torsdag Kl. 08:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset

Kallelse Kommunstyrelsen 2017-03-02 Kommunstyrelsen sammanträder torsdag 2017-03-09 Kl. 08:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset Mattias Josefsson Ordförande

Kallelse Kommunstyrelsen 2017-03-02 Kallelse/Ärendelista Nr Ärende Dnr 1. Justering (i tur att justera Cristina Bernevång (KD), tisdag 14 mars, kl. 13.00) 2. Fastställelse av ärendelista 3. Kommunstyrelsens information 4. Förvaltningens information 5. Delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2017-03-09 2017/12 Beredning/yttrande ärenden till kommunfullmäktige 6. Budget och verksamhetsplan för år 2017 för Boråsregionen Sjuhärads 2017/25 kommunalförbund 7. Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda 2017/113 8. Befolkningsprognos 2016-2025 konsekvenser för kommunens planering 2017/65 9. Ombudgetering av investeringsanslag 2016 2017/86 10. Ansökan om investeringsmedel för planerat underhåll 2017 2016/763 11. Hälso- och sjukvårdsavtal 2017-2020 och överenskommelse om samarbete 2016/783 kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Föredragning 12. Ansökan om investeringsmedel för etablering av temporära förskolelokaler 2017/71 Föredragning 13. Svar på motion om att förbättra trafiksituationen för cykel och 2016/687 gångtrafikanter 14. Svar på motion om trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundsskolan 2015/84 15. Svar på motion om cykelställsparkering vid Hökerumsmotet 2016/279 Kommunstyrelsens beslutsärenden 16. Ansökan om investeringsmedel för diverse investeringar inom verksamhet kost 2017 2017/28 17. Ansökan om investeringsmedel för inventarier i samband med 2017/102 kontorsöversyn 18. Ansökan om investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö 2017/36 och samhällsbyggnad 19. Reviderade riktlinjer för pensionssparande genom löneavstående 2016/631 Föredragning 20. Policy för markförvärv 2017/42 21. Förnyad tillståndsansökan vindkraftpark Lundby Föredragning 2015/167 22. Samrådsyttrande gällande översiktsplan 2017-2030 Falköpings kommun 2016/751 23. Planbesked för fastigheten Vegby 4:170 2016/686 24. Fördelning av 2017 års anslag för kostnadskrävande projekt för föreningar 2017/11 25. Fördelning av 2017 års anslag för kostnadskrävande projekt för allmänna 2017/10 samlingslokaler 26. Svar på medborgarförslag om pendelparkering vid Rönnåsen 2016/514 27. Svar på medborgarförslag om fler pendlings p-platser öster om staden 2016/177 Ulricehamn 28. Återrapportering av vidtagna åtgärder utifrån IVOs tillsyn 2015-02-11 2015/16 29. Patientsäkerhetsberättelse 2016 2017/97 30. Fastställda bidragsnivåer till förskolor och annan pedagogisk verksamhet 2016/657 2017 Föredragning 31. Fastställda bidragsnivåer till förskoleklasser, grundskolor och fritidshem 2016/658 2017 32. Fastställda bidragsnivåer till gymnasieskolor 2017 2016/659 33. Fastställda bidragsnivåer Fantasia 2017 2016/660 34. Fastställda bidragsnivåer till Montessoriskolan 2017 2016/661

Kallelse Kommunstyrelsen 2017-03-02 35. Fastställda bidragsnivåer till Ur och skur 2017 2016/663 36. Fastställda bidragsnivåer Vistaholm 2017 2016/665 37. Fastställda bidragsnivåer till Änglagården 2017 2016/666 38. Avsägelse som ersättare i beredande utskottet, Inga-Kersti Skarland (S) 2017/84 39. Val av biträdande kommunalråd för 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen 2017/170 40. Val av ledamot till budgetutskott 2017/183 41. Informationsärende till kommunstyrelsen 2017-03-09 2016/675 På grund av renovering av ventilationen är sammanträdesrummen på våning 5 avstängda. Det blir därför förändring av lokaler just på detta sammanträde. Hålltider under dagen: Kl. 8.00-8.30 - upprop, godkännande av ärendelista, - kommunstyrelsens information och förvaltningens information/verksamhetsrapporter Kl. 8.30 9.30 Arbetsgrupp hela kommunstyrelsen gemensamt Kl. 9.30 Fika Kl. 10.00 12.00 Arbetsgrupper Lokal: Arbetsgrupp samhällsutveckling sammanträdesrummet Stadshusets entréplan Arbetsgrupp lärande/välfärd kommunfullmäktiges sessionssal Kl. 13-14 Ärendeföredragning (utan debatt) 10 min/ärende Kl. 14-15 Partigruppmöten (inkl. fika) Lokal: S + C + L Fullmäktiges sessionssal M + KD Sammanträdesrummet Stadshusets entréplan SD Muséets 2 våning NU + MP Rådhuset vån 2 V Rådhuset vån 1 Kl. 15 - Politisk diskussion och beslut Öppet sammanträde

Fastställelse av ärendelista Kommunstyrelsens information Förvaltningens information

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 4 Delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2017-03-09 Dnr 2017/12 Sammanfattning Delegering enligt kommunallagen innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan. Detta innebär att kommunstyrelsen ger delegaten i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Dessa beslut ska anmälas till kommunstyrelsen för information, kontroll och registrering. Anmälan av delegationsbeslut ingår som en del i kommunstyrelsens internkontroll. 1 Juridiska ärenden Nr 66/2017 2017/75 Avge yttrande med anledning av överklaganden där beslut fattas på delegation 1.7 Verksamhetschef 2017-01-17 1.10 Nr 129/2017 2017/75 Beslut att ej utlämna uppgifter och allmänna handlingar enligt OSL eller att uppställa förbehåll för utlämnande Enhetschef 2016-12-19 1.19 Nr 107/2017 2017/60 Avge yttrande över förslag om förordnande av hemvärnschef eller ansökan om antagande av hemvärnsmän Kanslichef 2017-01-29 2 Allmänna ärenden 2.1 Nr 97-98, 137, 138/2017 Tilldelningsbeslut för upphandling av varor och tjänster inom budget och ansvarsområde Chef för stabsfunktion 2017-01-25 Verksamhetschef 2017-01-26, 2016-11-25 Nr 42, 128/2017 Upphandla verksamhetsövergripande ramavtal Upphandlingschef 2017-01-10, 2017-01-10 2.4 Nr 43-46, 120/2017 Bevilja/avslå ekonomiska bidrag till föreningar, organisationer och institutioner eller motsvarande Enhetschef 2017-01-12, 2017-01-30 2.5 Nr 85/2017 2017/2 Beslut om folkhälsoinsatser Folkhälsostrateg 2017-01-19 Nr 54/2016 Beslut om utdelning ur donationsfonder i de fall särskild styrelse inte utsetts. 2.6 Kommunstyrelsens ordförande 2016-11-01

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 2 av 4 Nr 86, 91-94/2017 2017/39, 2017/52, 2017/54, 2017-57, 2017/5 Avge yttrande över ansökan om brukande av övervakningskamera 2.9 Kanslichef 2017-01-22 Nr 95/2017 2016/674 Avge yttrande över nätkoncession och områdeskoncessioner 2.10 Kommunstyrelsens ordförande 2017-01-19 3 Ekonomiärenden 4 Mark- och fastighetsärenden 4.3 4.6 4.13 4.14 4.16 Nr 76/2017 Ansökan om/godkänna fastighetsbildningsåtgärder Exploateringsingenjör 2017-01-04 Nr 77, 135/2017 Sälja mark inom planlagt område för service, industri eller bostäder i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda markpriser. Försäljning kan även ske till högstbjudande (över det i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda markpris) eller till marknadspris efter värdering Exploateringsingenjör 2017-01-04, 2017-02-06 Nr 28, 39, 55, 75/2017 2007/6, 2016/777, 2017/29 Avge yttrande om upplåtelse av offentlig plats Exploateringsingenjör 2017-01-04, 2017-01-09, 2017-01-16, 2017-01-18 Nr 103-104/2017 Teckna hyresavtal för bostad/lokal och överenskommelser liksom säga upp och teckna nya avtal avseende kommunens ägda byggnader inom kommunens fastigheter Verksamhetschef fastighet 2017-01-24 Nr 80-84/2017 Förhandla och teckna hyreskontrakt av annan ägd fastighet Verksamhetschef 2016-12-30, 2017-01-16 Nr 110/2017 2017/30 Avge yttrande om upplåtelse av offentlig plats Exploateringsingenjör 2017-10-27 4.18 5 Fritidsärenden Nr 41/2017 2016/778 Yttranden i ärenden om tillstånd enligt lotterilagen Enhetschef 2016-12-20 5.4 6 Kulturärenden Nr 111-116/2017 2016/756, 2016/781, 2016/782, 2017/16, 2017/23, 2017/78 Bevilja kulturarrangemangbidrag upp till 50 000 kr samt lämna avslag oavsett belopp Verksamhetschef 2016-12-19, 2017-01-05, 2017-01-09, 2017-01-16, 2017-01-27 6.1 7 Personalärenden 7.1 Nr 29, 37-38, 54, 56-60, 62-65, 67-73, 79, 96, 99-102, 105-106, 119, 121, 132, 136, 139-140-141/2017 Beslut om återbesättande av tjänst, tillsvidareanställning och visstidsanställning inom budget Enhetschef i sektor miljö- och samhällsbyggnad 2016-12-09, 2017-01-12, 2017-01-17, 2017-01-18

7.7 7.11 a 7.11 c 7.11 d 7.21 a Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 3 av 4 Verksamhetschef 2016-12-23, 2016-12-28, 2016-12-29. 2017-01-01, 2017-01-09, 2017-01-03, 2017-01-18, 2017-01-20, 2017-01-25, 2017-01-27, 2017-01-25, 2017-01-26 Sektorchef 2017-01-02, 2017-01-19, 2017-01-20, 2016-12-21, 2017-01-24 Nr 30, 32-36, 51-53, 88-90, 108-109, 122-124, 130-131, 133/2017 Beslut om tjänstledighet som inte regleras i lag eller avtal, dock längst tolv månader Enhetschef 2016-12-20, 2016-12-13, 2017-01-16, 2017-01-23, 2017-01-26, 2016-12-19, 2016-11-14, 2017-01-26, 2017-02-03 Förskolechef 2016-12-12, 2017-01-16 Verksamhetschef 2017-01-04, 2017-01-09, 2017-01-20, 2017-01-31 Nr 48/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 26 Verksamhetschef 2017-01-09 Nr 49, 118, 125-127/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 upp till 3 dagar Verksamhetschef 2017-01-12, 2017-01-24 Enhetschef 2017-01-09 Nr 50/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 över 3 dagar Verksamhetschef 2017-01-09 Nr 61, 117/2017 Tecknande av uppsägning av kollektivavtal Personalchef 2017-01-17, 2017-01-27 Nr 87/2017 Beslut om sjuklön i särskilda fall Personalchef 2017-01-19 7.24 b 8 Planärenden Nr 31, 134/2017 2016/558 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan Sektorchef 2017-01-04, 2017-02-06 8.2 9 Naturvårdsärenden 10 Trafikfrågor Nr 40/2017 Beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade 10.5 Administratör 2017-01-10 11 Yttranden, anmälningar m.m. inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg Nr 74/2017 Anmälan om missförhållanden inom omsorger för funktionshindrade enligt LSS och LASS Verksamhetschef 2017-01-18 11.15 12 Anmälan till överförmyndare 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten 14 Förskoleklassen 15 Grundskolan 16 Gymnasieskolan Nr 78/2017 Beslut att elev ska få byta studieväg Biträdande rektor 2017-01-17 16.19 17 Grundsärskolan

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 4 av 4 18 Gymnasiesärskolan 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 20 Särskild utbildning för vuxna 21 Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna Nr 47/2017 Interkommunal ersättning avseende placering i annan kommuns förskola, grundskola, friskola, särskola, specialskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola 21.2 Verksamhetschef 2017-01-04 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut läggs till handlingarna.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-02-09 Tjänsteskrivelse Delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2017-03-09 2017/12, löpnummer 591/2017 Sammanfattning Delegering enligt kommunallagen innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan. Detta innebär att kommunstyrelsen ger delegaten i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Dessa beslut ska anmälas till kommunstyrelsen för information, kontroll och registrering. Anmälan av delegationsbeslut ingår som en del i kommunstyrelsens internkontroll. 1 Juridiska ärenden Nr 66/2017 2017/75 Avge yttrande med anledning av överklaganden där beslut fattas på delegation 1.7 Verksamhetschef 2017-01-17 1.10 Nr 129/2017 2017/75 Beslut att ej utlämna uppgifter och allmänna handlingar enligt OSL eller att uppställa förbehåll för utlämnande Enhetschef 2016-12-19 1.19 Nr 107/2017 2017/60 Avge yttrande över förslag om förordnande av hemvärnschef eller ansökan om antagande av hemvärnsmän Kanslichef 2017-01-29 2 Allmänna ärenden 2.1 Nr 97-98, 137, 138/2017 Tilldelningsbeslut för upphandling av varor och tjänster inom budget och ansvarsområde Chef för stabsfunktion 2017-01-25 Verksamhetschef 2017-01-26, 2016-11-25 Nr 42, 128/2017 Upphandla verksamhetsövergripande ramavtal Upphandlingschef 2017-01-10, 2017-01-10 2.4 Nr 43-46, 120/2017 Bevilja/avslå ekonomiska bidrag till föreningar, organisationer och institutioner eller motsvarande Enhetschef 2017-01-12, 2017-01-30 2.5 Nr 85/2017 2017/2 Beslut om folkhälsoinsatser Folkhälsostrateg 2017-01-19 Nr 54/2016 Beslut om utdelning ur donationsfonder i de fall särskild styrelse inte utsetts. 2.6 Kommunstyrelsens ordförande 2016-11-01

2017/12, 591/2017 2(4) Nr 86, 91-94/2017 2017/39, 2017/52, 2017/54, 2017-57, 2017/5 Avge yttrande över ansökan om brukande av övervakningskamera 2.9 Kanslichef 2017-01-22 Nr 95/2017 2016/674 Avge yttrande över nätkoncession och områdeskoncessioner 2.10 Kommunstyrelsens ordförande 2017-01-19 3 Ekonomiärenden 4 Mark- och fastighetsärenden 4.3 4.6 4.13 4.14 4.16 Nr 76/2017 Ansökan om/godkänna fastighetsbildningsåtgärder Exploateringsingenjör 2017-01-04 Nr 77, 135/2017 Sälja mark inom planlagt område för service, industri eller bostäder i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda markpriser. Försäljning kan även ske till högstbjudande (över det i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda markpris) eller till marknadspris efter värdering Exploateringsingenjör 2017-01-04, 2017-02-06 Nr 28, 39, 55, 75/2017 2007/6, 2016/777, 2017/29 Avge yttrande om upplåtelse av offentlig plats Exploateringsingenjör 2017-01-04, 2017-01-09, 2017-01-16, 2017-01-18 Nr 103-104/2017 Teckna hyresavtal för bostad/lokal och överenskommelser liksom säga upp och teckna nya avtal avseende kommunens ägda byggnader inom kommunens fastigheter Verksamhetschef fastighet 2017-01-24 Nr 80-84/2017 Förhandla och teckna hyreskontrakt av annan ägd fastighet Verksamhetschef 2016-12-30, 2017-01-16 Nr 110/2017 2017/30 Avge yttrande om upplåtelse av offentlig plats Exploateringsingenjör 2017-10-27 4.18 5 Fritidsärenden Nr 41/2017 2016/778 Yttranden i ärenden om tillstånd enligt lotterilagen Enhetschef 2016-12-20 5.4 6 Kulturärenden Nr 111-116/2017 2016/756, 2016/781, 2016/782, 2017/16, 2017/23, 2017/78 Bevilja kulturarrangemangbidrag upp till 50 000 kr samt lämna avslag oavsett belopp Verksamhetschef 2016-12-19, 2017-01-05, 2017-01-09, 2017-01-16, 2017-01-27 6.1 7 Personalärenden 7.1 Nr 29, 37-38, 54, 56-60, 62-65, 67-73, 79, 96, 99-102, 105-106, 119, 121, 132, 136, 139-140-141/2017 Beslut om återbesättande av tjänst, tillsvidareanställning och visstidsanställning inom budget Enhetschef i sektor miljö- och samhällsbyggnad 2016-12-09, 2017-01-12, 2017-01-17, 2017-01-18

2017/12, 591/2017 3(4) 7.7 7.11 a 7.11 c 7.11 d 7.21 a Verksamhetschef 2016-12-23, 2016-12-28, 2016-12-29. 2017-01-01, 2017-01-09, 2017-01-03, 2017-01-18, 2017-01-20, 2017-01-25, 2017-01-27, 2017-01-25, 2017-01-26 Sektorchef 2017-01-02, 2017-01-19, 2017-01-20, 2016-12-21, 2017-01-24 Nr 30, 32-36, 51-53, 88-90, 108-109, 122-124, 130-131, 133/2017 Beslut om tjänstledighet som inte regleras i lag eller avtal, dock längst tolv månader Enhetschef 2016-12-20, 2016-12-13, 2017-01-16, 2017-01-23, 2017-01-26, 2016-12-19, 2016-11-14, 2017-01-26, 2017-02-03 Förskolechef 2016-12-12, 2017-01-16 Verksamhetschef 2017-01-04, 2017-01-09, 2017-01-20, 2017-01-31 Nr 48/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 26 Verksamhetschef 2017-01-09 Nr 49, 118, 125-127/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 upp till 3 dagar Verksamhetschef 2017-01-12, 2017-01-24 Enhetschef 2017-01-09 Nr 50/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 över 3 dagar Verksamhetschef 2017-01-09 Nr 61, 117/2017 Tecknande av uppsägning av kollektivavtal Personalchef 2017-01-17, 2017-01-27 Nr 87/2017 Beslut om sjuklön i särskilda fall Personalchef 2017-01-19 7.24 b 8 Planärenden Nr 31, 134/2017 2016/558 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan Sektorchef 2017-01-04, 2017-02-06 8.2 9 Naturvårdsärenden 10 Trafikfrågor Nr 40/2017 Beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade 10.5 Administratör 2017-01-10 11 Yttranden, anmälningar m.m. inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg Nr 74/2017 Anmälan om missförhållanden inom omsorger för funktionshindrade enligt LSS och LASS Verksamhetschef 2017-01-18 11.15 12 Anmälan till överförmyndare 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten 14 Förskoleklassen 15 Grundskolan 16 Gymnasieskolan Nr 78/2017 Beslut att elev ska få byta studieväg Biträdande rektor 2017-01-17 16.19 17 Grundsärskolan 18 Gymnasiesärskolan 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux)

2017/12, 591/2017 4(4) 20 Särskild utbildning för vuxna 21 Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna Nr 47/2017 Interkommunal ersättning avseende placering i annan kommuns förskola, grundskola, friskola, särskola, specialskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola 21.2 Verksamhetschef 2017-01-04 Förvaltningens förslag till beslut Redovisningen av delegationsbeslut läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Susanne Borgh Registrator Kanslifunktionen

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Budget och verksamhetsplan för år 2017 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Dnr 2017/25 Sammanfattning Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har 2016-12-09, 83 beslutat att för egen del anta budget och verksamhetsplan för år 2017 och att översända den till medlemskommunerna för godkännande. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-23 från kommunsekreterare 2 Protokollsutdrag 83 Budget och verksamhetsplan 3 Budget och verksamhetsplan 2017 Ordförandens förslag - kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Budget och verksamhetsplan 2017 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund godkänns.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-01-23 Tjänsteskrivelse Budget och verksamhetsplan för år 2017 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Diarienummer 2017/25, löpnummer 319/2017 Sammanfattning Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har 2016-12-09, 83 beslutat att för egen del anta budget och verksamhetsplan för år 2017 och att översända den till medlemskommunerna för godkännande. Förvaltningens förslag till beslut Budget och verksamhetsplan 2017 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund godkänns. Ärendet Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har 2016-12-09, 83 beslutat att för egen del anta budget och verksamhetsplan för år 2017 och att översända den till medlemskommunerna för godkännande. Beslutsunderlag 1 Protokollsutdrag 83 Budget och verksamhetsplan 2 Budget och verksamhetsplan 2017 Beslut lämnas till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Petra Grönhaug Kommunsekreterare Kommunstyrelsens förvaltning

PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2016-12-09 83 Budget och verksamhetsplan 2017 Medlemsavgiften för år 2017 är beslutad till 78 kr/invånare varav 41 kronor för finansiering av basverksamhet och 37 kronor är för finansiering av tillväxmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun ligger oförändrad på 11 kr/invånare. Budgetomslutningen för förbundets basverksamhet år 2017 är 20 181 397 kr varav 8 000 000 är finansiering tillväxtmedel. Målet med ca 4 000 tkr i eget kapital kvarstår. Anslag för tilldelning av tillväxtmedel ligger som tidigare år på 17,5 mkr varav medlemskommunerna skjuter till 8 mkr och Västra Götalandsregionen står för resterande belopp. 2017. Budgetomslutningen för Medarbetarcentrums verksamhet är 2 800 000 kr år Budgetomslutningen för Navets Science center är 17 217 389 kr år 2016. Budget och verksamhetsplan för Närvårdssamverkan och Business Region Borås, BRB, kommer att behandlas vid Direktionens sammanträde 20170224. Direktionen beslutar att för egen del anta budget och verksamhetsplan för år 2017 samt översända densamma till medlemskommunerna för godkännande. Vid protokollet Lena Brännmar Förbundsdirektör Justerat av Ulf Olsson Ordförande Tomas Johansson Justeringen tillkännagiven den 22 december 2016 enligt anslag Rätt utdraget betygar: Lena Brännmar

Budget och verksamhetsplan år 2017 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund

Innehållsförteckning Inledning... 3 Kommentarer om budget 2017... 3 Övergripande strategiska mål som styr verksamheten... 3 Direktionens uppdrag och mål... 3 Generella uppgifter... 4 Arbetsformer... 4 Delregional tillväxt- och utvecklingsstrategi... 4 Kommunalförbundets verksamhetsplan på tre års sikt... 4 Verksamhet 2017... 5 Beredningen för hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7)... 5 Beredningen för Välfärd och Kompetens... 8 Medarbetarcentrum... 12 NAVET science center... 14 Bilaga 1 - Basverksamhet och tillväxtmedel 2017... 16 Bilaga 2 - Medarbetarcentrum 2017... 18 Bilaga 3 - NAVET 2017... 19 2

Inledning Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett politiskt styrt samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Förbundet är ett offentligrättsligt organ utifrån kommunallagen. Verksamheten grundar sig på förbundsordningen som beslutats av medlemskommunerna. Kommentarer om budget 2017 Medlemsavgiften för år 2017 är beslutad till 78 kr/invånare varav 41 kronor för finansiering av basverksamhet och 37 kronor är för finansiering av tillväxmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun ligger oförändrad på 11 kr/invånare. Budgetomslutningen för förbundets basverksamhet år 2017 är 20 181 397 kr varav 8 000 000 är finansiering tillväxtmedel. Se bifogad budget, bilaga 1. Målet med ca 4 000 tkr i eget kapital kvarstår. Anslag för tilldelning av tillväxtmedel ligger som tidigare år på 17,5 mkr varav medlemskommunerna skjuter till 8 mkr och Västra Götalandsregionen står för resterande belopp. Budgetomslutningen för Medarbetarcentrums verksamhet är 2 800 000 kr år 2017. Se bifogad budget, bilaga 2. Budgetomslutningen för Navets Science center är 17 217 389 kr år 2016. Se bifogad budget, bilaga 3. Övergripande strategiska mål som styr verksamheten Att aktivt delta i arbetet för att Sjuhärad/Boråsregionen skall vara ett bra område att bo, arbeta och leva i Och verksamheten når målet genom att: Med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande Direktionens uppdrag och mål Förbundet leds av en Direktion som regleras i Kommunallagen och den av medlemmarna antagna förbundsordningen. I Direktionen företräds medlemmarna och dessutom inbjuds som adjungerade samtliga partier vilka i hela förbundsområdet uppnått en viss röststyrka och som inte annars är företrädda. Direktionen fastställer organisation för förbundets verksamhet samt delegering av beslut, förvaltning och administration. Direktionen beslutar om sina berednings- och andra arbetsformer. Direktionen har två beredningar: - Beredningen för Hållbar regional utveckling Sjuhärad, BH7 - Beredningen för Välfärd och Kompetens Varje beredning biträds av tjänstemän från förbundskansliet. Två utsedda kommunchefer ska medverka i respektive beredning för att knyta beredningarnas arbete närmare den ordinarie kommunala verksamheten. 3

I Sjuhärads kommunalförbund styrs även verksamheterna Medarbetarcentrum och Navets Science Center utav Direktionen. Navet har en av Direktionen fastställd styrgrupp. Sedan 1 april 2016 har förbundet fått i uppdrag av medlemskommunerna och Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden att förvalta Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Generella uppgifter Företräda och samordna medlemskommunerna i arbetet med andra regionala myndigheter och organ exempelvis VGR och SKL samt Staten Förankra och informera våra kommuner samt föra deras krav och önskemål kring pågående utvecklingsaktiviteter såväl på lokal, regional och nationell nivå Att vara serviceorgan för beredningar och Direktionen. Arbetsformer Förbundets arbetsformer bygger på en generell strategi med politisk dialog och engagemang i Direktion och beredningar. Utgångspunkten är att den samverkan som beslutas görs bra och helhjärtat. Förbundet utser också Sjuhäradsrepresentanter i regionala beredningar samt nominerar ledamöter till styrelsen för VästKom. Förbundskansliet biträder de politiska organen, och har kontakt gentemot kommunala förvaltningar och andra myndigheter och organisationer. Utöver basorganisationen finns temporära resurs- och kompetensförstärkningar i särskilda projekt. Delregional tillväxt- och utvecklingsstrategi Utifrån Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) har en delregional strategi för tillväxt och utveckling i Boråsregionen tagits fram. Strategin beskriver vilka tillväxtområden som särskilt kommer att prioriteras under 2014 2020. Dokumentet är antaget av Direktionen för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, den 5 juni 2014. Tillväxt- och utvecklingsstrategin fungerar som ett instrument för att styra resurser mot de prioriterade insatsområdena och även att fungera som ett komplement till övriga delregionala styrdokument såsom verksamhetsplan på ett och tre års sikt, delregional kulturplan, bland många andra. Kommunalförbundets verksamhetsplan på tre års sikt Direktionen har under hösten 2015 påbörjat framtagande av verksamhetsplan på tre års sikt med tydligare fokus och fördjupning inom nedan beskrivna områden. Vilka delmoment som är aktuella under år 2017 beskrivs under respektive beredningsområde. Välfärd - det kommungemensamma arbetet med flyktingmottagande och integration ska stärkas. Kompetens arbetet med kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsgivarnas behov ska stärkas. Infrastruktur- Kommunalförbundet ska även fortsättningsvis företräda medlemskommunerna inom området. Viktigt är att tydliggöra mandatet inför respektive uppdrag utifrån ansvar att bevaka, samordna eller driva frågorna inom området Tillväxt och näringsliv Kommunalförbundet får nytt uppdrag i att samordna nätverket för näringslivsansvariga i kommunerna 4

Delägarskap Sjuhärads kommunalförbund är delägare till bolaget Gryning Vård AB ett gemensamt bolag för de offentliga sociala institutionerna hem för vård och boende. Förbundet är också delägare i Mediapoolen AB - ett bolag för den gemensamma läromedelsförsörjningen i Västra Götaland, exkl. Göteborgsregionen. Till detta finns även VästKom (ideell föreningen - ägd av de fyra kommunalförbunden) som främst används för gemensamma frågor inom hälso- och sjukvårdsfrågor, regional utveckling samt IT-frågor i kontakterna med Västra Götalandsregionen, SKL och Staten. Verksamhet 2017 Beredningen för hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) Beskrivning Boråsregionens verksamhetsområden inom hållbar utveckling innefattar följande uttalade ansvarsområden; esamhälle, infrastruktur, kultur, tillväxtprogramområdet, samhällsbyggnad, kollektivtrafikfrågor samt samordning av näringslivs- och EU-frågor. Verksamheten Business Region Borås, BRB, startas upp i samband med årsskiftet med egen finansiering om 6 kr/invånare. BH7 utgår i sitt arbete att prioritera och vägleda i utvecklingsfrågor från Boråsregionens beslutade fokusområden som är utvalda och prioriterade från strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020). De utvalda fokusområdena är verktyg för att styra mot den för Västra Götaland gemensamma visionen om Det goda livet. Beredningen består av förtroendevalda från medlemskommunerna och arbetet understöds av tjänstemän från förbundskansliet samt av två representanter från kommunchefsgruppen. Tillsammans biträder beredningen medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt utvecklingsarbete inom de uttalade ansvarsområdena. Dessutom bedrivs ett omfattande samverkans- och nätverksarbete med exempelvis Västra Götalandsregionen (VGR), Trafikverket och Länsstyrelse till stöd för kommunerna. Uppgift Kansliets uppgift inom beredningen är att verkställa de uppdrag som ges politiskt till kansliet, svara på remisser samt förse förtroendevalda med nationell, regional och lokal information och kunskap inom de utpekade ansvarsområdena. Kansliet skall närvara och stödja utvalda nätverk samt återkoppla information från dessa. Därtill skall kansliet ansvara för praktisk hantering av beredningsmöten, vilket inkluderar samordning, förslag till dagordning och framtagandet av tillförlitliga underlag för som, efter beredning i BH7, kan lyftas för beslut i Direktionen. Precisering hur arbetet styrs mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Erfarenhetsutbyte och samordning som sker mellan medlemskommunerna skall gagna invånarna i Boråsregionen. Förhållningssättet är att se till delregionens bästa och att främja samverkan mellan kommunerna. Gränsöverskridande möten och samverkan Tjänstemännens arbete inom beredningen utgår till stor del i att samordna, delta i och stödja nya och etablerade nätverk och samverkansgrupper. Ett arbete som sker på såväl delregional, regional 5

och nationell nivå. Befintliga nätverk och samverkansgrupper mellan medlemskommunerna skall bidra till att kommunernas gemensamma erfarenheter, utmaningar, resurser och synpunkter tillvaratas och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Främja innovation och nytänkande Kommunalförbundets övergripande mål är att aktivt delta i arbetet för att delregionen skall vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Som ett led i arbetet är omvärldsbevakning en viktig del. Beredningen skall bidra till att kunskap och erfarenheter från nationell, regional och lokal nivå tillvaratas för att utveckla nya idéer och samverkan inom ansvarsområden. Effektmål Beredningens arbete utgår ifrån att bidra till målet att Boråsregionen skall vara en bra plats att bo och leva i. Målen är hämtade från såväl Boråsregionens prioriteringar som strategi VG 2020 och söker effektmål såsom: Framtidsbild Boråsregionen Infrastruktur och kollektivtrafik esamhälle och ehälsa Näringsliv Gemensam regional planering för goda planeringsförutsättningar för markanvändning för ex. bostäder, service- och näringslivsverksamheter för hela Boråsregionen Väl utbyggd infrastruktur för pendling till och från arbete och studier inom delregionen samt arbeta för förstoring av arbetsmarknadsregionen främst mot Göteborg Vara väl rustade för att nyttja digital kommunikation för förbättrad service till invånare och organisationer samt effektiv intern ärendehantering Arbeta för att stärka näringslivet och minska arbetslösheten i regionen, både genom att stärka existerande företag, stimulera nyföretagande och genom att locka fler företag utifrån att flytta hit och/eller investera här. Viktiga aktiviteter/delmoment Nedan redovisas kortfattat de områden som tillsammans med urval av tillhörande aktiviteter kommer fokuseras på under år 2017 Område Kollektivtrafik Aktiviteter Remisshantering av målen via Årlig avstämning i det reviderade Trafikförsörjningsprogrammet 6

Samhällsbyggnad Infrastruktur Götalandsbanan Fortsatt arbete med strategiska frågor som är viktiga för hela delregionen. Samordning med stråksamverkan Göteborg - Borås Revidering nationell och regional infrastrukturplan kommer vara en dominerande aktivitet under året. Hantering av remisser inom området och genomföra ett flertal s.k. åtgärdsvalsstudier tillsammans med VGR och Trafikverket. Fortsatt arbete med markanvändningen kring Götalandsbanan och inspel till Trafikverket Tillväxtprogrammet Genomföra en begränsad utlysning av tillväxtmedel för enbart kultur- och miljöprojekt under första halvåret 2017. Måluppföljning och tilldelning av förstudier. Fortsatt kvalitetsarbete regionalt såväl som delregionalt för att ta fram regler, rutiner och processer vid tilldelning och bedömning av tillväxtmedel. Genomföra en utvärdering av strategiska tillväxtprojekt som bedrivits enligt avtal 2012-2015. Kultur EU-samordning esamhället Fortsätta arbetet med att genomföra och förankra Kulturplan för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2016-2019. Arrangera en temadag för Boråsregionens kulturprojekt med syftet att synliggöra resultatet av genomförda, pågående och blivande kulturprojekt i Boråsregionen samt utbyta erfarenheter för att effektivisera och utveckla kultursamverkan. Företräda och samordna medlemskommunerna i arbetet med andra regionala myndigheter och organisationer kring internationella frågor. Förankra och informera våra kommuner samt föra deras krav och önskemål kring pågående utvecklingsaktiviteter såväl på lokal, regional och nationell nivå. Att genom den gemensamma satsningen kallad E-kontoret stödja kommunerna i deras digitaliseringsarbete. Arbetet kommer att utgå från den handlingsplan som framarbetats av eledningsrådet. 7

Näringsliv Att genom Business Region Borås (BRB) bygga upp en struktur för att samordna medlemskommunernas gemensamma arbete med näringslivsfrågor exempelvis inom etablering av nya företag Beredningen för Välfärd och Kompetens Beskrivning I beredningens ansvarsområde inom välfärdsområdet ingår äldreomsorg, funktionshinder, socialpsykiatri, hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg. Inom kompetensområdet har fokus tidigare till största delen varit inriktad på arbetsmarknadsfrågor kopplat till gymnasie- och vuxenutbildningen. Under året kommer kompetensområdet att i högre omfattning även inbegripa förskole-/grundskoleverksamheten då ett antal större ESFprojekt har påbörjats respektive ska startas under våren. Kommunalförbundet är en part i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Ett omfattande kontaktoch nätverksarbete bedrivs till stöd för kommunerna. För länsgemensamma frågor samarbetar länets fyra kommunalförbund genom VästKom. Uppgift Kansliets uppgift inom beredningen är att verkställa de uppdrag som ges politiskt till kansliet samt förse förtroendevalda med nationell, regional och lokal information och kunskap inom uttalade ansvarsområden. Kansliet skall ansvara för och/eller stödja utvalda nätverk samt återkoppla till och från dessa. Därtill ansvara för praktisk hantering av beredningsmöten, vilket inkluderar samordning, förslag till dagordning och framtagandet av tillförlitliga underlag, som kan lyftas för beslut i Direktionen. Precisering hur arbetet styrs mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Kunskaps- erfarenhetsutbyte och samordning inom medlemskommunerna skall vara till gagn för invånarna inom kommunalförbundets ansvarsområde. Den sociala dimensionen är av vikt i planeringen av samhällsinsatser och samhällsplanering och kan stödjas genom att identifiera sociala indikatorer som är särskilt betydelsefulla för hållbar utveckling och tillväxt. Samtliga insatser som sker i delregional samverkan kring kompetensförsörjningen har ett tydligt framtidsfokus. Inom ramen för de ESF-projekt som har startat och ska iscensättas blir det tydligt för fler aktörer inom utbildningssektorn, att även de yngre kommuninvånarna ska ges de bästa förutsättningar för att bli medvetna om och intresserade av den arbetsmarknad som erbjuds. Collegesamverkan och tvärprofessionella samarbeten ska tillse att kommuninvånarna vill utgöra en framtida arbetskraftsresurs i delregionen. 8

Gränsöverskridande möten och samverkan Möten i nätverk och samverkansgrupper med andra vårdgivare medverkar till att medlemskommunernas gemensamma erfarenheter, problem, resurser och synpunkter tas tillvara och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Analysarbete utifrån resultat i öppna jämförelser inom olika verksamhetsområden skall kunna leda till gemensamma delregionala satsningar. Liksom utbildnings- och kompetensinsatser måste ses ur ett långsiktigt perspektiv har det blivit allt tydligare att utbildningsanordnarna även måste arbeta tvärprofessionellt med omgivande aktörer i både Boråsregionen och hela Västra Götaland. Förbundskansliet ska bidra till att initiera, samordna och stötta samverkansaktörerna i detta arbete. Främja innovation och nytänkande Kommunalförbundets medverkan bidrar till att kunskap och erfarenheter från nationell, regional och lokal nivå tas till vara för att utveckla kvalitet och samverkan inom beredningens samtliga områden. Under året kommer de insatser som ska drivas med ESF-medel att borga för nya idéer och innovativa lösningar för att tillse att våra unga och vuxna ges de bästa förutsättningar att leva och verka i Sjuhärad. För att utveckla och utöka innovation, forskning och nytänkande ska samarbetet inom FoU Sjuhärad Välfärd utvecklas. Effektmål Beredningens arbete utgår ifrån att bidra till målet att Boråsregionen skall vara en bra plats att bo och leva i. Målen är hämtade från såväl Boråsregionens prioriteringar som strategi VG 2020 och söker effektmål såsom: Kompetensförsörjning Skolavhoppen ska minska Öppna jämförelser Sociala dimensionen för hållbar utveckling och tillväxt Utbildningsutbudet ska öka utifrån den kompetens som efterfrågas så att denna matchning leder till ökad tillväxt. Antalet unga som väljer att avsluta sina gymnasiestudier i förtid ska minska. Ska leda till utveckling, förbättrad effektivitet och kvalitet. Genom att räkna med den sociala dimensionen i planering av samhällsinsatser kan resurser frigöras i form av uteblivna kostnader. 9

Viktiga aktiviteter/delmoment Nedan redovisas kortfattat de områden som tillsammans med urval av tillhörande aktiviteter som kommer fokuseras på under år 2016 Område Hälso- och sjukvård Närvårdssamverkan Barn och unga Flyktingmottagning och integration Välfärd övergripande Aktiviteter Medverka vid implementering av det Hälso- och sjukvårdsavtal med underavtal, som börjar gälla 2017-04-01, som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Fortsatt medverkan i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Medverkan vid implementering av Nationell handlingsplan stärkt skydd för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården. Medverkan vid framtagande av nytt inriktningsdokument för Ungdomsmottagningar i Västra Götaland Ett advisory board för samverkan mellan berörda myndigheter ska inrättas. Delta i utveckling av FoU Sjuhärad Välfärd Stödja kommunerna i arbetet med det nya avtalet gällande Utväg. Medverkan vid implementering av nya Nationella riktlinjer och utbildningsinsatser inom missbruksområdet och demensområdet. Fortsatt arbete inom psykisk hälsa, barn- och unga-, funktionshinderoch äldreområdet med kvarvarande stimulansmedel. Kompetensutveckling och metodstöd Personalförsörjning Stöd kring ny lagstiftning Erbjuda kompetensutveckling och metodstöd inom det sociala området Erbjuda ett sammanhållande stöd för kommunerna i arbetet med att rekrytera och behålla personal inom välfärdsområdet. Stödja kommunerna i förberedelsearbetet kring Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:12) och Effektiv vård (SOU 2016:2) ESF-projektet En skola för alla i samverkan med Fyrbodal och Skaraborg Genom ESF-projektet En skola för alla ska de unga som valt att lämna gymnasiet med oavslutade studier ges möjligheter till fler insatser för att dels bidra till ett ökat psykiskt välmående dels motivera dem till fortsatta studier eller arbete. 10

ESF-projektet Vägledning för livet ESF-projektet Collegesamverkan Västra Götaland ESF-projektet InVäst Kompetensplattformsarbetet Vård- och omsorgscollege Sjuhärad Vuxenutbildning i samverkan (BRVux) Projektet, som bedrivs i samverkan med Skaraborg och Fyrbodal, ska öka intresset för yrkesutbildningar hos ungdomar och unga vuxna. Därtill ska företrädesvis grundskolorna i Sjuhärad arbeta för att vägledningsverksamhet blir hela skolans ansvar. Collaprojektet ska stärka branscherna teknik, vård och omsorg samt gröna näringar genom att bidra till ökad rekrytering och höjd kvalitet på collegeutbildningarna. Projektet bedrivs i samverkan med Skaraborg och Fyrbodal. Projektarbetet ska bedrivas i kommunerna Mark, Herrljunga och Vårgårda i samverkan med GR, Skaraborg och region Halland. Insatserna ska stärka kvaliteten inom Sfiverksamheter så att dessa når ökad kompetens i sitt arbete att ta emot nyanlända. Uppdraget för processledaren ska vara formulerat för att tillse att det skapas ansvarsbärande strukturer för matchnings- och kompetensförsörjningsbehovet. Processarbetet som ska leda till lokal certifiering under året, ska skapa ökat intresse för tvärprofessionell samverkan i syfte att få fler unga och vuxna intresserade av att utbilda sig, söka arbete och trivas med sitt arbete inom vård- och omsorgssektorn. I samverkan kommer kommunerna genom BRVux att söka de riktade statsbidrag som erbjuds för de yrkesinriktade skolformerna. Inom ramen för Borås Yrkeshögskola möjliggörs samverkan mellan utbildningsanordnare i delregionerna Fyrbodal och Skaraborg. 11

Medarbetarcentrum Kraft till förändring Beskrivning Medarbetarcentrum är en neutral resurs, som har verkat i tio år med att stödja och utveckla medarbetare, chefer och organisationer i medlemskommunerna. Syftet är och har varit sedan starten att arbeta hälsofrämjande, förhindra inlåsning och aktivt verka för en lönsam rörlighet. Utveckling i arbetssätt, modeller och strategier skall ske fortlöpande. Ytterligare behov har vuxit fram, vilket har gjort att en viktig del i arbetet nu är, att jobba med chef- och grupputveckling. Syftet är att stärka medarbetare, chef och grupper för att öka hälsa, trivsel och prestation och att vara en attraktiv arbetsplats/arbetsgivare. Uppgift Medarbetares och chefers individuella utveckling, möjlighet till frivillig personalrörlighet internt eller externt samt frågor som rör kompetens och utveckling. Uppgiften är också att stödja förändringsarbete i arbetsgrupper för ökad hälsa, trivsel och prestation. Det unika samarbetet bidrar till ökad hälsa, god arbetsgivarepolitik och attraktiva arbetsplatser vilket skapar goodwill och mervärde. En väl fungerande verksamhetsuppföljning inom alla områden ska garantera kvalitet av det som levereras. Precisering hur arbetet styrs mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Kärnverksamheten inom Medarbetarcentrum är alltid prioriterad; jobbmatchning och reflekterande samtal. Tilläggstjänster är livs- & karriärplanering, coachande samtal, grupputvecklingsuppdrag, ledarskapsprogram och omställningsprogram. För att stärka samverkan inom Boråsregionen och Medarbetarcentrum ytterligare är målet att vårda befintliga medlemmar och rekrytera fler medlemmar. På grund av förändring och omställning ses organisation och arbetssätt över för att finna en effektiv struktur. Gränsöverskridande möten och samverkan Styrgruppen för Medarbetarcentrum består av medlemskommunernas personalchefer och politisk knytning är presidiet i Sjuhärads kommunalförbund. Vi har en facklig referensgrupp för information och dialog. Regelbunden dialog med kommunernas personalenheter kring utbud och efterfrågan. Omvärldsbevakning genom deltagande i flera nätverk ex. Riksringen - intressenätverk för arbetsgivarringar runt om i Sverige. Främja innovation och nytänkande Utveckling av verksamheten utifrån strategisk dialog med medlemskommunerna och andra aktörer. Ledarskapsprogram finns som ett alternativ eller som ett komplement till andra chefsutbildningar. En utbildning som bygger på forskning och som i vissa delar är unik. Den bygger på Reflektion, feedback, individuellt coachning mot ställda mål i upprättad handlingsplan. 12

Effektmål Genom Dialogträffar med kommunernas personalenheter rikta insatser mot behov, utveckling och utbud. Marknadsföra Medarbetarcentrums verksamhet för ett ökat användande av verksamheten i medlemskommunerna men också marknadsföring i icke medlemskommuner. Utveckla och genomföra Ledarskapsprogrammet (hälsosamt och effektivt ledarskap) för att stärka och utveckla chefernas ledarskap. Stärka arbetsgrupper för ökad hälsa, trivsel och prestation i de gruppuppdrag vi har och i de grupper där chefer går Ledarskapsutbildningen, och som väljer att också jobba med sin grupp. Vara ett stöd och verktyg för arbetsgivarna i arbetet med Organisatorisk och social arbetsmiljö för att bidra till ökad hälsa hos medarbetarna i medlemskommunerna. Viktiga aktiviteter Strategisk inriktning Medarbetarcentrum är tillgängliga alla arbetsdagar året runt. Marknadsföra hur Medarbetarcentrums tjänster kan användas på ett lönsamt sätt. Verka för ökad samverkan med medlemskommunerna men också verka för att rekrytera ytterligare medlemmar. Utveckla och driva Ledarskapsutbildningen. Tillföra kunskap och erfarenhetsutbyte genom omvärldsbevakning och nätverk. Kontinuerligt både på individ- och gruppnivå inhämta feedback för att utveckla våra tjänster. Tidplan för aktiviteter Marknadsföring av verksamheten kontinuerligt. Genomföra nytt vidareutvecklat ledarskapsprogram med introduktion under våren. Kontinuerlig Dialog med Personalansvariga och HR-personal under året. Kontinuerlig uppföljning genom kontakt och enkäter. Regelbundna möten i Styrgrupp. Hur mäta för att visa på lyckat resultat Följa upp aktiviteter och redovisa statistik både på individ- och gruppnivå. 13

NAVET science center Övergripande uppdrag Navet skall vara med och utveckla Sjuhäradsbygden till en attraktiv och konkurrenskraftig region med hög utbildningsnivå samt en befolkning med stort intresse för teknik, naturvetenskap och matematik. Navets vision: Alla vill veta mer, alla vill vara med och utveckla vårt samhälle Navets kärnvärde är Lusten till lärande Verksamhetsidé Navets främsta verktyg är mötet och i kombination med interaktiva utställningar och entreprenöriellt lärande skall Navet ge kunskaper och skapa intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Hållbar utveckling, alla tre perspektiven, är grunden i all Navets verksamhet. Verksamhet 2016-18 övergripande Under 2013-14 stärkte Navet sin roll som mötesplats inom teknik, naturvetenskap, matematik och hållbar utveckling, såväl lokalt, regionalt som nationellt. Nya utvecklande arbetssätt där de entreprenöriella kompetenserna är viktiga, konkretiserades. Navets verksamhet startade med fokus på skolan och så ska det även vara i framtiden men Navet har med ökat antal besökande på helger och lov stora möjligheter att utveckla kommunikationen med allmänheten. Det arbetet intensifieras under 2017. HELA-Holistiskt entreprenöriellt lärande för alla är en stor satsning 2015 t o m juni 2017 och fokuserar på kompetensutveckling av 500 lärare på 23 skolor i Borås, Ulricehamn och Marks kommun. 2017 blir ett viktigt år för spridning av erfarenheterna. Navets internationella kontakter fortsätter utvecklas under året genom fortsatt arbete med EU-projektet 3 D skrivare i undervisningen som vi erhållit medel till att fördjupa Ett aktivt deltagande i internationella konferenser som ECSITE i Portugal, Science on stage i Berlin, Världskonferensen i Tokyo framtagning av distansutbildning till Palu i Indonesien Navet vill utveckla arbetet med nyanlända och erbjuda kommunerna längre utbildningar för den målgruppen. Extern finansiering krävs. Navet huset Under 2015 skapades en ny avdelning, en plattfom, TESSET. Det är en plats där många ges möjlighet till skapande med olika material och tekniker. Under 2017 möter vi många olika grupper och åldrar från såväl skola som allmänhet som får möjlighet att fördjupa sig i programmering. En ny organsiaion för Helg och lovverksamhet med ett större programutbud skapas hösten 2016 och 2017 blir ett rekordår vad gäller besökare på helger och lov. En plan för förnyelse av astronomiavdelningen tas fram under 2016 och om finasierineg är klar startar ombyggnation 2017. 14

Matematikpalatset ska förnyas och utvecklas och förberedelserna startar läsåret 2016/17 och det nya Matematikplatset öppnar 2018. Matematikpalatset ska bli en nationell samlingsplats. Navet kompetensutveckling De senaste fyra åren har Navet arbetat med många kommuner kring entreprenöriellt lärande. Arbetet fortsätter med att sprida de nya arbetssätten och att tydliggöra de entreprenörielle lärandet i alla Navets teman. Under 2017 utbildas pedagoger i Härryda kommun. Navet tar fram en distansutbildning för pedagoger i Indonesien under 2016-17. Utbildningen tar sin utgångspunkt i Navets långa erfarenhet av att arbeta med Hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande. En amerikansk utbildning som en av Navets pedagoger går februari 2017 kopplas till insatsen. Navet söker medel för att titta på möjligheterna att vara med och starta en kommunal skola där erfarenheterna från STEPS, Strategiskt Entreprenöriskap i Skolan och HELA, Holistiskt engagerande lärande för alla omsätts. Navet- kompetensutveckling av den egna personalen Kunskaper kring digitaliseringen av skolan och utveckling av TESSET sker under 2017 HELA- projektet utbildar pedagogiska personalen våren 2017 Utbildning för Navetpedagoger i Virtual Reality verktyg sker januari-februari 2017 En veckas utbildning för en Navetpedagog i Hållbar utveckling i Minnesota Navet - pedagogiskt material En helsida i BT var 14e dag med fysik, kemi, biologi och matematik för alla Hållbar utveckling och Grön Flagg utbildningar fortsätter Lärarhandledning till Tunda&Triton tas fram och prenumerationer säljs. Boken Tunda Triton översätts till engelska och presenteras på en europeisk konferens. Resultatmål 2017 Minst 30 000 elever på teman Minst 25 000 besökare på helger och lov Minst 2 000 elever på teman i Matematikpalatset Minst 1 000 lärarutbildningsdagar inom naturvetenskap och teknik Minst 500 lärare på utbildning i matematik Minst motsvarande 300 lärarutbildningsdagar för personal i förskolan för att implementera den reviderade Läroplanen genomförs. Minst 10 arrangemang, event för grupper utanför skolsystemet genomförs. Navet bidrar till att minst tio nya skolor/förskolor erövrar utmärkelsen Grön Flagg Navet kommer att delta i minst fem nationella och internationella forum 15

Bilaga 1 - Basverksamhet och tillväxtmedel 2017 Rörelsens Intäkter/Inkomster 1. Intäkter Summa 1 20 181 397 3210 Avgift från förbundsmedlemmar basverksamhet 9 642 428 3210 Avgift från förbundsmedelmmar Tillväxtmedel 8 093 417 Fördelningsnyckel Medarbetarcentrum 406 188 Fördelningsnyckel Närvårdssamverkan 326 424 Fördelningsnyckel projekt 1 478 940 Såld tjänst Navet 84 000 Stråksamverkan 150 000 Summa Inkomster/intäkter (1) 20 181 397 5011 Lokalhyra 852 000 5014 Parkeringsplats hyreskostnad 10 080 5020 Elektricitet 20 000 5061 Städkostnader 72 500 5191 Fastighetsskatt 6 700 5210 Hyra maskiner andra tekn. Anlägg 30 000 5410 Inredning/Förbrukningsinv. 10 000 5420 Programvara 60 000 5430 Personaldatorer mm 20 000 5440 Telefoner 10 000 5460 Förbrukningsmaterial 20 000 5612 Personalbilar försäkr. Skatt 15 000 5613 Personalbilar reparationer 5 000 5615 Personalbilar, leasing 90 000 5616 Trängselskatt 2 000 5619 Personalbilar, övrigt 22 000 5800 Resor m buss, tåg, flyg 30 000 5830 Hotellkostnader 30 000 5890 Övr resekostnader 2 000 5900 Reklam o annan information 10 000 5930 Reklam/trycksaker 10 000 6071 Uppvaktning, minnesgåvor t övr. 2 000 6075 Förtäring 40 000 6077 Konferenskostnader egna projekt 75 000 6110 Kontorsmaterial 10 000 6150 Tryckning och bindning 2 000 6212 Telekommunikation 15 000 6230 Datakommunikation 60 000 6250 Porto 5 000 6310 Företagsförsäkringar 10 000 6370 Kostnader bevakning larm 7 000 6530 Redovisningstjänster 40 000 6560 Avgift Västkom 434 000 6570 Bankkostnader 2 000 6590 Tjänsteköp (inkl konsulter) 275 000 6970 Böcker och tidningar 10 000 6990 Övriga avgifter 5 000 7020 Löner t tjänstemän (AB-avtal) 6 150 117 16

7321 Resetillägg beskattad del 5 000 7322 Traktamenten obeskattad del 10 000 7331 Bilersättning beskattad del 20 000 7332 Bilersättning obesk del 25 000 7390 Egna utlägg 10 000 7510 Arbetsgivaravgifter 1 767 000 7610 Kurs- och konferensavg 40 000 7611 Utbildning personal 50 000 7621 Frisk- & företagshälsovård 50 000 7690 Rekryteringskostnader 10 000 7699 Uppvaktn. Minnesgåvor t personal 2 000 Summa (konton) 10 458 397 7460 Pensionskostnader 1 160 000 2903 Pensionsskuld ind. valet 500 000 7571 Personalförsäkringar fora 3 000 7572 Personalförsäkringar kfa 25 000 7575 Personalförsäkringar övriga 35 000 XXXX Bidrag till projekt, tillväxt, miljö, kultur 8 000 000 Summa 9 723 000 Summa 20 181 397 17

Bilaga 2 - Medarbetarcentrum 2017 Intäkter Kommunal finansiering 2 253 590 Kursverksamhet 200 000 Ersättning för utförda tjänster 346 410 Summa: 2 800 000 Kostnader Personalkostnader 2 095 420 Hyra, städ, förtäring, datakommunikation, Kontorsarbete m m(s k fördelningsnyckel 406 182 Personaldatorer 0 Mobilkostnader 7 500 Bilersättning (obeskattad & beskattad) 30 000 Reklamtrycksaker 5 000 Förtäring 8 000 Friskvårdsbidrag 4 500 Kompetensutveckling 50 000 Resor, hotell m m 10 000 Tjänsteköp (inkl konsulter ex Tobias) 72 000 Personalförsäkring, löneskatt 7 740 Pensionskostnader 94 000 Övrigt 9 658 Summa: 2 800 000 18

Bilaga 3 - NAVET 2017 INTÄKTER Driftsbidrag kommuner 7 126 389 VGR (verksamhetsstöd) 2 200 000 Permanent verksamhetsstöd Skolverket 2 500 000 Högskolan Borås 500 000 Biologiska - Naturskolan 375 000 Entre och butik 1 500 000 Projekt o tjänster Konferenser 200 000 Kompetensutveckling utbildingssektorn 500 000 Kompetensutveckling övriga - 3260 100 000 Fsg läromedel 216 000 Vandring, interakt spel, Berta pren 1 000 000 Projekt 500 000 Övriga poster 400 000 Eu-projekt 100 000 Summa projekt o tjänster S:a intäkter 17 217 389 KOSTNADER Löner -7 450 000 Semesterlöneskuld -50 000 AGA (arb giv avg) 30% -2 235 000 Pensionskostn. 4,5% generell -334 909 Löneskatt 24,26% -109 700 Pensionskostnad -300 000 Löneskatt 24,26% -72 780 Kpa + Fora (1,64+0,37%) -35 000 Kompetensutveckling -100 000 Friskvård -100 000 Arbetskläder -20 000 Resor -100 000 Projekt Material -200 000 Föreläsare/konsulter Underhåll (drift verksamhet) -100 000 Transporter/bilen -50 000 Lokalkostnader Hyra -3 450 000 El, städ, larm, förs -700 000 Material -200 000 Inköpta tjänster -130 000 19

Värdskap omkostnader -100 000 Data/Tele inkl datatjänster -250 000 Infobanken -50 000 Butiken -100 000 Marknadsföring -300 000 Hyra UBN (Nat.skolan) -50 000 Avskrivningar/ränta projekt 2013-280 000 Reserv -250 000 S:a kostnader -17 217 389 20

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 3/2017 Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda Dnr 2017/113 Sammanfattning Med anledning av de reviderade riktlinjerna för kommunstyrelsen fick val- och arvodesberedningen ett uppdrag av kommunfullmäktige den 26 januari 2017 att bereda en revidering av dokumentet Ersättningar och arvoden för kommunens förtroendevalda- m.fl. till ordinarie möten i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i mars. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-02-08 från kanslichef 2 Val- och arvodesberedningen 2017-02-21, 21, förslag till revidering av ersättning och arvoden för förtroendevalda 3 Revidering Bilaga till Ersättning och arvoden för förtroendevalda Val- och arvodesberedningens förslag till kommunfullmäktiges beslut Förslag till revidering av bilaga heltids-, deltids- och begränsade månadsarvoden i dokumentet Ersättningar och arvoden för kommunens förtroendevalda m.fl. fastställs. Ordförandes förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Anta revidering av bilagan heltids-, deltids- och begränsade månadsarvoden i dokumentet Ersättningar och arvoden för kommunens förtroendevalda m.fl.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-03-01 Tjänsteskrivelse Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda Diarienummer 2017/113, löpnummer 625/2017 Sammanfattning Med anledning av de reviderade riktlinjerna för kommunstyrelsen fick val- och arvodesberedningen ett uppdrag av kommunfullmäktige den 26 januari 2017 att bereda en revidering av dokumentet Ersättningar och arvoden för kommunens förtroendevalda- m.fl. till ordinarie möten i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i mars. Ärendet Beslutsunderlag 1 Val- och arvodesberedningen 2017-02-21, 21, förslag till revidering av ersättning och arvoden för förtoendevalda 2 Revidering Bilaga till Ersättning och arvoden för förtroendevalda Beslut lämnas till löneassistent kansli (2) Pehr Johansson Kanslichef Petra Grönhaug Kommunsekreterare

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Befolkningsprognos 2016-2025 konsekvenser för kommunens planering Dnr 2017/65 Sammanfattning Årligen tar förvaltningen fram en befolkningsprognos som sträcker sig 10 år framåt i tiden. Underlaget används för planering av kommunens olika verksamheter. Under hösten 2016 har förvaltningsledningen sammanställt en särskild analys kopplat till denna befolkningsprognos. Analysen beskriver vilka behov kommunen kommer behöva möta i form av personal, kompetens, lokaler etc. i förhållande till befolkningsprognosen. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-25 från kommunchef 2 Rapport befolkningsprognos Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Redovisningen läggs till handlingarna. Förvaltningen får i uppdrag att i sitt fortsatta planeringsarbete utgå från målprognosen och återkomma till budgetutskottet med preciserat underlag i det fortsatta arbetet med planering och konsekvensbeskrivning i budgetarbetet. Förvaltningen får även i uppdrag att utveckla arbetet med löpande och strukturerad omvärldsbevakning för att bättre kunna förutse framtida behov gällande verksamhets- och lokalbehov.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - Befolkningsprognos 2016-2025 konsekvenser för kommunens planering Diarienummer 2017/65, löpnummer 371/2017 2017-01-25 Sammanfattning Årligen tar förvaltningen fram en befolkningsprognos som sträcker sig 10 år framåt i tiden. Underlaget används för planering av kommunens olika verksamheter. Under hösten 2016 har förvaltningsledningen sammanställt en särskild analys kopplat till denna befolkningsprognos. Analysen beskriver vilka behov kommunen kommer behöva möta i form av personal, kompetens, lokaler etc. i förhållande till befolkningsprognosen. Förvaltningens förslag till beslut Redovisningen läggs till handlingarna. Förvaltningen får i uppdrag att utveckla arbetet med löpande och strukturerad omvärldsbevakning för att bättre kunna förutse framtida behov gällande verksamhets- och lokalbehov. Ärendet Årligen tar förvaltningen fram en befolkningsprognos som sträcker sig tio år framåt i tiden. Underlaget används för planering av kommunens olika verksamheter. Under hösten 2016 har förvaltningsledningen sammanställt en särskild analys kopplat till denna befolkningsprognos. Analysen beskriver vilka behov kommunen kommer behöva möta i form av personal, kompetens, lokaler etc. i förhållande till befolkningsprognosen. Analysen innehåller även en målprognos, som är ett alternativt framräknat scenario där tillväxttakten dubblerats. Analysen baseras dock på raka framskrivningar. Det har i arbetet inte tagits hänsyn till omvärldsförhållanden som arbetsmarknadsskiftningar, teknikutveckling, digitalisering eller andra faktorer. Det finns därför skäl att stärka förmågan att, i den mån det är möjligt, göra ett analysarbete där omvärldsfaktorer får en större inverkan. Ett sådant arbete kan också beskriva olika vägval kommunen kan göra för att möta samhällsutvecklingen samt vilka effekter sådana val kan få. Beslutsunderlag 1 Rapport befolkningsprognos Beslut lämnas till Håkan Sandahl Kommunchef Pehr Johansson Kanslichef

2017/65, 371/2017 2(2)

Rapport befolkningsprognos 2016-2025: KONSEKVENSER FÖR KOMMUNENS PLANERING 2017-02-09

Inledning Varje år tar förvaltningen fram en befolkningsprognos som sträcker sig tio år framåt i tiden. Detta sker med tillgång till statistikdatabas från SCB. Befolkningsprognosen finns publicerad på kommunens webbplats; https://www.ulricehamn.se/omkommunen/samhalle-och-befolkning/kommunfakta/ Underlaget används sedan av verksamheten löpande utefter de behov man har. Ökad befolkning kan betyda ökat behov av personalresurser, men en rak framskrivning tar inte hänsyn till exempelvis teknikutveckling, ambitionsnivåer, andra aktörer eller förändrade arbetssätt. Här finns ett behov av fördjupande analys. Siffermaterialet Grundprognos 2016-2025 och en därefter dubblerad prognos målprognosen är utgångspunkterna för de behovsframskrivningar som görs i denna rapport. Dessa är raka framskrivningar som bygger på att allt är som det är nu allt annat lika. I text har sedan siffrorna kommenterats. Brukargrupper Urvalet är baserat på de största brukarvolymerna i sektor välfärd respektive sektor lärande. Sektorerna arbetar med vedertagna metoder för att göra framräkningar i sina verksamheter. Brukargrupperna som valts ut är: Förskola Fritidsverksamhet Grundskola Gymnasium (ungdom) Hemtjänst Vård- och omsorgsboende 2

Befolkning huvudprognos i valda grupper Gruppen 6-12 år motsvarar målgrupp för fritidsverksamhet. Åldersintervall/ brukargrupper (31/12) 2016* 2025 Totalt 23 640 25 240 1-5 1280 1395 6-12 1895 2050 6-15 2730 2950 16-18 805 885 65-79 4040 4390 80-89 1195 1600 90-320 330 *Enligt prognos från 2016-06-21, ej enligt faktiskt utfall 3

Antal i behov av service huvudprognos Åldersintervall/ brukargrupper (31/12) 2016* 2025 Förskola 1105 +100 Fritidshem 1022 +117 Grundskola 2429 +220 Gymnasium 990 +80 Hemtjänst 617 +118 Vård- och omsorgsboende 260 +35 *Enligt prognos från 2016-06-21, ej enligt faktiskt utfall Sektor välfärd Det är framförallt i gruppen yngre-äldre som befolkningen ökar. I åldersgrupperna 75-79 och 80-84 sker ökningen med 432 respektive 320 personer. I gruppen 85-89 prognostiseras en ökning med 74 personer fram till 2025 och från 90-w endast ett fåtal personer. Det är först efter 80 år som man börjar konsumera äldreomsorg och den kommande äldre generationen har generellt bättre hälsa än tidigare generationer. Man är också mer resursstark och ställer andra krav på den kommunala servicen. Man lever längre med sina sjukdomar vilket kan påverka behovet av vård och omsorg samt service. 4

Trenden har under de senare åren varit, i Sverige och i Ulricehamn, att färre bor på vård och omsorgsboende och fler bor hemma med hemtjänst. Man bor också kortare tid på vård och omsorgsboende. Behovet av vård och omsorgsboende påverkas av många saker - utvecklingen av hemtjänst och hemsjukvård, stöd till anhöriga, teknikutveckling (välfärdsteknik) och möjligheten till tillgängliga bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet. En rak framskrivning visar att det finns behov av att öka antalet platser 2019-2020. Denna ökning kan hanteras med nybyggnation av Ekero, där en utökning av platser föreslås från dagen 37 platser till 45. Från 2020 till 2025 ses dock behovet öka ytterligare, främst i centralorten. Ökningen motsvarar ca 30 platser. Hälso- och sjukvården utvecklas mot att den avancerade sjukvården allt mer sker i hemmet vilket ställer krav på kompetens och ett nära samarbete med läkarna. Vårdtiderna i slutenvården kortas och man återvänder till sin bostad snabbare för att få sin vård där. Användandet av mer avancerad teknik i vården ställer nya krav på hemsjukvården. Inom sektor välfärds övriga verksamhetsområden FN, arbetsmarknad, missbruksvård mm är det andra faktorer som spelar in vilket gör att dessa gruppers behov är svåra att planera utifrån demografin. För gruppbostäder finns en planering som beräknas hålla framåt men där utbyggnadstakten kan behöva förändras, snabbas på eller bromsas in, beroende på utvecklingen i målgruppen. När man väljer att flytta hemifrån är ett exempel. Sektor lärande Behovet av platser i förskola respektive fritidshem utgår från 2015 års statistik från Skolverket. 82% av barnen behöver förskola, behov av fritidshem fördelas i åldrar 6-9 år 79,1 % och 10-12 år 17,8%. En faktor som kan påverka är exempelvis att en ökad förvärvsfrekvens kan öka andelen barn som behöver plats. För skolformerna grundskola och gymnasium förutsätts att 100 % av eleverna skall ha plats. Siffrorna i tabellen anger totala behovet oavsett om det tillgodoses i kommunal regi eller i fristående verksamhet. Kommunens lokalförsörjningsplan tillgodoser behovet av förskoleplatser genom utbyggnad av Tre rosor med två avdelningar samt nybyggnation av två förskolor om vardera sex avdelningar. Varje avdelning tar emot upp mot 17 barn beroende på barnens åldrar. Planerad utbyggnad kan inte bli verklighet förrän tidigast hösten 2018 och därför behövs en tillfällig förskolemodul snarast tillkomma och fungera fram till ny förskola finns i drift i centrala Ulricehamn. När det gäller skolor behöver en utredning göras om framtida skolstruktur som dels innehåller grundsärskolans behov samt hur kommunen tillgodoser skolbehovet i centrala Ulricehamn. Lokalförsörjningsplanen innehåller en om/till- och nybyggnad av skolor, men detta behöver förtydligas ytterligare. En ökad befolkning innebär också att behovet inom grundsärskolan samt vuxenutbildningen ökar. Detta är svårbedömt och behovet finns därför inte med i siffertabellen ovan. 5

Lokalförsörjning huvudprognos Projekt Sektor/verksamhet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Kommentar Tillbyggnad Hökerums skola Lärande 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Ombyggnad till fritids Bogesundsskolan Lärande 2 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Boende funktionsnedsättning, Villagatan Välfärd 5 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Ny-/tillbyggnad av förskola Hössna Lärande 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Psykiatriboende Svalan Välfärd Hyra 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad Ryttershov hus C-D, E-F Välfärd 6 000 2 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Tillbyggnad av sophus Ryttershov Välfärd 1 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nytt centralarkiv Kansli 2 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tre Rosor, utbyggnad förskola och kök Lärande 2 000 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Nytt garage Räddningstjänsten Hökerum Fastighet 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad musikskolan till klassrum Lärande 0 4 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad för musikskola Lärande 5 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad Sim- och sporthall Service 0 12 500 12 500 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnation gruppbostäder Välfärd 0 0 0 6 000 6 000 6 000 6 000 0 0 0 Nytt VO-boende för äldre i Gällstad Välfärd 0 1 000 30 000 44 000 0 0 0 0 0 0 Tillbyggnad förskola Hökerum Lärande 0 5 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Om-/Tillbyggnad av Stenbocksskolan/Ny högstadieskola Lärande 500 0 0 0 0 150 000 149 500 0 0 0 Förstudie 2017 Ny förskola i centralorten Lärande 0 0 17 500 17 500 0 0 0 0 0 0 Nytt stadsbibliotek Service 0 0 0 1 000 34 000 35 000 0 0 0 0 Avveckling Gula Villan Bogesund Fastighet 0 Försäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 Avveckling Ekero Fastighet 0 0 0 0 Försäljning 0 0 0 0 0 Avveckling Nämndhuset Fastighet 0 0 0 0 0 0 Försäljning 0 0 0 Ombyggnad Ätradalsskolan Lärande 0 0 0 0 0 0 0 7 500 7 500 0 Tillbyggnad Ulricaskolan, inkl Idrott och Grundsärskola Lärande 200 0 30 000 30 000 0 0 0 0 0 0 Förstudie 2017, Grundsärskola Ny gruppbostad Välfärd 0 0 0 Hyra 0 0 0 0 0 0 Ny gruppbostad Välfärd 0 0 0 0 0 0 15 000 0 0 0 Utökning förvaltningslokaler Samtliga 0 0 0 0 0 0 0 15 000 0 0 Ny förskola Blidsberg Lärande 0 0 0 0 25 000 0 0 0 0 0 Ny förskola Gällstad Lärande 0 0 0 0 0 25 000 0 0 0 0 Ny förskola i centralorten Lärande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 35 000 Summa planerade projekt 44 700 34 500 90 000 98 500 65 000 216 000 170 500 22 500 7 500 35 000 784 200 Varav ombudgeteringar från 2016 17 500 Lokalförsörjningsplan Ulricehamn 2017-2026 I den tidigare framtagna lokalförsörjningsplanen tillgodoses behovet av den kapacitetsökning som huvudprognosen visar på gällande förskola och skola. Dock konstateras att kapacitetsökningen gällande förskolor behöver ske än tidigare än vad som anges i lokalförsörjningsplanen: ny förskola i centralorten tidigareläggs, klar 2018/2019 tillbyggnad Tre rosor, klart 2018/2019 kapacitetsökning i grundskolan med 300 platser Något som tillkommer är behovet av fler platser i vård- och omsorgsboende. Ca 35 platser behöver enligt huvudprognosen tillskapas. 6

Personalbehov huvudprognos SKL nov statistik 2025 Ökning Förskolelärare (N10025) 179 199 11 % Grundskollärare (N15021) 198 218 10 % Fritidspedagoger (N13011) 39 45 15 % Gymnasielärare (N17018) 68 78 15 % Undersköterskor (N20031) 375 424 13 % Rekryteringsbehov hur räknar SKL? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vissa grundantaganden i sina övergripande prognoser. Dessa används bland annat i arbetet med Sveriges Viktigaste Jobb, SKLs satsning på att öka attraktiviteten för offentliga yrken. SKL använder SCB befolkningsprognos samt eget framtagen personalstatistik. SKL gör antagandet att antalet anställda ökar 0,5 %/år utöver de behov som kommer av en förändrad demografi. SKL tar inte hänsyn till hur företeelser som effektiviseringar/ny teknik påverkar personalbehovet. Rekryteringsbehov årligen Personalgrupp Pensionsavgångar i snitt t o m 2025 Antal medarb./år Bedömd personalomsättning ca 10 % Förskolelärare (N10025) 3 18-20 Grundskollärare (N15021) 4 20-22 Fritidspedagoger (N13011) 1 4-5 Gymnasielärare (N17018) 2 7-8 Undersköterskor (N20031) 13 38-40 7

Hur kan rekryteringsbehovet påverkas? När verksamheterna får ökade behov av personal kan detta lösas på flera sätt utifrån ett HRperspektiv. Verksamheterna kan hantera behoven på olika sätt genom olika strategier i syfte att minska behovet eller hitta exempelvis vis synergieffekter. Heltid som norm Att fler arbetar mer minskar behovet av visstidsanställda och timavlönade. Utnyttja teknik och digital kompetens Teknik och digital kompetens gör att man kan använda exempelvis vis digitala läromedel, e-learning eller att utgå från kundens behov av IT-lösningar. Fler år i yrkeslivet Att stanna längre i arbetslivet är en viktig del som kan främjas med exempelvis god arbetsmiljö och attityder på arbetsplatserna. Nya/förändrade yrkesroller Förändrade yrkesroller eller nya yrkesroller som exempelvis lärarassistent, socialadministratör eller andra karriärvägar/skiktade kompetenser gör att man kan hantera behoven annorlunda. Förändrad syn på krav i yrken Kraven utgår från verksamhetens behov i första hand och genom att ha tillräckligt höga krav och rätt kompetens kan man öppna nya vägar för exempelvis handläggargrupper inom MSB. Samverkan internt/externt Genom samverkan med andra, internt och/eller externt, kan man hitta effektiva lösningar såväl som att slå samman olika verksamheter såsom IT eller MSB. Ambitionsnivå/kvalitetsnivåer Beroende på politiskt beslutade ambitionsnivåer eller kvalitet för kunder påverkas behovet av kompetensförsörjning på olika sätt - allt från hur stor andel förskollärare som en organisation ska ha eller hur snabbt man ska få svar på sina frågor som kund eller brukare. Rationaliseringar/effektivisering/prioritering Självklart påverkar prioriteringar behovet av personal med viss kompetens i en verksamhet tillsammans med hur effektiv en enskild medarbetare eller grupp med medarbetare är. Fler aktörer som levererar välfärdstjänster Även om det ibland är en självklarhet att det offentliga är specialiserade på välfärdstjänster, påverkar antalet privata aktörer eller huruvida vissa verksamheter ska läggas ut på annan utförare behoven direkt eller indirekt. 8

Ekonomi En ny kommuninvånare påverkar både kommunens intäkter och kostnader på olika sätt, främst beroende på ålder. Det är utjämningssystemet mellan landets kommuner som spelar störst roll för ekonomin när befolkningen växer eller krymper i en kommun, inte skatten som var och en betalar. En tvååring kan ge nära fyra gånger så mycket pengar som till exempel en bankdirektör. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i alla kommuner. Utan utjämning skulle Sverige se väldigt annorlunda ut. Inkomstutjämning så fungerar det Skattekraften, alltså underlaget för kommunernas skatteintäkter, varierar kraftigt mellan landets kommuner. Från 358 tkr per invånare i Danderyd (178% av medelskattekraften) till 147 tkr per invånare i Årjäng (73% av medelskattekraften). Skattekraften i Ulricehamns kommun uppgår till 185 tkr per invånare vilket motsvarar 92% av medelskattekraften i riket. Utan inkomstutjämning skulle ett litet antal kommuner ha väldigt stora resurser till välfärdstjänster. Andra, ofta små kommuner långt från storstadsområden, skulle inte ha råd att ge sina invånare någonting som är i närheten av dagens välfärdsstandard. Via inkomstutjämningen jämnas inkomsterna ut genom att alla kommuner garanteras ett lika stort skatteunderlag. Nästan utjämningen av inkomsterna är inte total. 9

Kostnadsutjämning så fungerar det Kostnaderna jämnas ut utifrån befolkningens sammansättning, där ålder och en del sociala variabler vägs in. Vare sig 90-åringar eller 7-åringar är normalt några större skattebetalare. Däremot behöver 90-åringen ofta hemtjänst och 7-åringen går i skolan, och därför är den kommunala kostnaden för dem relativt hög. Utjämningsystemet ser till att ett större behov leder till större inkomster. Den som har ett litet förväntat behov av förskola i jämförelse med rikssnittet får betala till den som har ett stort behov. Den som har få åldringar relativt andra får betala till dem som har många. Och så vidare. Vad är en invånare värd ekonomiskt? 2016 1-5 år 118 823 6 år 85 881 7-12 år 121 465 13-15 år 102 890 16-18 år 123 490 19-64 år medelinkomst 18 435 10

65-79 år, gift, ink 200 tkr 26 103 65-79 år, ogift, ink 200 tkr 51 979 80-89 år, gift, ink 200 tkr 76 807 80-89 år, ogift, ink 200 tkr 170 890 90+ år, gift, ink 200 tkr 177 083 90+ år, ogift, ink 200 tkr 336 810 Beroende på utfallet i inkomst- respektive kostnadsutjämningen kan det slå på olika sätt för olika kommuner, beroende på ålder, om det kommer en ny invånare till kommunen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjorde beräkningar av detta för samtliga landets kommuner för några år sedan. Utfallet för Ulricehamn speglas ovan. Vad kostar en invånare? Prislappar 2016 1-5 år 96 352 6-12 år 15 787 6 år 49 971 7-15 år 95 846 16-18 år 117 864 65-79 år 16 838 80-89 år 107 748 90- år 273 956 Det är möjligt att bedöma kostnaden för en tillkommande invånare när det gäller sådana verksamheter som är riktade till vissa åldersgrupper, t ex förskola, grundskola, gymnasium 11

eller där det går att anta en viss nyttjandegrad beroende på ålder, dvs inom äldreomsorgen. Ovanstående prislappar är beräknade med utgångspunkt från de beräkningar som ligger till grund för kostnadsutjämningen mellan landets kommuner. Vissa kostnader går dock inte att fånga, t ex sociala kostnader (försörjningsstöd mm), LSSinsatser etc. Det är också så att det kan tillkomma en elev i en undervisningsgrupp utan att det medför några tillkommande kostnader, utom för livsmedel och läromedel. Det kan också uppstå trappstegseffekter som medför en kraftigt ökande kostnad till exempel om en undervisningsgrupp behöver splittras i två. För en kommun i Ulricehamns storlek så torde ett ökat befolkningsunderlag innebära förbättrade ekonomiska förutsättningar eftersom overheadkostnader mm kan fördelas på fler. Vad tjänar kommunen? Intäkter Huvudprognos 169,5 Huvudprognos (2,4%) 4,1 Överskottet på de intäkter från skatter och utjämning som kommunen erhåller uppgår till ca 2,4 % av de totala intäkterna - i linje med kommunens mål för god ekonomisk hushållning avseende det ekonomiska resultatet. Ett ökande invånarantal innebär att den ekonomiska resultatnivån i absoluta tal (och kanske även som andel av skatter och utjämning) behöver öka. 12

Befolkning målprognos Åldersintervall/ brukargrupper 2025 Totalt: 26 985 1-5 1565 6-12 2230 6-15 3180 16-18 940 65-79 4525 80-89 1625 90-335 En målprognos är ett statistiskt framräknat antagande. Målprognosen baseras på befintlig befolkningsprognos men ett fiktivt slutvärde anges som utgångspunkt för beräkningen. Målprognosen utgår i vårt exempel från en fördubblad tillväxttakt av befolkningen, jämfört med befolkningsprognosen. En målprognos är alltså ett alternativt scenario för befolkningstillväxt. 13

Antal i behov av service målprognos Åldersintervall/ brukargrupper 2025 Huvudprognosens ökning 2025 Förskola +234 +100 Fritidshem +174 +117 Grundskola +450 +220 Gymnasium +135 +80 Hemtjänst +128 +118 Vård- och omsorgsboende +43 +35 Behovet av utifrån målprognosen bygger på samma förutsättningar som för huvudprognosen. Sektor välfärd För sektor välfärd är inte skillnaden mellan huvudprognosen och målprognosen så stor. Detta beror på att det ser olika ut inom olika åldersgrupper hur en tänkt fördubbling slår. Utmaningarna som finns i huvudprognosen kvarstår och skulle med målprognosen innebära behov av ytterligare en enhet på vård och omsorgsboende och 10 ytterligare brukare i hemtjänsten. Som i huvudprognosen kan behovet förändras beroende på andra faktorer i samhället såsom utveckling av hälso- och sjukvård, tillgängliga bostäder och utveckling av välfärdsteknik. Sektor lärande Skulle målprognosen bli verklighet behövs ytterligare en förskola i centrala Ulricehamn utöver de två som finns i lokalförsörjningsplanen. Det är dock främst i grundskolan som den verkliga utmaningen blir. Kommunen bör ta ställning till vilken prognos som en kommande utredning om skolstruktur och skolorganisation bör utgå ifrån. 14

Lokalförsörjning målprognos Projekt Sektor/verksamhet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Kommentar Tillbyggnad Hökerums skola Lärande 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Ombyggnad till fritids Bogesundsskolan Lärande 2 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Boende funktionsnedsättning, Villagatan Välfärd 5 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Ny-/tillbyggnad av förskola Hössna Lärande 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombudgetering Psykiatriboende Svalan Välfärd Hyra 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad Ryttershov hus C-D, E-F Välfärd 6 000 2 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Tillbyggnad av sophus Ryttershov Välfärd 1 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nytt centralarkiv Kansli 2 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tre Rosor, utbyggnad förskola och kök Lärande 2 000 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Nytt garage Räddningstjänsten Hökerum Fastighet 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad musikskolan till klassrum Lärande 0 4 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad för musikskola Lärande 5 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnad Sim- och sporthall Service 0 12 500 12 500 0 0 0 0 0 0 0 Ombyggnation gruppbostäder Välfärd 0 0 0 6 000 6 000 6 000 6 000 0 0 0 Nytt VO-boende för äldre i Gällstad Välfärd 0 1 000 30 000 44 000 0 0 0 0 0 0 Tillbyggnad förskola Hökerum Lärande 0 5 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Om-/Tillbyggnad av Stenbocksskolan/Ny högstadieskola Lärande 500 0 0 0 0 150 000 149 500 0 0 0 Förstudie 2017 Ny förskola i centralorten Lärande 0 0 17 500 17 500 0 0 0 0 0 0 Nytt stadsbibliotek Service 0 0 0 1 000 34 000 35 000 0 0 0 0 Avveckling Gula Villan Bogesund Fastighet 0 Försäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 Avveckling Ekero Fastighet 0 0 0 0 Försäljning 0 0 0 0 0 Avveckling Nämndhuset Fastighet 0 0 0 0 0 0 Försäljning 0 0 0 Ombyggnad Ätradalsskolan Lärande 0 0 0 0 0 0 0 7 500 7 500 0 Tillbyggnad Ulricaskolan, inkl Idrott och Grundsärskola Lärande 200 0 30 000 30 000 0 0 0 0 0 0 Förstudie 2017, Grundsärskola Ny gruppbostad Välfärd 0 0 0 Hyra 0 0 0 0 0 0 Ny gruppbostad Välfärd 0 0 0 0 0 0 15 000 0 0 0 Utökning förvaltningslokaler Samtliga 0 0 0 0 0 0 0 15 000 0 0 Ny förskola Blidsberg Lärande 0 0 0 0 25 000 0 0 0 0 0 Ny förskola Gällstad Lärande 0 0 0 0 0 25 000 0 0 0 0 Ny förskola i centralorten Lärande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 35 000 Summa planerade projekt 44 700 34 500 90 000 98 500 65 000 216 000 170 500 22 500 7 500 35 000 784 200 Varav ombudgeteringar från 2016 17 500 Lokalförsörjningsplan Ulricehamn 2017-2026 När det gäller förskola är kapacitetsbehovet för målprognosen i likhet med huvudprognosen omhändertagen i den tidigare framtagna lokalförsörjningsplanen, men precis som för huvudprognosen behöver kapacitetsökningen ske tidigare än vad planen anger i nuläget. För att klara av behovet i grundskolan behöver ytterligare 150 platser skapas, utöver de 300 som finns i plan. Det finns också behov av fler platser i fritidshem. Vad gäller vård- och omsorgsboende finns det enligt målprognosen behov av ca 40 nya platser, det vill säga ytterligare fem jämfört med vad huvudprognosen visade. 15

Personalbehov målprognos SKL nov statistik 2025 Ökning Förskolelärare (N10025) 179 222 24 % Grundskollärare (N15021) 198 237 20 % Fritidspedagoger (N13011) 39 48 23 % Gymnasielärare (N17018) 68 84 24 % Undersköterskor (N20031) 375 432 15 % I ljuset av huvudprognosen visar målprognosen en annan bild och en annan mer svårhanterad utmaning. I målprognosen kommer vi närma oss bedömda personalbehov för 2025 mellan 15 % -24 % för kärnverksamheterna. Det innebär i så fall en väsentlig större ökning än 2008-2015. Troligtvis kommer detta att föra med sig ett behov av fler chefer, handläggare och assistenter i en viss utsträckning beroende på ambitionsnivåer och prioriteringar. Detta sker i ett läge som redan är utmanande där konkurrensen ökar i närtid. Vad tjänar kommunen? Intäkter Målprognos 245,8 Målprognos (2,4%) 5,9 Överskottet på de intäkter från skatter och utjämning som kommunen erhåller uppgår till ca 2,4 % av de totala intäkterna (jmf mål för god ekonomisk hushållning avseende det ekonomiska resultatet). 16

Befolkningsprognosen och påverkan på de kommunala bolagens verksamhet Stubo För att öka i proportion med den prognosticerade befolkningsökningen bör Stubo år 2025 ha 1300-1350 lägenheter. Äldre är redan idag en viktig målgrupp för STUBO. Eftersom denna grupp ökar kraftigt under perioden, är det av stor vikt att anpassa en tillräckligt stor andel av såväl befintliga som nya lägenheter till målgruppens behov. Möjligheter att satsa på byggnation anpassad för äldre i anslutning till kommunens vård- och omsorgsboenden finns. UEAB Det moderniserade och förstärkta elnätet är väl rustat för befolkningsökning, men man kan förutse ökade kostnader för en utbyggnad av VA-nätet. En befolkningsökning påverkar inte fiberutbyggnaden nämnvärt. I tätorten är en förtätning av bostadsområden mer kostnadseffektiv än nyexploatering av områden, vilket bör tas i beaktande vid planering. NUAB Större orter lockar till sig fler företagsetableringar. En befolkningsökning betyder också en turistökning då 40 % av turisterna besöker släkt och vänner. Orter med 25 000-50 000 invånare lyckas behålla köplojaliteten, vilket gör att en befolkningsökning i Ulricehamn också ger förutsättningar för en ökad handel. 17

Sammanfattning 2016 2025 2025 Förskola 1105 +100 +234 Fritidshem 1022 +117 +174 Grundskola 2429 +220 +450 Gymnasium 990 +80 +135 Hemtjänst Vård och omsorgsboende 617 +118 +128 260 +35 +43 18

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Ombudgetering av investeringsanslag 2016 Dnr 2017/86 Sammanfattning De investeringsanslag som upptagits i investeringsplan, men där projekten inte slutförts, föreslås ombudgeteras till 2017 med återstående belopp eller efter det behov som föreligger. Ombudgetering föreslås ske med totalt 83,7 mnkr till 2017 års investeringsbudget. Den totala investeringsbudgeten 2016 har uppgått till ca 174,9 mnkr. Av detta har ca 91,3 mnkr förbrukats. Ej förbrukade medel per 2016-12-31 uppgår följaktligen till ca 83,7 mnkr. Av överskottet föreslås ombudgetering av totalt 83,7 mnkr. Beslut enligt förvaltningens förslag innebär att det totala investeringsanslaget 2017 kommer att uppgå till 181,1 mnkr. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-02-09 från ekonomichef 2 Ombudgeteringsunderlag 2016 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ombudgetering av investeringsanslag från 2016 till 2017 fastställs enligt redovisat underlag. Av ej förbrukade medel från 2016 ombudgeteras totalt 83,7 mnkr till 2017 års investeringsbudget.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-02-09 Tjänsteskrivelse - ombudgetering av investeringsanslag 2016 Diarienummer 2017/86, löpnummer 433/2017 Sammanfattning De investeringsanslag som upptagits i investeringsplan, men där projekten inte slutförts, föreslås ombudgeteras till 2017 med återstående belopp eller efter det behov som föreligger. Ombudgetering föreslås ske med totalt 83,7 mnkr till 2017 års investeringsbudget. Den totala investeringsbudgeten 2016 har uppgått till ca 174,9 mnkr. Av detta har ca 91,3 mnkr förbrukats. Ej förbrukade medel per 2016-12-31 uppgår följaktligen till ca 83,7 mnkr. Av överskottet föreslås ombudgetering av totalt 83,7 mnkr. Beslut enligt förvaltningens förslag innebär att det totala investeringsanslaget 2017 kommer att uppgå till 181,1 mnkr. Förvaltningens förslag till beslut Ombudgetering av investeringsanslag från 2016 till 2017 fastställs enligt redovisat underlag. Av ej förbrukade medel från 2016 ombudgeteras totalt 83,7 mnkr till 2017 års investeringsbudget. Ärendet Se sammanfattning. Beslutsunderlag 1 Ombudgeteringsunderlag 2016 pdf Beslut lämnas till Ekonomichef Sektorschefer Niklas Anemo Ekonomichef

Investeringsredovisning 2016 (tkr) Projekt Nettobudget Nettoutfall Avvikelse Ombudgetering 2017 Motivering/Kommentar Pågående Projekt MSB 41004 Trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder 584 464 120 120 Åtgärder på Bogesundsgatan och Karlsnäsvägen 2017 41006 Upprustning gator 1 460 1 435 25 25 Toppbeläggningar 2017 41245 Bro över Ätran, Boråsvägen Ulricehamn 14 179 63 14 116 14 116 Arbetet pågår 41250 Åtgärder på broar 490 354 136 136 Kostnader för projektering 2017 (WSP) 41252 Ny lokalgata Bergsryd, Ulricehamn 700 200 500 500 Arbetet pågår och toppbeläggning återstår 41503 Trafiklösning Marknadsplatsen 500 0 500 500 Arbetet pågår med planprogram och markanvisning 44102 Offentlig lekplatser-upprustning 1 046 1 008 38 39 Upprustning 2017 44133 Norra stranden-park/gc-väg 987 924 63 63 Finjustering 2017 51902 Övre Villastaden, gata mm 0 69-69 -69 Toppbeläggning. 426 tkr ombudgeterat till 2017 52302 Hester,utbyggnad industrigata 1 700 65 1 635 1 635 Arbetet pågår 52402 Rönnåsen etapp 1,industrigata 3 014 1 730 1 284 1 285 Arbetet pågår 52502 Stadskogen, exploateringsområde 1 028 92 936 937 Arbetet pågår 52702 Vist industriområde lokalgata 1 100 563 537 537 Arbetet pågår Summa MSB 26 788 6 967 19 821 19 822 Fastighet 48218 Ombyggnad reception Stadshuset 1 800 178 1 622 1 622 Pågår, ej färdigställt 48367 Bogesundsskolan,ombyggn kök mm 6 812 7 994-1 182-1 182 Finns kvarstående fel i byggnation 48373 Gällstad skola energieffektiv. 1 500 20 1 480 1 480 Pågår, ej färdigställt 48374 Tingsholmsgymn. energieffektiv 1 184 0 1 184 1 184 Pågår, ej färdigställt 48375 Ytterbelysn skolgård mm,utbyte 801 160 641 641 Pågår, ej färdigställt 48379 Hökerums skola, om-/tillbyggn 14 870 234 14 636 14 636 Ej färdigställt 48380 Bogesundsskolan-fritids/fsk 5 775 1 395 4 380 4 380 Ej färdigställt 48381 Kvarnlyckan-ombyggnad kök 625 600 25 25 Avslutas tidigt 2017 48382 Uppr. skolgård Timmele skola 2 000 520 1 480 1 480 Pågår, ej färdigställt 48383 Projektering Hössna förskola 700 0 700 700 Pågår, ej färdigställt 48434 Ekero, brandskyddsåtgärder 1 729 859 870 870 Pågår, ej färdigställt 48435 Ungbo, energieffektivisering 300 0 300 300 Ej påbörjat 48436 URC, energieffektivisering 500 0 500 500 Ej påbörjat 48439 Gruppbostad Villagatan 12 500 7 935 4 565 4 565 Pågår, ej färdigställt 48441 URC-konvertering strömförsörjn 750 28 722 722 Ej färdigställt 48513 Återströmningsskydd, install. 750 0 750 750 Ej färdigställt 48520 Komponent-fastighetsunderhåll 12 900 8 383 4 517 4 517 Ett antal större uppdrag som inte är färdigställda/fakturerade 48718 Ishallen energieffektivisering 250 64 186 186 Ej färdigställt 49429 Projektering Sim & sporthall 200 292-92 -92 Summa Fastighet 65 946 28 662 37 284 37 284

Investeringsredovisning 2016 (tkr) Projekt Nettobudget Nettoutfall Avvikelse Ombudgetering 2017 Motivering/Kommentar Lärande 73007 Gemensamt elevregistersystem 2 203 1 101 1 102 1 102 Projektet fortsätter under 2017 73254 Inventarier sektor lärande 1 590 663 928 928 Finns behov av utbyte av möbler 73252 Inventarier barn- o elevhälsa 292 138 154 154 Finns behov av utbyte av möbler Summa Lärande 4 085 1 902 2 183 2 183 Kultur och Fritid 49505 Konstsnöanläggning, utbyggnad 3 410 2 988 422 422 Ej färdigställt 49506 Skidstadion-belysning, spår mm 8 700 6 685 2 015 2 015 Ej färdigställt Summa Kultur och Fritid 12 110 9 674 2 436 2 436 Kommunledning 72101 Nytt ärendesystem 693 246 447 94 Nästan klart 72562 Ny extern webb 515 33 482 482 Projektet fortgår Summa Kommunledning 1 208 279 929 576 Summa pågående projekt för ombudgetering 110 137 47 483 62 654 62 301 Projekt enligt plan 2016 som ännu inte är beslutade Div gator relaterade till RV 40 2 500 0 2 500 0 Industriområden och markförvärv 4 662 0 4 662 4 662 Markförvärv 2017 Detaljplan Ubbarp 8:20, Vist 10:25, Svalan 3 000 0 3 000 3 000 Beslut ks 170104 Ärendehanteringssystem för MSB 200 0 200 200 Investeringsansökan 2017 Förskola och skola för hela kommunen 10 000 0 10 000 10 000 Diverse verksamhetsinventarier 1 500 0 1 500 1 500 Inventarier utökn kontorsarbetsplatser Inventarier i Tandläkarhuset 300 0 300 300 Investeringsansökan 2017 Ny extern webb 1 770 0 1 770 1 770 Ej kända projekt (kvarvarande medel) 860 0 860 0 Arbetsmiljöåtgärder (kvarvarande medel) 850 0 850 0 Summa projekt enl plan ej beslutade 25 642 0 25 642 21 432 Summa ombudgetering 135 779 47 483 88 296 83 733

Investeringsredovisning 2016 (tkr) Avslutade projekt Fastighet Projekt Nettobudget Nettoutfall Avvikelse Ombudgetering 2017 48216 Stadshuset,ombyggn ventilation 74 181-107 0 48372 Ny förskola vid Tingsholm 0 72-72 0 48377 Tingsholmsgymn ombyggn F-huset 0-8 8 0 48378 Hössna skola, brandskyddsåtg. 0 12-12 0 48384 Nitta fsk, energieff. 200 169 31 0 48428 Hökerumsgården energieffektivi 0 19-19 0 48437 Arbetsmiljöåtg. fastigheter 0 2-2 0 48438 Gruppbostad Gunnarshill 7 639 8 193-554 0 48440 Stenbocksskolan, omb. grundsär 115 100 15 0 48442 Arbetsmiljöåtg, Dalums skola 650 772-122 0 49503 Brygga, hamnen Ulricehamn 1 763 1 902-139 0 72320 Lassalyckans idrottsområde -129 238-367 0 MSB 41003 Vägvisningsplan och skyltning 400 0 400 0 41120 Upprustning järnvägsbankar gc-led 121 120 1 0 41131 GC-väg utmed 1829,Tolkabro-Hökerum 707 113 594 0 41246 GC-väg Tre Rosors väg (Granhagen) 327 595-268 0 41249 Grönahögsv. åtgärder vid Stadsskogen 3 1 2 0 41253 Bussvändplats/hållplats Anhalten 350 350 0 0 41502 Trafikstudie cirkulationsplatser 54 56-2 0 41602 Gator relaterade till rv 40 1 500 1 434 66 0 44134 Lekplats Birgit Sparres park 200 188 12 0 45001 Krossning av berg 950 948 2 0 51704 Karpen-gata, flyttning GC-väg 298 376-78 0 52404 Rönnåsen-flyttn schaktmassor 138 121 17 0 52602 Kv Ekan-gata, p-plats, gångväg 499 587-88 0 Kultur och Fritid 49430 Toalett vid Sturebadet 750 770-20 0 Låsanordning som ej var med i kostnadsberäkning tillkom 49431 Bad- och båtbryggor, utbyten 200 171 29 0 Kost 48801 Installationer kök 1 000 784 216 0 Välfärd 73255 Inventarier sektor välfärd 1 160 375 785 0 74007 IT-stöd äldreomsorgen 2 896 1 585 1 311 0 74010 Inventarier Hestervägen 500 349 151 0 74001 Larm 1 880 1 840 40 0 IT 72563 IT-investeringar 14 300 20 598-6 298 0 Behovet av inköp av datorer större än budgeterat Support 72401 Inventarier Stadshuset vån. 5 100 154-54 0 Offerterna var dyrare än beräknat Service Motivering/Kommentar

Investeringsredovisning 2016 (tkr) Projekt Nettobudget Nettoutfall Avvikelse Ombudgetering 2017 Motivering/Kommentar 73256 Inventarier sektor service 300 328-28 0 Fördelat mellan sektorsstöd o Kultur o fritid Övrigt 71001 Kaffeautomater 200 293-93 0 Fördelat på olika verksamheter Summa avslutade projekt 39 145 43 791-4 646 0 Total investeringsredovisning 2016 174 924 91 273 83 651 83 733 (beslutade samt enligt plan)

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för planerat underhåll 2017 Dnr 2016/763 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för planerat underhåll, 11,5 mnkr. Investeringen möjliggör att avsatta medel i investeringsbudgeten och driftbudgeten kan användas för planerat underhåll. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget 2018. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-16 från servicechef 2 Bilaga investeringskalkyl komponenter 2017 Ordförandens förslag - kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för planerat underhåll, 11,5 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Reinvesteringar fastigheter - utbyte av komponenter i investeringsbudgeten för 2017.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-01-16 Ansökan om investeringsmedel för planerat underhåll 2017 Diarienummer 2016/763, löpnummer 4362/2016 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för planerat underhåll, 11,5 mnkr. Investeringen möjliggör att avsatta medel i investeringsbudgeten och driftbudgeten kan användas för planerat underhåll. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget 2018. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för planerat underhåll, 11,5 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Reinvesteringar fastigheter - utbyte av komponenter i investeringsbudgeten för 2017. Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för planerat underhåll, 11,5 mnkr. Investeringen möjliggör att avsatta medel i investeringsbudgeten och driftbudgeten kan användas för planerat underhåll. Inom ramen för det planerade underhållet finns 11,5 mnkr avsatt i investeringsbudgeten för reinvesteringar i fastigheter, det vill säga utbyte av komponenter. Av dessa 11 5 mnkr avsätts 6,0 mnkr till utbyte av tak och ventilation på Ryttershov, byggnad A-B och C-D. Av de resterande planerade åtgärderna för 2017 avser 5,5 mnkr utbyte av komponenter enligt underhållsplan. Planerat underhåll (som inte redovisas som reinvesteringar/utbyte av komponenter) om 1,5 mnkr ligger kvar i driftbudgeten. Merparten avser utvändigt målningsunderhåll och underhåll av mark. Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Bilaga investeringskalkyl komponenter 2017 Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef

2016/763, 4362/2016 2(2) Verksamhetschef fastighet Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Crister Dahlgren Verksamhetschef fastighet Sektor service

Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Crister Dahlgren Verksamhet Fastighet Investeringen tas i bruk år: 1 Beräknad avskrivningstid: 33 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Komponenter 2017 11 500 Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa 11 500 11 500 investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 11 500 0 0 0 0 0 11 500 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar 348 348 348 348 348 348 2 091 Internränta 288 279 270 261 253 244 1 594 Summa kapitalkostnader 636 627 619 610 601 592 3 685 Summa kostnader 636 627 619 610 601 592 3 685 Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 636 627 619 610 601 592 3 685 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Resultatet är sannolikt fel då det är svårt att bedöma genomsnittlig avskrivningstid innan underhållsåtgärderna är genomförda Ärendegången

1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Hälso- och sjukvårdsavtal 2017-2020 och överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Dnr 2016/783 Sammanfattning Sedan regionbildningen 1999 har samverkan och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård reglerats i ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR) har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Ett förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal har tagits fram, och föreslås gälla under perioden 1 april 2017-31 december 2020. Ett förslag på Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk har också tagits fram och blir ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalet har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-02-01 från socialchef 2 Hälso- och sjukvårdsavtalet 2017 3 ÖK Psykiatri Missbruk 2017 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland 2017-2020 och Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-02-01 Tjänsteskrivelse Hälso- och sjukvårdsavtal 2017-2020 och överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Diarienummer 2016/783, löpnummer 476/2017 Sammanfattning Sedan regionbildningen 1999 har samverkan och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård reglerats i ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR) har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Ett förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal har tagits fram, och föreslås gälla under perioden 1 april 2017-31 december 2020. Ett förslag på Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk har också tagits fram och blir ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalet har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland 2017-2020 och Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Ärendet Sedan regionbildningen 1999 har samverkan och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård reglerats i ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR) har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Avtalet innebär inga nya åtaganden för kommunerna och skatteväxling ska inte ske. Vissa gemensamma utvecklingsområden har beskrivits både i avtalet och i överenskommelsen. Bedömningen är att de inte ska generera några kostnadsförskjutningar. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan parterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Hösten 2014 genomfördes en uppföljning av det nuvarande hälso- och sjukvårdsavtalet genom inhämtning av synpunkter från berörda verksamheter. En processorganisation med arbetsgrupper, operativ ledningsgrupp och politisk styrgrupp har utarbetat ett förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal och förslag på ny överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. En sådan överenskommelse är parterna skyldiga att ha enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Båda förslagen har genomgått en synpunktsrunda, till alla kommunerna i Västra Götaland och förvaltningar inom VGR och justerats utifrån inkomna synpunkter. De framtagna förslagen föreslås gälla under perioden 1 april 2017 till och med 31 december 2020 med möjlighet till förlängning. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och

2016/783, 476/2017 2(3) personer med missbruk blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Några nya avsnitt har tillkommit i avtalet för att stärka samverkan och gemensam syn. Vissa viktiga områden som till exempel informationsöverföring, rutiner för vårdplanering och läkemedelshantering har lagts till för att ge en helhetsbild inom området. Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk har ett tydligare fokus på brukar- och patientnyttan jämfört med tidigare. I överenskommelsen finns en ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning, förslag till hantering av avvikelser och tvister, förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem samt utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan. Förskjutningen från slutenvård till mer öppna vårdformer har pågått under några år. Trots att det nya avtalet inte beräknas medföra någon förändrar kostnadsbild så ser förvaltningen en risk i kostnadsförskjutning och ökad belastning på hemsjukvården då fler personer kan vårdas i öppenvård och i hemmet. Nya och större målgrupper exempelvis personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning samt personer med missbruksproblematik, kommer att kräva ökade resurser av hemsjukvården. Från december 2013 till december 2016 har antalet inskrivna i hemsjukvården ökat med cirka 17 procent. Månad år Antal inskrivna i hemsjukvården Antal nyinskrivna Antal avslutade (avlidna) December 2013 666 14 18 December 2016 795 21 31 Under 2016 ökade antalet anslutna till hemsjukvården med 55 personer, vilket visar på en ökning med 7 procent, under bara detta år. Förvaltningen har också gjort en översyn av vilka som är inskrivna och man kan se att de som är inskrivna nu har ett större vårdbehov. Antal diagnoser har ökat inom psykiatri, somatiskvård och demensvård. Även antalet insatser har ökat. Efter att avtalet och överenskommelsen har godkänts av alla parter kommer kommunen arbeta vidare med att ta fram en lokal plan, Närområdesplanen, tillsammans med primärvården i närvårdssamverkan. Det är först när denna plan är klar som man mer konkret kan se vilka effekter det kommer att få för medborgarna i Ulricehamns kommun. Förvaltningen ställer positiv till avtalet och överenskommelsen och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna dessa. Beslutsunderlag 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet 2017 2 ÖK Psykiatri Missbruk 2017 Beslut lämnas till Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen Socialchef

2016/783, 476/2017 3(3) Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare sektor välfärd Sektor välfärd

Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Gäller från och med 1 april 2017

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3 Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s.4 1.1 Bakgrund s.4 1.2 Syfte s.4 1.3 Avtalsparter s.4 1.4 Avtalstid s.4 1.5 Omfattning s.4 1.6 Termer och begrepp s.4 2 Gemensam värdegrund s.5 2.1 Gemensam värdegrund s.5 2.2 Gemensamt åtagande s.5 3 Parternas ansvar s.6 3.1 Lagstiftning s.6 3.2 Gemensamt ansvar och samverkan s.6 3.3 Västra Götalandsregionens s.7 åtagande och ansvar 3.4 Kommunens åtagande och ansvar s.7 3.5 Kommunikation, informationsöverföring s.8 och vårdplanering 3.6 Läkarmedverkan i kommunal s.8 hälso- och sjukvård 3.7 Rehabilitering och habilitering s.8 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning s.8 och personer med missbruk 3.9 Egenvård s.8 3.10 Läkemedel s.9 3.10.1 Akutläkemedelsförråd s.9 3.10.2 Dosexpedition s.9 3.11 Medicintekniska produkter s.10 3.11.1 Personliga hjälpmedel s.10 3.11.2 Läkemedelsnära produkter s.10 3.11.3 Spolvätskor s.10 3.11.4 Övriga medicintekniska produkter s.10 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål s.10 3.13 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård s.11 3.14 Vårdhygien s.11 3.15 Omhändertagande av avlidna s.11 3.16 Ickesvenska medborgare och asylsökande s.11 3.17 Tjänsteköp s.11 4 Avtalsvård s.12 4.1 Tillämpningsanvisningar s.12 4.2 Gemensam stödstruktur s.12 4.3 Avvikelser s.12 4.4 Tvister s.12 4.5 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet s.13 5 Gemensamma utvecklingsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

4 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakgrund Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, VGR, reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlängts för att skapa utrymme för en gemensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklingen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillgodosedda. En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vilka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige. 1.4 Avtalstid Avtalet gäller under perioden 2017-04-01 2020-12-31. Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt 4.2. 1.5 Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för 1.6 Termer och begrepp Se bilaga Termer och begrepp. hälso- och sjukvård där övriga överenskommelser som enligt HSL ska upprättas mellan parterna utgör underavtal till detta avtal. Underavtalens giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen samt de överenskommelser som tidigare gjorts. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 5 Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värdegrund Region Kommun 2.1 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att...... individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. 2.2 Gemensamt åtagande Parternas gemensamma åtagande innebär att...... implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

6 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3 Parternas ansvar 3.1 Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 3 och 18 HSL, (1982:763), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: - Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas enligt HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lagstadgade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt 3.2. 3.2 Gemensamt ansvar och samverkan Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övriga kompetenser. Parterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Se även avsnitt 3.3-3.4. Patienten ska ges medinflytande i planering av vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker. Patientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivning som görs av respektive huvudman. KOMMUN REGION Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 7 3.3 Västra Götalandsregionens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. VGR ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: Patienter som utan större svårigheter kan besöka mottagningar (inom primärvård eller specialistsjukvård). I ansvaret ingår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär och ingår i pågående behandling, rehabilitering eller utredning. Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enligt ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en vägledning som beskriver rehabiliterings-/habiliteringsansvaret på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) Handledning och kunskapsöverföring om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter. Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enligt gällande vårdprogram och medicinska riktlinjer, eller enligt upprättad vårdplan/ SIP. Omhändertagandet av avlidna. Se avsnitt 3.15. 3.4 Kommunens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Kommunen ska enligt 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet, (SoL), samt i daglig verksamhet, (LSS). Se bilaga Termer och begrepp. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårigheter och där det på grund av nsatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. Patienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidigt få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad vårdplan/sip. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. Under mottagningarnas öppethållande har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Detta gäller endast under förutsättning att en överenskommelse skett som stöd för de kommunala insatserna. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Omhändertagande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

8 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3.5 Informationsöverföring och vårdplanering Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorgsplanering genomförs där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker. Patienten ska ges medinflytande i planeringen av sin vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda sig själv. Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, tillämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivning från sjukhus säkerställa att nödvändig information medföljer samma dag som överflyttningen sker. Med nödvändig information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsgemensam Riktlinje för SIP i Västra Götaland som kommunerna och VGR tagit fram ska följas. (Länk) 3.6 Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård regleras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk) Ramavtalet avser läkarmedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Enligt 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattningen och formerna för läkarmedverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas god hälso- och sjukvård. 3.7 Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlighet med detta avtal, se avsnitt 3.1-3.4. I Västra Götalands län finns en särskild vägledning som beskriver samverkan och ansvarsfördelning gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer. (Länk) Det finns också gemensamt framtagna rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland. (Länk) 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlighet med detta avtal, se avsnitt 3.1-3.4. VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enligt (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och reglerar samarbete och ansvarsfördelning för de båda målgrupperna. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 9 3.9 Beslut om egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansgrupp hanterar gemensamma läkemedelsfrågor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt VGR:s regionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvarig sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient. 3.10.1 Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden. 3.10.2 Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställning till att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

10 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3.11 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicintekniska direktivet. Förskrivning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dagliga livet och medicinteknisk behandling) är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret. 3.11.1 Personliga hjälpmedel Parterna har tagit fram gemensamma riktlinjer och produktanvisningar, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18-årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivning kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enligt handbokens anvisningar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja. 3.11.2 Läkemedelsnära produkter Parterna har antagit gemensamma riktlinjer för förskrivning av läkemedelsnära produkter. Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatningstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt 3.12. Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelningen av statsbidrag för inkontinensprodukter regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivning kan ske av behörig personal inom kommunen enligt Handbok vid förskrivning av Diabeteshjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivning av Stomihjälpmedel. (Länk) 3.11.3 Spolvätskor Spolvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som ingår i VGR:s Rutin för förskrivning av CE-märkta produkter. (Länk) 3.11.4 Övriga medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda näringsändamål enligt läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda näringsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enligt särskilt regelverk (HSS 527-1999). Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen regleras i tillämpningshänvisningen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 11 3.13 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård VGR har, enligt tandvårdslagen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsorg för att dessa personer ska ges större möjlighet till god munhälsa. Berörda personer ska årligen erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. Målgrupper: - Personer som har behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och/eller SoL. - Personer som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) skyldiga att samverka så att berörda personer identifieras och får tillgång till det särskilda tandvårdsstödet. Kommunen identifierar, utfärdar intyg och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökningar och behandlingar. En gemensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till nödvändig tandvård. 3.14 Vårdhygien Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s vårdhygienenheter har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk experthjälp enligt VGR:s riktlinjer. 3.15 Omhändertagande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökningen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för transport och förvaring av avlidna ingår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttagande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten ingår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall regleras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patienter med behov av sjukvård i boendet. 3.17 Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

12 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 4. Avtalsvård 4.1 Tillämpningsanvisningar För praktisk tillämpning av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar, med bland annat vägledande patientfall, som ska användas av alla vårdgivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpningsanvisningarna fastställs och revideras av Ledning i samverkan, LiSA och utgår från den ansvarsfördelning som regleras i detta avtal. Syftet är att ge stöd och vägledning för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vårdgivarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Den gemensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättringsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar frågor rörande avtalet och kan vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it-stöd En välfungerande informationsöverföring mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt underlätta koordinering av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolkning av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till LiSA. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, i väntan på långsiktig lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser gällande åtaganden enligt detta avtal och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Varje delregionalt vårdsamverkansområde ska regelbundet rapportera till LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet. LOKALT DELREGIONALT REGIONALT Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 13 4.5 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årligen. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från LiSA. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet fokus på uppföljningsområden enligt anvisningar. - Uppföljning av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljning av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. - Uppföljning av rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL. - Övriga gemensamma rutiner enligt anvisning. 5 Gemensamma utvecklingsområden Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer. Utvecklingsåtaganden Gemensamma mobila vårdformer. Förebyggande insatser för riskgrupper. Förändrad vårdlogik från reaktivt till proaktivt arbete. Utvecklingsarbete kring de mest sjuka äldre. Samverkan kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande lagförslag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjning. - It-stöd ska kunna omhänderta överföring av medicinsk information, information om rehabilitering och omsorg, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfrågor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utveckling av nya digitala lösningar. Gemensamma utmaningar: Utarbeta gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter. Anordna gemensamma utbildningar och kurser inom områden som avtalet reglerar. Ta fram länsgemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram för de gemensamma patientgrupperna. Resurser - Utforma ersättningsmodeller och patientavgifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter genom att använda de gemensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

14 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Avtalets 50 parter Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljunga kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Grafisk formgivning: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsregionen och VästKom

Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.

2 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s.2 1.1 Bakgrund s.2 1.2 Syfte s.3 1.3 Parter s.3 1.4 Giltighetstid s.3 1.5 Målgrupper s.3 2 Utgångspunkter s.3 2.1 Individens behov i centrum s.3 2.2 Brukarinflytande s.4 2.3 Lagstiftning s.4 2.4 Nationella riktlinjer ger s.4 rekommendationer om insatser 3 Ansvarsområden s.5 3.1 Personer med psykisk s.5 funktionsnedsättning 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel s.6 3.3 Personer med samsjuklighet s.7 3.4 Barn och ungdomar med s.7 sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet s.7 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård s.8 3.7 Samordnad individuell plan, SIP, s.9 verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen 4 Genomförande s.10 4.1 Tillämpning s.10 4.2 Avvikelser s.10 4.3 Tvister s.10 4.4 Uppföljning s.10 5 Gemensamma s.11 utvecklingsområden 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakgrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtagandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3 1.2 Syfte Syftet är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsregionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. 1.3 Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen. 1.4 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med 2017-04-01 2020-12-31. Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är beroende av ett gällande huvudavtal. 1.5 Målgrupper Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av insatser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård. 2 Utgångspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från individens egen målsättning för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individens behov av utredning eller behandling fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

4 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 2.2 Brukarinflytande En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå. 2.3 Lagstiftning Överenskommelsen bygger på en lagstiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyldighet att samverka på individnivå. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan den 1 januari 2010 är landsting/region och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldiga att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete kring personer med missbruk Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SIP. 2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser Socialstyrelsen anger, i vissa fall, genom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är viktiga exempel på detta. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 5 3 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Svårigheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

6 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Målgruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättning. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder. Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan kring tillnyktring. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 7 3.3 Personer med samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklighet löper en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna. 3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ ungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses. Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. (Länk) Hantering av avvikelser och tvister ska ske i enlighet med punkterna 4.2 och 4.3. 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård) Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering. Om en placering bedöms nödvändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

8 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skolgång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planering Inför en placering där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs. Vid placering ska särskilt beskrivas: - målsättning med placeringen. - individens önskemål. - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. - hur skola/sysselsättning tillgodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses. - fördelning av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden, om inget annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska justeras. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Uppföljning Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård En person som lider av allvarlig psykisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En person som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP. Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 9 Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV. Besluta om permission från sluten tvångsvård. Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. I samråd med kommunen föreslå förvaltningsdomstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård). 3.7 Vårdplaneringen - verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Planen ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske enligt de riktlinjer som antagits av Västra Götalandsregionen och Västkom. (Länk) Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVPL tilllämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

10 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 4 Genomförande 4.1 Tillämpning Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Ledning i samverkan, LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till LiSA som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, via SIP, i väntan på lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. 4.4 Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av LiSA. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll). Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 11 5 Gemensamma utvecklingsområden Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utveckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar. Integrerade mottagningar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landsting för att kunna införa riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet. Integrerade mottagningar underlättar en smidig och integrerad vård och behandling. Integrerade arbetssätt Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver ofta samordnade insatser. Case management, vård- och stödsamordning och ACT är exempel på integrerade arbetssätt. Insatser för ungdomar med missbruk Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgörande framgångsfaktor för denna målgrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbudet utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på organisations- och individnivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer. Samverkan kring upphandling av HVB-platser Huvudmännen bör utreda förutsättningarna för att utveckla ett samarbete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för etablering av temporära förskolelokaler Dnr 2017/71 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för etablering av flyttbara temporära förskolelokaler och inventarier, 1,7 mnkr. Investeringen möjliggör för sektor lärande att erbjuda förskoleplats fram till att planerade byggnationer av nya förskolor är färdigställda. Medel för ändamålet finns inte avsatt i investeringsplanen för 2017. Kommunfullmäktige bör därför fatta beslut i ärendet även om investeringen är på en beloppsmässig nivå som i normalfallet kan beslutas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget 2018. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-26 från servicechef 2 Bilaga investeringskalkyl Ansökan om investeringsmedel för etablering av temporära förskolelokaler Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel anslås för etablering av flyttbara temporära förskolelokaler och inventarier, 1,7 mnkr. Anslaget kan finansieras inom den lånelimit för 2017 som kommunfullmäktige har fastställt.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Ansökan om investeringsmedel för etablering av temporära förskolelokaler Diarienummer 2017/71, löpnummer 370/2017 2017-01-26 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för etablering av flyttbara temporära förskolelokaler och inventarier, 1,7 mnkr. Investeringen möjliggör för sektor lärande att erbjuda förskoleplats fram till att planerade byggnationer av nya förskolor är färdigställda. Medel för ändamålet finns inte avsatt i investeringsplanen för 2017. Kommunfullmäktige bör därför fatta beslut i ärendet även om investeringen är på en beloppsmässig nivå som i normalfallet kan beslutas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget 2018. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel anslås för etablering av flyttbara temporära förskolelokaler och inventarier, 1,7 mnkr. Anslaget kan finansieras inom den lånelimit för 2017 som kommunfullmäktige har fastställt. Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för etablering av flyttbara temporära förskolelokaler och inventarier, 1,7 mnkr. Investeringen möjliggör för sektor lärande att erbjuda förskoleplats i centralorten fram till att planerade byggnationer av nya förskolor är färdigställda. Behovet av förskoleplatser i centralorten har under de senaste åren varit större än tillgången och detta har medfört att vårdnadshavare som söker plats i centrala Ulricehamn erbjudits plats i Marbäcks förskola. Situationen har skapat vissa svårigheter för vårdnadshavare som inte har tillgång till bil och där allmänna kommunikationer inte är ett alternativ då tillgängligheten av dessa många gånger är starkt begränsad. Ansökningar om plats i förskolan kommer regelbundet in under året, vilket innebär att sektor lärande kontinuerligt uppdaterar sifferunderlaget. Det finns vissa svårigheter att bedöma behovet. Sker det till exempel en stor inflyttning till tätorten, liksom de två senaste åren, kan behovet av förskoleplatser avvika från det förväntade. I december 2016 hade det kommit in 120 ansökningar där den sökande önskar plats vid någon av centralortens förskolor och där placeringen önskas senast den 15 oktober 2017. Fler ansökningar om plats i förskola förväntas komma in under våren 2017. Behovet av förskoleplatser till nytillkommande barn balanseras i viss mån av att barn som idag har plats i förskolan börjar i förskoleklass hösten 2017. Sammantaget är det således svårt för

2017/71, 370/2017 2(2) verksamheten att exakt ange hur många temporära förskoleplatser som faktiskt kan behövas. Bedömningen är dock att en modul om två avdelningar behöver hyras in för att sektor lärande ska kunna hantera situationen fram till dess att fler förskoleplatser finns tillgängliga inom centralorten. Markarbeten, transport, montage, driftsättning och demontage av moduler ingår i investeringen med 1,2 mnkr. Eftersom placeringen blir innanför staketet vid Totus förskola så finns redan en lekyta i tillräcklig storlek. Fullt anpassade flyttbara lokaler finns på plats efter montaget. Därefter utgår lokalhyra som betalas av verksamheten till uthyraren. Verksamheten har behov av medel för inventarier motsvarande 0,5 mnkr. Vid årsskiftet 2018/2019 förväntas byggnationen av två avdelningar vid förskolan Tre Rosor, samt en ny förskola med sex avdelningar vara slutförd. Då bedöms behovet av temporära förskolelokaler upphöra. Ekonomichefens yttrande Medel för ändamålet finns inte avsatt i investeringsplanen för 2017. Kommunfullmäktige bör därför fatta beslut i ärendet även om investeringen är på en beloppsmässig nivå som i normalfallet kan beslutas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Driftkostnadskonsekvenser för verksamheten kommer att beaktas i budget 2018. Verksamheten kommer dock att betala lokalhyra till uthyraren av förskolelokalerna redan under innevarande år. Sedan ska verksamheten bemannas med personal etc. Investeringen påverkar därmed verksamhetens kostnader redan under 2017. Dock kan det finnas möjlighet att söka statsbidrag för ett utökat antal förskoleplatser. Det är följaktligen oklart i nuläget vilka driftkostnadskonsekvenser (netto) som investeringen för med sig. En samlad bedömning av förväntat budgetutfall för kommunen som helhet kommer närmast att redovisas i årets första ekonomiska uppföljning per februari månad. Därefter kan frågan om eventuellt budgettillskott redan i driftbudget 2017 prövas. Beslutsunderlag 1 Bilaga investeringskalkyl Ansökan om investeringsmedel för etablering av temporära förskolelokaler Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef Verksamhetschef fastighet Verksamhetschef förskola, barn- och elevhälsa Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Crister Dahlgren Verksamhetschef fastighet Sektor service Anne-Marie Stenson Verksamhetschef förskola, barn- och elevhälsa Sektor lärande

Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Crister Dahlgren Verksamhet Fastighet Investeringen tas i bruk år: 1 Beräknad avskrivningstid: 33 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr ablering temporära förskolelokal 1 200 Objektnummer: 5 718 Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa 1 200 1 200 investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 1 200 0 0 0 0 0 1 200 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 75 76 77 78 79 80 465 Avskrivningar 36 36 36 36 36 36 218 Internränta 30 29 28 27 26 25 166 Summa kapitalkostnader 66 65 65 64 63 62 385 Summa kostnader 141 141 142 142 142 142 850 Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 141 141 142 142 142 142 850 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Uppskattad driftkostnad 75 000 per år Ärendegången

1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Svar på motion om att förbättra trafiksituationen för cykel och gångtrafikanter Dnr 2016/687 Sammanfattning Den 4:e oktober 2016 inkom en motion från Niclas Sunding (SD) och Aila Kiviharju (SD) som påtalade en konfliktpunkt mellan trafikanter vid gång och cykelöverfart Prångenvägen. Samhällsutvecklingsenheten konstaterar att bommen behöver flyttas och att varningsmärket A16 behöver sättas upp. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-27 från samhällsbyggnadschef 2 Motion om att förbättra trafiksituationen för cykel och gångtrafikanter Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen antas. Förvaltningen ska beställa flytt av bom samt uppsättning av varningsmärke.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse svar på motion om att förbättra trafiksituationen för cykel och gångtrafikanter Diarienummer 2016/687, löpnummer 48/2017 2017-01-27 Sammanfattning Den 4:e oktober 2016 inkom en motion från Niclas Sunding (SD) och Aila Kiviharju (SD) som påtalade en konfliktpunkt mellan trafikanter vid gång och cykelöverfart Prångenvägen. Samhällsutvecklingsenheten konstaterar att bommen behöver flyttas och att varningsmärket A16 behöver sättas upp. Förvaltningens förslag till beslut Motionen antas. Förvaltningen kommer att beställa flytt av bom samt uppsättning av varningsmärke A16. Ärendet Den 4:e oktober 2016 inkom en motion från Niclas Sunding (SD) och Aila Kiviharju (SD) som påtalade en konfliktpunkt mellan trafikanter vid gång och cykelöverfart Prångenvägen. Problematiken är att gående och cyklister tvingas att befinna sig nära den befintliga carporten och på så vis blir de skymda för bilisterna. Personal från Samhällsutvecklingsenheten har gjort en okulärbesiktning på platsen. Då konstaterades att bommen behöver flyttas så gång- och cykeltrafikanterna automatiskt syns tidigare för bilisterna. Det behövs även sättas upp ett varningsmärke (A16 varning för cyklande och mopedförare) för trafikanter som kommer från Prången campingen. Samhällsutvecklingsenheten kommer att beställa detta av Ulricehamns Energi AB. Beslutsunderlag 1 Motion om att förbättra trafiksituationen för cykel och gångtrafikanter Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Alf Lundberg Trafikplanerare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

Ulricehamn 2016-10-04 Motion Förbättra trafiksituationen för cykel och gångtrafikanter Där G-C vägen korsar Prångenvägen är sikten skymd. När man kommer med bil ifrån Prångens camping så skymmer carport/carport hela G-C vägen och man får köra ut mer än en halvmeter på övergångsstället innan man har fri sikt. Problemet är att de är en bom uppsatt som tvingar cyklister och mopedister att köra tätt intill byggnationen vilket gör att de lättare sker en olycka. Under sommaren har de varit ett flertal incidenter där de har varit nära att ske en olycka.

Bilderna togs 2016-10-03. Sverigedemokraterna yrkar med hänvisning till bilder och ovanstående text: - ATT kommunfullmäktige beslutar att ge berörd förvaltning/nämnd i uppdrag att förbättra trafiksituationen i korsningen mellan GC vägen och Prångenvägen. Niclas Sunding Sverigedemokraterna Aila Kiviharju Sverigedemokraterna

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Svar på motion om trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundsskolan Dnr 2015/84 Sammanfattning Birgitta Molander (M) lämnade 2015-04-15 in en motion till kommunfullmäktige gällande trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundsskolan. Den ansträngda trafiksituationen vid Bogesundsskolan är ett känt problem hos förvaltningen. Sedan motionen skickades in har förvaltningen genomfört åtgärder för att förbättra trafiksituationen kring Bogesundsskolan och arbetet med fler åtgärder för att förbättra trafiksituationen och trafiksäkerheten kring skolan pågår. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-31 från samhällsbyggnadschef 2 Motion om trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundskolan Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen antas med hänvisning till att förbättringsåtgärder för trafiksituationen och trafiksäkerheten vid Bogesundsskolan genomförts och arbete med ytterligare åtgärder pågår.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-01-31 Tjänsteskrivelse svar på motion om trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundsskolan Diarienummer 2015/84, löpnummer 2491/2015 Sammanfattning Birgitta Molander (M) lämnade 2015-04-15 in en motion till kommunfullmäktige gällande trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundsskolan. Den ansträngda trafiksituationen vid Bogesundsskolan är ett känt problem hos förvaltningen. Sedan motionen skickades in har förvaltningen genomfört åtgärder för att förbättra trafiksituationen kring Bogesundsskolan och arbetet med fler åtgärder för att förbättra trafiksituationen och trafiksäkerheten kring skolan pågår. Förvaltningens förslag till beslut Motionen antas med hänvisning till att förbättringsåtgärder för trafiksituationen och trafiksäkerheten vid Bogesundsskolan genomförts och arbete med ytterligare åtgärder pågår. Ärendet Birgitta Molander (M) lämnade 2015-04-15 in en motion till kommunfullmäktige gällande trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundsskolan. I motionen påtalas en problematisk trafiksituation och att kommunfullmäktige ska se över problemet och genomföra förbättringsåtgärder. Ärendet lämnades till kommunstyrelsen för beredning. Sektor miljö- och samhällsbyggnad ansvarar för trafiksituationen på Nygatan och kring Bogesundsskolan. Inom sektorn bedrivs ett löpande arbete för att förbättra trafiksituationen och trafiksäkerheten i hela Ulricehamns kommun. Trafiksituationen vid Bogesundsskolan är ett känt problem som förvaltningen arbetar med att lösa. Under år 2016 tillskapades en parkeringsficka med tillåten 15 minuters parkering på Nygatan vid Bogesundsskolan, detta för att försöka åtgärda den ansträngda trafiksituationen. Åtgärden fick inte önskad effekt. Till följd av det har parkeringsfickan gjorts om till en ändamålshållplats för på/avstignings och två 15 minuters parkeringar har tillskapats norr och söder om ändamålshållplatsen. I övrigt råder parkeringsförbud på den västra sidan av Nygatan mellan Bogesundsskolan och Jönköpingsvägen och parkering på den östra sidan är tillåten på markerade platser. Beslutsunderlag 1 Motion om trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundskolan Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Puck Larsson Utredare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

2015/84, 2491/2015 2(2)

V. i / -f]..fall lll ~'n j: *l ' l i Fll,l)77_;(,iå 'M /«-'Yr => 141./ J W1/IL: "I(L{«l"i"/)(/%$ { C.-K»;-"' BIRGITTA MOLANDER MOTION Rådhusgatan 7 523 35 ULRICEHAMN 2015-04-15 f* I,. r jg /'?-:4 Lidl." '.Alf-- fi(i~ fit; /7" (l Till kommunfullmäktige i Ulricehamn Trafiksituationen på Nygatan vid Bogesundskolan Många vårdnadshavare lämnar och hämtar sina barn på Bogesundskolan och Förskolan, vilket gör trafiksituationen blir kaotisk vid början och slutet på att skoldagen. Då parkerar man på såväl höger som Vänster sida och det blir svårt för bilister som ska svänga in på parkeringen till Närhälsan eller bara passera. Mindre barn som kommer från Bogesundsskolan har ännu ej lärt sig det hårda livet i trafiken och det gör det extra angeläget att se över trafiksituationen. Tesen Barn är mjuka men bilar år hårda som Trañkverket körde med för många år sedan står sig också i dag. Trots att hastigheten är begränsad till 30 km/h är olycksrisken stor. Därför föreslår jag kommunfuilméiktige besluta att Trañksituationen ses över och förbättringar görs på Nygatan vid Bogesilndsskolan. Birgitta Melander (M)

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Svar på motion om cykelställsparkering vid Hökerumsmotet Dnr 2016/279 Sammanfattning Mikael Levander (NU) lämnade 2016-04-25 in en motion om cykelställsparkering vid Hökerumsmotet och att man ser över om det kan vara aktuellt på något mer ställe i kommunen. Cykelställ är beställt av Västtrafik till Hökerumsmotet som kommunen iordningställer vid leverans. Kommunen arbetar även vidare med att etablera cykelställsparkeringar där behovs finns. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-02-02 från samhällsbyggnadschef 2 Motion om cykelställsparkering vid pendelparkering, Hökerumsmotet Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen antas med hänvisning till att förvaltningen har beställt och kommer att iordningställa ett cykelställ vid Hökerumsmotet samt arbetar även vidare med att etablera cykelställ där behovs finns.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-02-02 Tjänsteskrivelse svar på motion om cykelställsparkering vid Hökerumsmotet Diarienummer 2016/279, löpnummer 179/2017 Sammanfattning Mikael Levander (NU) lämnade 2016-04-25 in en motion om cykelställsparkering vid Hökerumsmotet och att man ser över om det kan vara aktuellt på något mer ställe i kommunen. Cykelställ är beställt av Västtrafik till Hökerumsmotet som kommunen iordningställer vid leverans. Kommunen arbetar även vidare med att etablera cykelställsparkeringar där behovs finns. Förvaltningens förslag till beslut Motionen antas med hänvisning till att förvaltningen har beställt och kommer att iordningställa ett cykelställ vid Hökerumsmotet samt arbetar även vidare med att etablera cykelställsparkeringar där behovs finns. Ärendet Mikael Levander (NU) lämnade 2016-04-25 in en motion om cykelställsparkering vid Hökerumsmotet och att man ser över om det kan vara aktuellt på något mer ställe i kommunen. Cykelställ är beställt av Västtrafik till Hökerumsmotet som kommunen iordningställer vid leverans. Kommunen arbetar kontinuerligt med att förbättra trafiksituationen för alla trafikanters behov samt minska bilberoendet och uppmuntra till kollektivt resande, kommunen arbetar också med att förbättra gång- och cykelvägar vilket innebär nyetableringar av cykelställsparkeringar där behovs finns. Vid framtida nyetableringar av pendelparkeringar kommer möjligheterna till att iordningställa cykelställ också ses över. Beslutsunderlag 1 Motion om cykelställsparkering vid pendelparkering, Hökerumsmotet Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Alf Lundberg Trafikplanerare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

Kommunfullmäktige i Ulricehamn Motion om cykelställsparkering vid pendelparkering vid Hökerumsmotet Om du vill åka buss ifrån Ulricehamnsmotet så finns det både en pendelparkering och en cykelställsparkering i anslutning till busshållplatsen. Vid Hökerumsmotet finns en pendelparkering, men inte någon cykelställsparkering. Därför föreslår vi: Att en cykelställsparkering iordningställs vid Hökerumsmotet snarast möjligt och att man ser över om det kan vara aktuellt på något mer ställe i kommunen! Skulle det visa sig att det inte är kommunen som är ansvarig för att iordningsställa cykelställsparkeringar önskar vi att frågan skickas vidare till berörd part! Ulricehamn 2016-04-25 Mikael Levander Nya Ulricehamn

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för diverse investeringar inom verksamhet kost 2017 Dnr 2017/28 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för verksamhet kost, 1,0 mnkr. Investeringen möjliggör att en bra och säker arbetsmiljö upprätthålls i verksamhet kost alla kök. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-26 från servicechef 2 Investeringskalkyl 2017 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för investeringar i kostverksamheten, 1,0 mnkr, finansieras via avsatta medel för diverse investeringar i köksverksamheten i investeringsbudgeten för 2017.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-01-26 Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för diverse investeringar inom verksamhet kost 2017 Diarienummer 2017/28, löpnummer 241/2017 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för verksamhet kost, 1,0 mnkr. Investeringen möjliggör att en bra och säker arbetsmiljö upprätthålls i verksamhet kost alla kök. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för investeringar i kostverksamheten, 1,0 mnkr, finansieras via avsatta medel för diverse investeringar i köksverksamheten i investeringsbudgeten för 2017. Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för verksamhet kost, 1,0 mnkr. Investeringen möjliggör att en bra och säker arbetsmiljö upprätthålls i kostverksamhetens alla kök. Verksamheten kost omfattas av 34 kök varav 25 är tillagningskök. De flesta kök har produktion större delen av året och medför en hög belastning på den befintliga maskinparken. Dagens maskiner har en livslängd på ca 15 år. För att skapa en säker arbetsmiljö i köken krävs det en årlig översyn av maskinparken. Med en säker arbetsmiljö kan arbetsskador förhindras på ett bättre sätt samt sjukskrivningarna på sikt kan minska. Investeringen finansieras via avsatta medel i investeringsbudgeten för 2017. Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Utöver kapitalkostnader förväntas inga särskilda driftkostnadskonsekvenser. Beslutsunderlag 1 investeringskalkyl 2017

2017/28, 241/2017 2(2) Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef Verksamhetschef kost Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Anna-Lena Johansson Verksamhetschef kost Sektor service

Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Anna-Lena Johansson Verksamhet Kost Investeringen tas i bruk år: 2017 Beräknad avskrivningstid: 10 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Investeringar köksverksamheten 1 000 000 Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa ####### ####### investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto ####### 0 0 0 0 0 ####### Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 600 000 Internränta 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 112 500 Summa kapitalkostnader 125 000 122 500 120 000 117 500 115 000 112 500 712 500 Summa kostnader 125 000 122 500 120 000 117 500 115 000 112 500 712 500 Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 125 000 122 500 120 000 117 500 115 000 112 500 712 500 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Ärendegången

1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för inventarier i samband med kontorsöversyn Dnr 2017/102 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för utgifter i samband med pågående kontorsöversyn rum för fler, 1,1 mnkr. Investeringen möjliggör en utökning av antalet kontorsplatser. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2016. Av investeringsmedel som avsatts för diverse verksamhetsinventarier återstår 1,5 mnkr som har varit reserverade för förväntade utgifter till följd av den pågående översynen av kontorslokaler. Återstående medel för diverse verksamhetsinventarier föreslås ombudgeteras till 2017 års investeringsbudget. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-02-08 från kommunchef 2 Investeringskalkyl inventarier kontorsöversyn Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för utgifter för inventarier i samband med pågående kontorsöversyn, 1,1 mnkr, finansieras via ombudgeterade medel från investeringsbudgeten 2016 avseende diverse verksamhetsinventarier.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-02-08 Tjänsteskrivelse ansökan om investeringsmedel för inventarier i samband med kontorsöversyn Diarienummer 2017/102, löpnummer 626/2017 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för utgifter i samband med pågående kontorsöversyn rum för fler, 1,1 mnkr. Investeringen möjliggör en utökning av antalet kontorsplatser. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2016. Av investeringsmedel som avsatts för diverse verksamhetsinventarier återstår 1,5 mnkr som har varit reserverade för förväntade utgifter till följd av den pågående översynen av kontorslokaler. Återstående medel för diverse verksamhetsinventarier föreslås ombudgeteras till 2017 års investeringsbudget. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för utgifter för inventarier i samband med pågående kontorsöversyn, 1,1 mnkr, finansieras via ombudgeterade medel från investeringsbudgeten 2016 avseende diverse verksamhetsinventarier. Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för utgifter i samband med pågående kontorsöversyn rum för fler, 1,1 mnkr. Investeringen möjliggör iordningsställande av 50 nya arbetsplatser och utbyte av ca 30 äldre bord. Investeringen kan finansieras via avsatta medel för ändamålet i investeringsbudgeten för 2016. Av investeringsmedel som avsatts för diverse verksamhetsinventarier återstår 1,5 mnkr som har varit reserverade för förväntade utgifter till följd av den pågående översynen av kontorslokaler. Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2016. Återstående medel för diverse verksamhetsinventarier föreslås ombudgeteras till 2017 års investeringsbudget. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader.

2017/102, 626/2017 2(2) Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl inventarier kontorsöversyn Beslut lämnas till Kommunchef Ekonomichef Håkan Sandahl Kommunchef Niklas Anemo Ekonomichef

Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Håkan Sandahl Verksamhet Kommunledningsstaben Investeringen tas i bruk år: 2017 Beräknad avskrivningstid: 10 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Inventarier-kontorsöversyn 1 100 Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa 1 100 1 100 investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 1 100 0 0 0 0 0 1 100 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar 110 110 110 110 110 110 660 Internränta 28 25 22 19 17 14 124 Summa kapitalkostnader 138 135 132 129 127 124 784 Summa kostnader 138 135 132 129 127 124 784 Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 138 135 132 129 127 124 784 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Ärendegången

1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö och samhällsbyggnad Dnr 2017/36 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö och samhällsbyggnad, 1,0 mnkr. Investeringen krävs för att kunna bedriva en effektiv och serviceinriktad myndighetsutövning. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsplanen för 2016-2018. 0,2 mnkr är avsatt 2016, 0,7 mnkr finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. I planen för 2018 finns 0,1 mnkr avsatta för ändamålet. Verksamheten ansöker nu om samtliga avsatta medel i samma ansökan, vilket är en rimlig hantering av ärendet ur förvaltningens perspektiv. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget 2018. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-27 från samhällsbyggnadschef 2 Investeringskalkyl Ärendehanteringssystem Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö och samhällsbyggnad, 1,0 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Uppgradering ärendehanteringssystem miljö och bygg i investeringsplanen för 2016-2018, vilket innebär att avsatta medel i planen för 2018 framflyttas ett år.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-01-27 Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö och samhällsbyggnad Diarienummer 2017/36, löpnummer 215/2017 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö och samhällsbyggnad, 1,0 mnkr. Investeringen krävs för att kunna bedriva en effektiv och serviceinriktad myndighetsutövning. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsplanen för 2016-2018. 0,2 mnkr är avsatt 2016, 0,7 mnkr finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. I planen för 2018 finns 0,1 mnkr avsatta för ändamålet. Verksamheten ansöker nu om samtliga avsatta medel i samma ansökan, vilket är en rimlig hantering av ärendet ur förvaltningens perspektiv. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget 2018. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö och samhällsbyggnad, 1,0 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Uppgradering ärendehanteringssystem miljö och bygg i investeringsplanen för 2016-2018, vilket innebär att avsatta medel i planen för 2018 framflyttas ett år. Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för ärendehanteringssystem m.m. på miljö och samhällsbyggnad, 1,0 mnkr. Miljöenheten, byggenheten och till viss del exploateringsenheten har sedan 1999 använt sig av verksamhetssystemen EDP MiljöReda och EDP ByggReda. Ärendehanteringssystemen kommer successivt sluta att utvecklas och underhållas eftersom leverantören kommer ersätta systemen med nya uppdaterade versioner. Nuvarande system behöver därför bytas, antingen till ett helt nytt system eller att nuvarande system uppgraderas till de nya versionerna som leverantören erbjuder. Till ärendesystemet kan det även bli aktuellt att investera i tilläggssystem och tilläggsmoduler för att hanteringen mot kund och internt ska fungera effektivt och serviceinriktat. I projektet kan det även tillkomma kostnader för projektstöd. Investeringen krävs således för att kunna bedriva en effektiv och serviceinriktad myndighetsutövning inom miljö och bygg i kommunen. Investeringen kan finansieras via avsatta medel för Uppgradering ärendehanteringssystem miljö och bygg i investeringsbudgeten för 2016 och 2017.

2017/36, 215/2017 2(2) Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsplanen för 2016-2018. 0,2 mnkr är avsatt 2016, 0,7 mnkr finns avsatt i investeringsbudgeten för 2017. I planen för 2018 finns 0,1 mnkr avsatta för ändamålet. Verksamheten ansöker nu om samtliga avsatta medel i samma ansökan, vilket är en rimlig hantering av ärendet ur förvaltningens perspektiv. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget 2018. Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl Ärendehanteringssystem Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Ekonomichef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Niklas Anemo Ekonomichef

Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Sebastian Olofsson Verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Investeringen tas i bruk år: 2018 Beräknad avskrivningstid: 10 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Ärendehanteringssystem för Miljö och samhällsbyggnad Objektnummer: 1 000 Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa 900 100 1 000 investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 900 100 0 0 0 0 1 000 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar 100 100 100 100 100 500 Internränta 23 20 18 15 13 89 Summa kapitalkostnader 0 123 120 118 115 113 589 Summa kostnader 0 123 120 118 115 113 589 Externa intäkter Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 0 123 120 118 115 113 589 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet:

Ärendegången 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Reviderade riktlinjer för pensionssparande genom löneavstående Dnr 2016/631 Sammanfattning Förvaltningen har sett över gällande riktlinjer för löneväxling till pensionsförsäkring i syfte att modernisera och förenkla riktlinjerna som arbetsgivare, där alla tillsvidareanställda medarbetare erbjuds möjligheter att löneväxla utifrån reviderade riktlinjer. Kommunstyrelsen beslutade 2017-01-04 ( 14/2017) att ärendet skulle återremitteras till förvaltningen i syfte att se över lägsta nivån för löneväxling och huruvida lägstanivån skulle kunna vara kvar på nuvarande nivå. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-12-08 från personalchef 2 Riktlinjer löneväxling Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Justerade riktlinjer antas, dessa ersätter tidigare antagna riktlinjer och regelverk (Dnr 2008.0118) och lägsta nivå är 500 kr/månad. Förvaltningen har i uppdrag att löpande hantera lag och avtalsreglerat regelverk utifrån gällande riktlinjer.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Reviderade riktlinjer för pensionssparande genom löneavstående Diarienummer 2016/631, löpnummer 3545/2016 2016-12-08 Sammanfattning Förvaltningen har sett över gällande riktlinjer för löneväxling till pensionsförsäkring i syfte att modernisera och förenkla riktlinjerna som arbetsgivare, där alla tillsvidareanställda medarbetare erbjuds möjligheter att löneväxla utifrån reviderade riktlinjer. Kommunstyrelsen beslutade 2017-01-04 ( 14/2017) att ärendet skulle återremitteras till förvaltningen i syfte att se över lägsta nivån för löneväxling och huruvida lägstanivån skulle kunna vara kvar på nuvarande nivå. Förvaltningens förslag till beslut Justerade riktlinjer antas, dessa ersätter tidigare antagna riktlinjer och regelverk (Dnr 2008.0118) och lägsta nivå är 500 kr/månad. Förvaltningen har i uppdrag att löpande hantera lag och avtalsreglerat regelverk utifrån gällande riktlinjer. Ärendet Ulricehamns kommun är en attraktiv arbetsgivare för många olika yrken och de kommande åren kommer behoven av vissa kompetenser att öka hos oss. Reallöneökningar de senaste åren för kommunanställda är ett faktum och allt fler välutbildade yrkesgrupper har sett sina löner öka, där lärare, sjuksköterskor, enhetschefer och rektorer är bara ett axplock av yrken. Att växla lön till pensionssparande kan vara fördelaktigt för våra medarbetare. Den anställde betalar skatt på pengarna först när pensionen betalas ut. Arbetsgivaren får göra avdrag på premien för pensionsförsäkringen och betalar inte arbetsgivaravgift utan en särskild löneskatt. Den är cirka 6 procentenheter lägre än arbetsgivaravgiften. Vissa organisationer låter den anställde få dessa om de väljer att förstärka sin tjänstepension. Kommunstyrelsen beslutade 2000-02-29 ( 52) att vissa anställda skulle kunna pensionsspara genom löneavstående, så kallad löneväxling. Löneväxling innebär att man som anställd byter en del av sin lön mot en förmån. Man avstår således från en del av framtida löneutbetalningar för att istället få en förmån som arbetsgivaren erbjuder. Vidare justerade kommunstyrelsen riktlinjerna och antog ett nytt regelverk 2008-03-10 ( 57). Justeringen omfattande då lägsta nivå såväl som högsta nivå för löneväxlingsbelopp. I bifogat förslag till riktlinjer hanteras endast löneväxling till pensionsförsäkring för alla tillsvidareanställda medarbetare som förmån. De senaste åren har löneväxling som förmån vuxit bland kommunala arbetsgivare där bland annat löneväxling till pension vuxit och förändrats till att bland annat omfatta andra, högre nivåer såväl som att använda prisbasbeloppsnivåer samt procent av lön istället för att ha fastställda krontalsbelopp (se tabell nedan). Kommun Tranemo Beloppsgränser vid löneväxling Ingen begränsning

2016/631, 3545/2016 2(3) Svenljunga Ingen begränsning Vårgårda Ingen begränsning Herrljunga 20 % av bruttolön, dock max 10.000 kr Bollebygd 20 % av bruttolön Karlsborg 20 % av bruttolön Skövde 20 % av bruttolön Tibro 20 % av bruttolön Essunga 20 % av bruttolön Grästorp 20 % av bruttolön Borås Två inkomstbasbelopp/år, (motsvarar 9.900 kr/mån 2016) Ulricehamn 5.000 kr Alla kommuner erbjuder alla tillsvidareanställda medarbetare att löneväxla, (det är dock skattepliktiga inkomster över 39 900 kr/mån för 2016 som löneväxlas). Som tabellen ovan visar är det högst vanligt att arbetsgivare i våra omgivningar har ett procenttal istället för krontalsbelopp i våra omgivningar. I bifogade riktlinjer föreslås därför att Ulricehamns kommun sätter en beloppsgräns på högst 20 % av bruttolön såväl som att det föreslås en justering i regelverket till att omfatta samtliga anställda oavsett månadslön, enligt bilaga. När det kommer till lägsta nivån för löneavstående föreslogs det tidigare en justering av miniminivån, detta då det är mer vanligt att högre belopp löneväxlas i syfte att få en reell effekt på lång sikt för den enskilde medarbetaren. Belopp lägre än 500 kr påverkar i stort inte utfallet för själva pensionen enligt vår försäkringsförmedlare. I dessa reviderade riktlinjer kvarstår det lägsta beloppet om 500 kr/månad. Inkomsttak påverkar effekten av att löneväxla för den enskilde. Inkomsttak innebär viktiga förutsättningar för att kunna räkna på vad en löneväxling innebär för den enskilde medarbetarens inkomst, pension och allmänna ersättningar. Mycket kan påverka vilka effekter en löneväxling får i ett specifikt fall, det beror helt på den enskildes situation. Löneväxling får konsekvenser inte bara genom sänkt lön, utan även på pension och andra lagstadgade och kollektivavtalade försäkringar och ersättningar, till exempel sjuklön, sjukpenning, föräldrapenning, sjukpension, ålderspension med mera. Hur mycket de påverkas beror på bland annat om den enskildes inkomst över- eller understiger taket för den ersättningsgrundande inkomsten. Därför är det viktigt att som arbetsgivare ge stöd till enskilda medarbetare att beräkna värdet av förmånen jämfört med sänkningen av lön, värdera konsekvenserna och ge stöd innan den enskilde fattar beslut om att löneväxla. Detta stöd tillhandahålls i dag av upphandlad försäkringsförmedlare. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer löneväxling Beslut lämnas till Personalchef Lars Lindbergh Personalchef

2016/631, 3545/2016 3(3)

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument LÖNEVÄXLING ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER TILL OCH MED: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ]"

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Bakgrund Lönepolitiken är en del av kommunens personalpolitik och ett viktigt instrument för att styra verksamheten mot de mål som den politiska ledningen har fastställt. Den är vara utformad med beaktande av verksamhetens mål och ska vara väl känd av de anställda. Kommunens lönepolitik ska också medverka till att kommunen kan hävda sig på arbetsmarknaden när det gäller att rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Syfte I syfte att stärka kommunens möjlighet att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare i konkurrens med andra arbetsgivare, erbjuder kommunen möjlighet till löneväxling till pensionsförsäkring enligt nedan. Allmänt Löneväxlingen sker via ett överenskommet månatligt bruttolöneavdrag som betalas till en av medarbetaren vald pensionsförsäkring. Lägsta bruttolöneavdrag är 500 kr och maximalt 20 % av lön. Personkrets Erbjudandet riktar sig till samtliga anställda. Kostnadsneutralitet Löneväxlingen skall vara kostnadsneutral för kommunen. Medarbetare får därför ett tilläggsbelopp motsvarande skillnaden mellan kommunens kostnad för lön och kostnad för pensionspremie. Skillnaden är för närvarande 6%, (2016), men kan komma att förändras i framtiden. Tilläggsbeloppet betalas ut månatligen till vald försäkring tillsammans med bruttolöneavdraget. Kostnadsneutraliteten innebär också att kollektivavtalade förmåner som tjänstepension, sjuklön, etc. skall beräknas på lön innan löneväxling. Lön innan löneväxling ska även ligga till grund för framtida löneöversyner och vid beräkning av lönerelaterade tillägg och avdrag som t.ex. semesterlönetillägg. Eget val Den anställde väljer själv om premien ska placeras i traditionell försäkring eller fondförsäkring och om försäkringen skall tecknas med eller utan återbetalningsskydd Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Medarbetare som vill löneväxla erhåller individuell rådgivning av pensionsrådgivare som kommunen utser. 3

Utbetalning Pensionsåldern är 65 år men pensionen kan börja betalas ut från 55 års ålder efter överenskommelse med försäkringsbolaget. Pensionen betalas ut livsvarigt eller under en begränsad tid. Kortast utbetalningstid är fem år. 4

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-01-23 Tjänsteskrivelse Policy för markförvärv Diarienummer 2017/42, löpnummer 236/2017 Sammanfattning Ulricehamns kommun äger idag begränsat med mark som kan användas för framtida samhällsexpansion och behov av bostäder, verksamheter och allmänna ändamål. Det finns ett behov av att öka det kommunala markinnehavet och därigenom förbättra kommunens förutsättningar att möta marknadens svängningar och skapa en jämn utbyggnadstakt. En markförvärvspolicy har tagits fram för att tydliggöra kommunens ambitioner gällande markförvärv. Kommunen ska sträva efter att utöka markinnehavet kring centralorten samt kring flera områden som är utpekade som utvecklingsområden i Översiktsplanen för Ulricehamns kommun 1. Lämplig bytesmark ska förvärvas när tillfälle ges oavsett läge i kommunen. På kort sikt ska förvärv och byten genomföras för att skapa en markreserv i balans, där kommunen har tillräckligt med mark för att kunna tillgodose de närmast angelägna behoven av bostäder, verksamheter och allmänna ändamål. På lång sikt ska kommunen bygga upp en markreserv som ger kommunen goda möjligheter att styra utvecklingen i kommunen och underlättar framtida tillväxt. Förvaltningens förslag till beslut Markförvärvspolicyn antas. Ärendet Kommuner har ett ansvar att möjliggöra bostadsbyggande och genom det kommunala markinnehavet har kommuner möjligheter att säkerställa att det finns tillgång till mark för bostäder, verksamheter, allmänna ändamål, naturvård och friluftsliv. Kommuner med en strategiskt och långsiktig markreserv har bättre möjligheter att styra och påverka utvecklingen i kommunen. Ulricehamns kommun äger cirka 8 500 hektar, varav cirka 3 800 är jordbruksmark och cirka 700 hektar skogsmark. Merparten av resterande kommunalägd mark används för att tillgodose behov av trafik- och kommunikationslösningar, allmänna ändamål eller rekreation. Det innebär att Ulricehamns kommun äger begränsat med mark som kan användas för framtida samhällsexpansion och behov av bostäder, verksamheter och allmänna ändamål. Det finns ett behov av att öka det kommunala markinnehavet och därigenom förbättra kommunens förutsättningar att möta marknadens svängningar och skapa en jämn utbyggnadstakt. Beslutsunderlag 1 Policy för markförvärv Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef 1 Antagen 2015-10 29 187

2017/42, 236/2017 2(2) Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Puck Larsson Planarkitekt Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-03-02 Sida 1 av 1 Policy för markförvärv Dnr 2017/42 Sammanfattning Ulricehamns kommun äger idag begränsat med mark som kan användas för framtida samhällsexpansion och behov av bostäder, verksamheter och allmänna ändamål. Det finns ett behov av att öka det kommunala markinnehavet och därigenom förbättra kommunens förutsättningar att möta marknadens svängningar och skapa en jämn utbyggnadstakt. En markförvärvspolicy har tagits fram för att tydliggöra kommunens ambitioner gällande markförvärv. Kommunen ska sträva efter att utöka markinnehavet kring centralorten samt kring flera områden som är utpekade som utvecklingsområden i Översiktsplanen för Ulricehamns kommun 1. Lämplig bytesmark ska förvärvas när tillfälle ges oavsett läge i kommunen. På kort sikt ska förvärv och byten genomföras för att skapa en markreserv i balans, där kommunen har tillräckligt med mark för att kunna tillgodose de närmast angelägna behoven av bostäder, verksamheter och allmänna ändamål. På lång sikt ska kommunen bygga upp en markreserv som ger kommunen goda möjligheter att styra utvecklingen i kommunen och underlättar framtida tillväxt. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-01-23 från samhällsbyggnadschef 2 Policy för markförvärv Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Markförvärvspolicyn antas. Förvaltningen får i uppdrag att i bilaga tillföra kartor som redogör kommunens markinnehav i de större tätorterna. 1 Antagen 2015-10 29 187

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument MARKFÖRVÄRVSPOLICY ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Samhällsbyggnadschef GÄLLER TILL OCH MED: 2021

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehåll 1 Bakgrund...4 2 Syfte...4 3 Kommunens markreserv...4 4 Strategiskt markinnehav...6 5 Strategiska markförvärv...6 5.1 Ställningstaganden gällande markförvärv...6 5.1.1 Frivilliga förvärv...6 5.1.2 Bytesmark...7 5.1.3 Expropriation...7 5.2 Förvärv av mark för bostäder och verksamheter...7 5.3 Förvärv av bytesmark...7 6 Utveckling av kommunens markreserv...9 6.1.1 Kortsiktigt perspektiv...9 6.1.2 Långsiktigt perspektiv...9 7 Referenser...9 Bilaga 1 Kommunalägd mark i Ulricehamns centralort...10 3

1 Bakgrund Sveriges kommuner ansvar för planläggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Kommunerna har utöver ansvaret för planläggning av mark och vatten ett ansvar för bostadsförsörjning genom lagen om (SFS 2000:1383) kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I kommunernas bostadsförsörjningsansvar ingår ett ansvar att möjliggöra för bostadsbyggande i kommunen. Ett betydelsefullt verktyg i kommunernas arbete med bostadsförsörjning är det kommunala markinnehavet. Genom markförvärv och en strategisk långsiktig plan för nyttjande, förvaltning och utveckling av det kommunala markinnehavet har kommunerna möjligheter att säkerställa att det finns tillgång till mark för bostäder, verksamheter, allmänna ändamål 1, naturvård och friluftsliv. Kommuner som har en strategisk och långsiktig plan för nyttjande, förvaltning och utveckling av det kommunala markinnehavet har därför bättre möjligheter att styra utvecklingen. Ulricehamns kommun saknar i dagsläget styrdokument som behandlar hur det kommunala markinnehavet ska utvecklas. I kommunen finns det således ett behov av att skapa ett styrdokument som behandlar hur det kommunala markinnehavet ska utvecklas ur såväl ett kortsiktigt som ett långsiktigt perspektiv. Sektor miljö- och samhällsbyggnad har därför på uppdrag från samhällsbyggnadschefen arbetat fram ett styrdokument som beskriver hur det kommunala markinnehavet bör utvecklas för att säkerställa att kommunen har mark för framtida behov. 2 Syfte Syftet med framtagandet av en markförvärvspolicy är att beskriva hur det kommunala markinnehavet ska utvecklas för att säkerställa kommunens framtida behov av mark för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål. Markförvärvspolicyn ska ge förvaltningen kännedom om vilka markområden som kommunen i första hand ska sträva efter att förvärva. Markförvärvspolicyn ska också innefatta ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv på kommunens markinnehav samt tydliggöra kommunens hållning i markförvärvsfrågor. 3 Kommunens markreserv I december 2016 uppgick Ulricehamns kommuns markinnehav till dryga 8 500 hektar 2. 1 Med allmänna ändamål avses en rad verksamheter bland annat skola, reningsverk, simhall, värmecentral med mera. Alla verksamheter där ett offentligt organ är huvudman inkluderas i allmänna ändamål. 2 Avrundat till närmsta hundratal. 4

Figur 1 Kommunalägd mark. Kartbilden illustrerar översiktligt var den kommunalt ägda marken i Ulricehamns kommun är belägen (se bilaga 1 för kartbild över centralorten). Av de 8 500 hektar mark som kommunen äger är cirka 3 800 hektar jordbruksmark 3 och cirka 700 hektar skogsmark. 4 Merparten av den resterande kommunalägda marken används för att tillgodose behov av trafik- och kommunikationslösningar, allmänna ändamål och rekreation. Det innebär att enbart en mindre del av den kommunalt ägda marken idag kan användas för samhällsexpansion. 3 Inkluderar hag- och betesmarker. 4 Informationen är hämtad från kommuns kartmaterial. 5

4 Strategiskt markinnehav För Ulricehamns kommun innebär ett strategiskt markinnehav att kommunen ska utveckla en långsiktigt hållbar markreserv som innehåller mark som kan användas för nutida och framtida samhällsutveckling. Översiktsplanen för Ulricehamns kommun 5 ger vägledning i vilken mark som kan komma att bli aktuell att förvärva då översiktsplanen pekar ut den önskvärda utvecklingen i kommunen. Kommunens markreserv ska behandlas som en resurs ur ett långsiktigt perspektiv. Kommunen ska därför undvika att sälja fastigheter som senare kan komma att behövas för framtida expansion eller som kan bli ett hinder för framtida exploatering och planläggning. Ett strategiskt markinnehav förbättrar kommunens förutsättningar att möta marknadens svängningar och skapa en jämn utbyggnadstakt då kommunens möjligheter att stimulera och styra byggandet ökar. Genom ett strategiskt markinnehav förbättras således också möjligheterna till att nå kommunens uppsatta mål. 5 Strategiska markförvärv För Ulricehamns kommun innebär strategiska markförvärv att kommunen ska genomföra markförvärv som underlättar nutida och framtida planprocesser samt förbättrarar kommunens möjligheter att skapa en positiv stadsutveckling. Kommunen ska bedriva ett arbete med att aktivt och kontinuerligt bevaka marknaden. På så vis får kommunen en god kunskap om marknaden och kan genomföra markförvärv i strategiska lägen med god framförhållning. Ur ett långsiktigt perspektiv är förhoppningen att de strategiska markförvärven ska bli självfinansierande. Översiktsplanen fungerar vägledande för de strategiska markförvärven. Kommunen ska sträva efter att förvärva mark som på lång sikt kan komma att nyttjas för såväl bostäder som verksamheter i och utanför centralorten. Då kommunen strävar efter att utveckla en långsiktigt hållbar markreserv är det också nödvändigt att bevaka kommunens framtida intressen ur ett längre perspektiv än det som inkluderas i översiktsplanen. Det är därför motiverat för kommunen att förvärva mark även utanför de områden som pekas ut i kommunens översiktsplan. 5.1 Ställningstaganden gällande markförvärv 5.1.1 Frivilliga förvärv Ulricehamns kommun ska sträva efter att utöka markreserven genom frivilliga förvärv där båda parters intressen tillgodoses på ett acceptabelt sätt. När det är möjligt ska förvärven genomföras med god framförhållning i förhållande till exploateringsutvecklingen. 5 Antagen 2015-10-29. 6

Kommunen bör sträva efter en god dialog och kontakt med markägare i områden där det är av intresse för kommunen att förvärva mark. Genom att föra en dialog med markägaren om kommunens ambitioner förbättras möjligheten till frivilliga överenskommelser. 5.1.2 Bytesmark Ulricehamns kommun upplever likt andra kommuner att det finns ett ökat intresse av bytesmark i kontakten med markägare. 6 Kommunen har i dagsläget en begränsad tillgång till bytesmark vilket kan försvåra, fördyra och förlänga markförvärvsprocessen. Kommunen ska därför sträva efter att öka innehavet av mark som kan användas som bytesmark. Genom att investera i bytesmark kan kommunen underlätta framtida markförvärvsprocesser. Genom att öka innehavet av mark som kan användas som bytesmark ämnar kommunen också uppmuntra till frivilliga förvärv och motverka tvångsåtgärder så som expropriation. 5.1.3 Expropriation I de fall där det inte är möjligt för kommunen att genomföra frivilliga förvärv eller byten kan expropriation användas om det finns tillräckliga skäl. Expropriation ska så långt som möjligt försöka undvikas inom kommunen. I de fall expropriation kan bli aktuellt ska gällande lagstiftning och delegationsordning följas. 5.2 Förvärv av mark för bostäder och verksamheter Primärt bör Ulricehamns kommun fokusera på att förvärva mark kring centralorten (se figur 2). Sekundärt bör kommunen fokusera på att förvärva mark inom utvecklingsområden som inkluderas i figur 2. Kommunen bör dock agera med en viss flexibilitet och följa bostadsmarknadens svängningar i den mån det är möjligt. Prioriteringar av vilka fastigheter som ska förvärvas sker bland annat utifrån kommunala mål, gällande översiktsplan, aktuella och framtida uppdrag och planer samt marknadsförutsättningar. 5.3 Förvärv av bytesmark Ulricehamn kommun har utöver de primära och sekundära förvärvsområdena som pekas ut i figur 2 intresse av att förvärva framtida bytesmark som ligger utanför de utpekade områdena. Bytesmark skapar bättre förutsättningar för frivilliga köp och överenskommelser, bristen på kommunal bytesmark försvårar således möjligheterna att genomföra frivilliga köp och överenskommelser. Kommunen ska därför förvärva skogsmark som lämpar sig för byten när tillfälle ges. 6 Se Aktiv markpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting, 2016. 7

Figur 2. Primära och sekundära förvärvsområden. 8

6 Utveckling av kommunens markreserv Ulricehamns kommun ska öka sin markreserv. Det är av stor vikt att markreserven utvecklas så att kommunen har möjlighet att erbjuda en god variation av byggbar mark för flera olika typer av ändamål. Markreserven ska med fördel utvecklas till att innehålla mark för förtätningsprojekt och mark för etablering av nya områden. Kommunen ska således sträva efter att utveckla en markreserv innehållande mark som behövs för samhällsexpansion ur ett långsiktigt perspektiv. För att kommunen ska kunna utöka sin markreserv krävs att kommunen bedriver en aktiv och strategiskt markpolitik. 6.1.1 Kortsiktigt perspektiv På kort sikt ska Ulricehamns kommun genom förvärv och byten skapa en markreserv i balans där kommunen har tillräckligt med mark för att kunna tillgodose de närmast angelägna behoven av bostäder, verksamheter och allmänna ändamål i enlighet med kommunens översiktsplan. 6.1.2 Långsiktigt perspektiv På lång sikt ska Ulricehamns kommun bygga upp en markreserv som ger kommunen goda möjligheter att styra utvecklingen i kommunen och som underlättar framtida tillväxt. 7 Referenser Aktiv markpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting, 2016. Översiktsplan för Ulricehamns kommun 2015-2030, antagen 2015-10-29. 9

Bilaga 1 Kommunalägd mark i Ulricehamns centralort Figur 3 Kartbilden illustrerar kommunalägd mark i Ulricehamns centralort. 10