Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande
Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket viktigt; jfr. kärlek 70%, lycka 63%, rikedom 8% (SOMundersökningarna) God hälsa är kopplat till en rad centrala levnadsförhållanden och villkor Många politikområden och åtgärder är därmed av betydelse för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen!
Folkhälsopolitik förankrad i grundlag Grunden för folkhälsopolitiken finns i Regeringsformen 1 kap. 2 : Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Regeringens långsiktiga mål: De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Regeringens folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt utjämna de skillnader som i dag finns mellan olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda förutsättningar till en god hälsa. Prop 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid 111
Jämlik hälsa läge och utveckling
Återstående medellivslängd vid 30 Män efter utbildningsnivå, 1986-2013 56 54 52 50 48 +5,4 +5,2 +3,5 46 44 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Källa: SCB
56 54 52 50 48 46 Återstående medellivslängd vid 30 Kvinnor, efter utbildningsnivå, 1986-2013 +4,0 +2,5 +0,9 44 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Källa: SCB
Hela gradienten i dödlighet 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Forskarutbildning Eftergymnasial 3 år eller längre Eftergymnasial kortare än 3 år Gymnasial 3 år Gymnasial högst 2 år Förgymnasial 9 år Förgymnasial kortare än 9 år Kvinnor Män Källa: Torssander & Erikson 2016
Den ojämlika ohälsan Det finns systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan sociala grupper i Sverige Ojämlikhet i hälsa ökar snarare än minskar över tid Två olika slags ojämlikhet: En generell gradient Grupper i marginella/sårbara positioner Ömsesidigt samspel mellan hälsa och livsvillkor över livet
Tidigare kommissioner och den befintliga folkhälsopolitiken
Folkhälsopolitiken i Sverige Folkhälsopolitiken är ett ramverk som Utgår från det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Bygger på breda bestämningsfaktorer och inkluderar de viktigaste drivkrafterna för ojämlikhet i hälsa Funnits i över tio år Trots detta ökar klyftorna snarare än minskar varför?
Rätt tänkt men ofullbordad? Den bedrivna välfärdspolitiken ej tillräckligt jämlikhetsdrivande Ja, på flera områden sedan 90-talet Folkhälsopolitiken har ej fått brett genomslag Krävs mer medvetenhet om hälsa som en viktig förutsättning och konsekvens inom många politikområden Krävs bättre styrning och uppföljning Krävs bättre integrering av jämlikhet (jfr jämställdhetspolitik) Möjligen även mer av strategisk fokusering
Tidigare initiativ: Internationellt
Svenska lokala/regionala initiativ
Kommissionens arbete
Vad vill Kommissionen uppnå? Fånga upp och förstärka det engagemang som finns kring jämlik hälsa i vid mening Genomföra en analys av vilka de viktigaste drivkrafterna bakom ojämlikhet i hälsa är i dagens Sverige Presentera förslag på hur dessa drivkrafter ska kunna påverkas
Två vägar mot mer jämlik hälsa Analysen så långt pekar på två viktiga vägar för att nå en mer jämlik hälsa: 1. Sociala bestämningsfaktorer Mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner 2. Styrning och uppföljning Bättre och mer systematisk styrning och uppföljning, i allmänhet men särskilt avseende sociala skillnader
1. Mer jämlika villkor och möjligheter Skillnader i hälsa uppkommer genom skillnader i villkor och möjligheter (resurser) inom en rad centrala livsområden, under hela livet De främsta livsområdena inkluderar: Det tidiga livet Kunskaper och kompetenser Arbete, arbetsförhållanden, arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor och relationer Makt, delaktighet och inflytande Ju mindre av individuella resurser, desto viktigare blir tillgång och kvalitet på kollektiva resurser
Kollektiva resurser Kollektiva resurser utgörs av institutioner, system och insatser Förskola, skola, vård, arbetsmarknad och socialförsäkring Viktiga frågor att besvara är Hur kan vi reformera systemen så att villkoren i människors vardag (under uppväxten, i arbetslivet, ekonomiskt osv) blir lite mer jämlika? På vilket sätt kan vi bättre styra de system vi har för att de ska bli bättre på att leverera det vi redan bestämt om?
Mer konkret kan detta innebära: Generella förbättringar av välfärdssystemens roll som resurs, tex: Kan tillgängligheten till olika tjänster bli mer jämlik? Kan förmågan att kompensera för skillnader i behov/förutsättningar förbättras? Bör nivån på vissa ersättningar justeras? Specifika åtgärder för viktiga hälsorisker och särskilt utsatta grupper Specifika problem/situationer/risker Multipla problem
2. Styrning och uppföljning Folkhälsopolitik Målområdens relevans, avsaknad av konkreta mål Myndigheters (brist på) uttalade uppdrag Genomslaget på regional och lokal nivå relativt gott, men olika över landet? Systematisk uppföljning, både hälsa och bestämningsfaktorer Generell styrning och uppföljning Styrning av kommunala verksamheter Samverkan och samarbete mellan berörda aktörer Budgetregler för kommun och landsting Datatillgång och användning
Mer konkret kan detta innebära: Kan ett mer systematiskt styr- och uppföljningssystem för folkhälsopolitiken på nationell nivå skapas? En tydlig integrering av jämlikhetsperspektiv i statistik, underlag och beredning (mainstreaming)? Kan möjligheter för centrala aktörer att arbeta mer långsiktigt förbättras? Sociala investeringar? Hur kan arbete med uppföljning och utvärdering bli mer systematiskt och integrerat? Bättre ackumulering av kunskap och lärande?
Globala målen och vårt arbete
Arbetet pågår Viktigt att vi kan identifiera konkreta förslag för förändringar Hur förbättra livsvillkor Hur förbättra systemens funktion som resurs Viktigt att vi kan hantera ett antal svåra frågor Få med både gradient och marginal Bibehålla fokus på jämlikhet Ha fokus på såväl individer som strukturer Viktigt att stimulera och delta i dialog
Kontakta oss gärna! Hemsida: www.kommissionjamlikhalsa.se Mejl: olle.lundberg@regeringskansliet.se Twitter: @k_jamlikhalsa