Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SAMMANSTÄLLNING AV FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD MED SVENSKA HANDELS- OCH FISKEFARTYG FÖR ÅR 24...2 ALLMÄNT...2 SJÖOLYCKSSYSTEMET - SOS...2 TILLBUD...2 AVVIKELSERAPPORTERINGSSYSTEM (INSJÖ)...2 UPPFÖLJNING AV REKOMMENDATIONER...3 DEFINITION AV ORSAKSINDELNING...3 DEFINITION AV REDOVISNING AVSEENDE GRUPPEN KOLLISION MELLAN FARTYG...4 HAVERIRAPPORTER...4 Utgivna haverirapporter under år 24, svenskregistrerade fartyg...4 ANTAL RAPPORTERADE FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD ÅREN 1995-24 FÖRDELADE EFTER TYP AV HÄNDELSE...5 ANTAL RAPPORTERADE FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD I RELATION TILL ANTALET REGISTRERADE FARTYG ÅREN 1995-24...6 HÄNDELSERNAS FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE OCH FARTYGSART ÅR 24...6 HÄNDELSERNAS FÖRDELNING EFTER FARTYGSART ÅREN 2-24...7 ANTAL SVENSKREGISTRERADE FARTYG ÅREN 23-24...7 SVENSKREGISTRERADE FARTYG FÖRDELADE EFTER FARTYGSART ÅREN 23 24...8 Fartygstillstånd...8 ANTAL AKTIVA SJÖMÄN OCH PÅMÖNSTRAD PERSONAL ÅREN 23 24...8 ANTAL SVENSKREGISTRERADE FARTYG ÅR 24...9 ANTAL AKTIVA SJÖMÄN OCH PÅMÖNSTRAD PERSONAL ÅR 24...1 FÖRLISTA FARTYG ÅR 24...11 Händelsebeskrivning - förlista fartyg...12 RAPPORTERADE HÄNDELSER - FÖRDELNING EFTER HÄNDELSENS KARAKTÄR...15 ALLVARLIGA OLYCKOR...16 Händelsebeskrivning allvarliga olyckor...16 OLYCKOR OCH TILLBUD - FÖRDELNING EFTER FARVATTENSTYP...18 OLYCKORNAS/TILLBUDENS FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE OCH LAST/NYTTJANDE...19 GRUNDSTÖTNING...21 KOLLISION MELLAN FARTYG...24 KOLLISION MED ANNAT FÖREMÅL...27 LÄCKAGE/KANTRING/VÄDERSKADA...3 LASTFÖRSKJUTNING...31 BRAND/EXPLOSION...32 Fördelning efter aktuellt byggnadsmaterial och fartygsart...33 MASKINHAVERI...33 UTSLÄPP...34 ÖVRIGA HÄNDELSER...35

Fartygsolyckor och tillbud Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud År 24 1

Sammanställning av fartygsolyckor och tillbud med svenska handels- och fiskefartyg för år 24 Allmänt Sjöfartsinspektionens utredningsenhet redovisar i detta meddelande statistik och kommentarer avseende till inspektionen rapporterade olyckor och tillbud inträffade under år 24 med svenska handels- och fiskefartyg samt fartyg som nyttjas till ändamål som har anknytning till handelssjöfarten. Redogörelsen omfattar främst händelser enligt 6 kap.14 sjölagen för vilka befälhavaren har rapporteringsskyldighet till Sjöfartsinspektionen. Information om olyckorna och deras händelseförlopp fås, förutom från befälhavarrapporterna, också från protokoll från sjöförklaringar, men även från rapporter från inspektörer vid sjöfartsinspektionsområde samt kustbevakning och polis. Vid polisutredningar har ofta viss samverkan skett mellan polisen och sjöfartsinspektionen. Materialet redovisas här i sammanfattad form. Statistiksammanställningen finns tillgänglig på Sjöfartsverkets hemsida www.sjofartsverket.se. Kompletterande information avseende mer detaljerade uppgifter kan erhållas från utredningsenheten inspektion@sjofartsverket.se, tfn. växel 11-19 1, fax 11-23 99 34. SjöOlycksSystemet - SOS Fr.o.m. år 22 har SOS gjorts om till en av Sjöfartsverket egenutvecklad webbapplikation. De flesta fartygsuppgifterna i SOS hämtas från FartygsTillsynsSystemet (FTS), utvecklat av Sjöfartsverket i Prolifics/JAM7/Windows. Utredningsenheten rapporterar till IMO 1 samtliga allvarliga olyckor och förlisningar gällande konventionsfartyg samt utsläpp. Utredningsenheten rapporterar även olyckor och utsläpp till HELCOM 2. Denna rapportering har fr.o.m. 24 blivit mer omfattande. Tillbud Antalet rapporter är få även om de under senare år har ökat något. Sjöfartsverket har i anslutning till 199 års lag och förordning om undersökning av olyckor utvidgat rapporteringsskyldigheten att gälla även allvarliga tillbud till samtliga typer av fartygsolyckor. Tillbuden redovisas fr.o.m. år 1999 i tabell- och diagramform. Avvikelserapporteringssystem (Insjö) Sjöfartsinspektionen, i samarbete med Sveriges Redareförening, har utvecklat ett avvikelserapporteringssystem (Insjö). Efter en utvecklingsfas på fyra år är systemet nu fullt ut i funktion. Då ett tillbud eller en avvikelse rapporteras, avidentifieras rapporten innan den matas in i systemet. Systemet ger rapportören omgående en sammanställning av samtliga liknande händelser som finns i databasen och även information om vilka åtgärder som vidtagits. Insjö är ett enkelt, användarvänligt system för rapportering, registrering, databashantering och 1 International Maritime Organization 2 Helsingfors Kommissionen 2

analys av avvikelser och risker. Erfarenheter av olyckor, tillbud och avvikelser sammanställs för att som samlad kunskap utgöra en plattform för förebyggande sjösäkerhetsarbete. Systemet skall tillgodose de krav som ISM-koden 3 ställer beträffande styrning och uppföljning av säkerhetsarbetet hos rederierna både iland och ombord i fartygen. Uppföljning av rekommendationer När så krävs utfärdar utredningsenheten rekommendationer i haverirapporterna. I vissa fall är rekommendationerna att betrakta som allmänna, medan de i andra fall kan beröra ett eller flera fartyg och rederier. Bland rekommendationerna finns också sådana som berör Sjöfartsverkets organisation. En uppföljning sker genom att utredningsenheten kvartalsvis gör en samman-ställning av i haverirapporterna utfärdade rekommendationer. Sammanställningen sänds till berörda rederier och internt inom Sjöfartsverket enligt en sändlista. När återrapportering av vidtagna åtgärder skett avlägsnas rekommendationerna från sammanställningen. Definition av orsaksindelning Utredningsmaterialet bearbetas samt kodifieras av utredarna med hjälp av en kodmanual. Med de uppgifter som kommer utredarna till del fastställes om möjligt en huvudsaklig olycksorsak och eventuellt bidragande orsaker. För att exemplifiera principen vid bedömning av vad som kan anses vara huvudsaklig olycksorsak respektive bidragande orsak kan man ta det relativt vanliga olycksscenariot när en grundstötning skett i dålig sikt. Vanligtvis kodas händelsen som mänsklig faktor som huvudorsak och som dålig sikt som påverkat fartygets framförande som bidragande orsak. Ett annat exempel är när isbrytare och assisterat fartyg kolliderat i svåra isförhållanden. Isbrytaren fastnar i en oväntad isvall och det assisterade fartyget hinner inte stoppas upp. Detta kodas som mänsklig faktor som huvudsaklig olycksorsak och som isförhållanden som påverkat fartygets navigering/manövrering som bidragande orsak. Olycksorsakerna är indelade i 7 huvudgrupper med tillhörande undergrupper samt annan känd orsak och okänt. Huvudgrupper Yttre omständigheter Fartygets konstruktion och utrustningens placering Tekniskt fel rörande utrustningen ombord Förhållanden rörande handhavande och utformning av utrustning Förhållanden rörande last, säkring av last samt handhavande av last/bunker Förhållanden rörande kommunikationer, organisationer och rutiner Förhållanden rörande människan ombord Exempel på undergrupper Ström, vind, tidvatten o dyl. som har förorsakat drift eller andra manövreringssvårigheter Stabilitetsproblem beroende på fartygets konstruktion Tekniskt fel på styrinrättningen (inkl styrmaskin) Instrument/utrustning felplacerade Lasten otillräckligt säkrad Bryggrutinerna ej tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt Felbedömning av fartygs rörelser 3 International Safety Management-koden 3

Definition av redovisning avseende gruppen Kollision mellan fartyg Kollision mellan två svenska fartyg redovisas som två händelser. Kollision mellan ett svenskt fartyg och ett utländskt fartyg redovisas som en händelse. Kollision mellan svenskt fartyg och fritidsbåt redovisas som en händelse. Haverirapporter Vissa principiellt intressanta sjöolyckor utmynnar i haverirapporter som utformas enligt internationell praxis. En rapport inleds med en sammanfattning som följs av faktaredovisning och händelseförlopp. Materialet bedöms och resulterar i en analysdel. En utredning har som mål att utröna vad som hänt, varför olyckan hände och försöka finna åtgärder så att den inte händer igen. Följande rubriker i rapporten blir med anledning av den målsättningen observationer, rekommendationer, skadebeskrivning och utredningsresultat. Haverirapporterna finns tillgängliga på vår hemsida www.sjofartsverket.se Sjöfartsinspektionen Olyckor & tillbud Haverirapporter samling. Utgivna haverirapporter under år 24, svenskregistrerade fartyg Händelsedatum Fartygsnamn Fartygsart Typ av händelse 24-3-16 MORGAN É THOLÉN Passagerarfartyg Grundstötning med förlisning som följd 24-5-21 NEPTUNUS Tankfartyg Brand i maskinrum 24-8-3 ROSPIGGEN Torrlastfartyg Kollision med ISABELLA 24-11-23 BARNEY bogserad av TUG NESTOR Pråm Grundstötning 4

Antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud åren 1995-24 fördelade efter typ av händelse För varje fartygsolycka anges endast initialhändelse och inte eventuella konsekvenshändelser. Personolycksfall och Sjukdom/självmord/försvinnande redovisas i avsnittet PERSON- OLYCKOR. Fr.o.m. 1995 års händelser redovisas utsläpp, när så skett i initialskedet, under gruppen Utsläpp och händelser som inte kan hänföras till ett haveritillfälle under gruppen Övriga händelser. Fr.o.m. 1998 års händelser redovisas lastförskjutning som en egen grupp. Typ av händelse 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 Grundstötning 41 57 58 48 54 42 38 39 25 3 Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål 26 33 34 21 16 19 2 25 23 21 1 14 32 17 14 11 19 12 9 9 Läckage 23 17 12 17 9 1 6 3 8 13 Lastförskjutning*) - - - 1 2 3-3 2 1 Brand 16 9 9 2 12 15 14 1 11 13 Maskinhaveri 24 22 2 21 17 18 22 22 28 24 Utsläpp 1 2 2 4 4 3 4 1 2 7 Övriga händelser 4 4 7 11 8 8 5 2 8 6 Tillbud**) 6 8 132 42 1 11 12 15 15 8 151 166 36 22 146 14 14 132 131 132 *) Ny händelsetyp fr.o.m. 1998 **) Under åren 1997 och 1998 rapporterades till utredningsenheten 119 respektive 25 tillbud som inträffade vid arbete i samband med byggandet av Öresundsbron. Tillbuden har enligt uppgift förorsakats av den så kallade tryckvågen från ett höghastighetsfartyg då detta framförts med hög fart förbi olika byggarbetsplatser. Även annan verksamhet i samband med brobygget har störts. Datauttaget skedde den 8 juni 25. Ytterligare händelser kan ha inrapporterats till utredningsenheten efter tidpunkten för datauttaget. 5

Antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud i relation till antalet registrerade fartyg åren 1995-24 Antal reg. fartyg Antal olyckor/tillbud 8 6 4 2 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 35 3 25 2 15 1 5 Antal olyckor/tillbud Antal reg. fartyg Händelsernas fördelning efter typ av händelse och fartygsart år 24 Under år 24 rapporterades till Sjöfartsverket 132 händelser (124 olyckor och 8 tillbud) med svenska fartyg, därav sju fartyg med totaltförlust. Se händelsebeskrivning. Typ av händelse Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Grundstötning 16 3 3 2 6 3 Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål Läckage/ kantring/ väderskada 1-4 3 4 21 6-2 - 1 9 3 - - 3 7 13 Lastförskjutning - - 1 - - 1 Brand och/eller explosion 3 4 3-3 13 Maskinhaveri 1 4 3 4 3 24 Utsläpp 3 2 2 - - 7 Övriga händelser 3-1 1 1 6 Tillbud 3-1 2 2 8 57 13 2 15 27 132 Anm.: Med övriga fartyg avses bogser- och bärgningsfartyg, isbrytare, pråmar m fl. 6

Händelsernas fördelning efter fartygsart åren 2-24 Antal olyckor och tillbud åren 2-24, fördelning efter fartygsart 16 14 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Antal svenskregistrerade fartyg åren 23-24 6 544 5449 5 4 3 2 1 888 897 År 23 24 Fartyg <99 brutto Fartyg >1 brutto 7

Svenskregistrerade fartyg fördelade efter fartygsart åren 23 24 Fartygsart 23 24 Passagerarfartyg 1 781 1 861 Tankfartyg 14 12 Torrlastfartyg 186 176 Fiskefartyg*) 1 715 1 597 därav >2 brutto 28 281 Övriga fartyg 2 542 2 61 6 328 6 346 *) Här anges de fiskefartyg som innehar fartygstillstånd hos Fiskeriverket. Fartygstillstånd Regeringen har med stöd av fiskelagen bemyndigat Fiskeriverket att utfärda föreskrifter om fartygstillstånd (FIFS 1994:15). Fartyg vars längd uppgår till fem meter eller mer och som används för yrkesmässigt fiske måste inneha fartygstillstånd, utfärdat av Fiskeriverket. Antal aktiva sjömän och påmönstrad personal åren 23 24 Antal/År 23 24 Aktiva sjömän 13 337 13 45 varav påmönstrad personal 6 749 6 783 8

Antal svenskregistrerade fartyg år 24 Uppgifterna hämtade från FartygsTillsynsSystemet (FTS), samt från Fiskeriverket. Fördelning efter fartygsart och brutto Brutto Fartygsart - 19 2-99 1-499 5-999 1-4999 5-9999 1 - Passagerarfartyg 1 149 442 215 13 5 6 31 1 861 Tankfartyg 1 2 15 2 24 28 12 12 Torrlastfartyg 9 37 28 2 34 1 56 176 Fiskefartyg 1 316 171 99 11 - - - 1 597 Övriga fartyg 1 848 456 241 35 25 5-2 61 4 323 1126 598 63 88 49 99 6 346 Klassificering av fartygsart enligt nedan angiven fartygsbeskrivning: Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Passagerarfartyg (ej ro-ro) Passagerarfartyg (ro-ro) Landsvägsfärja Passagerarfartyg (säsong) Passagerarfartyg, övrigt Oljetankfartyg Gastankfartyg Kemtankfartyg (en kemikalie) Kemtankfartyg (flera kemikalier) Malmtankfartyg Bulk- och tankfartyg Tankfartyg, övrigt Komb. Tank- och torrlastfartyg Kyl- och frysfartyg Ro-ro-, bil- och containerfartyg Malmfartyg Bulklastfartyg, övrigt Av Fiskeriverket licensierade fiskefartyg*) *) Fartyg >5 m med fartygstillstånd Bogser- och bärgningsfartyg Pråm och ponton Supplyfartyg Isbrytare och bostadsplattformar Övriga handelsfartyg 9

Antal aktiva sjömän och påmönstrad personal år 24 Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Dessa uppgifter ligger till grund för beräkning av skadefrekvens. Uppgifterna hämtade från Sjömansregistret 24-1-1. Antal aktiva sjömän 24 fördelning efter kön och bemanningsgrupp 35 3 25 2 15 1 5 3158 265 243 2135 1563 163 426 52 19 26 Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Kvinnor Män Påmönstrad personal på handels- och specialfartyg med en bruttodräktighet om minst 3 (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret). Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal 358 65 1 338 779 619 3 39 6 783 1

Förlista fartyg år 24 Under år 24 förliste totalt sju fartyg (ett fiskefartyg, två passagerarfartyg, tre pråmar samt ett arbetsfartyg). Se Händelsebeskrivning. Några miljöfarliga utsläpp har, såvitt känt, inte skett i samband med förlisningarna. Under åren 2-24 har 16 fartyg förlist, varav 5 fiskefartyg. 6 Antal förlista fartyg åren 2-24, fördelning efter fartygsart 4 2 2 21 22 23 24 Passagerarfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Antal förlista fartyg åren 2-24, fördelning efter typ av händelse 6 4 2 2 21 22 23 24 Grundstötning Läckage/kantring/väderskada Kollision mellan fartyg 11

Passagerarfartyg: Händelsebeskrivning - förlista fartyg Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning 24-3-16 SFB-8172 MORGAN É THOLÉN Plast 1976 24-4-3 SEPK EYSTRASALT Trä 1937 18 Fartyget skulle gå från Storö på Väderöarna till fastlandet. Efter passage av ett trångt sund skulle en styrbordsgir företas för att lägga fartygets kurs mot den ö på andra sidan Väderöfjorden, som skulle passeras för att komma till Hamburgsund. Styrbords roder lades men radarn visade att giren inte kom igång som planerat. Befälhavaren lade mer styrbords roder och plötsligt kolliderade fartyget med den ö man rundande. Det visade sig att radarbilden fryst. Fartyget gled av grundet och sjönk. Tillskyndat fartyg plockade upp de två männen ombord som gått i flotten. N 58 o 34,7 E 11 o 4,8 67 EYSTRASALT (E) hade legat still 1,5 år och hade inte anmälts till inspektion när hon företog en kort resa till varv. P.g.a. gisten botten och bordläggning ökade ett initialt läckage på 1 liter/timme väsentligt. Den del av bordläggningen som inte legat i vatten läckte sannolikt då E rullade. Medtagna och permanenta pumpar fungerade dåligt eller inte alls. Läckagen ökade till sist så mycket att fartyget vattenfylldes och sjönk. En besättningsman skadades lindrigt (klämskador). N 55 o 46,58 E 14 o 21,3 12

Händelsebeskrivning förlista fartyg (forts.) Fiskefartyg: Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning 24-1-28 SHPB LISTER Trä 1958 29 Fiskefartyget LISTER (L) körde in i styrbordssidan på KENYA (K) som låg och trålade. Vakthavande på L gjorde inget för att undvika kollisionen. Han omkom och kunde därför inte ge någon förklaring till utebliven undanmanöver. L s besättning försökte klättra över till K. Två lyckades men den tredje föll i vattnet. De två fartygen skildes åt då L s motor gick fram. Ansträngningar gjordes att bärga mannen i vattnet då L plötsligt girade runt och styrde mot K igen. Den nödställde mannen klämdes till döds mellan fartygen. Strax därefter sjönk L. N 55 o 51, E 16 o 43, Övriga fartyg: Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning 24-8-11 SHRJ RM1 Stål 1958 22 Pråmen skulle bogseras till Tallinn. Vid bogseringen tog den öppna pråmen in vatten p.g.a. överstänk och sjönk på 12 m djup. Pråmen bogserades av polska bogserfartyget ATLAS II. N 58 O 55, E 19 O 14,4 24-1-4 SFB-7566 RAN Stål 1982 - En sloda (öppen container) fylld med sand placerades över båda sidornas räckverk akter om bygget. Den kom då sannolikt i rörelse med följd att båten kantrade och sjönk. Båten bärgades samma dag. N 59 o 18,4 E 18 o 5,52 13

Händelsebeskrivning förlista fartyg (forts.) Övriga fartyg: Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning 24-11-23 SENQ BARNEY Stål 1969 2 198 Det norskregistrerade bogserfartyget TUG NESTOR (TN) med den svenskregistrerade pråmen BARNEY (B) på släp hade sökt skydd för västliga vindar öster om Gotland. Då vinden skulle vrida till nord och bli hård, lättade TN ankar för att komma ut i rum sjö med ekipaget alternativt söka ny skyddad plats. Medan man på TN höll på att lätta kantrade vinden plötsligt till nord och ökade momentant till storm med snöfall. Ekipaget lyckades inte komma ut utan drevs av vinden på grund där TN kantrade och B ställde sig på rät köl och fick mycket stora bottenskador. I samband med olyckan omkom en polsk besättningsman på bogserfartyget. Lasten bärgades först och sedan också pråmen som förklarades som kondemnerad, men reparerades senare. N 57 o 26, E 18 49,8 24-12-1 SKUF LOLA Stål 1947 219 Vid bogsering till upphuggning i Tallinn friskade vinden allt mer och pråmen bröts över av sjön. Vatten trängde in i skrovet. Pråmen vattenfylldes och sjönk. Pråmen bogserades av det svenskregistrerade fartyget RAN AF DJURGÅRDEN. N 59 o 25,26 E 23 o 2,46 14

Rapporterade händelser - fördelning efter händelsens karaktär Figuren visar fördelning i % av det totala antalet händelser. Gradering av händelsens karaktär bedöms efter samma kriterier som används av IMO (International Maritime Organization). Förlisning - totalförlust eller att fartyget avskrivits som totalförlust. Allvarlig olycka - huvudregeln är att fartyget bedömts som ej sjövärdigt och/eller att person omkommit eller erhållit svår kroppsskada som en följd av sjöolyckan. Övriga händelser bedöms som mindre allvarlig olycka. Fördelning i % efter händelsens karaktär år 24 Mindre allvarlig olycka 85% Tillbud 6% Allvarlig olycka 4% Förlisning 5% Händelsens karaktär - fördelning i antal efter fartygsart år 24 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 1 2 3 4 5 6 Allvarlig fartygsolycka med/utan dödsfall Förlisning Mindre allvarlig fartygsolycka med/utan personskada Tillbud 15

Allvarliga olyckor Huvudregeln är att fartyget bedömts som ej sjövärdigt och/eller att person omkommit eller erhållit svår kroppsskada som en följd av sjöolyckan. Under år 24 bedömdes fem (5) olyckor som allvarlig olycka. År Allvarlig olycka åren 2-24 - fördelning efter typ av händelse 2 21 22 23 24 2 4 6 8 Grundstötning Kollision mellan fartyg Läckage/Kantring/väderskada Brand/explosion Maskinhaveri Övriga Passagerarfartyg: Händelsebeskrivning allvarliga olyckor Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning 24-2-16 SGQU STENA NAUTICA Stål 1986 19 54 STENA NAUTICA (SN) såg på sin radar ett eko ca 3 grader om babord med en CBR, avstånd vid kurslinjepassagen, på,7-,8 M. CPA, närmsta passageavstånd, var ca,3 M. Då det andra fartyget som var JOANNA (J) var rakt för över avgav SN en lång signal och girade några grader babord för att öka CPA. J girade hårt styrbord strax innan eller i anslutning till signalen. På ca kontrakurs körde J in i styrbords låring på SN. P.g.a. att minst 3 VTdörrar stod öppna och inte kunde stängas p.g.a. inforsande vatten, flödades 5,5 vattentäta avdelningar och SN var ytterst nära att kantra. Fartyget evakue-rades och bogserades till Varberg för att säkras och länspumpas. Provisorisk reparation före-togs för resa till varv i Polen. Händelsen utreds av Statens Haverikommission. 16

Händelsebeskrivning allvarliga olyckor (forts.) Passagerarfartyg: Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning 24-5-21 SCEM NEPTUNUS Stål 199 24-1-6 SMTV MERENGUE Plast 1989 24-11-24 SLXY CASINO EXPRESS Stål 1966 Fiskefartyg: 24-1-28 SLGR KENYA Stål 1975 4 69 Brand utbröt i en hetoljepump i maskinrummet. Besättningen försökte släcka branden med hjälp av bärbara släckare men försöken misslycka-des. Den fasta CO 2 anläggningen utlöstes men branden släcktes inte helt. Med assistans av brandmän från land släcktes sedan branden. 3 Under hårt väder i Nordsjön delaminerade skrovet och man befarade att fartyget skulle sjunka. Nio passagerare evakuerades med helikopter medan två personer tog fartyget till Peterhead (med eskort). 1 536 CASINO EXPRESS (CE) skulle förtöjas i hård vind, som tog fartyget och drev henne med sidan före mot land och grund. Försök gjordes att koppla bogserbåt men trossen brast två gånger. Både före och efter kopplingsförsöken försökte bogserbåten knuffa fartyget men rådde inte på vindtrycket mot fartyget som drev på grund. Passagerarna evakuerades och lasten lossades innan CE togs av grundet. CE togs till varv för reparation. Händelsen utreds av Statens Haverikommission 257 KENYA (K) höll på att tråla och observerade ett annat fartyg som var LISTER (L) på egen styrbords sida. L gjorde inga undanmanövrar utan körde in i K s styrbordssida. De tre ombord på L försökte ta sig ombord på K eftersom L höll på att sjunka. Två lyckades men den tredje hamnade i vattnet. De två fartygen skildes åt då L s motor gick fram. Ansträngningar gjordes att bärga mannen i vattnet då L plötsligt girade runt och närmade sig K igen. Mannen från L klämdes till döds mellan fartygen. Strax efteråt sjönk L. Händelsen utreds av Statens Haverikommission. 17

Olyckor och tillbud - fördelning efter farvattenstyp Uppdelning har gjorts att gälla antingen innanför eller utanför svenskt territorialvatten. Svenskt territorialvatten Öppen sjö Öppet kustfarvatten Inre kustfarvatten Hamnområde Kanal, flod, bojad led Trångt kustfarvatten Okänt 5 1 15 2 25 3 35 Utanför svenskt territorialvatten Öppen sjö Öppet kustfarvatten Inre kustfarvatten Hamnområde Kanal, flod, bojad led 5 1 15 2 25 3 35 18

Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse och last/nyttjande Typ av händelse Last Grundstötning Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål Läckage, kantring, väderskada Lastförskjutning Brand/explosion Maskinhaveri Utsläpp Övriga Tillbud Fisk/fiskprodukter 1 3-1 - - 2-1 2 1 Torrlast/ styckegods/ 4 1-4 - - - - 1 1 11 container Bulk (malm,kol,spannmål etc.) 1 2 - - - 1 1 - - - 5 Olja/oljeprodukter 3 - - - - 2 2 2 - - 9 Passagerare 1 7 3 1-1 4 1-2 29 Trailer/ flak - 1 - - 1-3 1 - - 6 Bilar - - - - - 1 - - - - 1 Bilar+ passagerare 3 1 2 1-2 3-3 1 16 Annan/ okänd last - 1-1 - 2 1-1 - 6 med last 22 16 5 8 1 9 16 4 6 6 93 Barlast/ tomt 8 5 4 5-4 8 3-2 39 3 21 9 13 1 13 24 7 6 8 132 Figurerna visar fördelningen efter fartygsart och last/nyttjande Lastat fartyg, fördelning efter fartygsart Fiskefartyg 12% Övriga fartyg 15% Passagerar fartyg 46% Barlast/tomt fartyg, fördelning efter fartygsart Övriga fartyg 33% Passagerar fartyg 37% Torrlastfartyg 17% Tankfartyg 1% Fiskefartyg 1% Torrlast fartyg 1% Tankfartyg 1% 19

Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse, fartygens brutto samt byggnadsår Typ av händelse Brutto Grundstötning Kollision med fartyg Kollision med annat föremål Läckage,kantring,väderskada Lastförskjutning Brand/Explosion Maskinhaveri Utsläpp Övriga Tillbud totalt 19 2 2-3 - - 2-1 - 1 2-99 6 4 2 4-2 4 - - 4 26 1-499 13 1 2 2-2 5 1-2 37 5 2 999 4 2-2 - 4 4 2 - - 18 3 9 999 1 1 2 - - 3 2 2 2 2 15 1 49 999 3 2 3-1 1 4 2 3-19 5 - över - - - 1-1 1 - - - 3 Okänt 1 - - 1 - - 2 - - - 4 3 21 9 13 1 13 24 7 6 8 132 Byggnadsår t o m 1974 15 8 1 8-3 9 3 2 4 53 1975-1979 3 4 1 1 1 2 3-1 - 16 198-1984 3 5 1 2-4 5 - - 2 22 1985-1989 3 2 2 1 - - 2-2 1 13 199-1994 4 1 1 1-3 1 - - - 11 1995-1999 1 1 2 - - 1 2 1 - - 8 2-24 1-1 - - - 2 3 1 1 9 Okänt - - - - - - - - - - - 3 21 9 13 1 13 24 7 6 8 132 Olyckor med fartyg, byggda t.o.m. år 1974, fördelning efter fartygsart Övriga fartyg 25% Fiskefartyg 11% Passagerarfartyg 5% Torrlastfartyg 8% Tankfartyg 6% 2

Grundstötning Två händelser medförde totalförlust, se händelsebeskrivning. En händelse bedömdes som allvarlig olycka, se händelsebeskrivning. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Några miljöfarliga utsläpp har såvitt känt inte skett. Tillbud: Fartyget var på väg att passera Revets fyr på fel sida. En lots på lotsstationen varnade fartyget som därefter fördes på rätt sida om fyren. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 16 3 3 2 6 3 därav totalförlust - - 1-1 2 Tillbud - - - - 1 1 Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn. fel i utrustn. Yttre faktor Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Mäns klig faktor 83% Andra faktorer 17% 21

Grundstötning (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Bidragande orsaker har bl.a. varit: för liten bemanning (t.ex. rorsman eller utkik saknades), ström/vind/tidvatten o dyl som förorsakat drift/manövreringssvårigheter, fel på sjökort och/eller nautiska publikationer. Bidragande orsaker 1 5 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Yttre faktorer Mänsklig faktor Komm./org./rutin SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage 14 2 1-4 21 Mindre läckage - - 2 2 1 5 Större läckage 2 1 - - 1 4 Okänt - - - - - - LOTS Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fanns ombord - 3 - - - 3 Fanns ej ombord 15-3 2 6 26 Tillståndsbevis 1 - - - - 1 Okänt - - - - - - 22

Grundstötning (forts.) Antal Antal grundstötningar fördelade under årets månader perioden 2-24 12 8 4 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2 21 22 23 24 Dålig sikt 1% Siktförhållande, fördelning i % Okänt 1% God sikt 6% Dis, lätt dimma, nederbörd 3% Tjocka 17% Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 55% Ljust 45% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 23

Kollision mellan fartyg En händelse medförde totalförlust, i samband med olyckan klämdes en besättningsman till döds mellan fartygen när man försökte bärga honom ur vattnet, se händelsebeskrivning. Två händelser bedömdes som allvarlig olycka, se händelsebeskrivning. Övriga händelser bedömdes som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett. Tillbuden orsakades bl.a. av missbedömningar av fart och avstånd. Fördelning efter fartygsart 4 kollision mellan svenskt/svenskt fartyg 8 kollisioner mellan svenska/utländska fartyg 5 kollisioner mellan svenska fartyg/fritidsbåtar Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 1-4 3 4 21 därav totalförlust - - - 1-1 därvid omkomna - - - 1-1 Tillbud 3-1 2-6 2 Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 15 1 5 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Yttre faktor 24

Kollision mellan fartyg (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Mänsklig faktor 52% Andra faktorer 48% Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Bidragande orsaker har bl.a. varit: hårt väder/storm o dyl. dålig sikt för liten bemanning (t.ex. rorsman eller utkik saknades) andra förhållanden rörande kommunikation/organisation/rutiner ombord. Bidragande orsaker 1 5 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Yttre faktor Mänsklig faktor Komm./org./rutin SKROVSKADA (vatteninträngnin g i fartyget) Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage 9-4 2 3 18 Större läckage 1 - - 1-2 Okänt - - - - 1 1 25

Kollision mellan fartyg (forts.) LOTS Torrlast -fartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fanns ombord - - 1 - - 1 Fanns ej ombord 1-3 3 4 2 Tillståndsbevis - - - - - - Okänt - - - - - - FARTYGETS VERKSAMHET Torrlast -fartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fiske - - - 2-2 Förtöjt vid kaj 2 - - - 1 3 Till sjöss 5-3 1 2 11 Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn 1-1 - - 2 2 - - - 1 3 Siktförhållande, fördelning i % Okänt 9% Tjocka 13% Ljusförhållande, fördelning i % God sikt 78% Mörkt 55% Ljust 45% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 26

Kollision med annat föremål Samtliga 9 händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 6-2 - 1 9 därav totalförlust - - - - - - Tillbud - - - - - - Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn Annan/okänd Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Andra faktorer 22% Mänsklig faktor 78% 27

Kollision med annat föremål (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Bidragande orsaker har bl.a. varit: Ström/vind/tidvatten o dyl som förorsakat drift/manövreringssvårigheter. Bidragande orsaker 1 5 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Yttre faktor SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage 6-2 - 1 9 LOTS Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fanns ombord - - 2 - - 2 Fanns ej ombord 3 - - - 1 4 Tillståndsbevis 3 - - - - 3 28

Kollision med annat föremål (forts.) FARTYGETS VERKSAMHET Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Till sjöss 1 - - - 1 2 Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn 4-2 - - 6 1 - - - - 1 I samtliga 9 fall var sikten god Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 22% Gryning/ skymning 33% Ljust 45% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 29

Läckage/kantring/väderskada Fyra händelser medförde totalförlust, en person skadades lindrigt i samband med en av förlisningarna se händelsebeskrivning. En händelse har bedömts som allvarlig olycka, se händelsebeskrivning. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 3 - - 3 7 13 därav totalförlust 1 - - - 3 4 därvid omkomna personer - - - - - - Tillbud - - - - - - Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Passagerarfartyg Fiskefartyg Övriga Yttre faktorer Fartygskonst./utrustn./plac. Tekn. fel i utrustn. Mänsklig faktor 3

Läckage/kantring/väderskada (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Mänskliga faktor 21% Andra faktorer 79% SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage 2 - - 1 4 7 Mindre läckage - - - 1 1 2 Större läckage 1 - - 1 1 3 Okänt 1 - - - - 1 Lastförskjutning 4 Händelsen har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett i samband med lastförskjutningen. Bidragande orsak var hårt väder/storm o dyl. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg - - 1 - - 1 därav totalförlust - - - - - - 4 Fr.o.m. år 1998 redovisas lastförskjutningar under egen rubrik. Händelserna har tidigare redovisats i gruppen Läckage/kantring/väderskada 31

Lastförskjutning (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Torrlastfartyg Last/säkring Brand/explosion En händelse har bedömts som allvarlig olycka, se händelsebeskrivning. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett. Av de 13 händelserna har 12 uppstått i maskinrum. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 3 4 3-3 13 därav totalförlust - - - - - - Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Handh./utformn. av utrustning Last/säkring Tekn. fel i utrustn. 32

Brand/explosion (forts.) FARTYGETS VERKSAMHET Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Förtöjt vid kaj - 1 2 - - 3 Till sjöss 3 3 1-3 1 Fördelning efter aktuellt byggnadsmaterial och fartygsart Fartygets byggnadsmaterial 6 4 2 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Aluminium/lättm Stål Maskinhaveri Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Två mindre oljeutsläpp har noterats. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 1 4 3 4 3 24 därav totalförlust - - - - - - Tillbud - - - - - - Maskinhaveri (forts.) 33

Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn Fartygskonstr./utrustn.placering Komm./org./rutin Last/säkring Yttre faktorer Annan/okänd SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage 9 4 2 4 3 22 Mindre läckage 1-1 - - 2 Större läckage - - - - - - Okänt - - - - - - Utsläpp Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Sju besättningsmän fick andningsbesvär när en container med frätande innehåll läckte. Sanering påbörjades utan skyddsutrustning eftersom man inte bedömde det vara farligt. Besättningsmännen återhämtade sig efter läkarbesök. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 3 2 2 - - 7 Utsläpp (forts.) 34

Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Torrlastfartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Mänsklig faktor Last/säkring Utrustn. Fartygskonst./utrustn.plac. Tekn.fel i utrustning Övriga händelser Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. En våldsam passagerare försökte med brandyxa ta sig in i flera besättningshytter. Han tömde och demolerade fem brandsläckare och slog sönder hyttdörrar. Passageraren övermannades och sattes i arrest. Ett avgasrör gick av med följd att stor rökutveckling uppstod i maskinrummet. Akterporten gick inte att stänga p.g.a. elfel. Efter felsökning och åtgärd stängdes porten. Pråmen bogserades av en bogserbåt. Under resan lossnade ett ankare på pråmen och all vajer på spelet löpte ut. Händelsen uppmärksammades inte förrän man närmade sig hamn. Ankaret slet av en sjökabel som går mellan Sverige och Bornholm och som förser Bornholm med el. Vid ankomst till hamn kom fartyget mot lejdaren på en landkran som bockades. Vid en sekvens då provning av babords fena skedde efter felfunktion arbetade den endast 15-2 grader negativt under en kort stund. Plötsligt vred fenan till fullt negativt utslag samtidigt som styrbord fena vred till fullt positivt. Fenmotorerna stoppade och fartyget gjorde en kraftig överhalning på ca 2 grader åt babord. Tillbud: Vid bordning för att hämta lots fastnade lotsbåten under det bordade fartygets avbärarlist. Då fartyget krängde över, trycktes lotsbåten ner och fick en obehagligt stor slagsida innan avbärarlisten släppte taget. Gummiskoningen på lotsbåten gjorde sitt till för att lotsbåten fastnade. 35

Övriga händelser (forts.) Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg 3-1 1 1 6 Tillbud - - - - 1 1 Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart 2 15 1 5 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Komm./org./rutin Tekn.fel i utrustning 36

Innehållsförteckning PERSONOLYCKOR... 39 ARBETSSKADOR I SKEPPSTJÄNST... 4 NYTT SYSTEM FR.O.M. ÅR 22 FÖR ANMÄLAN OCH REGISTRERING AV ARBETSSKADOR... 4 STATISTIKENS OMFATTNING OCH REGISTRERING... 41 DATAINSAMLING... 41 SPECIALBEARBETNINGAR... 41 OMBORDANSTÄLLDA... 42 SKADEFREKVENS ÅREN 1995-24... 42 Antal aktiva sjömän fördelade efter ålders- och bemanningsgrupp... 43 Antal aktiva sjömän fördelade efter åldersgrupp, bemanningsgrupp samt kön... 43 ANTAL ANMÄLDA ARBETSSKADOR (ARBETSOLYCKOR OCH ARBETSSJUKDOMAR) UNDER ÅREN 2 24... 44 ARBETSSKADORNAS FÖRDELNING EFTER ARBETSOLYCKA/ARBETSSJUKDOM OCH ARBETSTID/FRITID ÅR 24. 44 Arbetsskadornas fördelning efter kön och arbetsolycka/arbetssjukdom samt arbetstid/fritid... 45 ARBETSOLYCKOR... 46 Arbetsolyckor fördelade efter bemanningsgrupp och avvikelse... 46 Fördelning av arbetsolyckor efter ålders- och bemanningsgrupp samt kön... 49 ARBETSSJUKDOMAR... 5 Antal anmälda arbetssjukdomar för ombordanställda åren 2-24... 5 ARBETSSJUKDOMAR FÖRDELADE EFTER BEMANNINGSGRUPP OCH ÅLDER SAMT KÖN... 53 YRKESFISKARE... 54 ANTAL ANMÄLDA ARBETSSKADOR (ARBETSOLYCKOR OCH ARBETSSJUKDOMAR) ÅREN 2 24... 54 Antal registrerade fiskefartyg med fartygstillstånd samt antal fiskare år 24... 54 ANTAL ARBETSOLYCKOR FÖRDELNING EFTER AVVIKELSE... 55 Händelsebeskrivning av dödsfall... 55 Anmälda arbetsolyckor fördelat efter åldersgrupp och trolig frånvaro... 56 ARBETSSJUKDOMAR... 56 Antal anmälda arbetssjukdomar för fiskare åren 2-24... 56 Arbetssjukdomar fördelade efter orsak och åldersgrupp år 24... 57 PASSAGERARE... 57 ANDRA OMBORDVARANDE... 57 37

PERSONOLYCKOR Sammanställning av rapporterade personolyckor År 24 38

Personolyckor Här redovisas sammanställning av rapporterade arbetsskador inklusive dödsfall rörande ombordanställda i svenska handels- och fiskefartyg samt personolyckor som drabbat passagerare och andra ombordvarande under år 24. OMBORDANSTÄLLDA ARBETSSKADOR (arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl fritid ombord och fritid iland) inklusive dödsfall arbetsolyckor därav dödsfall arbetssjukdomar Antal 266 2-66 SJUKDOM/SJÄLVMORD 1 FÖRSVINNANDE - YRKESFISKARE Antal ARBETSSKADOR (arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl fritid ombord och fritid iland) inklusive dödsfall arbetsolyckor därav dödsfall arbetssjukdomar PASSAGERARE 16 12 2 4 Antal SJUKDOM/SJÄLVMORD 9 FÖRSVINNANDE - PERSONSKADOR därav dödsfall PERSONSKADOR därav dödsfall ANDRA OMBORDVARANDE 5 - Antal 3-39

Arbetsskador i skeppstjänst Sjöfartsinspektionens utredningsenhet presenterar här statistik avseende arbetsskador i skeppstjänst år 24 för svenskregistrerade handels- och fiskefartyg. Arbetsskador avseende yrkesfiskare redovisas under egen rubrik. Statistikunderlaget har hämtats från Arbetsmiljöverket, avdelningen för central tillsyn, statistikenheten. Uttaget har gjorts den 7 september 25. Nytt system fr.o.m. år 22 för anmälan och registrering av arbetsskador Från och med år 22 anmäls och registreras arbetsskadorna på nytt sätt. Nya definitioner och variabler används. Vidare används en ny blankett för anmälan om arbetsskador, som innehåller delvis annan information eller i annan form än tidigare. Nedan beskrivs de viktigaste förändringarna som påverkar informationen i den här statistiken fr.o.m. år 22 och dess jämförbarhet med tidigare års statistik. Arbetsskadeanmälan Grundmaterialet för kodningen utgörs av de uppgifter som lämnats i arbetsskadeanmälan. Arbetsskadeblanketten ger bl.a. uppgifter om den skadade, arbetsgivare, arbetssituation, skadans omfattning och skadeförlopp. Under år 21 togs en ny och omarbetad blankett för anmälan om arbetsskador i bruk. Den nya blanketten är utformad för att bättre än den gamla fånga in uppgifter om dagens arbetsmiljöfaktorer och risker på arbetsplatserna. Den är även anpassad för att underlätta maskinell tolkning av informationen. Variabler I samband med övergången till det nya registreringssystemet har även vissa nya variabler och klassifikationer införts. Dessa bygger i flertalet fall på rekommendationer från EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Nedan görs en kort beskrivning av de viktigaste variablerna som använts i föreliggande publikation. Avvikelse Från och med år 22 kodas den avvikelse som orsakat olycksfallet. Kodningen av variabeln Avvikelse grundas på en klassifikation som tagits fram och rekommenderats av EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Variabeln Händelse som tidigare använts vid redovisning av arbetsolycksfallen kodas inte efter år 21. Avvikelse beskriver vad som avvikit från det normala i ett händelseförlopp. Det kan också vara en avvikelse från det normala sättet att utföra en arbetsuppgift, där denna avvikelse bidragit till olycksfallet. Avvikelse och händelse (som kodades fram till år 21) beskriver delvis olika saker. Om exempelvis en person faller ner från en stege på grund av något materialfel i stegen är det som regel detta fel som räknas som avvikelsen. Däremot skulle denna typ av olycka betraktas som en fallolycka i den gamla klassifikationen. 4

Statistikens omfattning och registrering Det nya registreringssystemet som infördes år 22, är anpassat till den nya arbetsskadeblanketten och nya EU-klassifikationer. Alla arbetsskador bland förvärvsarbetande ingår vilket innebär att inom gruppen fiskare även egenföretagare och arbetande familjemedlemmar är medtagna. Med arbetsskador avses arbetsolycksfall och arbetssjukdomar som uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet. För skeppstjänst gäller även att i stort sett alla olycksfall som inträffat under fritid ombord samt i samband med viss organiserad fritidsverksamhet i land räknas som arbetsskador. Detta p.g.a. sjömansyrkets speciella arbetsförhållanden. Statistiken avser följande anmälda arbetsolycksfall med minst en sjukskrivningsdag anmälda arbetssjukdomsfall oberoende av sjukskrivning, men med skadedatum 1993 eller senare. När det gäller anmälda arbetsolycksfall utan sjukfrånvaro (s.k. nollskador), utöver de undantag som anges ovan, redovisas endast det totala antalet. Datainsamling Grundmaterialet för statistiken är ANMÄLAN om arbetsskada. Nya registreringsrutiner togs i bruk 22-4-1. Från nämnda datum skannas alla inkomna anmälningar. Detta innebär att arbetsskadeanmälan avfotograferas och att vissa uppgifter i anmälan tolkas automatiskt, t.ex. personnummer och skadedatum. I ett senare skede görs en manuell granskning och rättning av felaktigheter i de automatgenererade uppgifterna. Vidare sker en kompletterande kodning av vissa uppgifter i anmälan. Arbetssjukdomarna förs i fortsättningen på det år anmälan blev skannad och inte som tidigare efter den tidpunkt arbetsskadeanmälan gjordes av arbetsgivare. I praktiken torde detta inte ha någon större betydelse från redovisningssynpunkt, då förändringen huvudsakligen bara påverkar anmälningar som görs strax innan ett årsskifte. Arbetsolyckorna redovisas dock fortsättningsvis som tidigare efter skadedatum. Arbetsgivaren/rederiet har ansvar för att arbetsskadorna anmäls till Försäkringskassan, Uppgift om antalet påmönstrad personal en viss dag under året erhålls från Sjömansregistret. Specialbearbetningar Informationssystemet har utformats både för att framställa officiell statistik och för att möjliggöra specialbearbetningar efter olika konsumenters önskemål. Varje uppgift som finns på anmälan och som registrerats kan användas för att välja ut den grupp av skador som en konsument önskar uppgift om. De utvalda skadorna kan sedan listas med hela eller delar av den information som finns registrerad om skadorna. T ex kan ett visst rederi ta ut information avseende arbetsskadorna i rederiets fartyg. Den som arbetar med konstruktion av eller bestämmelser för lejdare kan ta ut information om olyckor där lejdare varit inblandade etc. Specialbearbetningar avseende skador i skeppstjänst kan beställas hos Arbetsmiljöverket. Vid utlämnande av material och tabeller måste alltid hänsyn tas till att arbetsskadeanmälningarna är sekretesskyddade. 41

Ombordanställda Arbetsskador totalt i relation till bemanning i handelsfartyg (arbetsolyckor inträffade under arbetstid/fritid samt arbetssjukdomar). anmäldes för år 24 266 arbetsskador i skeppstjänst (exklusive fiskare). Fördelningen var 2 arbetsolyckor (arbetstid/fritid) och 66 arbetssjukdomar. Antalet anmälda arbetsolycksfall utan sjukfrånvaro, s.k. nollskador, vilka inte har medtagits i statistiksammanställningen, var för år 24 162 (år 23 175). Närmare förklaring återges under avsnitt Statistikens omfattning. Antalet aktiva sjömän var för år 24 13 45 (år 23 13 337) (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret). Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Dessa uppgifter ligger till grund för beräkning av skadefrekvens. Påmönstrad personal på handels- och specialfartyg med en bruttodräktighet om minst 3 (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret). Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal 358 65 1 338 779 619 3 39 6 783 Skadefrekvens åren 1995-24 Skadefrekvensen definieras som Antalet arbetsskador/1 aktiva sjömän. Figuren visar även antalet arbetsskador/1 förvärvsarbetade i hela landet. (Uppgiften hämtad från Arbetsmiljöverket, Avdelningen för central tillsyn, Statistikenheten.) Arbetsskador/1 aktiva sjömän - Arbetsskador/1 förvärvsarb. i riket 6 Aktiva sjömän Förvärvsarbetande 4 2 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 42

Antal aktiva sjömän fördelade efter ålders- och bemanningsgrupp Ålder Bemanningsgrupp - 19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65 - Däcksbefäl 7 134 62 633 746 378 12 37 2 657 Däcksmanskap 633 593 774 655 589 24 81 19 3 584 Maskinbefäl 4 9 35 29 535 287 58 13 1 582 Maskinmanskap 151 136 23 22 22 114 29 7 1 89 Ekonomipersonal 578 95 1 12 967 699 212 49 8 4 538 1 373 1 858 3 49 2 747 2 789 1 231 319 84 13 45 Antal aktiva sjömän fördelade efter åldersgrupp, bemanningsgrupp samt kön 8 7 6 5 4 3 2 1-19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65- Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal 8 7 6 5 4 3 2 1-19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65- Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal 43

Antal anmälda arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) under åren 2 24 År Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Arbetsolyckor UTAN frånvaro 2 217 2 63 28 23 21 22-8 282 25 22 27 2 85 292 23 23 218-6 278 175 24 2-66 266 162 1 44 4 354 1 398 948 Arbetsskadornas fördelning efter arbetsolycka/arbetssjukdom och arbetstid/fritid år 24 Skadornas fördelning under arbetstid/fritid efter olika bemanningsgrupper framgår enligt nedan. Bemanningsgrupp Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Befälhavare 2-3 5 Styrmän 13-1 14 Däcksmanskap 38-1 48 Maskinbefäl 6-8 14 Maskinmanskap 29-8 37 Ekonomipersonal 112-36 148 2-66 266 44

Arbetsskadornas fördelning efter kön och arbetsolycka/arbetssjukdom samt arbetstid/fritid Bemanningsgrupp Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Befälhavare - - - - Styrmän 1 - - 1 Däcksmanskap 1 - - 1 Maskinbefäl - - 1 1 Maskinmanskap 1 - - 1 Ekonomipersonal 63-25 88 66-26 92 Manning Total occupational Workrelated Total accidents of which deaths diseases Masters 2-3 5 Mates 12-1 13 Deck crew 37-1 47 Engineers 6-7 13 Engine crew 28-8 36 Catering 49-11 6 Total 134-4 174 45

Arbetsolyckor Här redovisas anmälda arbetsolyckor i skeppstjänst (under arbetstid och fritid ombord/iland) för ombordanställda. Fr.o.m. 22 års arbetsolyckor redovisas dessa efter avvikelse, se närmare förklaring under rubriken Nytt system år 22 för anmälan och registrering av arbetsskador. Arbetsolyckor fördelade efter bemanningsgrupp och avvikelse Bemanningsgrupp Avvikelse Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ek.- personal El, brand, explosion... 1 1 1 3 Läckage, utströmning... 1 2 3 6 Ras, fall, bristning av material Förlorad kontroll över maskin Förlorad kontroll över fordon, transportmedel Förlorad kontroll över handverktyg, redskap Förlorad kontroll över hanterat föremål. 2 3. 3 4 12.. 2 1 4 3 1. 2 2 2 3 6 15.. 3. 4 3 1. 1 7 1 2 23 34 Fall av person 2 5 8. 3 4 58 Kroppsrörelse utan fysisk överbelastning Kroppsrörelse med fysisk överbelastning Fysiskt våld, angrepp, traumatisk upplevelse.. 3. 3 5 11. 1 6. 3 17 27.. 1. 1 6 8 Övrigt, oklart. 2 3.. 1 6 2 13 38 6 29 112 2 Antal aktiva sjömän antal arbetsolyckor fördelade i åldersgrupp Ålder - 19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65 - Antal aktiva sjömän 1 373 1 858 3 49 2 747 2 789 1 231 319 84 13 45 Antal arbetsolyckor 2 26 55 41 46 19 11-2 46

Antal arbetsolyckor/1 aktiva sjömän, fördelade i åldersgrupp 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5-19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 Arbetsolyckornas fördelning efter avvikelse och kön, (kvinnor) Läckage, utströmning Ras, fall, bristning av material Förlorad kontroll över fordon, transportmedel Förlorad kontroll över handverktyg, redskap Förlorad kontroll över hanterat föremål Fall av person Kroppsrörelse utan fysisk överbelastning Kroppsrörelse med fysisk överbelastning Fysiskt våld, angrepp, traumatisk upplevelse Övrigt, oklart 5 1 15 2 25 3 35 Arbetsolyckornas fördelning efter avvikelse och kön, (män) El, brand, explosion Läckage, utströmning Ras, fall, bristning av material Förlorad kontroll över maskin Förlorad kontroll över fordon, transportmedel Förlorad kontroll över handverktyg, redskap Förlorad kontroll över hanterat föremål Fall av person Kroppsrörelse utan fysisk överbelastning Kroppsrörelse med fysisk överbelastning Fysiskt våld, angrepp, traumatisk upplevelse Övrigt, oklart 5 1 15 2 25 3 35 47