008 gav transportsektorn upphov till cirka 40 procent av växthusgasutsläppen, vilket är något mer än riksgenomsnittet. En välfungerande kollektivtrafik liksom gång- och cykelresor kan ersätta många bilresor. Klippan har en väl utbyggd kollektivtrafik och antalet avgångar/ankomster med buss och tåg ökat med drygt 25 procent sedan 2005. Trots det gör Klippanbon färre resor med kollektivtrafiken (54 resor per person och år) än genomsnittet i Skåne (112 resor per person och år). Växthuseffekten Den naturliga växthuseffekten gör att inkommande solljus når jorden och absorberar den avgående värmestrålningen. Utan växthuseffekten hade jordens yta varit ungefär minus19 o C. Ökade utsläpp av växthusgaser förstärker den naturliga växthuseffekten och värmer samt skapar obalans i klimatsystemet. Samtidigt kyls klimatet ned av aerosoler (ultrafina luftburna partiklar) i atmosfären och påverkas även av den förändrade markanvändningen nere på jorden. Växthusgaser från mänsklig aktivitet är exempelvis metan, lustgas och koldioxid som främst uppkommer vid förbränning av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas. 2 Industrier, offentliga verksamheter, transporter och hushåll är sektorer som står för en stor del av de växthusgaser som släpps ut i Sverige. Konsekvenserna av ett förändrat klimat är många, omfattande och dåligt kända. Förändringar kommer dock att ske på land och i vattenmiljöer vilket i sin tur påverkar allt som lever och brukar resurserna på jorden. 5 10

ENERGI OCH TRANSPORTER I Klippans kommun finns ett kraftvärmeverk som ägs av KREAB-energi och tillhör Lunds energikoncern. Energin distribueras via fjärrvärmenätet i kommunen. Cirka 4 procent av växthusgasutsläppen i kommunen kommer från kraftvärmeverket. På Nårabs avfallsanläggning i Hyllestofta och VA-verket i Klippan produceras även fjärrvärme som används för uppvärmning av de egna anläggningarna. Matavfallet som samlas in på avfallsanläggningen behandlas och skickas sedan till Söderåsens bioenergi AB för att bli biogas. Region Skåne har beräknat biogaspotentialen i Skånes kommuner och Klippans kommun beräknades ha en biogaspotential på 35,4 GWh vilket motsvarar 20 procent av transportsektorns energiförbrukning i kommunen år 2011. Det finns också sju mindre vattenkraftverk i Rönne å inom kommunens gränser varav tre ägs av Skånska energi AB och fyra är privatägda. Vindkraft har länge varit en fråga i kommunen, mer information om det finns att hämta i kommunens översiktsplaner. Biogas består huvudsakligen av metan och bildas när organiskt material som exempelvis växer, gödsel, matavfall eller slam från avloppsreningsverken bryts ned av bakterier i en syrefri miljö. Foto: Klippans kommun 11

12 Skäralid. Foto: Klippans kommun

ENERGI OCH TRANSPORTER Miljömål Andel förnybar energi ökar Miljömålet innebär att andelen biobränslen, vattenkraft, solkraft och vindkraft ökar till år 2020. Målet uppnås genom att kommunen föregår med gott exempel vid upphandling samt successivt fasar ut användningen av fossila bränslen. Minskad och effektivare energianvändning Miljömålet innebär att energianvändningen minskar till år 2020 genom bland annat användning av modern styr- och reglerteknik både inom Klippans kommun som geografiskt område och inom kommunens verksamheter. Hållbara transporter Miljömålet innebär att trafikens utsläpp till luft och buller minskar samt att infrastrukturens intrång i landskapet minimeras till år 2020. Målet uppnås bland annat genom att kommunen planerar för ett minskat behov av bilresor samt utökad användning av miljöanpassade fordon. Växthusgasutsläppen minskar Miljömålet innebär att växthusgaser såsom koldioxid, metan och lustgas minskar till år 2020, genom att i större utsträckning använda förnyelsebara drivmedel och bränslen samt att effektivisera och optimera energianvändningen. Uppmuntra till klimatsmarta val Miljömålet innebär att kommunen genom information och rådgivning ska uppmuntra kommunanställda, privatpersoner och företagare till hållbart resande och smart energianvändning. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 13

Hälsa och miljö Dagligen exponeras vi för mängder av miljö- och hälsofarliga ämnen, i maten vi äter, vattnet vi dricker och luften vi andas. Vi utsätts också för buller och strålning. Trots det har folkhälsan i Sverige förbättrats under flera decennier men det finns fortfarande stora frågetecken. Osäkerheten kring hur och i vilken omfattning den ökade miljöbelastningen påverkar hälsan är i dagsläget stor. Ett framgångsrikt miljö- och folkhälsoarbete kräver förebyggande åtgärder och insatser på bred front. Att aktivt arbeta med åtgärder som förbättrar invånarnas folkhälsa och livskvalitet bidrar till att Klippan förblir en attraktiv kommun att bo och verka i. Läget i omvärlden Globalt sett är vi relativt förskonade från både miljö- och hälsoproblem i Sverige. Miljörelaterade hälsoproblem är således inte ett speciellt stort problem i kommunen heller. De miljöaspekter som vanligtvis anses ge effekter på människans hälsa är luftföroreningar, buller, strålning och exponering av kemikalier. I Skåne orsakar luftföroreningar, framför allt av partiklar och marknära ozon, upp emot 1000 fall av för tidig död årligen 1. En studie från IVL och Umeås universitet visar att hälsoeffekter orsakade av partiklar kostade omkring 26 miljarder kronor för Sverige år 2005 2 (länktips A). Partiklarna som studerades var PM10 och PM2.5 som främst har sitt ursprung från vägtrafik (slitage från vägar), förbränning av olja eller biobränslen och även luftburna från Europa. Studien visar att medelhöga nivåer är mest kostnadseffektiva att åtgärda samt att åtgärder för att minska PM2.5 bör prioriteras både globalt och lokalt. I Sverige har PM2.5 minskat de senaste åren vilket beror på minskade utsläpp i industrisektorn men ändå anses det nationella miljökvalitetsmålet för PM2.5 svårt att uppnå. Koppling till nationella miljökvalitetsmål Frisk luft God bebyggd miljö Säker strålmiljö Att aktivt arbeta med åtgärder som förbättrar invånarnas folkhälsa och livskvalitet bidrar till att Klippan förblir en attraktiv kommun att bo och verka i. Här ser vi en dam som promenerar vid Stadsparken Foto: Klippans kommun 14

HÄLSA OCH MILJÖ Miljökvalitetsnormer infördes för PM2.5 år 2010 och har funnits en längre tid för PM10, kväve- och svaveloxider, tungmetaller, kolmonoxid och bensen som även de ger negativa miljö- och hälsoeffekter (länktips B). Den största källan till bullerstörningar i Sverige är trafikbuller 3 (länktips C). Enligt beräkningar utsätts drygt två miljoner svenskar för trafikbuller i sin boendemiljö vid en ljudnivå som påverkar deras hälsa negativt (se faktaruta). Närmare var tredje svensk utsätts för trafikbuller över gällande riktvärden. I Skåne angav närmare 25 procent av invånarna att de stördes av trafikbullret år 2009. Det finns miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller som anger gränsvärden för bullernivåerna i Sverige. (länktips D). Strålning har alltid funnits Den största delen av strålningen som människan utsätts för idag kommer från naturligt ra- dioaktiva ämnen som uran, torium och kalium-40 i marken 6 (länktips E). Radon skapas vid sönderfall av uran, naturligt i marken kallas den markradon och är den största källan till radon i hus. Radon i hus kan antingen härstamma från markradon, byggnadsmaterial eller hushållsvattnet vilket varje år orsakar cirka 500 lungcancerfall i Sverige 7. Utöver detta kommer strålningen från rymden, vår egen kropp och solen. Ett uttunnat ozonskikt orsakat av utsläpp av ozonnedbrytande gaser ger ökad UV-strålning från solen som i sin tur är den största källan till hudcancer 8. I dag anses ozonnedbrytande ämnen vara så pass utfasade att ozonskiktet kan återhämta sig och till och med förtjockas till år 2020. Samtidigt ökar antalet hudcancerfall, vilket antas bero på människans solvanor och livsstil snarare än ozonskiktets tjocklek. Länktips A Luftföroreningar B Miljökvalitetsnormer för luft C Buller D Miljökvalitetsnormer för buller E Strålning Film: Fågelsång eller inglasad balkong en film om buller Den största källan till bullerstörningar i Sverige är trafikbuller som kan undvikas med exemepelvis utökad cykeltrafik. Foto: Flickr 15

HÄLSA OCH MILJÖ Läget i kommunen Halterna av kväve och svaveloxid, PM10, bensen och ozon mättes år 2002 och 2003, där samtliga låg under gällande gränsvärden. Utsläpp av kväve och svaveloxid, tungmetaller, kolmonoxid, partiklar och flyktiga organiska ämnen har samtliga minskat sedan 1990 i Klippans kommun. Därför kan de värden som mätts tidigare antas fortfarande ligga under gränsvärdena även om viss osäkerhet föreligger angående halter av långväga transporter. Utsläpp av PM2.5, bly och kolmonoxid har aldrig mätts i Klippans kommun. Utsläppen av Bensapyren har ökat med femtio procent sedan år 2000 och härrör främst från energiförsörjning, orsaken är oklar. Totalt störs cirka 22 procent av Klippans kommuns befolkning av diverse buller, vilket är lägre än i Skåne län sammanlagt. Den största andelen störningar från buller kommer från vägtrafiken och 16 procent av Klippans befolkning störs dagligen av trafikbuller (figur 2). Kommuner med över 100 000 invånare måste enligt förordningen om omgivningsbuller kartlägga bullret, det betyder dock inte att det är en mindre viktig miljö - och hälsoaspekt att beakta i Klippans kommun. Som en del av miljöövervakningen mäts bakgrundsstrålningen i kommunen på två punkter årligen. Sedan mätningarnas början har strålningen legat på en hälsosam nivå. I Klippans kommun är markradonhalterna mestadels låga till normala, dock uppmättes två punkter med högradonmark 1. Vid mätningar av radon i skolor och förskolor återfanns en punkt med höga radonvärden (över 350 Bq/m3) som skall följas upp inom snar framtid. Buller och hälsa Buller inverkar negativt på möjligheten till en god livskvalitet. Besvär av buller kan leda till störningar av sömn och vila, eller vara källa till stress. Buller kan också leda till sämre inlärningsförmåga och göra det svårare att höra vad andra säger, inte minst för personer med hörselnedsättning. 4 Partiklar och hälsa Höga halter av partiklar kan skada lungfunktionen och inverka på lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier uppskattas partiklar orsaka mellan 3000 och 5000 förtida dödsfall per år i Sverige, vilket motsvarar en förkortad medellivslängd på ca 6 12 månader. Figur 2. Andel av kommunens invånare störda av buller år 2009. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län. 16

HÄLSA OCH MILJÖ Miljömål Hälsofarliga luftutsläpp minskar Miljömålet innebär att luftutsläpp, såsom partiklar, svavel - och kväveoxider, minskar så att halterna understiger gällande miljökvalitetsnormer med god marginal år 2020. Nya mätningar i gaturum bör genomföras för att fastställa åtgärdsbehovet. Målet kan uppnås genom förebyggande åtgärder såsom att nya pannor för småskalig vedeldning har låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Färre människor störs av buller Miljömålet innebär att andelen människor som störs av buller minskar till år 2020 genom att exempelvis beakta buller i alla skeden i planprocessen (bygglov, detaljplan och översiktsplan). Strålmiljön är tryggad Miljömålet innebär att det år 2020 säkerställts att strålmiljön inte påverkar människors hälsa negativt genom att kontrollera att radonhalten i skolor och förskolor ligger under angivna riktvärden samt att regelbundet kontrollera bakgrundsstrålningen. God tillgång till grönområden Miljömålet innebär att tillgången till grönområden med hög kvalitet för rekreation och friluftsliv är fortsatt god. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 17

Mark och vatten Klippan ligger i en av Skånes mest expansiva regioner. Kommunen består till stor del av attraktiva och värdefulla grönområden väl lämpade för rekreation och friluftsliv men som också svarar för ett stort antal viktiga ekologiska funktioner, s.k. ekosystemtjänster. Ett ökat invånarantal innebär ett ökat tryck på kommunens naturresurser. Genom att bruka marken på ett hållbart sätt kan dess förmåga att klara påfrestningar och långsiktigt leverera ekosystemtjänster säkras. Läget i omvärlden Bristande tillgång på mark och vatten är ett globalt problem som hotar exempelvis livsmedelstillgången i världen. Samtidigt som både vattnets och markens produktionsförmåga och tillstånd försämras ökar jordens befolkning. Det innebär svårigheter att trygga mattillgången åt de 9 miljarder människor som år 2050 förväntas leva på jorden. 1. De globala miljöproblemen kräver således gränsöverskridande överenskommelser liksom lokala åtgärder. Skåne är en expansiv region med stor efterfrågan på mark. Mark för bostäder, industrier, jordbruk och infrastruktur ställs ofta mot varandra som motstridiga intressen. För att möta den ökande efterfrågan exploateras årligen stora arealer jordbruksmark. Därför är det viktigt att så långt som möjligt hushålla med sådan mark. Länsstyrelsen har i flera utredningar framhållit vikten av att hushålla med produktiv jordbruksmark i Skåne. Koppling till nationella miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt odlingslandskap Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning Ljung är en typisk torrmarksväxt, vanlig på flera platser i kommunen. Foto: Klippans kommun 18

MARK OCH VATTEN Åkermark för livsmedelsproduktion är en viktig resurs som när den en gång bebyggts inte kan återställas. På grund av klimatförändringarna och försämrade betingelser för odling i Sydeuropa bedöms den Skånska marken bli en mer strategiskt värdefull resurs i framtiden. Att hantera jordbruket hållbart är också viktigt för att i längden bevara våra naturresurser och ekosystemtjänster (se faktaruta), exempelvis genom ekologiskt jordbruk. Det ekologiska jordbruket omfattar både djurhållning och odling av växter där exempelvis kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna. 2 I Sverige är cirka 16 procent av jordbruksmarken ekologiskt odlad. Motsvarande siffra för Skåne är cirka sex procent, vilket placerar Skåne på jumboplacering i riket. Mark och vatten påverkas av förändrade förhållanden som bl.a. kan orsakas av människan. Ökad tillförsel av sura ämnen, främst svaveldioxid, till mark och vatten orsakar försurning där den största källan i Sverige är förbränning av fossila bränslen. Försurning av sjöar, skogsmark och vattendrag har minskat i Sverige men trots det bedöms Sverige fortfarande vara försurat. Försurningen påverkar växter, djur och även människors hälsa (länktips A). Ökad tillförsel av näringsämnen, kväve och fosfor, leder till övergödning vilket orsakar stora miljöproblem i vatten- och skogsområden. Övergödningen påskyndar igenväxningen av sjöar, hotar den biologiska mångfalden samt kan förorena grundvattnet (länktips B). Havet påverkas också mycket av övergödningen, eftersom den är den slutliga mottagaren av allt vatten. De övergödande utsläppen kommer framför allt från jordbruk, transporter och är främst ett problem i södra Sverige. Största delen av nedfallet av både sura ämnen och näringsämnen härrör från utländska källor. Ökad tillförsel av näringsämnen, kväve och fosfor, leder till övergödning vilket orsakar miljöproblem i vatten- och skogsområden. Foto: Klippans kommun 19

MARK OCH VATTEN Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. I Sverige finns gynnsamma förutsättningar för bra grundvatten och ungefär hälften av vårt dricksvatten kommer från grundvattnet 3. Överlag är grundvattnet av god kvalitet i Sverige men särskilt i södra Sverige förekommer rester av bekämpningsmedel, tungmetaller och nitrat. Föroreningarna uppträder främst i befolknings- och jordbrukstäta områden. I Skåne saknar också tre fjärdedelar av vattentäkterna tillräckligt skydd enligt kraven i vattendirektivet 4 (länktips C). År 2009 antogs miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormerna (länktips D) innebär att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god kemisk och ekologisk status och målet är god vattenstatus till år 2015. Vissa vatten har dispens till år 2021 eller 2027. Även grundvattnet skall uppnå god kvantitativ och kemisk status senast år 2015. Miljökvalitetsnormerna för vatten är målsättningar för vattnets status till skillnad från exempelvis luftföroreningar som har gräns eller riktvärden. I dagsläget krävs ett ökat tempo för att uppnå Sveriges mål om god vattenstatus 2015, enligt vattenmyndigheterna 5. I Skåne bedöms den kemiska statusen för alla vattenförekomster till god men endast en fjärdedel når upp till god ekologisk status. Den kvantitativa statusen på grundvattnet i Skåne bedöms som god medan den kemiska statusen i grundvattnet är oklar i dagsläget. 8. Årligen tillförs 30 miljoner ton miljöoch hälsofarliga kemikalier till kretsloppet i Sverige vilka i olika utsträckning och grad påverkar människans hälsa. Länktips A Försurning B Övergödning C Vattendirektivet D Miljökvalitetsnormer för vatten E REVAQ F ÖP 2012 samrådsförslag G. Sammanfattning av vattenkontrollen 2011 Film: Cocktaileffekten Film: Sju filmer om vatten 20 Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Bilden är tagen vid Bandsjön. Foto: Klippans kommun

MARK OCH VATTEN Osäkerheten kring kemikaliernas påverkan är stor både för kemikalierna separat men också den så kallade cocktaileffekten (länktips film) som uppkommer när de blandas. För att skapa ett hållbart kretslopp måste vi arbeta med utfasning av miljö och hälsofarliga kemikalier 6. En konsekvens av de gifter som finns i vår miljö är att det fosforrika avloppsslammet innehåller mycket tungmetaller och andra miljögifter vilket gör det riskabelt att återföra till kretsloppet igen via gödsling. För att uppnå en hållbar markanvändning är återföring av näringsämnen nödvändigt och miljökvalitetsmålet är att minst 60 procent av fosforföreningarna skall återföras till produktiv mark, varav hälften till åkermark 7. Läget i kommunen I Klippans kommun är ungefär hälften av marken skogsmark och 25 procent åkermark. Åkerarealen har dock minskat med 10 procent mellan 1990 och 2007 (länktips F). Utav den totala jordbruksmarken inom kommunen var ungefär 6 procent ekologiskt odlad år 2011 vilket var en ökning från året innan då siffran låg runt 3 procent. Tre skogsbruk är certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council). Kommunen äger cirka 568 ha jordbruksmark varav 233 ha brukas av Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby. Naturbruksgymnasiet marker odlas ekologiskt. Resterande mark arrenderas av privatpersoner. Enligt skogsbruksplanen äger kommunen 138 ha skog vilken är certifierad enligt PEFC (The Programme for the Endorsement of Forest Certification). Enligt Vatteninformation Sverige, VISS (2012) bedöms kommunen ha god kemisk status i sina grund - och ytvatten (exklusive kvicksilver) och även den kvantitativa statusen av grundvatten uppskattas vara god. Dock uppnås ej god kemisk status i ytvatten medräknat kvicksilver. 40 procent av vattendragen bedöms övergödda, endast 5 procent bedöms försurade och ungefär 60 procent av vattendragen bedöms ha otillfredsställande till måttlig ekologisk Ekologisk status i vattendrag Klippans kommun 2012 4% 22% 17% Hög God 0% Måttlig Otillfredsställande 33% 24% Dålig Saknar klassning Figur 3. Ekologisk status (klassificerat) i vattendrag i Klippans kommun år 2012. Procentsatsen är baserad på vattendragens storlek. Källa: VISS 21

MARK OCH VATTEN status, medan endast 4 procent har hög ekologisk status (figur 3). I samtliga vattendrag återfinns miljögifter varav en stor andel av miljögifterna är kvicksilver. Enligt mätningar gjorda av Rönne ås vattenkommitté år 2011 (Länktips G) är det måttligt höga halter av fosfor och höga kvävehalter i Rönne å. ph- värden i vattendragen var sammantaget neutrala till svagt sura och metallhalterna var låga. Sedan 1990-talet har utsläppen av försurande och övergödande ämnen minskat i kommunen. Fiskstatusen är otillfredsställande på en del punkter. Rönne å (från mynningen till Herrevadskloster) och biflödet Bäljane å är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Här avses strömmande eller stillastående sötvatten som behöver skyddas eller förbättras i kvalitet och där fiskar lever eller skulle kunna leva. Från ett naturligt vattenmagasin under Söderåsen hämtas det kommunala dricksvattnet. Det finns totalt fem kommunala vattenverk varav samtliga är vattenskyddsområden med skyddsbestämmelser. Produktionen av dricksvatten har ökat i Klippans kommun sedan 2000-talet. I kommunen finns totalt 1700 enskilda avlopp varav samtliga är inventerade dock är endast 300 åtgärdade. Avloppsvattnen från 4100 kommunalt anslutna klippanbor behandlas på sju reningsanläggningar där slammet från sex av dessa kommer till den största anläggningen - avlopps- Ekosystemtjänster Alla jordens arter och de livsmiljöer de lever och fungerar i producerar också livsnödvändiga tjänster för oss människor, kallade ekosystemtjänster. De flesta tar vi för givna. Pollinering av blommor, syreproduktion och nedbrytning av avfall är exempel på ekosystemtjänster. Det handlar kort och gott om tjänster som naturen tillhandahåller människan. Dessvärre är värdet av ekosystemtjänster svårt att värdera ekonomiskt och på samma gång ovärderliga för vår fortsatta överlevnad. Områden med mager jord som vägrenar och banvallar hyser ofta en rik flora och fauna. Här färgkulla i grustag. Foto Tord Andersson 22

MARK OCH VATTEN reningsverket i Klippan. Det startade år 2010 introduktionen till certifieringen REVAQ och beräknas vara certifierade sommaren 2012 (länktips E). Certifieringen syftar till att kvalitetssäkra reningsverkens arbete med återföring av slam till jordbruksmark. Slamproduktionen och likaså mängden återförd fosfor har varierat (årsvis) mellan åren 1988-2011, detta beror på att verkets processer har förändrats under resans gång. Halten av bly och kvicksilver har legat stabilt under gränsvärdena för återföring till jordbruksmark vilket också gäller kadmium bortsett från år 1991 och 2001. Halten nonylfenol (organiskt miljögift) överskred gränsvärdena för återföring av slam på jordbruksmark under 90-talet men har idag minskat till en acceptabel nivå. Slammet tas om hand och sprids sedan av Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR). I kommunkoncernen finns sedan 1987 en policy antagen om totalförbud mot kemiska bekämpningsmedel på kommunal mark. På alla markytor som kommunen sköter inom allmän platsmark, park och gata, bekämpas ogräs mest för hand men också med gasol. Inga kemiska ogräsmedel används. Alla produkter som städenheten använder i den kommunala verksamheten är svanenmärkta och doseringsråd följs noggrant. De öppna gräsmarkerna är viktiga som pollenkälla för många insekter. Foto: Tord Andersson 23

24 Foto: Klippans kommun

MARK OCH VATTEN Miljömål Hållbar markanvändning Miljömålet innebär att allt nyttjande av markresurser ska ske på ett sådant vis att negativa miljö- och hälsokonsekvenser minimeras. Det betyder exempelvis att kommunen huvudsakligen expanderar genom förtätning där jord- och skogbruksmark i minsta möjliga mån tas i anspråk för exploatering. Målet uppnås genom långsiktigt hållbar fysisk planering och ansvarsfull förvaltning av kommunens mark. God vattenstatus Miljömålet innebär att all användning av grundvatten samt ytvatten i sjöar och vattendrag sker så att vare sig miljökvalitet eller mängden vatten påverkas negativt. Det innebär bland annat att vattenskyddsföreskrifter uppdateras och att utsläppen av näringsämnen till vattendragen minskar. Hållbara kretslopp Miljömålet innebär att näringsämnen återförs till produktiv mark, att förekomsten av miljögifter i slam minskar och att spridning av särskilt farliga ämnen och hälso- och miljöfarliga kemikalier fasas ut till år 2020. Målet uppnås genom exempelvis kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark samt inventering och riskklassning av förorenad mark. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 25

Natur och kultur Naturen i Klippans kommun är storslagen och variationsrik. Här finns allt från hisnande raviner med ädellövskogsklädda branter till ursprungliga ängs - och hagmarker fyllda med blomsterprakt. Naturliga vattendrag slingrar sig fram genom det omväxlande landskapet. Det är aldrig långt till värdefulla naturområden. Klippan skall vara en frisk och attraktiv kommun, både att besöka samt leva och verka i, därför är det viktigt att skydda, bevara och utveckla områden med höga natur - och kulturvärden. Läget i omvärlden Till följd av moderniseringar och effektiviseringar har stora förändringar skett i odlingslandskapet under de senaste 100 åren. Detta har bidragit till att många kulturhistoriska värden gått förlorade, exempelvis ängslador, odlingsrösen och gamla åkerformer. Även flera växt- och djurarter har minskat som en följd av dessa förändringar i landskapet Den biologiska mångfalden minskar i världen och det största hotet är klimatförändringarna. Samtidigt är en bibehållen mångfald en förutsättning för ekosystemens resiliens (se faktaruta) och således en viktig försäkring mot klimatförändringarnas effekter.biologisk mångfald delas ofta in i följande nivåer: mångfald av arter, genetisk variation och mångfald av ekosystem samt naturtyper (länktips A). Utrotningstakten går idag snabbt och uppemot 25 procent av alla arter i undersökta grupper är hotade (länktips B). För att rädda den biologiska mångfalden antogs konventionen om biologisk mångfald med vision och konkreta mål Koppling till nationella miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Ruveröds gamla vattenkvarn. Det kulturella, historiska och arkektoniska arvet i form av värdefulla byggnader är viktiga att bevara och utveckla. Foto: Klippans kommun 26

NATUR OCH KULTUR för perioden 2011-2012 vid FN- mötet i Nagoya år 2010. Mötet blev en succé och 193 länder skrev på. Målsättningen är att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2020 vilket bla. innebär att 17 procent av landarealen skall skyddas till år 2020. Sverige ratificerade konventionen om biologisk mångfald (CBD) redan 1993, vilken införlivats i både miljömål och miljöbalken (länktips C). Biologisk mångfald är också ett av fyra prioriterade områden i de nya uppsättningarna av miljökvalitetsmålen för Sverige 1. De lokala målen i Klippan innefattar bl.a. ekosystemtjänster och resiliens, hotade arter och naturtyper, invasiva och främmande arter. För att skydda utrotningshotade arter och naturtyper har EU inrättat ett nätverk kallat Natura2000 (länktips D). Idag är cirka 12 procent av Sveriges yta skyddad i form av nationalparker, naturrservat mm. De skyddade områdena är en del av vårt natur- och kulturarv (se faktaruta). Skåne har ett varierat landskap med alla naturtyper utom fjäll. Landskapet har flest växt - och djurarter i Sverige. Den biologiska mångfalden i Skåne hotas av ökad exploatering av mark samt jord- och skogsbrukets rationella markanvändning. I Skåne är det nära till naturen, vilket många gånger är avgörande för hur mycket vi vistas i naturen. Att bevara tätortsnära natur- och kulturområden är därför viktigt för att uppmuntra till rekreation, aktivitet samt ge kunskap och förståelse för vår miljö och natur. Länktips A. Biologisk mångfald B. Vårt gröna guld C. Konventionen om biologisk mångfald D. Natura2000 E. Naturvårdsprogram för Klippans kommun Film: Låt gamla träd leva! Film: Hotade arter i Skånsk natur Blommande vägrenar är inte bara vackra, de hyser ofta en artrik örtflora och är betydelsefulla för insektsfaunan. Foto: Tord Andersson 27

NATUR OCH KULTUR Läget i Kommunen Klippans kommun består av uppemot en tredjedel jordbrukmark och hälften skog som i sin tur utgörs till drygt hälften av lövskog (länktips E). I den östra delen dominerar skogen medan i väster breder jordbruksmarken ut sig. Berggrunden i kommunen består mestadels av gnejs. Eftersom kommunen är variationsrik och har ett omväxlande landskap finns också en hög biologisk mångfald att ta hänsyn till vid exempelvis exploatering och ny bebyggelse. I Klippans kommun finns en nationalpark (1600 ha), 13 Natura2000 områden, två naturreservat, 19 biotopsskyddsområden (29 ha) samt två områden för landskapsbildsskydd. Arealen skyddad natur- och kulturmark upptar idag cirka 2 procent av Klippans kommuns totala yta. Den största ytan av den skyddade naturen är nationalpark (se figur 4). Samtliga Natura2000 områden i kommunen är utpekade riksintressen och utöver dem finns fyra områden som är utpekade som riksintresse för naturvård. I Klippan kommuns naturvårdsprogram finns 69 områden med särskilt höga naturvärden beskrivna i ord och bild varav 25 är odlingslandskap, 19 skog, 14 sjöar och vattendrag samt 11 våtmarker. De mest framträdande värdetrakterna, alltså värdefulla områden är koncentrerade till Söderåsen, Herrevadskloster, Bjärsgård och Rönneåns dalgång. (Länktips E) Största delen av bebyggelsen i kommunen är lokaliserad längs med vattendragen. Här finns flera både större och mindre vattendrag som är viktiga för den biologiska mångfalden, vilka hyser rödlistade arter såsom ål och flodpärlmussla. Några av de Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändringar och utvecklas. Det är alltså dess förmåga att stå emot stress och att sedan återuppbygga viktiga funktioner. För exempelvis en skog är det förmågan att klara av allt från stormar till föroreningar. 2. Figur 4. Skyddad natur i Klippans kommun uppdelat på skyddsform år 2010. Källa: SCB 28

NATUR OCH KULTUR mest värdefulla områdena där sjöar och vattendrag ingår är skogs- och sjöområdet mellan Bjärsgård och Sjökroken samt delar av Söderåsen med Skärdammen, Klövabäcken och Skärån. Vattendragen på Söderåsen samt Rönne å utgör riksintressen för naturvård. Våtmarker, vilka gynnar biologisk mångfald kan fungera som kvävefällor. Längs med vattendragen finns även många värdefulla kulturmiljöer. Klippans pappersbruk och Herrevadskloster är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård. Av kommunens värdefulla kulturmiljöer har länsstyrelsen lyft sex miljöer som särskilt värdefulla kulturmiljöer så kallade. kulturmiljöstråk. Här ingår områdena Färingtofta- Anderstorp-Snälleröd-Forestad, Herrevadskloster-Ljungbyhed, Kvidinge-Tommarp- Bjärsgård, Klippan, Skäralid samt Rönne å. Skyddad natur De formella skydden för naturområden är nationalpark, naturreservat, och biotopskyddsområde. Nationalpark är det finaste ett område kan vara och ägs av staten. Naturreservat bildas av kommunen eller länsstyrelsen och är den vanligaste formen av skydd i Sverige. Biotopskyddsområden upprättas av länsstyrelsen och skogsstyrelsen och är mark - och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade växt och djurarter. Natura2000 är EUs skydd av naturområden, samtliga Natura2000-områden i Sverige är också utpekade riksintressen. Riksintressen pekas ut av länsstyrelsen och miljöbalken stadgar att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. 3 Tillgång till tätortsnära natur är en viktig faktor när barnfamiljer väljer bostadsort. Foto: Tord Andersson 29

30 Foto: Klippans kommun

NATUR OCH KULTUR Miljömål Naturvärden skyddas, utvecklas och bevaras Miljömålet innebär att områden med höga naturvärden ska skyddas, skötas och utvecklas så att naturvärdena bibehålls eller ökar. Målet nås bland annat genom att våtmarker nyskapas samt att naturvärden kompenseras då naturområden tas i anspråk till annat. Värna om kulturvärden Miljömålet innebär att kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och utvecklas. Genom att identifiera kulturhistoriska värden och upprätta skyddsprogram uppnås målet. Förståelse och respekt för natur- och kulturvärden Miljömålet innebär att Klippans kommun på ett pedagogiskt och intresseväckande vis sprider kunskap om naturen. Kunskapsnivån ska öka bland allmänhet, politiker och tjänstemän i kommunen. Kunskap och engagemang hänger ihop och stärker varandra. Målet nås bland annat genom att uppdatera kommunens naturvårdsprogram, utbildning av kommunens driftpersonal i naturvårdsinriktad skötsel samt informationsinsatser. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 31

Konsumtion och avfall Allt vi konsumerar påverkar miljön på olika sätt, olika mycket och på olika platser. Konsumtionens miljöpåverkan sträcker sig över hela produktens livscykel - från råvara till avfall och oftast utanför det land eller kontinent där varan eller tjänsten konsumerats. Genom att förändra våra konsumtionsmönster, både mängder och val av varor, kan vi minska vår miljöpåverkan vilket naturligtvis gäller för privatpersoner och kommuner likväl som för företag. Att föregå med gott exempel och visa vägen för övriga aktörer i kommunen är därför ett viktigt uppdrag för Klippans kommun. Läget i omvärlden Idag produceras allt mer av våra varor i andra delar av världen och som en följd av detta är en varas miljöpåverkan allt svårare att fastställa. Detta innebär att vi delvis exporterar våra miljöproblem och det är följaktligen omöjligt att ha en nationell syn på en sådan global fråga. I USA, Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland lever idag 12 procent av jordens befolkning och tillsammans står länderna för ungefär 62 procent av den privata konsumtionen i världen. Skillnaden räknat i s.k. ekologiska fotavtryck (se faktaruta) mellan hög/medel/låginkomstländer är stor (länktips A). Om alla i världen skulle leva som en genomsnittlig svensk behövs tre jordklot mätt i ekologiska fotavtryck och för en nordamerikan behövs ytterligare två. Rådande konsumtionsmönster är ohållbara både ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. I Sverige är konsumtionens miljöpåverkan en del av det övergripande generationsmålet. I regeringens slutbetänkande Bilen, biffen, bostaden kan du läsa mer om detta (länktips B). Koppling till nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ett rikt växt och djurliv Ett rikt odlingslandskap Frisk luft God bebyggd miljö Idag produceras allt mer av våra varor i andra delar av världen. Bilden visar Åbymarknad. Foto: Klippans kommun 32

KONSUMTION OCH AVFALL Offentlig upphandling utgör en betydande del av Sveriges ekonomi. Uppskattningsvis omsätter den offentliga upphandlingen årligen mellan 16 och 18 procent av vår bruttonationalprodukt (BNP). För att påverka konsumtionen på en lokal nivå krävs kunskap om vår livsstil och konsumtion, det kan innefatta exempelvis utbildning om konsumentkunskap och miljövänlig mat i skolor eller att föregå med gott exempel inom övrig offentlig upphandling (länktips C). I Skåne län når endast fyra kommuner upp till det regionala målet till år 2013 där minst 25 procent av det totala livsmedelsinköpet i kommunerna ska vara ekologiskt. Allt vi konsumerar måste i slutet av varornas livscykel tas om hand. En genomsnittlig svensk ger upphov till mellan 400 och 500 kg avfall per år vilket är något lägre jämfört med en genomsnittlig europé (figur 5). Det du slänger kan både vara värdefullt eller farligt, därför är det viktigt att hantera avfallet på rätt och säkert sätt. En stor del av soporna kan återvinnas och därigenom minska påverkan på människor och miljö samtidigt som vi sparar energi samt naturresurser. EU har beslutat om avfallshierarkin som också lägger grunden för Sveriges arbete med avfall. Avfallshierarkin eller avfallstrappan innebär att uppkomsten av avfall primärt skall förhindras, annars återanvändas, i tredje hand återvinnas, därefter förbrännas och det sista alternativet är deponering (länktips D). Andelen deponerat avfall har minskat i Sverige från 22 procent till 1 procent de senaste tio åren. Andelen återvunnet avfall har ökat och en central anledning till detta är att hushållen i allt högre grad sorterar sina sopor. Samtidigt har även mängderna avfall ökat. 1997 producerades 3 678 000 ton hushållsavfall. 2009 var den siffran 4 486 000 ton. En ökning med 22 procent. 1 Ekologiska fotavtryck De ekologiska fotavtrycken är den biologiskt produktiva yta som behövs för att producera, distribuera, eventuellt deponera och absorbera den koldioxid som bildas av de varor och tjänster vi konsumerar. Fotavtrycket mäts i globalhektar - genomsnittlig framräknad enhet baserad på jordens produktiva yta. 2 Figur 5. Total mängd avfall redovisat i kg per invånare 1999-2010. Källa: Nårab och Eurostat. 33

KONSUMTION OCH AVFALL Läget i kommunen Klippans kommun deltar sedan 2007 i det regionala upphandlingsprojektet MILOU (Miljöanpassad Offentlig Upphandling). Projektets syfte är att öka den offentliga upphandlingens roll som en drivkraft i arbetet för en hållbar utveckling (länktips F). För att uppmärksamma och arbeta med miljö och hållbarhet i skolor finns certifieringen Grön flagg som utfärdas av miljöorganisationen Håll Sverige rent (länktips E). I Klippans kommun är drygt hälften av skolorna märkta med Grön flagg (2012). Skånes län har högst antal skolor med Grön flagg av samtliga län i Sverige och Klippans kommun ligger i dagsläget på delad femteplats av Skånes kommuner mätt i antalet skolor med grön flagg. Norra Åsbo Renhållning AB (Nårab) är ett kommunalt bolag som tar hand om avfallet i Klippans kommun. De driver avfallsanläggningen i Hyllstofta och bemannade återvinningscentraler i Ljungbyhed samt Klippan. En invånare i Klippans kommun slänger runt 500 kg avfall om året vilket är ungefär vad en genomsnittlig svensk slänger. Avfallsmängderna per person har ökat mellan 1999 och 2011 samtidigt som andelen osorterat avfall har minskat i kommunen (se figur 6). År 2006 infördes Bedasystemet i Klippan och cirka 90 procent av dem som fått möjlighet att välja har valt Bedasystemet. Bedasystemet innebär fastighetsnära källsortering i minst 8 fraktioner. 3 Länktips A Den svenska konsumtionen globala miljöpåverkan B Bilen, biffen, bostaden C Miljösmart upphandling D Avfall E Grön flagg F Inköpspolicy för Klippans kommun Film: The light bulb conspiracy Figur 6. Mängd sorterat respektive osoerterat avfall, redovisat i kg per invånare i Klippans kommun 1999-20011. Källa: Nårab. 34

KONSUMTION OCH AVFALL Miljömål Miljöanpassad offentlig upphandling Miljömålet innebär att höga och relevanta miljökrav ställs vid all upphandling av varor och tjänster. Detta betyder bland annat att kemiska produkter med negativ miljöpåverkan undviks i största möjliga mån. Avfallet minskar och det som ändå uppstår tas tillvara Miljömålet innebär att den totala avfallsmängden per person minskar samt att sorteringsgraden ökar. Målet uppnås genom att kommunen föregår med gott exempel och sorterar allt avfall samt väljer varor som genererar mindre avfall. Ökad kunskap om konsumtion och avfallsområdet Miljömålet innebär att Klippans kommun ska informera om den miljöpåverkan vår konsumtion och vårt avfall ger upphov till, både inom riket och utanför Sveriges gränser. Målet nås bland annat genom att i kommunens skolor arbeta enligt grön flaggs principer. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 35

Fotnoter och länkar Energi och transporter 1. http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-8165-9.pdf 2. http://www.worldwatch.org/auto-production-roars-new-records-0 3. http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/klimat/klimatforandringar/ 4. http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/27/78/4ce86514.pdf 5. http://www.wmo.int/pages/themes/climate/causes_of_climate_change.php 6. http://www.miljomal.nu/sv/miljomalen/regionala/ Regionalt/?l=12&t=Lan&eqo=1 7. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatarbete-lst/pilotlan/pages/skane-ar-pilotlan-for-gron-utveckling.aspx A. Tvågradersmålet : http://www.naturvardsverket.se/start/klimat/klimatpolitik/ EUs-klimatpolitik/ B. Klimatförändringen och dess konsekvenser: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/ klimatforandringens-konsekvenser-for-samhallet-1.3880 C. Sveriges Klimatmål: https://naturvardsverket.se/start/klimat/klimatpolitik/sveriges-klimatpolitik/sveriges-klimatmal/ D. Energi: http://www.naturvardsverket.se/start/verksamheter-med-miljopaverkan/ Energi/ # Film: När klimatet förändras: http://www.youtube.com/watch?v=9booht324wg Testa din klimatpåverkan: http://www.klimatkontot.se/ Hälsa och miljö 1. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/nyheter/2008/ rapport2008_rev090518_lores_uppdaterad.pdf http://www.naturvardsverket.se/en/start/tillstandet-i-miljon/halsa/halsan-och-stadsluften/skadliga-partiklar-kostar-miljarder/ 2. http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-med-miljopaverkan/buller/ 3. http://www.miljomal.se/miljomalen/alla-indikatorer/indikatorsida/?iid=26&pl=1 4. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/miljosamverkan/projekt-rapporter/slutforda-rapp/miljosamverkanskaneslutrapportvagtrafikbullerverma.pdf 5. http://www.miljomal.se/miljomalen/alla-indikatorer/ Indikatorsida/?iid=124&pl=1 6. http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/markradon.html 7. http://www.miljomal.se/miljomalen/alla-indikatorer/indikatorsida/?iid=73&pl=1 8. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2002/200229.pdf A. Luftföroreningar: http://www.naturvardsverket.se/start/tillstandet-i-miljon/halsa/ 36

Halsan-och-stadsluften/ B. MKN: Luft: http://www.naturvardsverket.se/start/lagar-och-styrning/miljokvalitetsnormer/utomhusluft-miljokvalitetsnormer/ C. MKN: Buller: http://www.naturvardsverket.se/start/lagar-och-styrning/miljokvalitetsnormer/omgivningsbuller-forordningen-och-eus-bullerdirektiv/ D. Buller: http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-med-miljopaverkan/buller/ E. Strålning: http://www.miljomal.nu/miljomalen/6-saker-stralmiljo/ # Film: Fågelsång eller inglasad balkong en film om buller: http://www.youtube. com/watch?v=c495tqaftiw&feature=relmfu Mark och vatten 1. http://www.fao.org/liaison/nordic/73888/se/ 2. http://www.regeringen.se/sb/d/1603/a/61179 3. http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/index.html 4. http://www.miljomal.nu/sv/miljomalen/regionala/ Regionalt/?l=12&t=Lan&eqo=9 5. http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/om-vattenmyndigheterna/mer-att-lasa/ nyhetsbrev/nyhetsbrev-3-oktober-2011/pages/tempookning-kravs-for-att-nagod-vattenstatus.aspx 6. http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/om-kemikalier/ 7. http://www.naturvardsverket.se/start/verksamheter-med-miljopaverkan/avlopp/avlopsslam/miljokvalitetsmal-for-avloppsslam/ 8. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenforvaltning/statusklassning/pages/index.aspx A. Försurning: http://www.naturvardsverket.se/start/tillstandet-i-miljon/forsurning/ B. Övergödning http://naturvardsverket.se/start/tillstandet-i-miljon/overgodning/ C. Vattendirektivet http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/vattenoch-vattenanvandning/vattenforvaltning/pages/index.aspx D. Miljökvalitetsnormer för vatten http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/pluskatalogen/mknvattenplanpmwebb.pdf E. REVAQ: http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/re- VAQ/ 37

F. Översiktsplan 2012 samrådsförslag, Klippans kommun: http://www.klippan.se/kommunpolitik/planerstyrdokument/planeringochutveckling/oversiktsplan/arbetemednyoversiktsplan.2619.html G. Sammanfattning av vattenkontrollen 2011. http://www.ronnea.com/res/2011/arsrap11.pdf # Film: Sju filmer om vatten: http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/nyheter/2012/ Pages/sju-filmer-om-vatten.aspx # Film: Cocktaileffekten: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/cocktaileffekten/ Natur och kultur 1. http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/69/db3699d7.pdf 2. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/foreningsdokument/rapporter/ vart-grona-guld.pdf 3. http://www.naturvardsverket.se/start/naturvard/skydd-av-natur/ A. Biologisk mångfald: http://www.naturvardsverket.se/start/naturvard/biologiskmangfald/konventionen-om-biologisk-mangfald/vad-innebar-biologisk-mangfald/ B. Vårt gröna guld: http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/foreningsdokument/rapporter/vart-grona-guld.pdf C. Konventionen om biologisk mångfald: http://www.naturvardsverket.se/cbd D. Natura2000: http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/index_en.htm E. Naturvårdsprogram för Klippans kommun: http://www.klippan.se/download/18.3e b352d6127315cce6180002426/naturv%c3%a5rdsprogram.pdf # Film: Låt gamla träd leva! http://vimeo.com/41549210 # Film: Hotade arter: http://www.youtube.com/watch?v=cnhtxn-9_j4 Konsumtion och avfall 1. http://www.sopor.nu/vi_atervinner_allt_mer.aspx 2. http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-1280-9. pdf 3. http://www.klippan.se/download/18.3eb352d6127315cce6180002417/avfallsplan. pdf A. Den svenska konsumtionen globala miljöpåverkan: http://www.naturvardsverket.se/ Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/1200/978-91-620-1284-7/ 38

B. Bilen, biffen, bostaden: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/45980 C. Miljösmart upphandling: http://www.msr.se/sv/livsmedel/upphandla-livsmedel/ Goda-rad/ D. Avfall: http://www.sopor.nu/ E. Grön flagg: http://www.hsr.se/gronflagg F. Klippans inköpspolicy: http://www.klippan.se/download/18.3fdcf50e12db26cde 1c80002658/Ink%C3%B6pspolicy.pdf #Film: The light bulb conspiracy: http://www.documentarytube.com/the-light-bulbconspiracy 39

Ordlista Ammoniak Ammoniak används för rengöring och blekning. Andra användningsområden är inom många industriella processer, till exempel produktion av gödningsmedel, plastprodukter, läkemedel, gummi och sprängämnen. Ämnet används även som svampbekämpningsmedel i fruktproduktion. Utsläpp av ammoniak kan bidra till både övergödning och försurning. Biogas den gas som bildas när organiskt material, såsom gödsel, avföring, avloppsvatten från industrier, slam från reningsverk, hushållsavfall och växter (t.ex. energigrödor), bryts ned av metanproducerande bakterier under anaeroba förhållanden (utan närvaro av syre). Tre grupper av bakterier samverkar i dessa processer. Slutprodukterna från jäsningsprocesserna är en gas innehållande normalt ca 60 volymprocent metan och ca 40 volymprocent koldioxid samt små mängder svavelväte och en restprodukt bestående av svårnedbrytbart material. Biologisk mångfald I naturen förekommer ett myller av organismer. De hör till olika arter och varje individ bär med sig en unik kombination av gener. Olika arter har olika krav och lever därmed i olika livsmiljöer. Denna variation av gener, arter och livsmiljöer brukar kallas biologisk mångfald. Buller Buller är ett oönskat ljud. Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Men vad vi betraktar som oönskat ljud varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. Hur starkt vi uppfattar ett ljud beror dels på ljudtrycket, dels på ljudets frekvenssammansättning. Omfånget av det ljud vi kan uppfatta är enormt, ljudtrycket vid smärtgränsen är cirka 10 miljoner gånger starkare än det svagaste ljud vi kan uppfatta. För att slippa använda mycket stora tal används en logaritmisk skala för ljudtrycket som anges i decibel (db). Ekologiska fotavtryck Ekologiskt fotavtryck kallas den landyta som behövs för att förse befolkningen i ett område med mat, transporter och bränsle och för att ta hand om avfall och utsläpp. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på hur mycket vi påverkar miljön genom vårt sätt att leva. Ekosystem Ett ekologiskt system innefattande allt levande och dess livsmiljö inom ett område. Benämningen skapades 1936 av Arthur G. Tansley. Termen system används här, i analogi med användningen inom fysikalisk kemi, för en enhet av materia jämte dess energiinnehåll, vid ett visst tillstånd. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de tjänster som ekosystemen förser oss med, dvs. den nytta män- 40

niskor har direkt eller indirekt av ekosystemfunktioner. Emission Utsändande, utsläppande, utgivning. I miljövetenskapen: utsläpp av ett ämne till luft, mark, sjöar och hav. Energibalans Energibalanserna ger en översiktlig beskrivning av energiflödet, från tillförsel och omvandling till slutlig användning. Energieffektivisering Minskad energianvändning kan uppnås genom effektivisering med bibehållen nytta eller genom beteendeförändringar. Effektivisering kan till exempel åstadkommas genom förbättrad isolering eller genom att välja mer energieffektiva installationer och apparater. Utbildning av drift- och underhållspersonal är en av många åtgärder som har visat sig vara kostnadseffektiv. Inom industriproduktionen kan man använda energieffektiv teknik, effektivare pumpar och fläktar. Energikällor En energikälla är en naturtillgång eller ett naturfenomen som kan omvandlas till nyttiga energiformer som ljus, rörelse och värme. Vi delar ofta in energikällorna i fossila och förnybara energikällor. Beroende av energikälla bidrar energianvändningen till utsläpp av bland annat koldioxid, metan, lustgas, kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen och partiklar. EU- förordning En EG-förordning som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. Man brukar säga att förordningen är direkt tillämplig. EU-direktiv Ett EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis miljö. Direktivet föreskriver vilket resultat medlemsländerna ska uppnå men lämnar åt dessa att avgöra hur. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Flyktiga organiska ämnen eller NMVOC (non methane volatile organic compounds) är en samlande benämning för ett stort antal gasformiga organiska föreningar, exklusive ämnet metan. Flyktiga organiska ämnen frigörs vid ofullständig förbränning och avges också genom avdunstning från lösningsmedel och bensin. Utsläppen härrör till stor del från vägtrafik och användning av lösningsmedel. Under sommarhalvåret bidrar ämnena, tillsammans med kväveoxider och solljus, till bildning av marknära ozon. Några ämnen, exempelvis bensen, kan i de halter som tidvis förekommer i tätortsluft också vara direkt skadliga för människors hälsa. Några VOC som har visats vara, eller misstänks vara, cancerogena är exempelvis eten, propen, 1,3-butadien och bensen. 41

Fossila energikällor Exempel på fossila energikällor är naturgas, råolja och stenkol. Dessa finns i begränsade, men mycket stora, lager och nybildas mycket långsamt. En annan energikälla som inte nybildas är uran som är råvaran för kärnbränsle. Förnybara energikällor De flödande energikällorna återbildas hela tiden genom solens inverkan på jorden och naturen. De kallas därför för förnybara. Vatten-, vind- och vågenergi är flödande energikällor, liksom tidvattenenergi. Biomassa räknas som en solbaserad energikälla och är därmed också en förnybar energikälla, liksom solenergi förstås. Utöver dessa energikällor finns det också geotermiska energikällor som har sitt ursprung i jordens inre. Försurning Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket alltså inte bara genom nedfallet av försurande luftföroreningar. Försurningar orsakar bla. förändrad artsammansättning eller påverka dricksvattenkvaliteten av enskilda brunnar. Grön flagg Grön Flagg är en internationell certifiering för förskolor och skolor och ett verktyg för att jobba handlingsinriktat med hållbar utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. I Sverige finns idag mer än 2500 skolor och förskolor som är anslutna till Grön Flagg. Hållbar utveckling Begrepp lanserat i Brundtlandrapporten 1987, och där definierat som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Begreppet har fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling bör vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen lokalt och globalt (detta slås fast i bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21, vilket antogs vid Riokonferensen 1992). IPCC Intergovernmental Panel on Climate Change, samarbete mellan FN-organen UNEP och WMO, etablerat 1988 på initiativ från FN:s generalförsamling. IPCC samlar ett stort antal forskare från olika vetenskapsfält för att ta fram sammanställningar som beskriver kunskapsläget om klimatet och den mänskliga påverkan på det globala klimatet. Klimatförändring Förändring hos klimatet på en enstaka plats, i en region eller på jorden som helhet. Klimatet är definitionsmässigt ett medelvärde av atmosfärens, havets och/eller jordytans tillstånd under en viss tid och över en viss yta eller på en viss plats, t.ex. årsmedelvärdet av luftens temperatur nära marken över hela jordklotet eller havströmmarna i Atlanten. Konsekvenserna av ett förändrat klimat är många, omfattande och dåligt kända. Förändringar kommer dock att ske på land och i vattenmiljöer vilket i sin tur påverkar allt som 42

lever och brukar resurserna på jorden. Klimatkonventionen United Nations Convention on Climate Change (UNCCC), FN-fördrag som slöts vid Riokonferensen 1992. Fördraget är basen för det internationella samarbetet inom klimatområdet och trädde i kraft 1994. Det slutmål som ställs upp är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. Koldioxidekvivalenter (CO2- ekv.) Utsläpp av ämnen (metan, koldioxid, dikväveoxid etc.) som har stor påverkan på klimatet räknas ibland om till koldioxidekvivalenter för att deras effekt på klimatet ska kunna jämföras. Kolmonoxid Vid normala förhållanden är kolmonoxid en lukt- och smaklös gas. Ämnet är mycket giftigt. Cirka 80 procent av kolmonoxidutsläppen i Sverige härrör från trafiken, resten från ofullständig förbränning i samband med industri- och energiproduktion. Kolmonoxid har främst en lokal spridning som kan ge effekter på människors hälsa vid inandning. Kolmonoxid binds hårt till hemoglobinet i de röda blodkropparna och gör att blodet inte kan transportera syre som normalt. Detta får främst effekter för hjärt-kärlsystemet och hjärnan. Kretslopp Cirkulerande rörelse, t.ex. jordens kretslopp kring solen. Termen används ofta om den globala omsättningen av grundämnen eller föreningar, t.ex. vatten i naturen. Kväveoxid (NOx) Kväveoxider bildas vid all förbränning vid hög temperatur, oberoende av bränslets kemiska sammansättning. De utsläppta kväveoxiderna (NOx) innefattar både kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), men i atmosfären omvandlas NO snabbt till NO2. Merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken, främst person- och lastbilar men också fartyg. Kväveoxider bidrar till försurning och övergödning av mark, skog och vatten.i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ingår miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxider. Marknära ozon Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC). Halterna är vanligtvis högre under vår och sommar samt på eftermiddagar, eftersom reaktionen påskyndas vid inverkan av solljus och höga temperaturer. Ozonhalterna kan uppvisa stor variation beroende på väderförhållanden, årstid, tid på dygnet samt förändringar i mängden långväga transporterat ozon. Ozon i höga halter bidrar till bland annat irritation i slemhinnor och lungor. Känsliga personer eller astmatiker kan få andningsbesvär och även växter kan påverkas av ozon under växtperioden. 43

Metaller FN och EU arbetar tillsammans med sina medlemsländer för att minska användningen och utsläppen av kvicksilver, kadmium och bly. Övriga metaller orsakar inte lika stor belastning på miljön. Ett problem är biltrafiken. Därifrån sprids i dag stora mängder koppar från bromsbeläggen. När metaller utvinns eller bearbetas sprids metaller i luften som kan transporteras långa sträckor. Även när metallvaror rostar eller när avfall förbränns sprids metaller till omgivningen. Miljöbalken Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 och är en samordnad, breddad och skärpt miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Den smälter samman regler från sexton tidigare miljölagar och består idag av sju avdelningar, som innehåller 33 kapitel och ungefär 500 paragrafer. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö Miljögifter Miljögifter är ämnen som har en skadlig inverkan på miljön när de släpps ut. De är giftiga, långlivade, tas upp av levande organismer och har en förmåga att spridas i miljön. Det här gäller både vissa organiska ämnen, som PCB, och vissa oorganiska ämnen, som metaller. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. De beskrivs närmare i miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. I dag finns det miljökvalitetsnormer för luft, kvaliteten på vattenmiljön, fisk och musselvatten och buller. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde men kan även beskrivas i ord. Miljökvalitetsnormer, typer Sedan sommaren 2004 finns i ett avseende två olika typer av miljökvalitetsnormer, dels sådana som inte får över- eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt, dels sådana som ska eftersträvas eller som inte bör över- eller underskridas. Detta gäller för luftkvalitetsförordningen. Förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten använder riktvärden och miljökvalitetsnormer. Ett riktvärde är ett värde, avseende exempelvis miljökvalitet eller total belastning på miljön, som inte bör överskridas eller underskridas. Det kan därmed fungera antingen som en hävstång för en positiv utveckling eller som en varningssignal för en negativ utveckling. Ett riktvärde är inte i svensk miljörätt bindande på samma sätt som en miljökvalitetsnorm, men inom EU-rätten kan det ha en liknande rättslig funktion. Nationalpark Särskilt värdefulla och sevärda naturlandskap kan förklaras som nationalpark. Nationalparkerna är viktiga delar av vårt naturarv, att besöka och bevara för oss och kommande generationer. Sveriges har för närvarande 29 nationalparker. De första nationalparkerna, 44

som också var först i Europa, bildades för hundra år sedan, år 1909. Riksdagen fattar beslut om att bilda en nationalpark efter medgivande av regeringen. Natura2000 Natura2000 är ett nätverk av naturskyddsområden inom EU som inrättats enligt habitatdirektivet från 1992. Syftet med nätverket är att långsiktigt säkerställa Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljöer. Naturreservat Område som skyddas med stöd av miljöbalken i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Länsstyrelserna och kommunerna bildar naturreservat med stöd av miljöbalken. Partiklar - PM2.5 och PM10 Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på ca 10 µm (0,01 mm) eller mindre de största som kan tränga ned i lungorna har en diameter kring 15 µm. Luftens innehåll av partiklar med sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). Partiklar (PM2,5) har en diameter på mindre än 2,5 mikrometer och är därmed ännu mindre partiklar. Partiklar domineras av antropogena utsläpp av till exempel sulfater, nitrater, organiska ämnen och sot som är en följd av vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och oljeprodukter. Slitageprodukter från vägtrafik utgör en annan betydelsefull källa. De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visats vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i luftvägarna. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial är de största källorna till PAH i luften i de större städerna. Småskalig vedeldning, kreosotimpregnerat virke, fabriker som tillverkar gummi och bensinstationer är andra källor. En stor del av föroreningarna som sprids i luften hamnar till slut i vattenmiljön, där de kan lagras i sedimenten. Flera PAH komponenterna är misstänkta eller bevisade cancerogener. De tyngre PAH komponenterna t.ex. Benso(a)pyren vilken är cancerogen och för vilken det finns ett EU-direktiv, förekommer nästan uteslutande bunden på partiklar (<PM10). Radon Radon är en ädelgas som ingår i en naturligt förekommande sönderfallskedja som utgår från uran-238. Radonet bildas när radium sönderfaller, och ämnet sönderfaller i sin tur till radioaktiva metallatomer, radondöttrar. Radondöttrarna följer med inandningsluften och strålningen som de avger kan skada lunga och luftrör. Radium finns naturligt i marken och gasen som bildas kan ta sig upp till markytan och in i byggnader. Radon i inomhusluft kan också komma från byggnadsmaterial eller hushållsvatten. Det luktar inte, syns inte och smakar ingenting; det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. 45

Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. För ett ekosystem, som en skog, kan det handla om att klara av till exempel stormar, bränder och föroreningar. För en bonde och dennes fält handlar resiliens om förmågan att klara av alltifrån klimatförändringar och skadedjursangrepp till förändringar på marknaden och i jordbrukspolitiken. REVAQ Syftet med certifiering av avloppsreningsverk enligt REVAQ är att kvalitetssäkra reningsverkens arbete med återföring av slam till jordbruk. REVAQ startade år 2002 som ett utvecklingsprojekt. År 2008 startade vattentjänstbranschen, LRF, Lantmännen och dagligvaruhandeln det certifieringssystem som REVAQ är idag. Svensk Vatten står som ensam ägare till systemet. Riksintresse Geografiskt område som i nationellt perspektiv är av mycket stor betydelse pekas ut som riksintresse för något av de syften som anges i miljöbalken. Graden av skydd är reglerat i miljöbalken. Slam Slam, även kallat rötslam och avloppsslam, bildas i reningsverken då avloppsvattnet renas. Slam består av organiskt material, näringsämnen och nästan allt annat som spolas ner i avloppet. Eftersom avloppsslam innehåller näringsämnen vore det bra om allt slam kunde återföras till odlingsbar mark. Men ibland innehåller slammet även föroreningar och får då istället användas på annan mark eller på annat sätt. Svaveloxid (SOx) Svavel är i dess naturliga form ett fast gulaktigt ämne, det är mycket vanligt och avger ingen lukt eller smak. Svavel reagerar med de flesta grundämnen och bildar många oxider, viktigast är svaveldioxid och svaveltrioxid. I Sverige står industrin för största delen av svavelutsläppen. Nedfall av svavel leder till försurning av mark och vatten. I områden med kraftig försurning påverkas känsliga djur och växter i främst sjöar och vattendrag. Även dricksvattnets kvalitet kan försämras medan byggnader och hällristningar skadas genom korrosion. Växthuseffekten Den naturliga växthuseffekten gör att inkommande solljus når jorden och absorberar den avgående värmestrålningen. Ökade utsläpp av växthusgaser förstärker den naturliga växthuseffekten vilket värmer samt skapar obalans i klimatsystemet. Samtidigt kyls klimatet ned av aerosoler (ultrafina luftburna partiklar) i atmosfären och påverkas även av den förändrade markanvändningen nere på jorden. Övergödning Kväve och fosfor från bland annat avloppsutsläpp och jordbruk orsakar allvarliga miljöproblem i vatten- och skogsområden. Övergödande ämnen transporteras också med vin- 46

darna och faller ner med regn och snö. Övergödning leder exempelvis till att alger och vattenväxter tillväxer kraftigt och att vattnet blir grumligare. När alger och växter senare bryts ned förbrukas syre, vilket kan leda till syrgasbrist i vattnet. Läs mer på: http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/amnen/ http://www.kemi.se/sv/innehall/fragor-i-fokus/polycykliska-aromatiska-kolvaten- PAH/ http://www.naturvardsverket.se/start/tillstandet-i-miljon/ http://www.skogsstyrelsen.se/myndigheten/skog-och-miljo/ http://www.naturvardsverket.se/start/lagar-och-styrning/ http://www.energimyndigheten.se/sv/statistik/energibalanser-och-branslen/ http://www.naturvardsverket.se/start/verksamheter-med-miljopaverkan/energi/ http://www.naturvardsverket.se/start/naturvard/skydd-av-natur/ http://www.ne.se 47

Vill du veta mer? Besök www.klippan.se Klippans kommun 2644880 Klippan 0435-280 00 www.klippan.se