esn Skolinspektionen Beslut Östra Göinge kommun kommun@ostragoinge.se Beslut för Östra Göinge kommun efter tillsyn av utbildningen i Östra Göinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Tillsyn av utbildningen i Östra Göinge kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Östra Göinge kommun under perioden mars 2016 till april 2016. Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. (Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen gått till och om de olika beslut som fattas vid Skolinspektionens tillsyn.) 2(14) Måluppfyllelse och resultat Förskolan Huvudmarmert redogör i kvalitetsberättelsen för år 2014/2015 identifierade utvecklingsområden och tankar kring förskolan inför läsår 2015/2016. 1 denna framkommer bland annat att förskolan kommer att ha fokus på språkutveckling för att möta de barn som kommer från andra länder. Trygghet och studiero Huvudmannens enkät till föräldrar med barn i förskolan år 2015 gällande frågan att deras barn tycker det är roligt på förskolan visar att 66 procent av föräldrarna upplever att det stämmer helt och hållet, 31 procent att det stämmer ganska bra. På frågan om deras barn lär sig nya saker på förskolan svarar 65 procent av föräldrarna att det stämmer helt och hållet och 30 procent att det stämmer ganska bra. På frågan om deras barn får det stöd och den hjälp som behövs svarar 59 procent att föräldrarna det stämmer helt och hållet, 35 procent att det stämmer ganska bra. Fritidshemmen Huvudmannen redogör i kvalitetsberättelsen för år 2014/2015 identifierade utvecklingsområden och tankar kring fritidshemmen inför läsår 2015/2016. 1 denna framkommer bland annat att fritidshemmens arbete med det kollegiala lärandet, utbytet mellan fritidshem och kunskapen kring styrdokumenten har ökat likvärdigheten. Trygghet och studiero Huvudmannens elevenkät om fritidshemmet år 2015 visar att det finns en stor nöjdhet hos eleverna kring trygghet, trivsel och bemötande.
Dnr 43-2015:9067, 2015:9068, 2015,9069, 3(14) Förskoleklass och grundskolan Huvudmannen redogör i kvalitetsberättelsen för år 2014/2015 identifierade utvecklingsområden och tankar kring förskoleklass och grundskola inför läsår 2015/2016. 1 denna framkommer bland annat att inför läsåret 2014/2015 identifierades vissa gemensamma utvecklingsområden: ett språkutvecklande arbetssätt från förskoleklass och uppåt och former för att möta nyanlända elever. Dessa områden kvarstår i fokus för utvecklingsarbetet under läsår 2015/2016. Årskurs 3 Skolverkets nationella statistik över provresultat läsåret 2014/2015 visar att mellan 85 och 98 procent av eleverna i årskurs 3 i Östra Göirtge kommun uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven i svenska. Lägst måluppfyllelse är det i delprovet skriva, stavning och interpunktion (85 procent) och högst i delprovet läsa, enskild högläsning (98 procent). Motsvarande resultat i matematik visar all 66-88 procent av eleverna uppnår lägsta kravnivån. Lägst måluppfyllelse är det i delprovet mätning massa, skriftliga räknemetoder (66 procent) och högst är det i delproven sannolikhet, huvudräkning och räknesätt, enkla problem (88 procent). Årskurs 6 Andelen elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen under läsåren 2013/2014 och 2014/2015 är 78 procent, för båda läsåren. Andelen flickor som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen är som högst 82 procent, läsåret 2014/2015 och som lägst 80 procent, läsåret 2013/2014. Andelen pojkar som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen är som högst 76 procent, läsåret 2013/2014 och som lägst 74 procent, läsåret 2014/2015. Eleverna i årskurs 6 hade läsåret 2013/2014 högst genomsnittligt betygspoäng i ämnena idrott och hälsa, geografi och svenska med 13,9 poäng. Läsåret 2014/2015 hade eleverna i årskurs 6 högst genomsnittligt betygspoäng i ämnet idrott och hälsa med 13,4 poäng. De ämnen eleverna i årskurs 6 hade lägst genomsnittligt betygspoäng i läsåret 2013/2014 var hem- och konsumentkunskap och kemi med 12,2 poäng i båda ämnena. Läsåret 2014/2015 var den genomsnittliga betygspoängen lägst i kemi och matematik med 11,8 poäng. Högst genomsnittlig betygspoäng har gruppen flickor i ämnet svenska såväl läsåret 2013/2014 som läsåret 2014/2015. Den genomsnittliga betygspoängen i ämnet har för gruppen flickor varierat mellan som högst 15,5 poäng läsåret
4(14) 2013/2014 och som lägst 14,5 poäng läsåret 2014/2015. Lägst genomsnittligt betygspoäng är för gruppen flickor läsåret 2013/2014 12,3 poäng i ämnena kemi och läsåret 2014/2015 11,9 poäng i ämnet matematik Högst genomsnittlig betygspoäng har gruppen pojkar i ämnet idrott och hälsa såväl läsåret 2013/2014 som läsåret 2014/2015. Den genomsnittliga betygspoängen i ämnet har för gruppen pojkar varierat mellan som högst 14,2 poäng läsåret 2013/2014 och som lägst 13,4 poäng läsåret 2014/2015. Lägst genomsnittligt betygspoäng för gruppen pojkar läsåret 2013/2014 var 11,4 poäng i ämnet hem- och konsumentkunskap. Året 2014/2015 var motsvarande siffra 10,9 poäng i ämnet religion. Årskurs 9 Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen under perioden läsåren 2012/2013 till 2014/2015 varierar mellan som högst 80 procent (2012/2013) och som lägst 70 procent (2013/2014). 2014/2015 var det 71 procent av eleverna i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet under perioden läsåren 2012/2013 till 2014/2015 varierar mellan som högst 203,1 poäng (2014/2015) och som lägst 195,3 poäng (2013/2014). Från och med läsåret 2014/2015 beräknas det genomsnittliga meritvärdet på 17 ämnen mot tidigare 16 ämnen. Det innebär att en fullständig jämförelse med värden från föregående år inte är möjlig. Det genomsnittliga meritvärdet läsåret 2013/2014 för gruppen flickor är 205,4 poäng och för gruppen pojkar 185,7 poäng (baseras på 16 ämnen). Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är relativt konstant sett över tid. Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde förändras läsåret 2014/2015 i och med den nya beräkningsmodellen med 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet för gruppen flickor läsåret 2014/2015 är 203,6 poäng och för gruppen pojkar 202,8 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet sett efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå för läsåret 2013/2014 är för gruppen elever med föräldrar med gymnasial utbildning 185,0 poäng och för gruppen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är det genomsnittliga meritvärdet 224,5 poäng. Det finns även en skillnad läsåret 2014/2015 med den nya beräkningsmodellen med 17 ämnen. För gruppen elever med föräldrar med gymnasial utbildning läsåret 2014/2015 är det genomsnittliga meritvärdet 187,9 poäng och för gruppen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är det 241,8 poäng. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) under perioden läsåren 2013/2014 till 2014/2015 är som högst 82 procent (2013/2014) och som lägst 75 procent (2014/2015). Andelen flickor läsåret 2014/2015 som är behöriga till gymnasieskolan är 74 procent och andelen behöriga pojkar är 76 procent.
5(14) Andelen elever med föräldrar med gymnasial utbildning som är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 är 71 procent. 90 procent av eleverna med föräldrar med eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015. Trygghet och studiero Huvudmannen genomför årligen enkäter för elever i årskurs 5 och 9 i vilka trygghet är en parameter som följs upp och utvärderas. Tryggheten enligt denna enkät upplevs som god av eleverna i årskurs 5 och 9. Skolinspektionens enkäter till elever i årskurs 5 och 9 som genomfördes våren 2015 visar att svaren i Östra Göinge kommun inte avviker (åk 5) eller inte i någon större grad avviker (åk 9) från andra kommuners svar som genomförde enkäterna samtidigt när det gäller studiero på lektionerna. Elevernas svar på frågan om trygghet visar ett lägre indexvärde både vad gäller eleverna i årskurs 5 och 9 i jämförelse med andra kommuners svar under samma period. Grundsärskolan Enligt skolans sammanställning av elevernas resultat når samtliga elever godtagbara kunskaper i de ämnesområden respektive ämnen som de läser. Det saknas nationell statistik avseende kunskapsresultat för denna skolform. Trygghet och studiero Enligt dokumentation från skolan och intervjuade lärare, företrädare för elevhälsoteamet och rektorn präglas skolan av en god studiemiljö och arbetsro. Gymnasieskolan Enligt skolans uppgifter avslutade 26 elever sin utbildning på introduktionsprogrammen vårterminen 2015. Av dessa är det 62 procent som studerar vidare på nationellt program eller på folkhögskola och nio procent som arbetar. Trygghet och studiero Intervjuade elever uppger att studieron har stora brister i vissa undervisningsgrupper. Vidare uppger eleverna att de känner sig trygga på skolan. Intervjuade lärare och rektorn uppger att skolan har trygghet och studiero som ett fokusområde detta läsår. Skolinspektionens enkäter avseende elever i årskurs 2 visar att elevernas svar gällande studiero på lektionerna visar ett högre indexvärde jämfört med samtliga medverkande skolenheter som samtidigt genomförde denna enkät. På frågan gällande trygghet är värdet lägre jämfört med samtliga medverkande skolenheter som samtidigt genomförde denna enkät.
6(14) Gymnasiesärskolan Enligt skolans sammanställning av elevernas resultat når samtliga elever godtagbara kunskaper i de ämnesområden respektive ämnen/kurser som de läser. Det saknas nationell statistik avseende kunskapsresultat för denna skolform. Trygghet och studiero Intervjuade elever, lärare och rektorn uppger att tryggheten och studieron för gymnasiesärskolans elever är god. Vuxenutbildning Av den nationella statistiken för år 2014 framgår att 50 procent av de studerande i Östra Göinge kommun slutförde sina studier inom vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Motsvarande resultat för riket totalt är 62 procent samma år. Andelen studerande som avbröt sina studier inom vuxenutbildningen på grundläggande nivå var samma år 12 procent. Motsvarande resultat för riket totalt är 21 procent samma år. Inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå slutförde 76 procent av de studerande sina studier år 2014 enligt den nationella statistiken. Andelen som avbröt sina studier år 2014 var 14 procent. Motsvarande resultat för riket totalt, enligt nationella statistiken för år 2014, är att 70 procent slutförde sina studier och 18 procent avbröt studierna. Svenska för invandrare (SFI) Av den nationella statistiken framgår att andelen studerande som fått godkänt på kurs 1A är 40 procent 2014. Motsvarande siffra för riket totalt är 35 procent. Andelen kursdeltagare som fått godkänt på kurs 1B är 63 procent i Östra Göinge, jämfört med 25 procent i riket totalt. Av den nationella statistiken framgår vidare att andelen studerande som fått godkänt på kurs 2B är 51 procent år 2014. Motsvarande siffra för riket totalt är 35 procent. Andelen studerande som fått godkänt på kurs 2C är 35 procent 2014. Motsvarande siffra för riket totalt är 34 procent. Av den nationella statistiken framgår vidare att andelen studerande som fått godkänt på kurs 3C är 44 procent 2014. Motsvarande siffra för riket totalt är 34 procent. Andelen kursdeltagare som fått godkänt på kurs 3D är 24 procent i Östra Göinge, jämfört med 47 procent i riket totalt. Trygghet och studiero Kommunens egna uppgifter visar inga resultat avseende de vuxna elevernas trygghet och studiero.
7(14) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Förutsättningar för utbildningen Förskola, Fritidshem, Förskoleklass och Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola och Vuxenutbildning Utveckling av utbildningen vid Gymnasieskola, Gymnasiesärskola och Vuxenutbildning Utveckling av utbildningen vid Förskola, Fritidshem, Förskoleklass och Grundskola och Grundsärskola. Ingen brist 'Föreläggande -. _ Ingen brist i. 2016-09-01 Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att Östra Göinge kommun inom flertalet områden som Skolinspektionen har granskat har ett fungerande arbete som uppfyller författningarnas krav. Det finns dock brister som måste åtgärdas. Inom bedömningsområdet Utveckling av utbildningen visar tillsynen att kommunen behöver säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå inbegriper uppföljning av resultat på övergripande, generell nivå samt en analys utifrån vad sådana resultat visar. Detta så att huvudmannen kan fatta beslut om och planera för nödvändiga förbättringsåtgärder som tar sitt avstamp i de olika verksamheternas faktiska behov. Kommunen behöver också hitta former för att dokumentera detta arbete i föreskrivna delar. Detta avser gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.
8(14) Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har vid tillsynen kunnat konstatera brister i huvudmannens ansvarstagande inom bedömningsområdet Utveckling av utbildningen för skolformerna Gymnasieskola, Gymnasiesärskola och Vuxenutbildning. Inom övriga granskade skolformer och bedömningsområden har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen och hemkommunen uppfyller författningarnas krav. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Östra Göinge kommun att senast den 1 september 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Utveckling av utbildningen vid gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Östra Göinge kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar analysen och de beslutade åtgärderna. (4 kap 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen dokumenteras. (4 kap 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildning
t - Beslut Huvudmaruien ska följa upp resultat inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen och dokumentera denna uppföljning. Huvudmannen ska utifrån en analys av vad som framkommer i uppföljningen i ovan nämnda skolformer fatta beslut om utvecklingsåtgärder och dokumentera analysen och de beslutade åtgärderna. Huvudmannen ska planera för och genomföra utvecklingsåtgärderna i dessa skolformer, samt dokumentera planeringen. 9(14) Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att Östra Göinge kommun på huvudmannanivå inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som är specifikt för varje verksamhet gällande gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning. Eftersom resultaten inom utbildningen i gymnasieskolan, gyrnnasiesärskolan och vuxenutbildningen inte följs upp genomförs inte heller någon analys av de utvecklingsområden en sådan uppföljning kunnat påvisa. Därmed har huvudmannen inte ett fullständigt underlag vid beslut om utvecklingsåtgärder. Mot bakgrund av detta bedömer Skolinspektionen att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller skollagens krav. Skolinspektionens utredning avseende det systematiska kvalitetsarbetet Rektorn för Göinge utbildningscenter som tillträdde sin befattning i februari 2016, uppger vid intervjun att det systematiska kvalitetsarbetet avseende varje verksamhet på Göinge utbildningscenter inte håller måttet i nuläget. Vidare uppger rektor att huvudmannen har infört en ny mall för kvalitetsarbetet i kommunen som ska användas för kvalitetsberättelser i de olika verksamheterna. Sammanställning av resultat kommer, enligt rektor, att ske i juni 2016 och därefter kommer huvudmannen att ta del av de sammanställda resultaten. Företrädare för huvudmannen uppger vid intervjun att de är väl medvetna om att det systematiska kvalitetsarbetet är bristfälligt och att kvalitetsarbetet hittills inte har gjorts för varje skolform utan utifrån att Göinge utbildningscenter har varit en enhet. Vidare uppger företrädarna för huvudmannen att det tidigare varit bristfälliga kvalitetsberättelser för dessa skolformer men att kommunen nu har en ny organisation där man håller på att arbeta in hela Göinge utbildningscenter i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen säger
10 (14) också att i den framtagna mallen för kvalitetsarbetet finns utrymme för att ange respektive verksamhets resultat utifrån skolformens egna mål vilket tidigare inte varit möjligt. Rättslig reglering Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att det bedrivs ett kvalitetsarbete som består i att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utvärdera utbildningen. Uppföljningen ska genomföras i relation till de nationella målen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen ska sedan planera för hur dessa utvecklingsåtgärder ska förverkligas och se till att de blir genomförda. Såväl uppföljning av resultat och måluppfyllelse kunskapsresultat, trygghet och studiero, analys och beslut om nödvändiga förbättringsåtgärder som planering av utvecklingsåtgärder ska dokumenteras. Motivering till föreläggande som ingripande Då Östra Göinge kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Östra Göinge kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. I ärendets slutliga handläggning har enhetschef Lotta Kårlind, utredarna Eva Bergenlöv och Annika Mullaart Ed deltagit.
På Skolinspektionens vägnar -Michael Erenius Beslutsfattare/Undervisningsråd Ing' d Jaco1ion Föredragan /Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Östra Göinge kommun
Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 1 2015-10-16 Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten.
Bilaga 1 2016-04-15 I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Östra Göinge kommun Bilaga 2 Östra Göinge kommun har omkring 14 000 invånare och ligger i Skåne län. Östra Göinge kommun bildades 1974 genom sammanslagning av tidigare Broby, Knislinge, Hjärsås och Glimåkra kommuner. Kommunen består av centralorten Broby samt byarna Glimåkra, Gryt, Hanaskog, Hjärsås, Immeln, Knislinge, Sibbhult och Östanå. Kommunen har 11 förskolor vilka är organiserade i fyra förskolechefsområden. Kommunen erbjuder pedagogisk verksamhet i Broby. Grundskolan består av fem rektorsområden, totalt 7 skolor, fördelade på olika stadier och byar. Kommunen har en skola med förskoleklass och grundskola årskurs 1-3: Västerskolan; tre skolor med förskoleklass och grundskola årskurs 1-6: Glimåkraskolan, Kviingeskolan och Mölleskolan; en grundskola årskurs 4-9: Snapphaneskolan samt en grundskola årskurs 7-9: Göingeskolan. Kommunen har en grundsärskola: Prästavångsskolans grundsärskola. I kommunen firms också elever som är mottagna i grundsärskolan men som läser integrerade i andra grtmdskolor. Fritidshemsverksamhet bedrivs i Östra Göinge kommun på samtliga skolor med elever i åldern 6-12 år. För gymnasieskolan erbjuder kommunen introduktionsprogrammen: Preparandutbildning, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Nationella program och programinriktat individuellt val erbjuds genom att kommunerna i Skåne samt Karlshamn, Olof ström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök. I kommunen finns också en Gymnasiesärskola. Kommunens vuxenutbildning genomförs i egen regi med särskild utbildning för vuxna, grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (SFI).