S T R A T E G I P R O D U K T O M R Å D E N B O K S L U T I S A M M A N D R A G U T D E L N I N G

Koncernen S T R A T E G I P R O D U K T O M R Å D E N B O K S L U T I S A M M A N D R A G U T D E L N I N G

S T R A T E G I P R O D U K T O M R Å D E N B O K S L U T I S A M M A N D R A G U T D E L N I N G ÅRSREDOVISNING CORPORATE GOVERNANCE AKTIER OCH AKTIEÄGARE M I L J Ö R E S U R S E R F Ö R E T A G E T S S O C I A L A A N S V A R Stora Ensos årsredovisning 2004 består av tre separata delar Koncernen Bokslut Hållbarhet Brev till aktieägarna Bokslut med notkommentarer Strategi och verksamhet 2004 Verksamhets- och ekonomisk Presentation av produktområdena översikt Styrelse och ledning Corporate governance Aktier och aktieägare Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via www.storaenso.com/order eller från våra kontor (se omslagets baksida). Styrning av hållbarhet Miljö: mål och verksamhet Resurser: vatten, energi, fiber och andra råvaror Koncernens sociala ansvar: implementering på enheterna, medarbetare och god affärssed UTDELNING OCH ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA Betalning av utdelning Styrelsen föreslår stämman att en utdelning om 0,45 EUR per aktie skall betalas för den redovisningsperiod som slutar den 31 december 2004. Utdelning avseende VPC-registrerade aktier utbetalas i svenska kronor genom VPC. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis utbetalas i US-dollar genom Deutsche Bank Trust Company Americas. Utdelningspolitik Strävan efter en stabil utdelning kopplad till det långsiktiga resultatet Hälften av nettoresultatet under en konjunkturcykel Ordinarie bolagsstämma Stora Enso Oyj håller ordinarie bolagsstämma, tisdagen den 22 mars 2005 kl 16.00 (finsk tid) i Finlandia-huset, Mannerheimvägen 13e, Helsingfors, Finland. Stämman kommer att sändas via internet på Stora Ensos webbplats www.storaenso.com/ investors DATUM FÖR ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA OCH UTDELNING 2005 11 mars Avstämningsdag för bolagsstämman 22 mars Ordinarie bolagsstämma 23 mars Aktien handlas exkl utdelning 29 mars Avstämningsdag för utdelning 8 april Betalning av utdelning Se vidare omslagets baksida. Information till aktieägare. KONTAKTER Kari Vainio Executive Vice President, Corporate Communications Tel +44 20 7016 3140 Fax +44 20 7016 3208 Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien kari.vainio@storaenso.com Keith B Russell Senior Vice President, Investor Relations Tel +44 20 7016 3146 Fax +44 20 7016 3208 Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien keith.russell@storaenso.com Ulla Paajanen-Sainio Vice President, Investor Relations and Financial Communications Tel +358 2046 21242 Fax +358 2046 21307 Stora Enso Oyj, Box 309, FI-00101 Helsingfors, Finland ulla.paajanen-sainio@storaenso.com Scott A. Deitz Vice President, Investor Relations, North America Tel +1 715 422 1521 Fax +1 715 422 3882 Stora Enso North America, P.O. Box 8050, Wisconsin Rapids, WI 54495-8050, USA scott.deitz@storaenso.com

INNEHÅLL Koncernen 2004 är en oversättning av den engelska originaltexten. FÖRPACKNINGSKARTONG................... 20 Praktikfall: Imatra Bruk...................... 24 SKOGSPRODUKTER......................... 26 Praktikfall: Stora Enso Timber i Japan........... 29 HUMAN RESOURCES HUMAN RESOURCES MANAGEMENT........... 30 Stora Enso har cirka 45 000 anställda i drygt 40 länder. Bolaget har nyligen definierat framgångsfaktorerna för att styra och utveckla personalresurserna. CORPORATE GOVERNANCE INLEDNING KONCERNPRESENTATION..................... 2 Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern som tillverkar tryck- och finapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. ÅRET I SAMMANDRAG....................... 3 FINANSIELLA NYCKELTAL..................... 3 Nyckeltal för 2004 exklusive engångsposter: Rörelseresultat 336 MEUR, 2,7 % av omsättningen, och vinst före skatt och minoritetsintressen 269 MEUR. Vinst per aktie 0,25 EUR. PRODUKTOMRÅDENA I KORTHET.............. 4 STRATEGI BREV TILL AKTIEÄGARNA..................... 6 MISSION, VISION, VÄRDERINGAR.............. 8 CORPORATE GOVERNANCE.................. 32 STYRELSE................................. 36 LEDNINGSGRUPP........................... 38 AKTIER OCH BOKSLUT I SAMMANDRAG AKTIER OCH AKTIEÄGARE.................... 42 BOKSLUT I SAMMANDRAG................... 46 Fullständig finansiell information finns på www.storaenso.com/2004 eller i den separata rapporten, Bokslut 2004. ORGANISATIONSSCHEMA.................... 52 FLIK INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA STORA ENSO I VÄRLDEN STRATEGI.................................. 8 Stora Ensos strategiska mål ar att höja värdet på bolaget genom lönsam tillväxt via samgåenden och förvärv, riktade investeringar, ständig prestationsförbättring och förstklassiga ledningsresurser. STRATEGI - ÅTGÄRDER 2004.................. 11 Resultatförbättringsprogrammet gav resultat i Nordamerika. I Europa fortsatte omstruktureringarna enligt plan. PRODUKTOMRÅDEN PAPPER................................... 14 Praktikfall: Stora Enso North America........... 18 STORA ENSO KONCERNEN 2004 1

KONCERNPRESENTATION Stora Enso i korthet Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tryck- och finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Stora Ensos omsättning under 2004 uppgick till 12,4 miljarder EUR. Koncernen har cirka 45 000 anställda i mer än 40 länder i fem världsdelar och en årlig produktionskapacitet på 16,4 miljoner ton papper och kartong samt 7,7 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, Stockholm och New York. Stora Enso säljer huvuddelen av sin produktion till andra företag genom en global marknads- och försäljningsorganisation. Den globala närvaron ger service åt lokala kunder. Kunderna är större och mindre förlag, tryckerier och grossister, samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag i hela världen. Huvudmarknaderna är Europa, Nordamerika och Asien. Koncernen har produktion i Europa, Nordamerika och Asien. Dess moderna produktionsenheter och goda integration mellan råvaror, energi och effektiva processer säkerställer kontinuiteten i produktionen. Stora Enso har förbundit sig att utveckla verksamheten mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Detta åtagande framgår av koncernens värderingar och av dess policy för miljöarbete och omvärldshänsyn. Stora Enso är den enda skogsindustrikoncern som tagits upp i Dow Jones Sustainability Index (DJSI World) sedan det introducerades 1999. Stora Enso ingår även i FTSE4Good-index. Största tillverkare av papper och kartong Kapacitet, 1 000 ton Stora Enso International Paper UPM Oji Corporate Georgia-Pacific Weyerhaeuser Nippon Paper Group Smurfit-Stone Container Abitibi-Consolidated SCA Största tillverkare av sågade träprodukter Kapacitet, 1 000 m 3 Weyerhaeuser Canfor Stora Enso Timber West Fraser Timber International Paper Finnforest Abitibi-Consolidated Georgia-Pacific Tembec Arauco Källa: Jaakko Pöyry 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 Källa: Stora Enso 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Större strukturella förändringar 2004 Avyttring av Finnantara skogsplantage 2000 Gruvöns Bruk -> Billerud 2004 Avyttring av svenska skogar 2002 Avyttring av finska skogar 2004 Förvärv av Intercell 2004 Förvärv av Scaldia Papier 2000 Försäljning av krafttillgångar utanför bruken 1999 Försäljning av Dalums Bruk 1999 Försäljning av Tervakoski Bruk 2002 Förvärv av Sylvester 2000 FÖRVÄRV AV CONSOLIDATED PAPERS 1998 SAMGÅENDE STORA ENSO 2 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Året i sammandrag Efterfrågan på koncernens produkter fortsatte att förbättras under fjärde kvartalet och leveranserna ökade avseende alla produktkvaliteter, särskilt annonsberoende papperskvaliteter. I Europa har priserna generellt sett varit stabila, men de tidigare aviserade prishöjningarna på finpapper har ännu inte realiserats. De tidigare aviserade prishöjningarna i USA har i stort sett genomförts. Koncernens lönsamhet sjönk emellertid betydligt till följd av säsongsmässiga produktionsstopp, direkta och indirekta effekter av dollarförsvagningen samt ökade kostnader för insatsvaror inklusive avverkningskostnader till följd av den regniga hösten i Nordeuropa. Viktiga händelser 2004 I februari meddelade Stora Enso sin avsikt att uppgradera och modernisera pappersmaskinen och öka arkningskapaciteten vid finpappersbruket i Suzhou i Kina. Investeringen uppgår till 38 MEUR och projektet kommer att slutföras i september 2005. I april invigde Stora Enso Timber sitt andra sågverk i Ryssland, beläget i Nebolchi i regionen Novgorod. Investeringen uppgick till 10,3 MEUR, och den fulla produktionskapaciteten på 100 000 m 3 per år uppnås i slutet av 2005. Sågverket kommer att sysselsätta femtio personer. I september avslutade koncernen förvärvet av den holländska pappersgrossisten Scaldia Papier B.V. från International Paper. Scaldia Papier, med 180 anställda och en omsättning 2003 på 109 MEUR samt en försäljningsvolym på 55 000 ton papper, blir en del av Stora Ensos grossistdivision (Papyrus). Affärens värde uppgick till 30 MEUR på skuldfri basis. I oktober avyttrade Stora Enso sitt majoritetsinnehav i PT Finnantara Intiga, som äger skogsplantagen Finnantara i västra Kalimantan, Indonesien, till Global Forest Ltd., ett dotterbolag till Sinar Mas Group. Plantagen hade ett bokfört värde på 26 MUSD (21 MEUR). I december förvärvade Stora Enso en 66-procentig ägarandel i det polska förpackningsföretaget Intercell S.A. från dels privata ägare, dels International Finance Corporation. FÖRBÄTTRAD LOGISTIK Under 2004 startade Stora Enso ett transportsystem kallat North European Transport Supply System (NETSS). Syftet är att skapa nästa generations transportsystem, en gemensam leveranskedja för Stora Ensos bruk i Sverige och Finland. Systemet kommer att genomföras under 2005-2007 och bidra till ökad kostnadseffektivitet och förbättrad kundservice. NETSS väntas medföra en kostnadssänkning motsvarande 15 % från den nuvarande nivån. Systemet kommer också att tjäna som en plattform för vidareutveckling av Stora Ensos transport- och distributionsservice. Finansiella nyckeltal 2003 2004 Nettoomsättning, MEUR 12 172 12 396 Rörelseresultat, MEUR 471 706 exkl engångsposter, MEUR 526 336 % av omsättning 4,3 2,7 Resultat före skatt och minoritetsintressen, MEUR 211 639 exkl engångsposter, MEUR 319 269 Periodens nettoresultat, MEUR 138 740 Investeringar, MEUR 1 248 980 Räntebärande nettoskuld, MEUR 3 919 3 052 Sysselsatt kapital, MEUR 11 613 10 671 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 4,0 6,3 exkl engångsposter, % 4,5 3,0 Avkastning på eget kapital (ROE), % 1,7 9,2 Skuldsättningsgrad 0,49 0,38 2003 2004 Resultat per aktie, EUR 0,16 0,89 efter utspädning, EUR 0,16 0,89 exkl engångsposter, EUR 0,24 0,25 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 1,57 2,01 efter utspädning, EUR 1,57 2,01 exkl engångsposter, EUR 1,63 1,67 Utdelning per aktie, EUR 0,45 *0,45 Eget kapital per aktie, EUR 9,49 9,81 Utdelning/resultat, % 180 180 Börsvärde 31 dec, MEUR 9 288 9 486 Leveranser av papper och kartong, 1000 ton 13 551 14 409 Leveranser av träprodukter, 1 000 m 3 5 822 6 664 Medeltal anställda 44 264 43 779 *) Föreslagen utdelning STORA ENSO KONCERNEN 2004 3

PRODUKTOMRÅDENA I KORTHET Stora Enso Paper TRYCKPAPPER PRODUKTER Superkalandrerat (SC), obestruket maskinglättat (MF), maskinglättat bestruket (MFC) och bestruket (LWC, MWC, HWC) journalpapper, tapetpapper, tidningspapper (standard och special kvaliteter), katalog- och bokpapper. Används till tidskrifter, reklamtryck, kataloger, direktreklam, tidningar och böcker. MARKNADSPOSITION Journalpapper Världens näst största tillverkare av journalpapper Marknadsandel: 17 % globalt (20 % i Europa, 18 % i Nord amerika, 3 % i Asien och 10 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (56 % av omsättningen) och Nordamerika (39 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 4,6 miljoner ton Tidningspapper Världens tredje största tillverkare av tidningspapper i standard- och specialkvaliteter Marknadsandel: 8 % globalt (22 % i Europa, 1 % i Nord amerika, 4 % i Asien och 1 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (76 % av omsättningen), Asien (8 % av omsättningen) och Nordamerika (6 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,5 miljoner ton FINPAPPER PRODUKTER Bestruket finpapper (grafiskt papper), obestruket finpapper (kontorspapper) och specialpapper (tekniska papper, etikettpapper och papper för flexibla förpackningar). Används för dokumenttryck, kommersiellt tryck, kvalitetsböcker, etiketter, beställtryck (print-on-demand) samt i produkter för skydds-, transport- och identifikationsändamål. MARKNADSPOSITION Grafiskt papper Världens näst största tillverkare av grafiskt papper Marknadsandel: 9 % globalt (13 % i Europa, 14 % i Nord amerika, 4 % i Asien och 16 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (40 % av omsättningen) och Nordamerika (35 % av omsättningen) Kontorspapper Världens femte största tillverkare av kontorspapper Marknadsandel: 4 % globalt (14 % i Europa, 1 % i Nord amerika, 1 % i Asien och 1 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (82 % av omsättningen) och Asien (6 % av omsättningen) Specialpapper Världens största tillverkare av specialpapper Huvudmarknader: Nordamerika (61 % av omsättningen) och Europa (29 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet för finpapper: 4,6 miljoner ton Kapacitet Andel av koncernens omsättning Kapacitet Andel av koncernens omsättning Tyskland 25 % Finland 22 % Nordamerika 20 % Sverige 19 % Belgien 7 % Frankrike 7 % Tryckpapper 34 % Finland 47 % Finpapper 23 % Nordamerika 22 % Sverige 16 % Tyskland 6 % Nederländerna 5 % Kina 4 % 4 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Stora Enso Packaging Boards Stora Enso Forest Products FÖRPACKNINGSKARTONG PRODUKTER Vätskekartong, bägarkartong (cupstock), cartonboard, containerboard (wellråvara), wellpappförpackningar, hylskartong, hylsor, laminatpapper, papperssäckar och kraftpapper. MARKNADSPOSITION En av världens ledande tillverkare av konsumentförpackningskartong Huvudmarknader: Europa (82 % av omsättningen), Asien (13 % av omsättningen) och Nordamerika (2 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,6 miljoner ton förpackningskartong och -papper, 930 miljoner m 2 wellpappförpackningar och 215 000 ton hylsor VIDAREFÖRÄDLING Hylsor tillverkas i Kanada, Kina, Finland, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA Papperssäckar tillverkas i Polen och Serbien Wellpappförpackningar tillverkas i Estland, Finland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige TRÄPRODUKTER PRODUKTER Sågade och vidareförädlade träprodukter för byggnads- och snickeriindustrin samt trävaruhandeln. MARKNADSPOSITION Världens tredje största tillverkare av sågade barrträprodukter Huvudmarknader: Europa (58 % av omsättningen), Asien (25 % av omsättningen), Nordafrika och Mellanöstern (8 % av omsättningen) samt Nordamerika (9 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 7,7 miljoner m3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter VIDAREFÖRÄDLING Vidareförädlingsenheter i Österrike, Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Litauen, Nederländerna och Sverige Läs mer om pristrender och största tillverkare på www.storaenso.com/2004/company/ keyfigures Kapacitet* Finland 51 % Sverige 28 % Övriga Europa 7 % Polen 7 % Tyskland 6 % Nordamerika 1 % *) Exklusive konvertering Andel av koncernens omsättning Förpackningskartong 21 % Kapacitet Finland 30 % Österrike 24 % Sverige 13 % Estland 12 % Tjeckien 12 % Lettland 3 % Ryssland 3 % Litauen 2 % Andel av koncernens omsättning Träprodukter 12 % STORA ENSO KONCERNEN 2004 5

BREV TILL AKTIEÄGARNA Bästa aktieägare Stora Ensos styrelseordförande Claes Dahlbäck och CEO Jukka Härmälä. Mycket uppnåddes under 2004, som förbättrat resultat i vår verksamhet i Nordamerika och kostnadsbesparingar, men marknadsförhållandena höll tillbaka koncernens totala finansiella utveckling och resultatet var mycket otillfredsställande. Stora förbättringar måste till under de kommande åren. Stora Ensos lönsamhet 2004 var en besvikelse. Rörelseresultatet, exklusive engångsposter, var 336 MEUR, en minskning med 190 MEUR jämfört med föregående år. Koncernens nettoomsättning uppgick till 12 396 MEUR, vilket bara var något högre än föregående år trots ökad försäljning. Efterfrågan på Stora Ensos produkter vände upp och fortsatte stärkas under hela året. Marknadsförhållandena förbättrades, särskilt i Nordamerika där vi kunde genomföra vissa prishöjningar mot slutet av året. I Europa var priserna generellt sett lägre än 2003, vilket motverkade en stor del av effekten av högre efterfrågan. Lönsamheten har också påverkats av dollarns försvagning som inleddes i början av året, för att accelerera mot slutet av året och fortsätta in på innevarande år. Detta har hämmat våra prissättningsmöjligheter. Vårt resultatförbättringsprogram, North American Profit Enhancement Programme, som inleddes 2002, är ett bra exempel på åtgärder som syftar till att förbättra Stora Ensos lönsamhet. Effekterna av programmet började bli synliga i slutet av året då förlusterna i den nordamerikanska verksamheten minskade markant. Det totala utfallet av programmet uppnås dock först när ombygg- 6 STORA ENSO KONCERNEN 2004

naden av de två sista maskinerna blir färdiga. Våra medarbetare i Nordamerika har gjort ett gott arbete vid genomförandet av det krävande resultatförbättringsprogrammet, som omfattar kostnadsbesparingar och moderniseringar av maskinparken. Programmet framskrider enligt plan. En annan viktig åtgärd för att höja lönsamheten är vårt omstruktureringsprogram. Vi har under en tid dels byggt nya maskiner, dels moderniserat och byggt om andra. Anläggningarna för tillverkning av fin- och tidningspapper är generellt i utmärkt skick och vår maskin i Langerbrugge som tillverkar tidningspapper av returfiber, har modifierats. Under 2005 kommer en ny SC-maskin i Kvarnsveden i Sverige att tas i drift, och Veracel-projektet i Brasilien startar produktionen av pappersmassa i sommar. Från och med slutet av det här året kan vi börja dra fördel av dessa projekt för att förbättra vår långsiktiga lönsamhet. Dessutom pågår program för att förbättra lönsamheten och effektiviteten i olika bruk. Vi har frigjort kapital från tillgångar utanför kärnområdena genom att avyttra skogsinnehavet i Sverige. Detta kapital avser vi att investera på tillväxtmarknaderna, i projekt som uppfyller våra finansiella mål. De områden vi koncentrerar oss på är Sydamerika, Kina och Ryssland. I enlighet med vår strategi att öka betydelsen av förpackningskartong i koncernens portfölj köpte vi ett polskt företag, som tillverkar wellpapp. Detta för att förstärka närvaron i Östeuropa. I linje med vår strategi att expandera grossiströrelsen och förbättra rörelsens lönsamhet samt komma närmare papperskunderna, köpte vi dessutom en pappersgrossist i Nederländerna och slutför nu förvärvet av en fransk pappersgrossist. De senaste förvärven har varit förhållandevis blygsamma för ett företag av Stora Ensos storlek beroende på att det inte har varit någon lämplig tidpunkt att göra förvärv. De potentiella förvärvens maskinparker är generellt sett inte av tillräckligt hög kvalitet och bolagen har varit för högt värderade. I Europa väntas efterfrågan på annonsberoende papperskvaliteter vara fortsatt god och i Nordamerika är annonseringen livlig. Avseende priser är utsikterna positiva för tryckpapper och relativt goda för bestruket finpapper i Europa och Nordamerika, medan obestruket finpapper påverkas av ökad konkurrens och en svag dollarkurs. Efterfrågan på förpackningskartong torde förbli stabil, med vissa prisökningar på konsumentkartong och hylskartong. Den globala efterfrågan på träprodukter för byggnads- och snickeriändamål väntas vara tämligen stabil, men det finns överkapacitet i Europa och svaga valutor på viktiga exportmarknader tillsammans med högre virkespriser leder till otillfredsställande avkastning. Helsingfors den 3 februari 2005 Claes Dahlbäck, styrelseordförande Även om efterfrågan generellt ser ut att utvecklas positivt väntas koncernens resultat vara pressat under första kvartalet 2005 till följd av den svaga US-dollarn och kostnader relaterade till ombyggnad av tryckpappersmaskiner. Koncernens finansiella resultat kommer att vara fortsatt negativt påverkat av stigande kostnader för energi och kemikalier. Trots den närmaste tidens utmaningar för koncernens lönsamhet väntas resultatet för helåret 2005 visa en förbättring jämfört med 2004. Stora Enso är fortsatt starkt i många avseenden. Vi har en balanserad produktportfölj som gör oss till en attraktiv partner för våra kunder. Vi har gjort goda investeringar under senare år och har skickliga medarbetare över hela världen. Vår finansiella styrka är en stark balansräkning, bra kreditrating och en stabil utdelning. Styrelsen föreslår därför bolagsstämman att utdelningsnivån på 0,45 EUR per aktie kvarstår även 2004. Ett nytt bemyndigande för återköp av aktier kommer att föreslås vid den ordinarie bolagsstämman i mars 2005. Vi vill tacka våra medarbetare för ett hårt arbete under ett svårt år, och vi ser fram mot ytterligare framsteg under 2005. Jukka Härmälä, koncernchef STORA ENSO KONCERNEN 2004 7

STRATEGI Fokus på förbättringar i prestation och kostnadseffektivitet Stora Enso administreras och drivs som en industrikoncern. Koncernens kärnprodukter är grafiskt papper och kontorspapper, tidningspapper, förpackningskartong samt träprodukter. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR Mission: Vi bidrar till kommunikation och välstånd genom att använda förnyelsebara fibrer till papper, förpackningsmaterial och förädlade träprodukter. Vision: Vi ska vara det ledande skogsindustriföretaget i världen Vi tar täten i utvecklingen av skogsindustrin Kunderna väljer oss för de mervärden vi skapar Vi skapar värde för våra investerare Vi är stolta över att arbeta för Stora Enso Vi är en attraktiv partner för våra leverantörer Värderingar: Kunden i fokus Vi är våra kunders förstahandsval Resultatorientering Vi åstadkommer resultat Ansvar Vi lever upp till principer om uthållig utveckling i all verksamhet Människan i centrum Motiverade medarbetare skapar framgång Framtidsinriktning Vi tar första steget I december 2004 anlades 14 000 ha eukalyptusplantage i Guangxi i Kina. Stora Ensos strategiska mål är att bättrad kompetens och know-how i öka bolagets värde genom lönsam kombination med efterlevnad av gemensamma värderingar. tillväxt. Detta åstadkoms genom samgåenden och förvärv, riktade investeringar i världsledande anläggningar, starkt företagsvarumärke som återspeglar Stora Ensos identitet bygger på ett ständig prestationsförbättring och förstklassiga ledningsresurser. ringar. koncernens mission, vision och värde- Stora Enso strävar efter att bli kundernas förstahandsval. Koncernen erbjuder tjänster som stödjer kundernas pro- ROCE Finansiella nyckeltal duktutveckling och förbättrar deras värdeskapande, samtidigt som befintliga kastning på sysselsatt kapital (ROCE). Stora Enso mäter sin lönsamhet som av- produkter och processer ständigt förbättras, och nya produkter utvecklas. junkturcykel. Den genomsnittliga kost- Målet är att uppnå 13 % över en kon- Stora Enso ser hållbarhet som ett naden för totalt kapital före skatt vid slutet av 2004 var 8,7 %. ROCE är en god viktigt åtagande och strävar efter att bli erkänt som ledande inom området. Avgörande för att uppnå det målet är för- ett kapitalintensivt basindikator för att mäta lönsamheten i företag. 8 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Under 2004 var ROCE 3,0 %. Koncernen har drabbats av låga försäljningspriser, kostnadsökningar och inverkan av den låga dollarkursen under 2004. Vidare har effekterna av resultatförbättringsprogrammet i Nordamerika ännu inte fått fullt genomslag i koncernens redovisning, även om divisionens resultat förbättrades betydligt under senare delen av året. Programmet fortgår som planerat och kommer att vara slutförst i mitten av 2005. Tillväxt Bolaget strävar efter att förbättra resultatet per aktie genom lönsam tillväxt, vilket kan åstadkommas genom antingen organisk tillväxt eller samgåenden och förvärv. Den senaste tiden har varit en ogynnsam period för förvärv, eftersom intäktspotentialen vid möjliga förvärv inte hållit jämna steg med förvärvskostnaderna. Ett skäl till de höga förvärvspriserna är att många investerare är aktiva på marknaden, och vissa av dessa konkurrerande köpare har andra finansiella och industriella mål. Kassaflöde Kassaflödet från verksamheten har betonats. Kassaflödet bör överstiga investeringarna och utdelningen beräknat på rullande treårsbasis. En sådan beräkning är ett verktyg för att effektivisera hanteringen av rörelsekapitalet. Stora Enso kommer att införa CVA 1) -konceptet (Cash Value Add ed) i sin investeringsplanering för att belysa kassaflödet. Kassaflödet var 1 209,3 MEUR, varför målet på rullande treårsbasis uppnåddes. Bolagets stabilitet Finansiellt Den finansiella risken indikeras till en del av skuldsättningsgraden, där målet är att ligga på eller under 0,8. Detta mått är en god indikator på styrkan i balansräkningen och bolagets finansiella flexibilitet. Målet är gott och väl uppnått, eftersom skuldsättningsgraden under 2004 var 0,38. I brist på potentiella förvärvsobjekt utnyttjas den starka balansräkningen till återköp av bolagets egna aktier. Volatilitet Stora Enso strävar efter att minska volatiliteten i verksamheten genom att göra portföljen mindre cyklisk, och genom att diversifiera verksamheten geografiskt. Bolagets strategiska mål för riskhanteringen är att öka förpackningskartongverksamhetens vikt i koncernens portfölj, och genom att fortsätta att utvidga verksamheten på tillväxtmarknaderna. Förpackningskartong står nu för 21 % av koncernens omsättning, och koncernens försäljning utanför Europa och Nordamerika står för 14 % av omsättningen. För mer detaljerad information se tabellerna på sidorna 16 och 24 i Bokslut 2004. Stabil utdelning Stora Enso strävar efter att hålla utdelningen oförändrad och fortsätta med återköpen av egna aktier. Nuvarande policy är att utdelningen till aktieägarna ska motsvara hälften av nettovinsten över en konjunkturcykel. Vid bolagsstämman den 18 mars 2004 godkändes ett program för återköp av aktier enligt Uppfyllelse av finansiella mål Mål 2000 2001 2002 2003 2004 ROCE, % * 13 15,4 10,6 7,2 4,5 3,0 Skuldsättningsgrad 0,8 0,63 0,58 **0,37 0,49 0,38 Utdelning/aktie, EUR 0,45 0,45 0,45 0,45 ***0,45 Utdelning/resultat, % * 50 34 48 82 180 180 * Exklusive engångsposter ** Inkluderar effekten av IAS 41 Jord- och skogsbruk *** Styrelsens förslag till bolagsstämman 1) Varumärke registrerat av Anelda AB finsk lag. Vid slutet av 2004 hade bolaget återköpt 45,5 % av de R-aktier som bemyndigandet omfattade. Förvärvspolicy till stöd för lönsam tillväxt Stora Ensos förvärvsstrategi har tydliga mål. Ett förvärv måste stöda utvecklingen av koncernens kärnverksamhet och leda till kund-, produktions- eller andra synergier. Förvärvet måste uppfylla Stora Ensos finansiella mål. Det måste bidra till avkastningen per aktie och det kassamässiga resultatet per aktie efter ett år, exklusive synergier. På kort sikt ska avkastningen från förvärvet överstiga bolagets genomsnittliga kapitalkostnad före skatt på 8,7 %, och på längre sikt måste förvärvet uppfylla målet för avkastning på sysselsatt kapital på 13 %. Stora Enso planerar att inkludera CVA 1) -konceptet (Cash Value Added) vid analys av förvärvsalternativ. Utestående aktier Miljoner 940 920 900 880 860 840 820 800 2000 2001 2002 2003 2004 Utdelning samt återköp av aktier MEUR 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 Återköpta aktier Utbetald utdelning Genomsnittskurs EUR 12 Sammanlagt värde för aktieägarna av utdelning och återköp av aktier 10 8 6 4 2 0 STORA ENSO KONCERNEN 2004 9

STRATEGI Stora Ensos affärsdrivande faktorer Stora Ensos omsättning 2004 12,4 miljarder EUR Främsta affärsdrivande faktorer och framtida trender på marknaderna för papper Den viktigaste drivkraften för Stora Ensos verksamhet är annonsinvesteringarna. Det är främst annonseringen som driver efterfrågan på tryck- och bestruket finpapper. Efterfrågan på obestruket finpapper beror på aktiviteten på marknaden och efterfrågan på förpackningskartong på dagligvarumarknaden. Stora Enso har utfört en grundlig stu- Teknik och konkurrerande medier Miljoner ton 40 35 30 25 20 15 10 Tryckpapper 34 % Finpapper 23 % Grossister 5 % Förpackningskartong 21 % Träprodukter 12 % Wood Supply Europe 4 % Övriga 1 % 5 Konsumtion av tidnings-, tryck- och skrivpapper i Västeuropa Radio Bio TV Stordatorer die av användningen av grafiskt papper och vilka slutanvändarna är. Undersökningen ger en bättre förståelse för den framtida efterfrågan på grafiskt papper i olika geografiska områden. De främsta drivkrafterna bakom efterfrågan identifierades. Dessa är annonsoch reklaminvesteringarna och marknadsföringsmixen, den tekniska utvecklingen och konkurrerande media, samt konsumentbeteendet och den demografiska utvecklingen. Därefter bedömdes 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Tryck- och skrivpapper Tidningspapper Färg- TV Affärsdrivande faktorer för kärnverksamheten Annonsering 52 % Ekonomiska trender 10 % Dagligvarumarknaden 16 % Byggindustrin 13 % Övriga 9 % Satellit-TV Minidatorer Bredband Expansion av Internet/www CD-ROM Laserskrivare Kabel- PC TV Video Källa: Jaakko Pöyry vilken effekt dessa drivkrafter har på efterfrågan på papper för tidningar och tidskrifter samt kommersiellt tryck. Studien visar att på mogna marknader kommer efterfrågan på tidnings- och journalpapper att växa i långsam respektive måttlig takt. Kommersiellt tryck och kontorspapper är de segment som växer snabbast på mogna marknader. På tillväxtmarknader väntas dock alla segment öka kraftigt. Den strategiska reaktionen på dessa resultat blir att flytta mer av produktionen till lågkostnadsregioner, att fortsätta konsolideringen och förbättra produktiviteten och förädlingsvärdet på mogna marknader, samt att fullt ut utnyttja koncernens heltäckande försäljningsoch marknadsföringsnät och dess kundhanteringssystem. Fokusering på Sydamerika, Kina och Ryssland Stora Enso koncentrerar sin strategi för tillväxtmarknader till dessa tre områden: Sydamerika, med låga kostnader för fiberråvara, Kina, med en snabbt växande marknad, och Ryssland, med stora råvarutillgångar. Koncernen vill expandera sin verksamhet i dessa tre regioner för att få en större geografisk spridning på tillgångarna, för att dra nytta av ett mer konkurrenskraftigt kostnadsläge, samt för att öka intäkterna från tillväxtmarknader. Produkterna på tillväxtmarknaderna kan delas in i två kategorier: dels nyckelprodukter för lokal och regional konsumtion, exempelvis finpapper, hylsor och wellpapp, dels helt integrerade produkter, avsedda även för världsmarknaden, exempelvis tidningspapper, SC-papper och vätskekartong. Ett konkurrenskraftigt kostnadsläge ska uppnås genom att utnyttja billig fiberråvara från Sydamerika och Ryssland samt de låga produktionskostnaderna i dessa nyckelområden. 10 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Strategi - Åtgärder 2004 Resultatförbättringsprogrammet i Nordamerika ger resultat Resultatförbättringsprogrammet för verksamheterna i Nordamerika började ge resultat under andra halvåret 2004. Programmet består av ombyggnad och modernisering av sex pappersmaskiner, varav fyra har slutförts. De budgeterade kostnadsbesparingarna uppgår till 145 MUSD per år. De höjningar av papperspriserna som genomfördes under andra halvåret 2004 samt de resultatförbättrande åtgärderna har förbättrat det finansiella resultatet. Förändringar i hälsovårdsplanen för Stora Enso i USA under tredje kvartalet gav en icke-kassamässig positiv engångseffekt på 96,4 MUSD, och minskar även de årliga kostnaderna med 6,4 MUSD. Antalet anställda vid utgången av 2004 var 5 266, och vid halvårsskiftet 2005 kommer arbetsstyrkan att ha minskats till 5 000 personer. Avyttring av skogstillgångar samt fiberstrategi för Veracel under 2004 I mars 2004 genomförde Stora Enso en omstrukturering av 1,9 miljoner hektar skogsmark i Sverige. Marken överfördes till ett nytt bolag, Bergvik Skog, i vilket koncernen äger 43,3 % och koncernens partner i bolaget, Korsnäs, äger 5 %, medan resterande aktier ägs av institutionella investerare. Stora Enso har ett långsiktigt avtal om virkesleveranser med Bergvik Skog. Denna omstrukturering ingår i koncernens planer för att frigöra kapital från anläggningar utanför kärnverksamheten och att öka den finansiella flexibiliteten i avsikt att utveckla kärn- I september 2004 startade ombyggnaden av pappersmaskin 6 i Maxau. verksamheterna Papper, Förpackningskartong och Skogsprodukter. massa per år för koncernens interna an- ton kostnadseffektiv kortfibrig pappers- Stora Enso har avyttrat skogsplantagen Finnantara i Indonesien beroende på i Kina, Nordamerika och Europa. vändning. Massan kommer att användas dess minskade strategiska betydelse sedan Veracel-projektet i Brasilien beslutats växande eukalyptusplantager, är en vik- Veracel-projektet, med dess snabb- och plantager i södra Kina etablerats. tig del av Stora Ensos strategi för att Veracel, med dess utmärkta läge nära en minska kostnaderna för fiberråvara. Stora hamn i Brasilien, kommer lätt att kunna Enso avser att säkerställa leveranser av exportera fiberråvara till hela världen, och i allt större utsträckning använda medan fiberprojektet i Kina är inriktat på långfibrig råvara från Östeuropa, och de lokala marknaderna. kortfiber från snabbväxande odlingar Samriskprojektet Veracel i Brasilien, på södra halvklotet. omfattande ett 900 000 tons massabruk, fortskrider som planerat. Produktionen väntas inledas i mitten av 2005, och bruket väntas bidra med 450 000 STORA ENSO KONCERNEN 2004 11

STRATEGI Fördelar genom den senaste tidens omstruktureringar av tillgångarna Stora Ensos omstruktureringar har fortsatt planenligt under 2004. Kvaliteten på tillgångarna är ständigt under utvärdering och omstrukturering är en fortlöpande process i koncernen. Den omfattande ombyggnaden av pappersmaskin 6 i Maxau i Tyskland, som producerar superkalandrerat papper (SC-B) av returfiber, är slutförd och maskinen startades i september. Dess årskapacitet har höjts med 120 000 ton till 260 000 ton till en kostnad av 168 MEUR. Ett stort pågående projekt är den nya pappersmaskin 12 i Kvarnsveden i Sverige med en årskapacitet på 420 000 ton av högkvalitativt SC-papper. Investeringen är på totalt 450 MEUR, med produktionsstart planerad till slutet av 2005. Stora Enso har förbättrat kvaliteten på sina tillgångar betydligt, och koncernen har nu ett ypperligt läge att dra full nytta av sina högkvalitativa maskiner. Målet är att vara en så kostnadseffektiv tillverkare som möjligt, och produktiviteten följs hela tiden upp. Excellence 2005 är ett internt program som ska säkerställa kostnadsbesparingar och kvalitetsförbättringar parallellt med den pågående omstruktureringen av tillgångarna. Försiktiga steg i Kina Beslut har fattats om att modernisera pappersmaskinen i bruket i Suzhou i Kina. Investeringen är på 38 MEUR. Den beräknas vara slutförd i mitten av 2005, och kommer att öka brukets kapacitet för tillverkning och arkning av bestruket finpapper från 165 000 till 240 000 ton per år. Stora Enso har också inlett ett samriskprojekt med Shangdong Huatai Paper i Kina för att bedöma möjligheterna att starta tillverkning av tryckpapper i landet. Nyinvesteringar och förvärv i Östeuropa Stora Ensos mål i Ryssland är att stärka sin lokala närvaro och förbättra anskaffningen av fiberråvara. Koncernen har invigt två nyinvesteringar under 2004, dels ett sågverk i Nebolchi i Novgorod-regionen, dels en andra wellpappfabrik i Arzamas nära Nizjnij Novgorod. Den sammanlagda investeringen i dessa två projekt uppgår till 38 MEUR. I december gick Stora Enso in på den stora och snabbt växande marknaden för papper och förpackningar i Polen. Koncernen fullföljde förvärvet av en majoritetspost i Intercell S.A., som är en av Polens största wellpapproducenter, med en integrerad produktionskedja alltifrån insamling av returpapper till tillverkning av wellpappförpackningar. Genom denna investering får Stora Enso även möjlighet att expandera sin sågverksamhet för att stärka sin redan goda position vad gäller virkesleveranser i Östeuropa. FoU-arbetet fortsätter för att ta fram innovativa förpackningar och nya papperstyper Under 2004 uppgick koncernens FoUkostnader till 82,2 MEUR, vilket var 0,7 % av nettoomsättningen. Consumer Boards är den division som har det intensivaste FoU-programmet. Enheten New Business Innovations, som ingår i Consumer Boards, fortsatte sin intensiva produktutveckling och introducerade förpackningssystemet Stora Enso Pharma SHR, som både är barnsäkert och anpassat för äldre användare och uppfyller gällande specifikationer. Kartongen är återförslutningsbar och uppfyller barnsäkerhetskraven i den europeiska standarden ISO 8317, och även det högsta barnsäkerhets- och äldreanpassningskravet F=1 i USA. Under året har New Business Innovations tillsammans med Xeikon utvecklat en produktlinje för Stora Enso DBS (Discbox Slider) skivfodral som omfattar hela produktionsprocessen från tryckning, stansning, montering och istoppning. Den produktionsfärdiga lösningen omfattar en Xeikon 5000 digital tryckpress, en DBS konverteringsmaskin och en DBS Pac Master förpackningsmaskin. Consumer Boards har även introducerat en förpackningslösning för livsmedel i form av en lufttät bägare av foliefri kartong. Specialutvecklade kartongkvaliteter, värmeförsegling och en innovativ lockförslutning gör bägaren lufttät, vilket kunnat verifieras genom rigorösa tester med bland annat ett nytt test med spårningsgas. Inom produktområdet Papper har under året en ny typ av lättviktigt obestruket papper utvecklats för offset- och djuptryckning. Det har hög ljushet, god opacitet och utmärkt tryckglans. Stora Enso har skapat en koncernfunktion för riskprojekt för att stödja innovationer och förnya kärnverksamheten. Den nya funktionen är redan fullt verksam och det finns ett betydande projektflöde både inifrån koncernen och utifrån. 12 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Konkurrensläge och pappersflöden Skogsindustrin är fortfarande förhållandevis fragmenterad jämfört med andra branscher. De fem största företagen har följande andelar av produktionskapaciteten: 17 % globalt, 33 % i Europa, 40 % i Nordamerika och 26 % i Asien. Västeuropa I Västeuropa beräknas produktionen av tryck- och skrivpapper under 2004 uppgå till 36,5 miljoner ton och konsumtionen till 30,5 miljoner ton, vilket är en ökning med 6 % jämfört med föregående år. Exporten till andra regioner uppgick till 7,3 miljoner ton och importen till 1 miljon ton. De främsta exportmarknaderna var Asien och Nordamerika med drygt 2 miljoner ton vardera. Produktionen av tidningspapper ökade med 4 % till 9,5 miljoner ton, att jämföra med efterfrågan på 9 miljoner ton, vilket var en ökning med 3 % jämfört med 2003. Eftersom exporten till andra regioner ökade något och importen från Kanada minskade steg de totala leveranserna med drygt 3 %. I Västeuropa uppskattas produktionen av cartonboard till 6,1 miljoner ton och efterfrågan till 4,7 miljoner ton, en ökning med 5 % under 2003, inklusive 2,9 miljoner ton returfiberbaserad kartong (WLC), 1,5 miljoner ton falskartong och 0,4 miljoner ton helblekt homogen kartong. Leveranserna till Östeuropa steg betydligt till 0,7 miljoner ton, och ökade till andra regioner med 1,0 miljoner ton. Nordamerika Tillverkningen av tryck- och skrivpapper beräknas ha ökat till 28,3 miljoner ton, en ökning med drygt 5 % jämfört med föregående år. Efterfrågan var 30,3 miljoner ton, 4 % högre än 2003, och nästan i nivå med toppnoteringen från 2000. Efterfrågan på bestruket papper ökade mest, med 7 %. Importen ökade generellt sett måttligt, och var 3 % högre än 2003. Ökningen skedde dock snabbare under andra halvåret, särskilt vad gäller bestrukna kvaliteter. Produktionen av tidningspapper uppgick till 13,4 miljoner ton, en minskning med 2 %, men även tillverkningskapaciteten minskade med cirka 0,5 miljoner ton. I Nordamerika minskade efterfrågan med drygt 1 % till 11 miljoner ton, till följd av att konsumtionen av dagstidningar fortsatte minska i USA. Exporten minskade med 4 % till 2,5 miljoner ton. TILLVÄXTMARKNADER Östeuropa Produktionen av tryck- och skrivpapper beräknas ha ökat med 7 % jämfört med 2003 till 2,8 miljoner ton, medan efterfrågan ökade med 8 % till 4,3 miljoner ton. Importen ökade med 18 % till drygt 2 miljoner ton. Efterfrågan på tidningspapper steg till 1,7 miljoner ton under 2004, vilket är 18 % högre än föregående år, och importen ökade till 0,6 miljoner ton. Asien Produktionen av tryck- och skrivpapper beräknas ha ökat med 5 %, främst beroende på tillväxten i Kina. I Kina har kapaciteten ökat snabbt och i en accelererande takt. Ny kapacitet om mer än 2 miljoner ton väntas tas i drift de närmaste två åren. Efterfrågan på tryck- och skrivpapper i regionen ökade med 5 % under 2004 till cirka 32 miljoner ton. Efterfrågan på tidningspapper översteg 11 miljoner ton, 4 % högre än 2003. Importen uppgick till 2,5 miljoner ton. Efterfrågan på cartonboard i Asien beräknas till 13 miljoner ton, en ökning med 6 %. Sydamerika Produktionen av tryck- och skrivpapper var 5 % högre än 2003 och uppgick till 4,1 miljoner ton. Efterfrågan på tidningspapper var 1,7 miljoner ton, 4 % högre än 2003. Produktionen i Latinamerika uppgick till 0,7 miljoner ton och importen till 0,9 miljoner ton. STORA ENSO KONCERNEN 2004 13

PAPPER Att nå målen med lönsam tillväxt I produktområdet Papper samordnas Stora Ensos papperstillverkning och grossistverksamhet under en gemensam ledning. Stora Enso Paper delar koncernens vision om att vara det ledande skogsindustriföretaget. För Stora Enso Paper betyder detta att ha betydande marknadsandelar, ett heltäckande globalt produktsortiment och förstklassig kundservice. Målen ska nås genom lönsam tillväxt. 14 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Stora Enso Papers vision är att vara den ledande leverantören av papper för kommunikationsändamål. Strategin är att uppnå visionen genom lönsam tillväxt inom kärnverksamheterna. På lång sikt ligger fokus på tillväxtmarknaderna samtidigt som konkurrenskraften upprätthålls på de mogna marknaderna. Det finns tre sätt att växa: genom samgående eller förvärv, genom att bygga om befintliga anläggningar inom ramen för omstruktureringsprogrammet eller genom nyinvesteringar. Stora Enso utvärderar noga förutsättningarna att stänga äldre och mindre effektiva anläggningar i samband med att man bygger nya. Hur expansionen ska ske styrs främst av koncernens finansiella mål. Ständig omstrukturering av resurserna De senaste åren har Stora Enso Paper systematiskt omstrukturerat och förbättrat sina anläggningar. De är i dag av hög klass och frukterna av gjorda investeringar kan nu skördas, men förbättringsarbetet fortsätter. Nyinvesteringarna kommer att inriktas mot tillväxtsegment och tillväxtmarknader. Omstrukturering är en process utan slut där koncernen analyserar konkurrenskraften och framtiden för sina anläggningar, och utarbetar åtgärdsplaner för var och en. Är en pappersmaskin inte konkurrenskraftig nog och dess utsikter dåliga kommer den att stängas eller byggas om för annan tillverkning. Drivkrafter bakom efterfrågan på papper Övergripande drivkrafter Mix och storlek på reklaminvesteringarna Teknik och konkurrerande medier Konsumentbeteende och demografiska faktorer Slutanvändarsegment Tidningar Tidskrifter Affärstryck Stora Enso har nyligen investerat mycket i ny kapacitet. Den nya tidningspappersmaskinen i Langerbrugge i Belgien togs i bruk 2003, och den nya journalpappersmaskinen i Kvarnsveden i Sverige tas i bruk under 2005. En annan stor investering var ombyggnaden av PM 6 i Maxau i Tyskland för att förbättra maskinens produktivitet och konkurrenskraft. Stora Enso har också stängt eller byggt om några äldre pappersmaskiner för att förbättra koncernens lönsamhet. Tillväxtmarknader Betoningen på tillväxtmarknader kommer att öka, eftersom bara 2 % av produktområdets operativa kapital för närvarande finns utanför Europa och Nordamerika. Detta är en väg för att minska riskerna genom diversifiering. Kina, med sin snabba tillväxt, är en lovande framtidsmarknad för Stora Enso Paper. Koncernen uppgraderar finpappersmaskinen i Suzhou i Kina. Latinamerika och Ryssland är viktiga och konkurrenskraftiga källor för fiberråvara och marknader med lovande framtidsutsikter. Papperskvaliteter Tidningspapper Journalpapper Bestruket Obestruket Finpapper Bestruket Obestruket Att kvantifiera drivkrafterna bakom efterfrågetrenderna och potentiella bortfall i de viktigaste kundsegmenten och marknaderna, kommer att bli en framgångsfaktor för Stora Enso. Närmare kunden På de mogna marknaderna måste Stora Enso globalt förstärka sitt verktyg SEAM (Stora Enso Account Management) för att komma närmare kunderna i värdekedjan. SEAM hjälper Stora Enso att få en reell insikt om kunderna och att använda denna insikt till att formulera produktområdets strategi. Produktområdet Papper driver pilotprojekt inom SEAM med vissa nyckelkunder för att utveckla unika erbjudanden. SEAM sprider sig snabbt inom Stora Enso Paper. Nyckelkunderna har identifierats och alla kundansvariga och deras teammedlemmar har utsetts. Stora Ensos grossistverksamhet, Papyrus, fungerar som kontaktyta mot kunderna och är en viktig komponent i koncernens värdekedja, som för koncernen ett steg närmare kunderna. Det avgörande för utvecklingen av verksamheten är att förstå slutkunderna. Papyrus strategi är att bli en framträdande lokal aktör på den europeiska grossistmarknaden. Under 2004 förvärvades den holländska pappersgrossisten Scaldia Papier B.V. för att förstärka närvaron på den snabbt föränderliga europeiska pappersgrossistmarknaden och uppnå synergier med den nuvarande verksamheten. FRAMTIDA EFTERFRÅGAN PÅ PAPPER Det växande antalet kanaler har gjort teve till ett betydligt mindre effektivt reklammedium än det var för tjugo år sedan, eftersom tittandet på olika kanaler blir alltmer sporadiskt och digital inspelningsutrustning gör att konsumenterna kan hoppa över reklaminslagen. På senare år har vissa ledande konsumentvaruföretag styrt sina reklaminvesteringar bort från teve, varför konkurrensen om reklamintäkterna mellan tryckta och elektroniska medier intensifieras. Bland pappersprodukterna är gratistidningar och bilagor tryckta på journalpapper, tillväxtmarknader. Försäljningen av intressegrupps- och specialtidskrifter ökar. Glansiga bildtidskrifter vinner också terräng jämfört med de textintensiva. Starka varumärken är betydelsefulla i förlagsbranschen. STORA ENSO KONCERNEN 2004 15

PAPPER Tryckpapper Divisionen Tryckpapper bedrivs i tre affärsområden: Tidningsoch bokpapper, Bestruket journalpapper och Obestruket journalpapper. Divisionen erbjuder ett komplett utbud av papper för tidningar, tidskrifter, böcker, kataloger och alla typer av reklamtryck. Kunder är bland annat tryckerier och förlag. Tidnings- och bokpapper Stora Enso tillverkar papper för tidningar och tidningsbilagor av både färskfiber och returfiber. Färgade kvaliteter används för att identifiera sport-, affärs- och ledarsidor i tidningar. Bokpappersutbudet omfattar papper för inbundna böcker och pocketböcker, samt katalogpapper för telefonkataloger och tidtabeller. Obestruket journalpapper används främst för tidskrifter och reklammaterial, såsom tidningsinstick och flygblad. Det är även lämpligt för massupplagor som tv-bilagor och kataloger. Bestruket journalpapper i olika matta, sidenmatta och glättade kvaliteter används i facktidskrifter och allmänna tidskrifter. Övriga användningsområden är bilagor, exklusivare kataloger och tidskriftomslag. Utsikter Det finns tecken på en allmän återhämtning avseende annonsberoende papperskvaliteter i Europa. Ökad efterfrågan kommer att möjliggöra prishöjningar efter genomförda kontraktsförhandlingar för 2005. I Nordamerika torde efterfrågan på journalpapper förbli stark och ytterligare prishöjningar är att vänta. Efterfrågan på tidningspapper förblir stabil och vissa prishöjningar förutses. Nyckeltal * 2002 2003 2004 % av totalt Nettoomsättning, MEUR 4 715,6 4 295,7 4 343,3 34,1 Rörelseresultat, MEUR 313,6 111,1 91,3 27,1 % av omsättning 6,7 2,6 2,1 Operativt kapital, MEUR 3 927,3 3 979,1 4 135,7 36,3 Avkastning på operativt kapital, % 7,5 2,8 2,3 Investeringar, MEUR 482,2 591,6 486,3 49,1 Medeltal anställda 13 241 12 903 12 317 28,1 Marknadsrelaterade produktionsbegränsningar, 1000 ton 874 497 240 * exklusive goodwill 1 000 ton Leveranser 2002 Leveranser 2003 Leveranser 2004 Kapacitet 2005 Tidningspapper 2 899 2 993 3 309 3 532 Obestruket journalpapper (SC, MF, MFC) 1 430 1 477 1 548 2 098 Bestruket journalpapper (LWC, MWC, HWC) 2 440 2 445 2 507 2 460 Tapetpapper 38 39 34 65 Totalt 6 807 6 954 7 398 8 155 16 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Finpapper Stora Enso Fine Paper omfattar affärsområdena: Kontorspapper, Grafiskt papper och Specialpapper. Kontorspapper tillgodoser de snabbt föränderliga och högt ställda kraven i moderna kontor över hela världen. Produktsortimentet omfattar papper för dokumenttryck, kuvertpapper, papper för anteckningsböcker och block, papper för företags brevpapper samt papper för digitaltryckning. Utsikter I Europa förväntas efterfrågan på finpapper förbli god under första kvartalet 2005. Indirekta effekter av den svaga USdollarn kan påverka marknadsbalansen i Europa. Priserna på bestruket finpapper torde förbli stabila under första kvartalet, men prispressen kvarstår för vissa obestrukna kvaliteter. I Nordamerika torde efterfrågan förbli stark och ytterligare prishöjningar väntas. I Asien väntas konsumtionen öka i februari efter det kinesiska nyåret. Grafiskt papper är särskilt anpassat för att tillgodose de höga kvalitetskraven i tryckeri- och förlagsbranscherna globalt. Produktsortimentet omfattar dels flerbestruket papper som används i konstböcker, årsredovisningar och lyxtidskrifter, dels bestruket papper som används i tidskrifter, kataloger och broschyrer, dels obestruket grafiskt papper som används till brevpapper och manualer. Specialpapper används för olika ändamål. Flexibelt förpackningspapper omfattar papperskvaliteter för att skydda, transportera och identifiera främst livsmedel. Tekniska papper tillverkas för variabelt datatryck och tryckkänsliga papper. Etikettpapper finns i både fukt- och icke-fuktbeständiga kvaliteter. Nyckeltal * 2002 2003 2004 % av totalt Nettoomsättning, MEUR 3 427,4 3 197,7 3 173,1 23,4 Rörelseresultat, MEUR 298,3 153,5 64,3 19,1 % av omsättning 8,7 4,8 2,0 Operativt kapital, MEUR 3 625,0 3 343,6 3 378,8 29,7 Avkastning på operativt kapital, % 7,7 4,4 1,9 Investeringar, MEUR 131,6 219,1 198,6 20,4 Medeltal anställda 9 288 9 521 8 921 20,4 Marknadsrelaterade produktionsbegränsningar, 1000 ton 274 176 43 *exklusive goodwill 1 000 ton Leveranser 2002 Leveranser 2003 Leveranser 2004 Kapacitet 2005 Kontorspapper (obestruket) 1 330 1 347 1 393 1 700 Grafiskt papper (bestruket) 1 826 1 900 2 120 2 415 Specialpapper 276 344 380 460 Totalt 3 432 3 591 3 893 4 575 STORA ENSO KONCERNEN 2004 17

PAPPER STORA ENSO NORTH AMERICA Förbättra anläggningarna och uppnå lönsamhet Stora Enso investerade 204 MUSD under 2004 för att säkerställa den långsiktiga driften av bruken i Nordamerika och väsentligt sänka kostnaderna. Resultatförbättringsprogrammet syftar till kostnadsnedskärning, uppgradering av anläggningarna och förbättring av produktmixen. När programmet är genomfört i mitten av 2005 kommer koncernens finpappersmaskiner att vara bland de bästa i Nordamerika. En viktig omständighet vid bedömningen av programmen är att lönsamheten redan förbättrats, vilket framgår av den påtagliga skillnaden i lönsamhet mellan första och andra halvåret 2004. Resultatförbättringsprogram Programmet presenterades i augusti 2002, två år efter att Stora Enso förvärvade Consolidated Papers, med inriktning på att betydligt förbättra konkurrenskraften och den långsiktiga lönsamheten för Stora Enso North America, samt att positionera verksamheten för en lönsam tillväxt i USA, världens största pappersmarknad. Åtgärderna var nödvändiga eftersom divisionen gjorde förluster av flera skäl, bland annat nedgången i världsekonomin, ökad global konkurrens samt höga energi- och fasta kostnader. Personalminskningen i samband därmed, innebär svårigheter och kräver stor omsorg om de medarbetare som berörs. Permanenta nedläggningar har också inneburit utmaningar. Men personalminskningar och investeringar på 250 MUSD har gett koncernens bruk i Nordamerika nytt liv och ny inriktning. Nordamerika fortsätter att vara en viktig marknad för Stora Ensos produkter. Koncernen investerar i de bästa maskinerna och förbättrar deras kapacitet, samtidigt som äldre och mindre maskiner läggs ned. Den totala produktionskapaciteten kommer att vara i stort sett oförändrad efter att investeringarna genomförts. Uppgraderingen av maskinerna förbättrar kostnadseffektiviteten, men moderniserade arbetsmetoder är också viktiga för att programmet ska lyckas. Genom att införa mer effektiva arbetsmetoder säkerställs att koncernen förblir en attraktiv och tillförlitlig leverantör för kunderna, och kan därigenom behålla sin starka ställning på den amerikanska marknaden. Personalminskningar Programmet ledde oundvikligen till betydande personalminskningar, eftersom de maskiner som inte hade förutsättningar att bli lönsamma lades ned. Vissa svåra HUVUDPUNKTERNA I DET NÄSTAN GENOMFÖRDA RESULTAT- FÖRBÄTTRINGSPROGRAMMET: Större investeringar i utrustning och infrastruktur på totalt 250 MUSD Massabruket Wisconsin Rapids i USA konverterat till produktion av helblekt massa för finpapperstillverkning Ombyggnad av pappersmaskinerna vid bruken i Wisconsin Rapids, Kimberly och Biron Modifieringar av pappersmaskinerna i Niagara och Whiting Utbyggnad av linjen för termomekanisk massa i Port Hawkesbury Permanent stängning av icke konkurrenskraftiga pappersmaskiner och massaenheter Stängning av PM 12 i Wisconsin Rapids Stängning av PM 24 i Biron Nedläggning av tillverkningen av slipmassa och högutbytesmassa i Port Hawkesbury Nedläggning av slipmassatillverkning i Kimberley Förbättrad produktportfölj, förbättrad kvalitet Personalminskningar 18 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Wisconsin Rapids Bruk. beslut har därför tagits för att kunna utnyttja anläggningarnas fulla kapacitet. Under 2005 kommer koncernen att ha cirka 5 000 anställda i Nordamerika, en minskning från 7 300 år 2000. Den procentuella fördelningen av personalminskningarna i Nordamerika sedan 2000 är drygt 30 % för både tjänstemän och för kollektivanställda. Arbetsstyrkan har minskats genom uppsägning, pensionering och naturlig avgång. Stora Enso North America bistår uppsagd personal för att hitta andra anställningar genom en särskilt inrättad funktion. Inriktning på långsiktig utveckling Programmet har gjort Stora Enso North America mer konkurrenskraftigt inom kärnområdena bestruket finpapper, bestruket och obestruket journalpapper samt specialpapper, genom att förbättra kvaliteten, tillförlitligheten och kostnadseffektiviteten. Genom resultatförbättringsprogrammet visar Stora Enso sitt långsiktiga engagemang och förtroende för verksamheten och kunderna i Nordamerika. Stora Enso North America får effektivare maskiner, lägre produktionskostnader och konkurrenskraftiga tryckpappersprodukter som säkrar koncernens mål att bli kundernas förstahandsval. Ekonomisk uppgång Efterfrågan på papper har förbättrats under 2004 och ekonomin i Nordamerika fortsätter att förbättras. Resultatförbättringsprogrammet är nära fullbordan, så koncernen är väl positionerad för att leverera högkvalitativa produkter och möta den ökande efterfrågan. FÖRBÄTTRAT RESULTAT Målet för resultatförbättringsprogrammet, inklusive den senare presenterade planen för minskning av fasta kostnader, är att förbättra det årliga EBITDA med 145 MUSD. Programmet började visa ett påtagligt positivt resultat under andra halvåret 2004, och den förväntade lönsamhetsförbättringen fortskrider planenligt. STORA ENSO KONCERNEN 2004 19

F Ö R PA C K N I N G S K A R T O N G Styrka i hela förädlingskedjan Produktområdet Förpackningskartong har tre kärnverksamheter: Konsumentkartong baserad på egen integrerad massa Wellpappförpackningar delvis baserad på egen containerboard (wellråvara) Hylsor baserad på egen hylskartong Råmaterialet som används är främst färskfiber från egna massabruk och från returfiber som samlats in i kartongbrukens närområde, i enlighet med koncernens återvinningsstrategi.

Stora Enso Packaging Boards avser att vara det mest rationella valet för kunderna genom att erbjuda långsiktiga kontrakt med stabila priser, tillförlitlig service och jämn produktkvalitet. Stora andelar på utvalda marknader och produktsegment har tagits, i kraft av världsledande innovationer och miljömässigt och socialt hållbara verksamhetsmetoder. Denna strategi ger en finansiell avkastning som är tillräcklig för att tillgodose såväl aktieägarintresset som koncernens framtida utveckling. En omfattande och diversifierad produktportfölj understödjer ett stabilt affärsresultat och minskar riskerna. Vårt mål är att fokusera på koncernens historiska och nuvarande styrkor för att utnyttja de tillväxtmöjligheter som finns på marknaden för förpackningskartong, säger Pekka Laaksonen, chef för Stora Enso Packaging Boards. Riktade investeringar och förvärv Den främsta investeringen under 2004 har varit projektet Energi 2005 vid Skoghalls Bruk som syftar till att säkra den framtida basen för kartongproduktionen och stärka brukets energiförsörjning. Det möjliggör en kostnadseffektiv produktion med låga utsläppsnivåer på både kort och lång sikt. Investeringen uppgår till totalt 211 MEUR. Den minskar oljeförbrukningen och ökar självförsörjningsgraden. Förvärvet av Intercell som tillkännagavs i oktober 2004 är en del av Stora Ensos strategi att utvidga förpackningsverksamheten i Östeuropa. Intercells stora marknadsandel och låga kostnadsläge är avgörande faktorer bakom koncernens tillväxt. Styrka i hela förädlingskedjan Packaging Boards har en stark tillverkningsbas, särskilt i form av de stora och effektiva maskinerna för tillverkning av konsumentkartong. Genom att äga hela förädlingskedjan från massatillverkning till återvinning av kompositmaterial säkerställs pris- och leveransstabilitet för kunderna. Stora Enso Packaging Boards är ledande inom återvinning av sammansatta material såsom vätskekartong och industriemballage. Prioriteringar inom tillväxtstrategin Den ekonomiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa medför ökad efterfrågan på förpackningar. Särskilt i Östeuropa ökar användningen av wellpapp mycket snabbt, med en årstillväxt på 5-10 %. Ryssland och Östeuropa har varit viktiga områden i tio år. Det finns betydelsefulla marknader för wellpappförpackningar i särskilt Öst- och Centraleuropa. Eftersom wellpappverksamheten till sin natur är lokal, är det viktigt att ha lokala produktionsenheter på utvalda marknader för att uppnå höga regionala marknadsandelar. Målet är att fortsätta att förvärva lämpliga bolag, och samtidigt kontinuerligt förbättra de stora, befintliga bruken och höja lönsamheten. Utsikter Efterfrågan väntas allmänt vara fortsatt stabil i alla affärsenheter. Måttliga prishöjningar förutses, men effekten av dessa kan motverkas av den svaga US-dollarn. Stora Enso Packaging Boards i värdekedjan Konsumentkartong Wellpappförpackningar Hylsor och hylskartong Råmaterial Tillverkning av förpackningskartong INNOVATIVT SAMARBETE MED KUNDERNA Ett sätt att komma närmare kunderna i värdekedjan är att utveckla nya förpackningssystem i nära samarbete med dem. De innovationer och nya tekniker som nu utvecklas kommer att ytterligare förbättra konkurrenskraften för koncernens förpackningsmaterial jämfört med alternativa material. Bland de senaste produkterna finns nya förpackningskoncept för läkemedel. Den återförslutbara förpackningen uppfyller de strängaste barnsäkerhetskraven samtidigt som äldre personer lätt kan öppna den. Läs mer i Strategitexten på sidan 12. Tillverkning av förpackningar I konsumentkartongverksamheten är Stora Ensos kunder förpackningstillverkare. När det gäller wellpappförpackningar och hylsor, är kunderna slutanvändare. Slutanvändare Nyckeltal* 2002 2003 2004 % av totalt Nettoomsättning, MEUR 2 720,2 2 761,6 2 771,5 20,6 Rörelseresultat, MEUR 345,3 292,4 277,6 82,5 % av omsättning 12,7 10,6 10,0 Operativt kapital, MEUR 2 543,1 2 494,0 2 722,6 23,9 Avkastning på operativt kapital, % 13,5 11,6 10,6 Investeringar, MEUR 143,5 170,9 167,3 17,2 Medeltal anställda 10 533 10 068 10 113 23,1 Marknadsrelaterade produktionsbegränsningar, 1000 ton 109 109 81 *exklusive goodwill Leveranser Leveranser Leveranser Kapacitet 1 000 ton 2002 2003 2004 2005 Förpackningspapper och -kartong 2 909 3 006 3 119 3 645 Läs mer om förpackningslösningar i Hållbarhetsredovisning 2004 eller på www.storaenso.com/2004/sustainability STORA ENSO KONCERNEN 2004 21

FÖRPACKNINGSKARTONG AFFÄRSOMRÅDEN Konsumentkartong Polymerbeläggning vid Imatra Bruk. Stora Enso Consumer Boards är en marknadsledare i Europa på nyfiberbaserad konsumentkartong. Produktsortimentet består av ett brett utbud av förpackningskartong för en mängd konsumentvaror och med ett flertal polymerbeläggningar. Produkterna omfattar vätskekartong, cartonboard, cigarettkartong, livsmedelskartong, grafisk kartong och helhetslösningar för förpackningsändamål. Under 2004 har Stora Enso Consumer Boards, med cirka 5 700 anställda, levererat 2,3 miljoner ton kartong från sina sju bruk. New Business Innovations Nya lönsamma affärer kan skapas genom vertikal integrering i värdekedjan. Som svar på marknadstrender och kundpreferenser utvecklar Stora Enso nya förpackningskoncept och affärsmodeller tillsammans med sina partners, med fokus på livsmedel, media, läkemedel, digitaltryck och andra lösningar. Vätskekartong Stora Enso har 32 % av marknaden och är världens ledande tillverkare av vätskekartong för antiseptisk förpackning av drycker. Efter frågan på vätskekartong väntas öka med 3 % per med den största tillväxten i de asiatiska länderna. Cartonboard Cartonboards används för förpackning av kyl- och frysvaror, torrvaror, djurfoder, drycker, choklad och konfekt, kosmetika, lyxartiklar, läkemedel, rengöringsmedel och hushållsartiklar. Det främsta tillväxtsegmentet i Europa, med 3 % årlig tillväxt, är läkemedel, kosmetika och lyxartiklar. Livsmedelskartong Livsmedelskartong används till bägare och tråg. Stora Enso är en ledande tillverkare av bägarkartong (cupstock) i Europa. Kartongbaserade tråg används alltmer i den växande färdigmatindustrin. Grafisk kartong Stora Enso är en ledande tillverkare av grafisk kartong i Europa. Den grafiska kartongen är lämplig för ett flertal ändamål, alltifrån korrespondenskort till bokomslag och menyer, samt till förvaringsmappar. Cigarettkartong Stora Enso är en av de största tillverkarna av cigarettkartong i Europa. DBS (Discbox Slider) är Stora Ensos miljövänliga och kostnadseffektiva cd- och dvd-box av kartong. Stora Enso DBS powered by Xeikon är en behovsanpassad förpackningslösning för producenter av musik, programvara, film och videospel vilka distribuerar produkterna i form av optiskt läsbara skivor. Den möjliggör en effektiv produktion av korta serier av individuellt anpassade förpackningar, idealiska för fragmenterade marknader som exempelvis musikindustrin. Stora Enso Digital Solutions N.V., ett samriskbolag mellan Stora Enso och Xeikon International, ansvarar för utveckling och försäljning av systemet. Mer information finns på www.storaenso.com/dbs 22 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Wellpappförpackningar Wellpappförpackningar har stor betydelse för tillverkningen och distributionen av produkter eftersom den skyddar produkterna under lagerhållning, transport och hantering. Stora Enso Packaging, med huvudkontor i Lahti i Finland, är en av de största producenterna av förpackningsmaterial i wellpapp, och levererar förpackningsmaskiner och -system i norra och östra Europa. Produktionsanläggningar finns i Finland, Sverige, Ryssland, Lettland, Estland, Litauen, Ungern och Polen. Totalt finns det 17 produktionsanläggningar som producerar ett brett utbud av wellpapprodukter för att möta kundernas behov. I Stora Enso Packagings produktsortiment finns wellpappförpackningar för konsumentförpackningar, livsmedel och andra produkter, transportförpackningar, produktställ, wellpappskyltar, rull- och arksystem för förpackning samt förpackningssystem och -maskiner. Wellpappbaserade konsumentförpackningar fyller fyra syften: att skydda godset under transport, att ge produktinformation, att stödja produktens identitet och profil, samt att erbjuda presentationsmöjligheter för produkten i detaljistledet. Hylsor Corenso United Oy Ltd är en ledande tillverkare av hylskartong, hylsor och rör för industriell användning. Hylsor och rör från Corenso används främst av tillverkare av: Papper och kartong Textilgarn Plastfilm och flexibla förpackningar Metallfolie Corenso har fyra hylskartongbruk och 14 hylsfabriker i Europa, Kina och Nordamerika, samt intressebolag i Kanada och Spanien. Corenso ägs till 71 % av Stora Enso Oyj och 29 % av UPM-Kymmene Oyj. Corenso betonar användningen av returfiber och tillverkning av återvinningsbara och miljömässigt sunda slutprodukter som viktiga delar av sin företagsvision. Samtliga produkter är återvinningsbara. Corenso levererar till mer än 70 länder i hela världen. Med stöd av sina ägare har Corenso byggt upp ett världsomspännande marknadsföringsoch logistiknät för att kunna betjäna kunderna på ett effektivt sätt. STORA ENSO KONCERNEN 2004 23

PACKAGING BOARDS IMATRA Energieffektiv produktion av förstklassig pappersmassa Stora Ensos bruk i Imatra i östra Finland är ett av världens största skogsindustrikomplex, inklusive Europas största anläggning för tillverkning av kemisk massa. Bruket producerar för närvarande cirka 1,1 miljoner ton papper och kartong per år, varav de viktigaste produkterna är kartong för vätskeoch livsmedelsförpackningar, där bruket i Imatra är global marknadsledare. Imatra Bruk är uppdelat på två anläggningar: Kaukopää och Tainionkoski. Bruket har 2 100 anställda och tre pappersmaskiner, fyra förpackningskartongmaskiner samt massalinjer. Cirka 70 % av produktionen säljs inom EU. Framgångsrika investeringar Under 2001 slutförde Stora Enso ett stort investeringsprojekt som omfattade den nya linje 3 för kortfibermassa och en modernisering och konvertering av den befintliga massalinje 2 för produktion av långfibrig massa. Investeringen har visat sig mycket framgångsrik och har återbetalat sig snabbare än beräknat. Produktionsmålen överträffades under det tredje året efter produktionsstarten. Den högklassiga massan ger kartong och papper av hög kvalitet. Den kortfibriga massan har hög renhetsgrad, vilket är avgörande för tillverkningen av livsmedelskartong. Kvaliteten på den långfibriga massan har också förbättrats efter investeringen, särskilt vad gäller styrkan. Kvalitetsmassa för kvalitetskartong Bruket i Imatra är det i särklass största massakomplexet i Europa, och ett av de största i världen. Det är också världens enda tillverkare av vätskekartong, som med hjälp av anläggningar i världsklass tillverkar samtliga fyra typer av massa som krävs: blekt furu-, blekt björk-, oblekt furu- och CTMP-massa av gran. Efter investeringen har ingen massa behövt köpas, vilket reducerar kostnaderna och förbättrar kvaliteten eftersom det inte förekommer någon torkad massa. Huvuddelen av massan används i Imatra, men en mindre del levereras till Stora Ensos bruk i Skoghall och Fors i Sverige. Hög grad av självförsörjning avseende energi En av de största fördelarna med att integrera massatillverkningen med pappersoch kartongmaskinerna är att samlokaliseringen ger energieffektivitet. Bruket i Imatra är till 90 % självförsörjande avseende värmeenergi genom att utnyttja biprodukter av svartlut från massatillverkningen och bark från vedhanteringen som bränsle. Naturgas är det enda fossila bränsle som används och som köps utifrån, och står bara för 10 % av värmealstringen. Förbättrad energiproduktion Den stora massainvesteringen som slutfördes under 2001 har minskat koldioxidutsläppen från fossila bränslen väsent- 24 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Anledningen till att använda olika massakvaliteter är att uppnå maximal styvhet till en minimal vikt. Vedfiber är den dyraste komponenten i massakostnaden, varför stora ansträngningar görs för att minimera fiberåtgången. Massakvaliteter som tillverkas och används vid kartongtillverkningen i Imatra är: blekt björkmassa som används i ytskiktet för att ge god tryckbarhet, ytjämnhet och opacitet utan att ge avkall på styrkan blekt furumassa som används i yt- och mellanskiktet i förpackningskartongen för att ge styrka och styvhet oblekt furumassa som används i mellanskiktet och det bakre skiktet i vätskekartongen för att ge styrka CTMP-massa av gran som används i mellanskiktet i vätskekartongen för att ge bulk och styvhet ligt, eftersom ökad massaproduktion medför större mängder biprodukter i form av svartlut och bark som används som bränsle. Detta är en av de stora fördelarna med att integrera massatillverkning med pappers- och kartongproduktion: större delen av den elektricitet som går åt till pappers- och kartongmaskinerna genereras genom att förbränna biprodukterna från massaproduktionen. Elektricitet Bruken genererar cirka 60 % av den elektricitet som konsumeras, resten köps utifrån. Den höga självförsörjningsgraden är viktig för att hålla kostnaderna nere. Energiförsörjning vid Imatra Bruk 2004 Bränsle GWh GWh Svartlut 4 690 Naturgas 504 Bark 1 261 Olja 5 Inhemskt bränsle 5 951 Importerat bränsle 509 TOTALT 6 460 Elektricitet GWh Mottryckskraft 812 Köpt kraft 586 TOTALT 1 398 Ständig energieffektivisering Stora Enso har ambitionen att åstadkomma ytterligare energieffektiviseringar än de som uppnåtts vid bruket i Imatra de tre senaste åren. Bruket har undertecknat överenskommelser om energibesparingar som förbinder dem att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten. Inga stora investeringar har krävts de senaste åren, men mindre förbättringar görs kontinuerligt. Detta kommer att ge viktiga miljömässiga och ekonomiska fördelar. Svartlut 73 % Bark 19 % Gas 8 % Mottryckskraft 58 % Köpt kraft 42 % STORA ENSO KONCERNEN 2004 25

SKOGSPRODU K TER Nyckelroll i optimeringen av skogsråvarans användning Produktområdet Skogsprodukter har två strategiska funktioner: Wood Supply Europe ska maximera effektiviteten och det totala värdeskapandet genom att samordna virkesförsörjningen till sågverken och massabruken i Europa, och genom att införa best practice i hela leveranskedjan. Stora Enso Timber betjänar trävaruindustrin och -handeln i hela världen genom att utveckla och leverera standardiserade och förädlade träprodukter. 26 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Produktområdet Skogsprodukter omfattar Stora Enso Timber, Stora Enso Wood Supply Europe, Pulp Competence Centre och Pulp Marketing and Procurement. Stora Enso Timber omvandlar de mest värdefulla delarna av virkesråvaran till konkurrenskraftiga träprodukter för kunder världen över. Wood Supply Europe ansvarar för att förse Stora Ensos europeiska bruk med virkesråvara till konkurrenskraftiga priser, för att säkerställa en optimal råvaruanvändning för varje ändamål och för att råvaran hämtas från miljömässigt hållbara källor, samt för skogsvårdsrelaterade miljöfrågor på global nivå. Pulp Competence Centre fokuserar på överföringen av best practice, på att dela och samordna expertkunskap samt på frågor om forskning och utveckling avseende kemisk massa. Pulp Marketing and Procurement hanterar koncernens interna och externa massaflöden. Optimering av användningen av virkesråvaran Stora Enso Forest Products säkerställer att de maximala samordningsvinsterna förverkligas från integreringen av sågverkens och massabrukens virkesförsörjning. Virkesråvaran utgör en stor kostnad, och genom att samordna virkesleveranserna uppnås betydliga förbättringar av effektiviteten och värdeskapandet. Stora Enso Forest Products har aktivt arbetat efter denna strategi under 2004 genom att förstärka sin närvaro på alla verksamhetsområden, och genom att etablera ett heltäckande virkesförsörjningssystem som gör dem till en av Europas ledande och mest effektiva virkesleverantörer. Expansion för att säkerställa leveranser och tillväxt Virkesmarknaderna är mycket ansträngda, särskilt i Nordeuropa, varför Stora Enso utvidgar virkesförsörjningen och hanteringen till nya områden. Ryssland är en viktig råvarukälla för koncernen liksom en tillväxtmarknad för dess produkter. Stora Enso har förstärkt sin virkesanskaffningsverksamhet i Ryssland, vilket även kan tjäna som en plattform för en framtida industriell expansion i landet. Efter att ha förvärvat ryska virkesanskaffningsföretag under 2004 försöker koncernen nu utöka de egna avverkningsrättigheterna för att få större kontroll över virkesleveranskedjan, samt för att förbättra den sociala och miljömässiga överskådligheten av verksamheten. Stora Enso håller också på att bygga upp ett nätverk av virkesterminaler i Ryssland för att på ett effektivt sätt anskaffa och transportera råvaran till bruken. Koncernen har flera terminaler igång och avser att utvidga nätverket. Stora Enso har en stegvis strategi för expansionen i Ryssland för att balansera riskerna. Virkesanskaffningsverksamheten i de Baltiska staterna har ökat snabbt under 2003 och 2004, tillsammans med produktionen. Nästa naturliga expansionsområde för Wood Supply Europe är Polen, efter förvärvet av den polska förpackningstillverkaren Intercell i oktober 2004. Skapa värde för användarna av träprodukter Träprodukter är en del av koncernens kärnverksamhet. Stora Enso Timber levererar sågade och förädlade barrträprodukter till kunder över hela världen. Fokus ligger på sektorer med stark tillväxt inom bygg- och snickeriindustrin samt virkesåterförsäljare. En hörnsten i Stora Enso Timbers strategi är att öka värdet för kunden genom att övergå från bulkförsäljning till standardiserade, massproducerade, kundanpassade och mervärdeskapande produkter, samt genom att erbjuda helhetslösningar för utvalda slutkundsegment. Stora Enso Timber utvecklar sina interna produktstandarder för att säkerställa enhetliga produktegenskaper i olika slutanvändningsområden. Den ökade andelen vidareförädlade produkter minskar volatiliteten i verksamheten och förbättrar lönsamheten. Den lokala kundservicen förbättras genom att distributionslösningar utvecklas och expertkunnande om produkterna och slutanvändningen upparbetas. Stora Enso Timber har ökat både effektiviteten och volymen i produktionen inom alla verksamhetsområden de två senaste åren, särskilt i Ryssland och Baltikum. Ytterligare produktionskapacitet har tillkommit i Finland, Sverige och Estland, och stora investeringar är på gång i Centraleuropa och Estland för tillverkning av limmade produkter för husbyggnation. Ökade fiberleveranser från Östeuropa Miljoner m 3 Sverige 17,0 7,5 Finland 15,6 4,8 Kontinentaleuropa Stora Ensos försörjning från olika verksamhetsområden 2004. 7,1 Ryssland Baltikum KONKURRENSKRAFTIGA TRÄPRODUKTER Stora Enso Timber utvecklas från en producent av sågade trävaror till en stark, globalt verksam leverantör av bearbetade trävaror och tillhörande tjänster. Det är produktegenskaperna som i dag avgör vilket träslag som används i produkten. Furu och gran efterfrågas bara för vissa ändamål. Stora Enso Timbers tillväxtmarknader finns inom byggoch snickeri branscherna, samt inom trävaruhandeln. Produkterna som används i trä - s tommar är massiva eller limmade produkter, vanligtvis tillverkade av gran, medan nordisk furu är mer lämplig för snickeriföretag som tillverkar fönster, dörrar eller möbler. STORA ENSO KONCERNEN 2004 27

SKOGSPRODUKTER Träprodukter Stora Enso Timber är ett internationellt träproduktföretag som tillhandahåller såväl kundfokuserade lösningar åt bygg- och snickeriindustrin som träprodukter åt trävaruhandeln över hela världen. Årsomsättningen uppgår till 1,6 miljarder EUR. Stora Enso Timber har en årlig produktionskapacitet på 7,7 miljoner m 3 sågade trävaror, varav 3,2 miljoner m 3 förädlade produkter. Divisionen har 4 900 anställda vid 25 barrträsågverk och 23 vidareförädlingsanläggningar i tio europeiska länder samt försäljnings- och distributionsbolag över hela världen. Stora Enso Timber fokuserar på massproducerade och kundanpassade produkter för en växande kundbas av industriella slutanvändare med bland annat laminerade, hållfasta och fingerskarvade produkter till standardkomponenter för bygg- och snickeriindustrin. Ett annat viktigt område är detaljhandeln, trävarugrossister och importörer/distributörer, som erbjuds ett stort sortiment av sågade och förädlade träprodukter. Utsikter Globalt sett är marknaden för träprodukter stabil, men de europeiska leverantörerna har drabbats av såväl överutbud som valutafluktuationer och höjda sjöfraktpriser. I Nordamerika och Japan pressas priserna av överutbud. Utbudstillskottet till följd av stormfällningarna i Nordeuropa nyligen kommer att medföra prispress på sågade trävaror. I USA är Nyckeltal* 2002 2003 2004 % av totalt Nettoomsättning, MEUR 1 235,2 1 400,0 1 566,8 11,7 Rörelseresultat, MEUR 44,5 26,5 34,7 10,3 % av omsättning 3,6 1,9 2,2 Operativt kapital, MEUR 408,0 637,7 687,5 6,0 Avkastning på operativt kapital, % 10,9 5,1 5,2 Investeringar, MEUR 53,3 141,9 68,1 7,0 Medeltal anställda 3 745 4 626 4 856 11,1 *exklusive goodwill 1 000 m 3 Leveranser 2002 byggmarknaden för närvarande stark, men räntehöjningarna torde påverka efterfrågan. I Japan väntas byggverksamheten förbli oförändrad. Den fortsatta försvagningen av US-dollarn har medfört minskade leveranser och försämrade vinster. I såväl snickeribranschen som detaljhandeln är priserna och volymerna stabila. Leveranser 2003 Leveranser 2004 Kapacitet 2005 Sågade träprodukter 5 112 5 822 6 664 7 720 varav vidareförädlade träprodukter 1 207 1 406 1 803 3 207 Wood Supply Europe IWood Supply Europe samlas all europeisk virkesanskaffningsverksamhet i Baltikum, Kontinentaleuropa, Finland, Ryssland och Sverige. Wood Supply Europe tillämpar principer för ett hållbart skogsbruk och optimerar Stora Ensos flöden av virke och fiberråvara. Utsikter Det strama marknadsläge som rådde i Östersjöområdet väntas kortsiktigt förbytas i ett överutbud av långfibrigt virke till följd av stormfällningarna i Sverige och Baltikum. Den kortsiktiga nedgången i virkeskostnaderna kommer i huvudsak att motverkas av ökade avverknings- och transportkostnader i de stormdrabbbade områdena. Nyckeltal 2002 2003 2004 Interna leveranser, miljoner m 3 fub 31,3 39,3 41,6 Externa leveranser, miljoner m 3 fub 8,7 10,2 10,1 Medeltal anställda 2 265 2 599 3 157 28 STORA ENSO KONCERNEN 2004

SKOGSPRODUKTER STORA ENSO TIMBER I JAPAN Kundfokuserad verksamhet i Japan Stora Enso Timbers mission är att tillhandahålla konkurrenskraftiga träprodukter till utvalda slutanvändarsegment världen över. Utvecklingsarbetet, som bedrivs inom Business Line Construction, är ett bra exempel på hur föresatsen realiseras på den japanska marknaden. Resultatet är ett heltäckande produktsortiment för husbyggande i japansk stil, med byggelement av genomgående hög kvalitet som specialanpassats för detta användningsområde. Japan är Stora Enso Timbers största marknad. Leveranserna uppgick till cirka 1 miljon m 3 under 2004. Stora Enso Timbers sågverk i Centraleuropa och Norden var europeiska pionjärer i marknadsföringen av sågade träprodukter till Japan när den inleddes 1992. Sedan dess har Business Line Construction, i enlighet med Stora Enso Timbers strategi, utvecklat verksamheten i samverkan med kunderna till att omfatta komponenter till husstommar. Produktutbudet har förstärkts för att möta kundernas ökade krav, och man har tagit ytterligare ett steg i värdekedjan. Byggföretagen är Stora Enso Timbers främsta kunder i detta segment. De senaste fem åren har försäljningen av limmade produkter ökat kraftigt i Japan, och Stora Enso Timber har utvecklat en heltäckande produktserie för byggande av traditionella japanska hus med trästomme. Vi vill vara nära slutkunden utan att själva bygga huset. Produktserien, inklusive limträkomponenterna, är vårt svar på kundernas och deras kunders behov, förklarar Matti Mikkola, Senior Vice President, Business Line Construction. Att bygga i Japan I Japan finns en lång tradition att bygga i trä. Trästommar är starka och elastiska, och därför motståndskraftiga mot jordbävningar. Japan är världens näst största marknad för husbyggande, och ungefär hälften av konstruktionerna utförs i trä. Stora Enso är den främsta europeiska leverantören till marknaden, känd för sina långsiktiga affärsrelationer. Den japanska byggindustrin befinner sig i en omställningsfas. Antalet nybyggen minskar, men marknaden förändras och efterfrågan på kvalitetsprodukter ökar. Marknaden för limträbalkar ökar betydligt fortare än trävarumarknaden generellt. Investeringar i avancerad teknologi för ökad kundnytta För att kunna växa i Japan har det krävts investeringar i produktutveckling, tillverkningsteknik och kundservice. Under de fem senaste åren har många av Stora Enso Timbers investeringar fokuserat på tillverkning av limträprodukter vid Brand och Ybbs i Österrike, Imavere i Estland samt Holzwerke Wimmer i Tyskland och Tjeckien. Modern utrustning för hållfasthetssortering i Kitee i Finland säkerställer optimalt utnyttjande av den europeiska granens styrkesorteringskriterier. Den effektivitet som uppnås genom ytterligare integrering av vidareförädling med sågverksamheten och råvaruförsörjningen är en hörnsten i Stora Enso Timbers strategi. Innovativa servicelösningar Stora Enso Timber har nyligen flyttat marknadsförings- och försäljningsfunktionen i Japan till Tokyo. Genom lokal kundservice och support, extranättjänsten etimber i realtid och en kundorienterad leveranskedja har Stora Enso Timber ett försteg på den konkurrensutsatta japanska marknaden. Stora Enso Timbers styrka är de nära relationerna med kunderna, vilka underlättas av att företaget kontrollerar hela leveranskedjan från råvaruanskaffning till slutanvändning. Mer än hälften av Stora Enso Timbers sågverk levererar till den japanska marknaden, vilket innebär ett brett och avancerat produktutbud med stora volymer, som effektivt och med precision levereras via Stora Ensos globala logistiksystem. STORA ENSO KONCERNEN 2004 29

HUMAN RESOURCES MANAGEMENT Människor är en förutsättning för en förstklassig verksamhet Under 2004 har Stora Enso definierat vilka framgångsfaktorerna är för att styra och utveckla personalresurserna i hela koncernen. HR-strategin har sin utgångspunkt i Stora Ensos vision och långsiktiga målsättning och tydliggör inriktningen och strukturen för personalarbetet och dess utveckling i hela organisationen. Från strategi till handling Stora Enso Human Resources stöder visionen om att vara världens ledande skogsindustriföretag genom att rekrytera de bästa personerna och skapa en företagskultur som motiverar dem och möjliggör för dem att nå sin fulla potential. HR-strategin bygger på tre framgångsfaktorer: Resultatinriktad företagskultur (motivation), kompetensutveckling (förmåga) och att attrahera och behålla de bästa medarbetarna (medarbetaremagnet). Vissa jämförelsemått och mål har fastställts för perioden till och med 2006 för vardera av dessa framgångskriterier. Vi har satsat mycket på att skapa standardiserade metoder för att implementera denna strategi och på att hitta sätt att mäta hur väl vi lyckas. Målet är att ha samma höga prestationsnivå i hela koncernen, säger Christer Ågren, Executive Vice President, Corporate Human Resources och TQM. Ett sätt att implementera strategin i enskilda affärsenheter är Excellence 2005-programmet som erbjuder ett ramverk för ständiga förbättringar. Varje enhet, division och land har sin egen HR-handlingsplan baserad på koncernens strategi. Stora Enso Human Resources har utvecklat och uppgraderat sitt system för uppföljning och implementering av dessa planer. Starkt motiverad Att ha skicklig och motiverad personal är en förutsättning för framgång. De utmanande mål som koncernen har satt upp kan bara uppnås om medarbetarna är motiverade att utföra och leverera exceptionella resultat. Stora Enso uppmuntrar sina anställda att prestera sitt yttersta och ständigt utveckla sina färdigheter och belönar också goda prestationer. Vi vill etablera oss som världens ledande skogsindustriföretag. Vi inser vad som krävs för att nå det målet. Vi måste därför ha en krävande företagskultur, men vi vill samtidigt försäkra oss om en hög grad av tillfredsställelse hos personalen, säger Christer Ågren. Ledarskap och chefskap är vitalt för att uppfylla visionen och de strategiska målen. Alla chefer inom Stora Enso leder genom att föregå med gott exempel. De ansvarar för att skapa en professionell miljö som främjar lagarbete, motivation, hälsa och välbefinnande, som gör att medarbetarna erhåller personlig tillfredsställelse. Avgörande egenskaper för chefer inom Stora Enso är således: Professionellt kunnande Ledarskap Förmåga att utnyttja ledningsverktygen Kompetens för i dag och i morgon Genom att höja alla anställdas kapacitet och förmåga utvecklar Stora Enso koncernens totala kompetens, och stärker därmed sin konkurrenskraft. Fokus för kompetensutvecklingen ligger på koncernens långsiktiga behov, varför utbild- 30 STORA ENSO KONCERNEN 2004

ningen är nära kopplad till affärsplaneringen så att den kapacitet kommer fram som krävs i den framtida verksamheten. Kompetensutvecklingen inom Stora Enso är indelad i program på dels koncernnivå, dels produktområdes- eller divisionsnivå. På koncernnivå bedriver Stora Enso flera chefsutvecklingsprogram, inklusive trainee-program och program för toppchefer respektive blivande chefer. Det finns också utbildningar i internationell verksamhet och andra specialprogram. Programmen har utvecklats i samarbete med experter från ledande Personrelaterade indikatorer ekonom- och chefsutbildningsinstitutioner, och har anpassats särskilt för Stora Enso. Förutom dessa program bedrivs utbildning på alla nivåer inom produktområdena och divisionerna för att säkerställa den kompetens- och experttillförsel som krävs för affärsutvecklingen. Nyckeltal 2002 2003 2004 Medeltal anställda 43 853 44 264 43 779 Omsättning per anställd, EUR 291 488 274 993 283 145 Personalomsättning, %* 2,8 2,2 5,2 Utbildningsdagar per anställd 4,9 3,8 3,4 Frånvaro, på grund av sjukdom och olyckor, % (av totalt teoretiskt arbetade timmar) 4,9 4,8 4,6 *) Baserat på antalet tillsvidareanställda som lämnat företaget frivilligt. Anställda per land 2002 2003 2004 % Finland 14 676 14 479 13 820 31 Sverige 9 187 9 068 8 848 20 Tyskland 4 761 4 785 4 734 11 USA 5 731 5 182 4 644 11 Ryssland 581 741 1 710 4 Österrike 1 189 1 226 1 261 3 Frankrike 1 333 1 312 1 260 3 Estland 132 1 140 970 2 Nederländerna 858 829 954 2 Kina 816 811 849 2 Kanada 850 849 775 2 Belgien 645 623 603 1 Övriga länder 3 094 3 219 3 351 8 Summa, genomsnitt 43 853 44 264 43 779 100 Summa, årsskiftet 42 461 42 814 45 307 Utbildning Grundskola 21,6 % Gymnasium/Yrkesutbildning 45,4 % Grundläggande universitetsstudier 13,3 % Kandidatexamen 8,3 % Magisterexamen 4,6 % Licentiat-/Doktorsexamen 0,4 % Generationsskifte Stora Enso säkerställer kontinuiteten och kunskapsöverföringen mellan generationerna genom att rekrytera de mest talangfulla kandidaterna, och sedan behålla dem och utveckla deras kompetens under hela deras karriär inom koncernen. Stora Enso förbereder förändringar i den högsta ledningen eftersom ett antal nyckelpersoner uppnår pensionsåldern inom de närmaste tre åren. Ledarväxlingen planeras noga för att säkra en stabil övergång. NYA WEBBSIDOR FÖR STUDENTER Stora Enso använder flera kanaler i sin kommunikation med studenter, däribland särskilda webbsidor. Dessa sidor, under Careers på Stora Ensos webbplats omarbetades under 2004, så att nya sidor lades till som är speciellt riktade till studenter i länder där Stora Enso har omfattande verksamhet. Studenter och akademiker i dessa länder kan nu ta del av användbar information på sina egna språk. Webbsidorna ger studenterna aktuell information om skogsindustrin, om Stora Enso-koncernen och dess verksamhet, om möjligheterna som erbjuds unga människor, samt tips för att söka arbete. Där finns även presentationer av unga som fått anställning, arbetsbeskrivningar och information om karriärmöjligheterna. Utom att ge nyttig information kommer dess webbsidor att underlätta rekryteringen och förbättra koncernens image. De visar att koncernens HR-funktion har en strävan att vara innovativ och söka aktiv kommunikation med studenter. För ytterligare information om personalens välbefinnande och mångfald samt om koncernens företagsetiska principer, se den separata Hållbarhetsredovisning 2004. STORA ENSO KONCERNEN 2004 31

CORPORATE GOVERNANCE Corporate Governance Allmänt Arbetsuppgifter och ansvarsområden för Stora Enso Oyj:s ( Stora Enso eller Bolaget ) olika organ bestäms av finsk lagstiftning och av Bolagets corporate governance-policy som antagits av dess styrelse och som utformats i enlighet med den finska aktiebolagslagen och den finska värdepappersmarknadslagen. Stora Enso följer också, i tillämpliga delar, de regler och rekommendationer som utfärdats av börserna i Helsingfors, Stockholm och New York. Bolagets styrelse, koncernchef och vice koncernchef ansvarar för ledningen av Bolaget. Övriga styrande organ inom Bolaget har en assisterande och stödjande funktion. Stora Enso utformar årsredovisning och delårsrapporter i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS). Dessa publiceras på finska, svenska, engelska och tyska. Dessutom gör Stora Enso en årlig avstämning med US GAAP (Form 20-F). Bolaget har sitt huvudkontor i Helsingfors, Finland. Ett internationellt kontor finns i London, Storbritannien. Vissa huvudkontorsfunktioner är förlagda till Stockholm, Sverige. Stora Enso har en eller två revisorer, enligt aktieägarnas beslut på ordinarie bolagsstämma. Så långt möjligt tillämpas det engelska språket i Bolagets verksamhet och vid dokumentationen av denna. Beslutsfattande organ med ansvar för Bolagets ledning är Bolagets styrelse, koncernchef och vice koncernchef. Bolagets verksamhet samordnas genom Bolagets verkställande ledningsgrupp (EMG), ledningsgrupp (MG) och olika kommittéer. Ledningarna för produktområden och divisioner ansvarar för den dagliga operativa verksamheten och stöds i denna av olika stabs- och servicefunktioner. Styrelse Stora Enso leds av en styrelse som verkar enligt internationellt vedertagna principer för corporate governance. Enligt Bolagets bolagsordning består styrelsen av sex till elva ordinarie ledamöter som utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma för en mandattid om ett år. Det är Bolagets policy att majoriteten av styrelsens ledamöter ska vara oberoende. För att anses oberoende ska styrelsen ha uttalat att ledamoten inte har något annat väsentligt intresse i förhållande till Bolaget än som styrelseledamot. Styrelsen består för närvarande av elva ordinarie ledamöter: nio externa ledamöter som är oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget och två från verkställande ledningen (koncernchefen och vice koncernchefen). Eventuella transaktioner mellan styrelseledamot och Bolaget eller dess dotterbolag ska ske på sedvanliga kommersiella villkor och styrelseledamot ska öppet redovisa omständighet som kan uppfattas stå i konflikt med Bolagets intressen. Ersättningen till styrelsens ledamöter (inklusive ersättningen till ledamöter i styrelsekommittéer) beslutas av aktieägarna på ordinarie bolagsstämma. Det är Bolagets policy att ersättning endast utgår till externa styrelseledamöter. Styrelsen övervakar Stora Ensos verksamhet och ledning samt beslutar i viktiga frågor avseende strategi, investeringar, organisation och finansiering. Styrelsen ansvarar för tillsynen av koncernledningen och för att Bolagets verksamhet är organiserad på ett tillförlitligt sätt. Styrelsen är också ansvarig för tillsynen av att Bolagets redovisning och ekonomistyrning kontrolleras i vederbörlig ordning. Styrelsen har antagit en arbetsordning vars huvudprinciper publiceras i årsredovisningen (Bokslut 2004) och på Bolagets webbplats. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt utser koncernchef, vice koncernchef och cheferna för produktområden, divisioner och stabsfunktioner. Styrelsen godkänner Bolagets organisationsstruktur. Styrelsen övervakar och bestämmer ersättningen till koncernchefen. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt arbete. Styrelsen gör också årligen en översyn av Bolagets corporate governancepolicy och ändrar vid behov denna. I sitt arbete stöds styrelsen av Finansoch revisionskommittén, Nomineringskommittén och Ersättningskommittén. Respektive kommittés ordförande och ledamöter utses årligen av styrelsen. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. De externa styrelseledamöterna sammanträder regelbundet utan närvaro av ledamöter från verkställande ledningen i samband med styrelsens ordinarie sammanträden. 2004 Styrelsen sammanträdde åtta gånger och hade elva ledamöter. I genomsnitt deltog ledamöterna i 98 % av sammanträdena. 32 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Koncernchef (CEO) Koncernchefen leder Bolagets dagliga verksamhet i enlighet med instruktioner och direktiv utfärdade av styrelsen. Det ankommer på koncernchefen att se till att Bolagets redovisningsmetoder uppfyller lagstadgade krav och att finansiella ärenden handläggs på ett tillförlitligt sätt. Koncernchefen ansvarar direkt för följande: Tillsyn av och stöd till produktområdena Papper och Förpackningskartong och till koncernfunktionerna Strategi (långsiktig planering och investeringar), Ekonomi (finansiering, redovisning och juridik), Marknadstjänster, Information och Investor Relations samt för förberedelsearbete inför styrelsemöten. Koncernchefen övervakar dessutom beslut rörande nyckelpersoner och andra viktigare frågor som rör verksamheten. Vice koncernchef (Deputy CEO) Vice koncernchefen fungerar som ställföreträdande för koncernchefen. Vice koncernchefen ansvarar för följande operativa frågor: Tillsyn av och stöd till produktområde Skogsprodukter, divisionerna Asia Pacific och Latinamerika samt koncernstödfunktioner (Inköp, FoU, Miljöfrågor), Personal, Energi och Informationsteknik. Verkställande ledningsgrupp (EMG) Koncernchefen är ordförande i den verkställande ledningsgruppen. Medlemmarna i EMG utses av Bolagets styrelse. För närvarande består EMG av vice koncernchefen och cheferna för de tre produktområdena (Papper, Förpackningskartong och Skogsprodukter), tre divisionschefer (Tryckpapper, Finpapper och Nordamerika) samt cheferna för funktionerna Ekonomi (CFO) och Koncernstöd. EMG ansvarar för investeringsplanering och -uppföljning, kontroll av fusioner och förvärv samt avyttringar, utarbetande av strategiska riktlinjer, resursfördelning, översyn och uppföljning av den dagliga verksamheten samt operativa beslut, förberedelsearbete inför styrelsemöten samt granskning av försäljningsorganisationens viktigare delar. EMG sammanträder regelbundet, cirka en gång per månad samt i övrigt när behov föreligger. 2004 EMG hade 10 medlemmar och sammanträdde 19 gånger. Viktiga punkter på dagordningen under 2004 var att slutföra omstruktureringen av skogsinnehavet i Sverige och Kanada, avyttringen av intressena i plantagen Finnantara i Indonesien samt förvärvet av 66 % av den polska förpackningstillverkaren Intercell S A. Ledningsgrupp (MG) MG:s arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar granskning av budget, Bolagets strategi och affärsutveckling. Koncernchefen är ordförande i MG. I MG ingår medlemmarna i EMG samt de övriga personer som utses av koncernchefen. MG sammanträder normalt fyra gånger per år. 2004 MG hade 25 medlemmar och sammanträdde fyra gånger. Styrelsekommittéer Finans- och revisionskommitté (Financial and Audit Committee) Styrelsen har en Finans- och revisionskommitté med uppgift att stödja styrelsen för vidmakthållande av förtroende och integritet med avseende på Bolagets ekonomiska rapportering och styrelsens kontrollfunktioner. Finans- och revisionskommittén kontrollerar regelbundet Bolagets interna kontrollsystem, hanteringen och rapporteringen av finansiella risker samt revisionsprocessen. Kommittén ger vidare rekommendationer med avseende på val av externa revisorer för moderbolaget och de viktigaste dotterbolagen. Kommittén består av tre till fem externa styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget. Åtminstone en av kommitténs ledamöter måste vara ekonomisk expert och ha betydande kunskaper och erfarenheter inom redovisningsområdet samt med avseende på för Bolaget tillämpliga redovisningsprinciper. Finans- och revisionskommittén sammanträder regelbundet, minst två gånger per år. Kommitténs ledamöter sammanträder med Bolagets externa revisorer, utan närvaro av ledande befattningshavare, i samband med kommitténs ordinarie sammanträden. Rapport från Finans- och revisionskommitténs sammanträden redovisas av kommitténs ordförande inför Bolagets styrelse. Finans- och revisionskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är bestämda i för denna av Bolagets styrelse godkända stadgar. Ledamot av Finans- och revisionskommittén erhåller ersättning endast såsom ledamot av Bolagets styrelse. Ersättningen bestäms av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. 2004 Finans- och revisionskommittén hade fem medlemmar Jan Sjöqvist (ordförande), Barbara Kux (fr o m 18 mars 2004), George W Mead (fram till 18 mars 2004), Ilkka Niemi, Paavo Pitkänen och Marcus Wallenberg och sammanträdde sju gånger. I april 2004 utsåg kommittén Jan Sjöqvist till ekonomisk expert i linje med Sarbanes-Oxley Act från 2002. Utöver ordinarie uppgifter enligt kommitténs stadgar har kommittén under 2004 utvärderat Bolagets finansiella mål samt gjort en översyn av förberedelserna för en bedömning av den interna kontrollen enligt paragraf 404 i Sarbanes-Oxley Act. (Se även upp gifterna för Disclosure Committee 2004). Styrelsearvoden EUR Ordförande Vice ordförande Ledamot 2004 135 000 85 000 60 000 2003 135 000 85 000 60 000 2002 135 000 85 000 60 000 STORA ENSO KONCERNEN 2004 33

CORPORATE GOVERNANCE Nomineringskommitté (Nomination Committee) Styrelsen har en Nomineringskommitté med uppgift och ansvar att, via styrelsen, vägleda aktieägarna såvitt avser styrelsens sammansättning och ersättningen till styrelseledamöterna. Kommittén utarbetar också förslag till Bolagets styrelse såvitt avser sammansättning av och ordförande för styrelsekommittéerna. Nomineringskommittén består av tre till fyra externa styrelseledamöter som ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget. Nomineringskommittén sammanträder regelbundet, minst en gång per år. Kommitténs ordförande föredrar Nomineringskommitténs förslag inför Bolagets styrelse. Nomineringskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är fastlagda i av Bolagets styrelse godkända stadgar för denna. 2004 Nomineringskommittén hade fyra medlemmar Krister Ahlström (ordförande), Claes Dahlbäck, Harald Einsmann och Ilkka Niemi och sammanträdde en gång. Under 2004 har de huvudsakliga uppgifterna varit att vägleda styrelsen och bolagsstämman avseende val av styrelseledamöter och ersättningen till dessa. Ersättningskommitté (Compensation Committee) Styrelsen har en Ersättningskommitté med ansvar för att rekommendera, utvärdera och godkänna utnämning av ledande befattningshavare (andra än koncernchefen) samt ersättningen till dessa. Kommittén ansvarar vidare för utvärdering av koncernchefens arbete samt dennes ersättning ävensom för att ge rekommendationer till Bolagets styrelse med avseende på frågor hänförliga till ersättning till ledande befattningshavare i allmänhet, inklusive olika typer av incitamentsprogram. Bolagets styrelse godkänner ersättningen till koncernchefen. Ersättningskommittén består av tre till fyra externa styrelseledamöter som är oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget. Ersättningskommittén sammanträder regelbundet, minst en gång per år. Kommitténs ordförande föredrar rapport från Ersättningskommitténs sammanträden inför Bolagets styrelse. Ersättningskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är fastlagda i av Bolagets styrelse godkända stadgar för denna. 2004 Ersättningskommittén hade fyra medlemmar Claes Dahlbäck (ordförande), Krister Ahlström, Harald Einsmann och Ilkka Niemi och sammanträdde två gånger. Under 2004 har de huvudsakliga uppgifterna varit att utarbeta löner och andra förmåner för Stora Ensos ledande befattningshavare, bonusprogram för koncernchefen samt principer för aktieoptionsprogrammet för år 2004. Operativa kommittéer Investeringskommitté (Investment Committee) Chefen för Koncernstrategi, Investeringar och Affärsplanering är ordförande i Investeringskommittén. Kommitténs ledamöter utses av koncernchefen. Investeringskommittén ansvarar för samordning av investeringsplaneringen och godkännandeprocessen, samordning av investeringsgranskningen och uppföljningsprocessen, medverkar i planering och genomförande av stora investeringsprojekt i Bolagets olika geografiska verksamhetsområden samt lämnar rekommendationer angående medel för investeringar. Investeringskommittén sammanträder minst åtta gånger per år, samt vid behov. 2004 Investeringskommittén har undersökt flera större investeringsförslag och lämnat rekommendationer till EMG för övervägande angående fördelningen av divisionsmedel. Viktiga punkter på dagordningen under 2004 har varit ombyggnad av pappersmaskin 1 i Suzhou, Stora Enso Packagings expansion av wellpappverksamheten i Ryssland och det nordeuropeiska transportsystemet NETSS. Under första kvartalet 2004 uppdaterade kommittén riktlinjer för förstudier av stora investeringar, som utarbetades och togs i bruk. Därutöver har kommittén granskat tio större projekt som startats under 2002 och 2003 för att samla erfarenhet för framtiden och för att säkra tekniköverföringen inom koncernen. Investeringskommittén hade sex medlemmar och sammanträdde 14 gånger under 2004. Hållbarhetskommitté (Sustainability Committee) Vice koncernchefen är ordförande i Hållbarhetskommittén. Kommitténs medlemmar, som ska representera berörda stabsfunktioner samt produktområdena, utses av koncernchefen. Hållbarhetskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar: Att formulera koncernens policy och strategi i miljöfrågor samt frågor hänförliga till omvärldshänsyn, att försäkra sig om att dessa policies och strategier blir väl implementerade och respekteras inom hela Bolaget, att samordna och följa upp kontakter och kommunikation med Bolagets intressenter såsom myndigheter och organisationer, att ta initiativ till utveckling av lämpliga ledningsrutiner samt att utarbeta årlig hållbarhetsredovisning. Kommittén träffas regelbundet, vid behov. 34 STORA ENSO KONCERNEN 2004

2004 I april 2004 publicerade Stora Enso sin etiska kod som omfattar samtliga anställda. Den följer Sarbanes-Oxley Act från 2002. Andra viktiga punkter på dagordningen under 2004 har varit koncernens handlingsplan för miljön, koncernens miljömål, virkesråvarans spårbarhet, klimatfrågan och koncernens Hållbarhetsredovisning 2004. Hållbarhetskommittén hade 13 medlemmar och sammanträdde två gånger under 2004. Disclosure Committee Denna kommitté övervakar och kontrollerar vederhäftigheten hos Bolagets ekonomiska rapportering och publiceringsförfaranden. Koncernens redovisningschef är ordförande i kommittén och permanenta medlemmar är chefen för internrevision samt chefsjuristen. Övriga medlemmar utses av koncernchefen vid behov. Kommittén rapporterar till koncernchefen och ekonomichefen (CFO). Kommittén sammanträder regelbundet, vid behov. 2004 Under 2004 inleddes ett särskilt program för att säkerställa efterlevnaden av paragraf 404 i Sarbanes-Oxley Act, Management Assessment of Internal Controls, vari föreskrivs att bolag och deras externa revisorer ska utvärdera effektiviteten hos bolagets interna kontroll av den finansiella rapporteringen och anmäla eventuella mera betydande svagheter därvidlag. Som FPI (Foreign Private Issuer) måste Stora Enso inkludera denna utvärdering i sin årsredovisning för 2005 (20-F) till USAs finansinspektion (SEC). De första faserna i programmet genomfördes planenligt i slutet av 2004. Kommittén hade tre medlemmar och sammanträdde fem gånger. Övriga kontrollerande organ Revisorer En eller två revisorer utses årligen av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Finans- och revisionskommittén lämnar förslag till val av revisorer till Bolagets styrelse och till aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma samt övervakar urvalsprocessen. Revisor (revisorer) ska vara auktoriserad revisionsbyrå (revisionsbyråer), som utser huvudansvarig revisor. Intern revision Stora Enso har en separat internrevisionsorganisation. Organisationen utför en självständig granskning av tillförlitligheten och effektiviteten hos koncernens system, interna kontroller och redovisning. Internrevisionsorganisationen rapporterar till koncernledningen, till de externa revisorerna och till Finans- och revisionskommittén. Chefen för internrevisionsavdelningen rapporterar funktionellt till CFO och till koncernchefen samt har direkt tillgång till ordföranden för Finans- och revisionskommittén. Internrevision utförs regelbundet vid de större bruken och andra enheter inom koncernen. FoU-kommitté (R&D Committee) Vice koncernchefen är ordförande i FoUkommittén. Kommitténs medlemmar, som ska representera FoU-organisationen och produktområdena, utses av koncernchefen. FoU-kommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar: Att säkerställa ett koncernperspektiv på Bolagets FoUinsatser såväl med avseende på behovet av forskning som på dennas kvalitet och effektivitet, att utveckla en FoU-policy och FoU-strategi på koncernnivå, att övervaka koncernens FoU samt att leda av Bolaget finansierade externa FoU-åtaganden. För att understödja dessa arbetsuppgifter och ansvarsområden ska FoUkommittén bevaka utvecklingen av framtidsprodukter och ny teknik. FoU-kommittén sammanträder regelbundet, vid behov. 2004 FoU-kommittén har inlett en översyn av sin policy avseende ägande och medlemskap i extern FoU-verksamhet och definierat målsättning och förändringar i policyn. Kommittén har också undersökt införandet av den nya FoU-organisationen och resultatet därav. FoU-kommittén hade sju medlemmar och sammanträdde två gånger under 2004. Riktlinjer för insiders Stora Enso följer helt Helsingforsbörsens insiderregler. De interna riktlinjerna för insiders publiceras och distribueras regelbundet inom koncernen. Bolaget förväntar sig att de anställda ska uppträda på det sätt som kan krävas av en insider. All information hänförlig till Bolagets nuvarande och framtida affärsverksamhet förväntas hållas strikt konfidentiell. Bolagets insiderregister finns offentligt tillgängligt och förs av den finska värdepapperscentralen (APK). Styrelseledamöter, koncernchefen och vice koncernchefen samt revisorerna betraktas alltid som insiders. Enligt koncernchefens beslut är även medlemmarna i ledningsgruppen (MG) permanenta insiders, liksom särskilt utsedda personer inom koncernfunktionerna Juridik, Ekonomi, Redovisning, FoU, Information och Investor relations. Personer som deltar i förberedelser inför och utveckling av projekt, innefattande fusioner eller förvärv, anses vara s k projektspecifika insiders. Ett separat projektspecifikt insiderregister upprättas av Bolaget när chefsjuristen eller hans ställföreträdare så bedömer lämpligt. Under tyst period är det inte tillåtet för insiders att bedriva handel med Bolagets värdepapper. Tyst period startar två veckor före det datum då resultatet för en rapporteringsperiod ska publiceras. Publiceringsdatum presenteras i Financial Calendar på www.storaenso.com/investors För mer detaljerad information om bl a styrelsens arbetssätt, bestämmelser för kommittéernas arbete samt jämförelse med reglerna för NYSE:s Corporate Governance, se www.storaenso.com/2004/financials/corporategovernance STORA ENSO KONCERNEN 2004 35

STYRELSE Styrelse Claes Dahlbäck M Sc (Econ), Ph D h c Ordförande i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Oberoende styrelsemedlem. Född 1947. Ordförande i Investor AB, Vin & Sprit AB, Gambro AB och EQT Fonder och styrelsemedlem i Goldman, Sachs & Co. Ingick i STORAs styrelse från maj 1990 och var dess ordförande från maj 1997 till samgåendet med Enso 1998. Ordförande i Stora Ensos ersättningskommitté sedan 23 december 1998 och medlem i nomineringskommittén sedan 14 augusti 2003. Innehav i Stora Enso: 2 541 A- och 19 529 R-aktier. Krister Ahlström M Sc (Eng), Hon Ph D (Tech and Arts) Vice ordförande i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Oberoende styrelsemedlem. Född 1940. Tidigare ordförande, VD och koncernchef i A Ahlstrom Corporation. Ordförande i Wermland Paper AB och styrelsemedlem i EQT Finland BV, NKT Holding A/S och flera akademiska institutioner och stiftelser. Ingick i Enso-Gutzeits förvaltningsråd från maj 1993 till samgåendet med STORA 1998. Medlem i Stora Ensos nomineringskommitté sedan 14 augusti 2003 och dess ordförande sedan 18 mars 2004. Medlem i ersättningskommittén sedan 23 december 1998. Innehav i Stora Enso: 1 500 A-aktier. Lee A. Chaden MBA, B Sc (Ind Eng) Oberoende medlem i Stora Ensos styrelse sedan mars 2004 Född 1942. Executive Vice President i Sara Lee Corporation och koncernchef i Sara Lee Branded Apparel. Tidigare Executive Vice President Global Marketing and Sales i Sara Lee Corporation. Styrelsemedlem i flera ideella organisationer. Innehav i Stora Enso: 3 500 R-aktier i form av ADR. Harald Einsmann Ph D (Econ) Oberoende medlem i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Född 1934. Styrelsemedlem i Tesco Ltd, Checkpoint Systems USA, Carlson Companies USA och flera andra internationella företag. Ingick i STORAs styrelse från mars 1998 till samgåendet med Enso 1998. VD i Procter & Gamble Europe från 1984 till 1999. Medlem i Stora Ensos ersättningskommitté sedan 23 december 1998 och i nomineringskommittén sedan 14 augusti 2003. Innehav i Stora Enso: 4 800 R-aktier i form av ADR. Björn Hägglund Ph D (For) Vice koncernchef i Stora Enso och medlem i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Född 1945. VD i STORAs division Skog och Trä från januari 1991 till mars 1998 och koncernchef i STORA från mars 1998 till december 1998. Ordförande i Industriens Utredningsinstitut (IUI). Ledamot av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungl Skogs- och Lantbruksakademien. Styrelsemedlem i Föreningen Sveriges Skogsindustrier och Confederation of European Paper Industries. Innehav i Stora Enso: 7 877 A- och 14 618 R-aktier samt 453 750 optioner/ syntetiska optioner (1999 2003) och 45 000 (2004). Från vänster: Marcus Wallenberg, Ilkka Niemi, Lee A. Chaden, Harald Einsmann, Krister Ahlström, Paavo Pitkänen, Barbara Kux, Björn Hägglund, Jukka Härmälä, Jan Sjöqvist, Claes Dahlbäck 36 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Jukka Härmälä B Sc (Econ), Bergsråd, Hon Ph D (Tech and Econ) Koncernchef i Stora Enso och medlem i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Född 1946. Vice ordförande i förvaltningsrådet i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma, vice ordförande i Finnlines Plc, ordförande i TT Foundation samt styrelsemedlem i Finska Skogsindustriförbundet, finska Näringslivets Forskningsinstitut ETLA, finska Näringslivets Delegation EVA och European Round Table of Industrialists. Anställd i Enso-Gutzeit från april 1970 till februari 1984, därefter Senior Vice President och styrelsemedlem i Kansallis-Osake-Pankki (en föregångare till Nordea Bank) till september 1988 då han återanställdes i Enso-Gutzeit som VD och COO fram till december 1991. Styrelseordförande i Enso- Gutzeit samt VD och koncernchef från januari 1992 till samgåendet med STORA 1998. Innehav i Stora Enso: 6 500 R-aktier samt 552 500 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 60 000 (2004). Barbara Kux MBA (Hons), INSEAD Oberoende medlem i Stora Ensos styrelse sedan mars 2003 Född 1954. Chief Procurement Officer och medlem i Group Management Committee i Royal Philips Electronics. Styrelsemedlem i INSEAD, Fontainebleau. Managementkonsult i McKinsey & Co, Tyskland 1984 1989. Vice President i ABB AG och Nestlé SA 1989 1999 och Executive Director i Ford Motor Company 1999 2003. Medlem i Stora Ensos finans- och revisionskommitté sedan 18 mars 2004. Innehav i Stora Enso: 0 aktier. Ilkka Niemi M Sc (Econ) Oberoende medlem i Stora Ensos styrelse sedan mars 2001 Född 1946. Senior Advisor och fristående konsult i internationell finans. Ordförande i Motiva Oy sedan 2001 och styrelsemedlem i Aker Finnyards Inc. sedan 2003. Koncernchef och styrelsemedlem i Finska Statsgaranticentralen från september 1989 till juli 1997. Styrelsemedlem och representant för de nordiska och baltiska länderna i Världsbanken i Washington DC från augusti 1997 till augusti 2000. Ordförande i Finnish Accounting Standards Board från 1993 till 1996. Medlem i Stora Ensos finans- och revisionskommitté sedan 19 mars 2002 och i nominerings- och ersättningskommittéerna sedan 18 mars 2004. Innehav i Stora Enso: 0 aktier. Paavo Pitkänen M Sc (Math) Oberoende medlem i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Född 1942. Tidigare VD och koncernchef i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma. Styrelsemedlem i Wärtsilä Corporation. Ingick i Enso-Gutzeits styrelse från oktober 1994 till samgåendet med STORA 1998. Medlem i Stora Ensos finans- och revisionskommitté sedan 29 december 2000. Innehav i Stora Enso: 3 800 R-aktier. Jan Sjöqvist M Sc (Econ) Oberoende medlem i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Född 1948. Ordförande i ODEN Anläggningsentreprenad AB samt styrelsemedlem i Green Cargo AB och Lannebo Fonder AB. Ingick i STORAs styrelse från mars 1997 till samgåendet med Enso 1998. Ordförande i Stora Ensos finansoch revisionskommitté sedan 20 mars 2003 och ekonomisk expert i denna sedan 21 april 2004. Innehav i Stora Enso: 508 A- och 1 943 R-aktier. Marcus Wallenberg B Sc (Foreign Service) Oberoende medlem i Stora Ensos styrelse sedan december 1998 Född 1956. VD och koncernchef i Investor AB samt styrelsemedlem i Saab AB, Scania AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB, Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Vice President i Stora Feldmühle AG, ett dotterbolag till STORA, från augusti 1990 till juni 1993. Ingick i STORAs styrelse från mars 1998 till samgåendet med Enso 1998. Medlem i Stora Ensos finansoch revisionskommitté sedan 29 december 2000. Innehav i Stora Enso: 2 795 A- och 5 367 R-aktier. George W. Mead, som ingått i Stora Ensos styrelse sedan augusti 2000, avgick den 18 mars 2004. Han var medlem i Stora Ensos finans- och revisionskommitté från 20 mars 2003 till 18 mars 2004. Optioner/syntetiska optioner har emitterats 1999, 2000, 2001, 2002, 2003 och 2004. För att anses oberoende ska styrelsen ha uttalat att styrelsemedlem inte har något annat väsentligt intresse i förhållande till bolaget än som styrelsemedlem. Enso-Gutzeit blev Enso i maj 1996. STORA ENSO KONCERNEN 2004 37

VERKSTÄLLANDE LEDNINGSGRUPP Verkställande ledningsgrupp Jukka Härmälä B Sc (Econ), Bergsråd, Hon Ph D (Tech and Econ) Koncernchef sedan december 1998 Född 1946. Anställd i Enso-Gutzeit från april 1970 till februari 1984, återanställd i september 1988 som VD och COO till december 1991, därefter koncernchef från januari 1992 till samgåendet med STORA 1998. Se vidare sid 37. Björn Hägglund Ph D (For) Vice koncernchef sedan december 1998 Född 1945. Anställdes i STORA 1991 och var VD i Stora Skog och Trä från januari 1991 till mars 1998 samt koncernchef i STORA från mars 1998 till december 1998. Ordförande i Stora Ensos FoU-kommitté och hållbarhetskommitté. Se vidare sid 36. Lars Bengtsson M Sc (Tech) Senior Executive Vice President, Stora Enso North America, sedan maj 2003 Född 1945. Regionansvarig för Stora Enso i Nordamerika och styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag. Anställdes i STORA 1986 och var Executive Vice President, Finpapper, från december 1998 till augusti 2000 och Senior Executive Vice President, Tidningspapper, från september 2000 till april 2003. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 211 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Jussi Huttunen M Sc (Econ) Senior Executive Vice President, Stora Enso Fine Paper, sedan januari 2002 Född 1954. Styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag. Anställdes i Enso-Gutzeit 1979 och var försäljningschef i Enso Marketing Co Ltd från mars 1983 till december 1985, VD för Enso Rose Ltd från mars 1986 till januari 1992, VD för Enso Marketing Co Ltd från januari 1990 till januari 1992, Vice President i Ensos finpappersdivision från januari 1992 till juli 1994, VD för Enso UK från augusti 1994 till december 1998 och VD för Stora Enso UK från januari 1999 till december 2001. Medlem i Stora Ensos hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 136 800 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Kai Korhonen M Sc (Eng), emba Senior Executive Vice President, Stora Enso Paper, sedan maj 2003 Född 1951. Styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag. Anställdes i Ensos Varkaus Bruk (tidigare A Ahlström Ab) i maj 1977 och var Senior Vice President, Företagsplanering, från mars 1991 till december 1992, VD för Sachsen Papier Eilenburg GmbH från januari 1993 till februari 1996, Vice President, Marknadsföring, i Ensos tryckpappersdivision från januari 1996 till december 1998, Senior Executive Vice President, Tidningspapper, från december 1998 till augusti 2000 och Senior Executive Vice President, Nordamerika, från september 2000 till april 2003. Medlem i Stora Ensos FoU-kommitté och hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 226 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Pekka Laaksonen M Sc (Econ) Senior Executive Vice President, Stora Enso Packaging Boards, sedan december 1998 Född 1956. Landsansvarig för Stora Enso i Finland. Styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag samt i Suominen Corporation. Ordförande i Finska Skogsindustriförbundet från 1 januari 2005. Anställdes i Ensos plywooddivision 1979 och var försäljningschef i Enso (Deutschland) från augusti 1981 till augusti 1984, chef för Ensos plywooddivision från september 1984 till juni 1985, försäljningschef i Enso (Deutschland) från juli 1985 till december 1988, VD för Enso (Deutschland) från januari 1989 till januari 1993 och Executive Vice President i Ensos förpackningskartongdivision från augusti 1993 till december 1998. Suppleant i Ensos styrelse från augusti 1993 till april 1996 och ordinarie styrelsemedlem från maj 1996 till december 1998. Medlem i Stora Ensos hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 15 000 A-aktier; 226 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Från vänster: Esko Mäkeläinen, Yngve Stade, Jukka Härmälä, Bernd Rettig, Björn Hägglund 38 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Esko Mäkeläinen M Sc (Econ) Chief Financial Officer och Senior Executive Vice President, Finans, Ekonomi och Juridik, sedan september 2001 Född 1946. Styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag och i förvaltningsrådet i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen. Anställdes i Enso-Gutzeit 1970 och var redovisningschef i Kotka Bruk från november 1970 till december 1976 och i träproduktdivisionen från december 1976 till april 1977, budgetchef från maj 1977 till oktober 1983, Vice President och koncernredovisningschef från november 1983 till december 1991, Executive Vice President, CFO och medlem i Enso-Gutzeits styrelse från januari 1992 till december 1998 samt Senior Executive Vice President, Ekonomi och Juridik i Stora Enso från december 1998 till augusti 2001. Innehav i Stora Enso: 1 900 A- och 4 669 R-aktier; 226 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Arno Pelkonen M Sc (Econ) Senior Executive Vice President, Stora Enso Forest Products, sedan maj 2003 Född 1954. Styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag samt i Kuusakoski Oy. Anställdes i Enso-Gutzeit 1984 och var försäljningschef i Ensos sågverksdivision från maj 1984 till maj 1986, försäljningsdirektör från maj 1986 till januari 1990 och marknadsdirektör från januari 1990 till september 1995, VD för Enso Timber Oy Ltd från september 1995 till december 1998, Executive Vice President och VD för Stora Enso Timber Oy Ltd från december 1998 till augusti 2001 samt Senior Executive Vice President, Träprodukter, från augusti 2001 till april 2003. Medlem i Stora Ensos hållbarhetskommitté och FoU-kommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 196 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Bernd Rettig M Sc (Eng) Senior Executive Vice President, Stora Enso Publication Paper, sedan maj 2003 Född 1956. Styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag. Anställdes i STORA 1982 och var VD för Stora Reisholz GmbH från januari 1992 till maj 1996, VD för Stora Enso Kabel GmbH från juni 1996 till mars 1999 samt Senior Executive Vice President, Journalpapper, från april 1999 till maj 2003. Medlem i Stora Ensos FoU-kommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 226 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Yngve Stade M Sc (Eng) Senior Executive Vice President, Koncernstöd och Energi, sedan december 1998 Född 1947. Landsansvarig för Stora Enso i Sverige. Styrelsemedlem i flera av koncernens dotterbolag och intressebolag samt i Swedish P&P Research AB och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Anställdes i STORA 1994 och var Senior Vice President i STORA och VD för Stora Corporate Research från mars 1994 till december 1998. Medlem i Stora Ensos investeringskommitté, FoU-kommitté och hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 725 R-aktier; 226 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 22 500 (2004). Från vänster: Pekka Laaksonen, Jussi Huttunen, Arno Pelkonen, Lars Bengtsson, Kai Korhonen STORA ENSO KONCERNEN 2004 39

LEDNINGSGRUPP Ledningsgrupp John F Bergin Walter Haberland Mats Nordlander B Sc (Eng), MBA (Eng) Senior Vice President, Stora Enso North America Född 1943. Anställd sedan 1968. Innehav i Stora Enso: 80 715 R-aktier i form av ADR; 50 000 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 11 250 (2004). M Sc (Phys) Senior Vice President, Informationsteknik Född 1946. Anställd sedan 1995. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 82 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 11 250 (2004). Dip Eng Executive Vice President, Stora Enso Merchants Född 1961. Anställd sedan 1994. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 60 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). Magnus Diesen Peter Kickinger Markku Pentikäinen M Sc (Paper Tech) Executive Vice President, Koncernstrategi, Investeringar och Affärsplanering Född 1944. Anställd sedan 1988. Ordförande i Stora Ensos investeringskommitté. Innehav i Stora Enso: 1 000 A-aktier; 137 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). Nils Grafström M Sc (Econ) Executive Vice President, Stora Enso Timber Född 1964. Anställd sedan 1993. Medlem i Stora Ensos investeringskommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 69 100 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). Jyrki Kurkinen M Sc (Eng), emba Executive Vice President, Stora Enso Asia Pacific Född 1953. Anställd sedan 1979. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 70 300 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). Eberhard Potempa LL M Executive Vice President, Stora Enso Latin America Född 1947. Anställd i STORA 1980 1997, återanställd i bolaget 2001. Innehav i Stora Enso: 2 000 A-aktier; 75 000 optioner/syntetiska optioner (2001 2003) och 22 500 (2004). LL M General Counsel, Senior Vice President, Juridik Född 1948. Anställd sedan 1979. Medlem i Stora Ensos Disclosure Committee. Innehav i Stora Enso: 32 568 R-aktier; 122 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 11 250 (2004). B Sc (Econ) Senior Vice President, Landsansvarig, Tyskland Född 1953. Anställd sedan 1976. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 96 000 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 11 250 (2004). 40 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Niilo Pöyhönen Kari Vainio Christer Ågren M Sc (Econ) Executive Vice President, Stora Enso Consumer Boards Född 1953. Anställd sedan 1978. Medlem i Stora Ensos FoU-kommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 80 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 11 250 (2004). B Sc (Econ) Executive Vice President, Information Född 1946. Anställd i Enso-Gutzeit 1980 1983, återanställd 1985. Medlem i Stora Ensos hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 3 800 R-aktier; 152 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). BA (Business Adm) Executive Vice President, Personal och TQM Född 1954. Anställd sedan 1993. Medlem i Stora Ensos hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 3 000 R-aktier; 152 900 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). Keith B Russell Petri Wager Optioner/syntetiska optioner har emitterats 1999, 2000, 2001, 2002, 2003 och 2004. Enso-Gutzeit blev Enso i maj 1996. BA Senior Vice President, Investor Relations Född 1958. Anställd sedan 2002. Innehav i Stora Enso: 7 000 R-aktier; 90 000 optioner/ syntetiska optioner (2002 2003) och 22 500 (2004). M Sc (For) Executive Vice President, Marknadstjänster Född 1948. Anställd sedan 1973. Medlem i Stora Ensos hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 88 600 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). Elisabet Salander Björklund M Sc (For) Executive Vice President, Stora Enso Wood Supply Europe Född 1958. Anställd sedan 1995. Medlem i Stora Ensos hållbarhetskommitté. Innehav i Stora Enso: 0 aktier; 57 300 optioner/syntetiska optioner (1999 2003) och 15 000 (2004). STORA ENSO KONCERNEN 2004 41

AKTIER OCH AKTIEÄGARE Aktier och aktieägare Stora Enso Oyj:s (nedan kallat bolaget eller Stora Enso) aktiekapital är uppdelat på serie A- och serie R-aktier. Samtliga aktier ger samma rätt till utdelning men har olika röstvärde. Vid bolagsstämma ger varje A-aktie och varje tiotal R-aktie en röst. Varje aktieägare har dock minst en röst. Varje aktie har ett nominellt värde på 1,70 EUR. Per 31 december 2004 hade bolaget ett aktiekapital på 1 423,3 MEUR registrerat i det finska handelsregistret. Det totala antalet aktier var 837 243 399 och det totala antalet röster i bolaget var 244 868 011. Förändring av aktiekapital 2002 2005 Antal A-aktier Antal R-aktier Totalt antal aktier Totalt aktiekapital (MEUR) Stora Enso Oyj, 1 jan 2002 184 273 585 722 479 714 906 753 299 1 541,5 Teckning av nya R-aktier 1 158 000 1 158 000 Annullering av återköpta aktier -813 200-7 319 800-8 133 000-13,8 Konvertering av A- till R-aktier -1 143 700 1 143 700 - Stora Enso Oyj, 31 dec 2002 182 316 685 717 461 614 899 778 299 1 529,6 Teckning av nya R-aktier - 78 000 78 000 Annullering av återköpta aktier -93 800-35 500 000-35 593 800-60,5 Konvertering av A- till R-aktier -1 011 805 1 011 805 - Stora Enso Oyj, 31 dec 2003 181 211 080 683 051 419 864 262 499 1 469,3 Teckning av nya R-aktier 789 000 789 000 Annullering av återköpta aktier -8 100-27 800 000-27 808 100-47,3 Konvertering av A- till R-aktier -2 154 457 2 154 457 Stora Enso Oyj, 31 dec 2004 179 048 523 658 194 876 837 243 399 1 423,3 Konvertering av A- till R-aktier -114 114 Stora Enso Oyj, 17 jan 2005 179 048 409 658 194 990 837 243 399 1 423,3 Stora Enso fortsatte att återköpa aktier 2004 På bolagsstämman den 18 mars 2004 bemyndigades styrelsen att återköpa och disponera över högst 9 000 000 A-aktier och inte mer än 32 700 000 R-aktier i bolaget. Emellertid kan antalet återköpta aktier inte överstiga 5 % av rösterna eller aktiekapitalet. Bemyndigandet gäller till och med 17 mars 2005. Återköpen inleddes den 31 mars 2004. Per 31 december 2004, hade 12 300 A-aktier och 14 889 400 R-aktier återköpts, vilket representerar 0,1 % respektive 45,5 % av återköpsmålet. Det genomsnittliga priset för A- och R-aktierna var 10,65 EUR och 10,78 EUR. Styrelsen är för närvarande inte bemyndigad att emittera aktier, konvertibla skuldebrev eller obligationer med teckningsrätt. Stora Enso är noterad på tre börser Stora Ensos aktier är noterade på börserna i Helsingfors och Stockholm. R-aktierna är även noterade i form av amerikanska depåbevis på New York-börsen. Aktien är noterad i euro (EUR) i Helsingfors, i svenska kronor (SEK) i Stockholm samt i US-dollar (USD) i New York. Deutsche Bank Trust Company Americas fungerar som depåbank för Stora Ensos amerikanska depåbevis (ADR). Administrationen av depåbevisen överfördes till Deutsche Bank Trust Company Americas från Citibank, N.A. i januari 2004. Utbytesrelationen mellan depåbevis och R-aktier är 1:1, vilket innebär att ett depåbevis motsvarar en R-aktie. Börskoden för depåbevisen är SEO. Kursutveckling och aktieomsättning Helsingfors Stora Ensos R-aktie (STERV) steg under 2004 med 6 % (upp 6 % under 2003). Under samma period steg HEX All-Share index med 2 %, Helsingfors portföljindex steg med 12 % och HEX skogsindex med 2 %. Årshögsta var 12,11 EUR och årslägsta 9,60 EUR. Stockholm Stora Ensos R-aktie (STE R) steg under 2004 med 5 % (7 % under 2003). Under samma period steg Stockholmsbörsen All-Share index med 18 % och SX-15 Materials index med 2 %. Årshögsta var 108,00 SEK och årslägsta 90,00 SEK. New York På New York-börsen steg Stora Ensos amerikanska depåbevis (SEO) med 12 % under 2004 (upp 30 % under 2003). Under samma period steg Standard & Poor s Paper index med 8 %. Årshögsta var 16,08 USD och årslägsta 12,10 USD. 42 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Kursutveckling och aktieomsättning per månad på Helsingfors Börs (1995 2004) Serie A Serie R Antal aktier, miljoner Aktiekurs (EUR) 18 18 16 16 14 14 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 Omsatt antal Genomsnittskurs per månad Antal aktier, miljoner Aktiekurs (EUR) 18 160 16 140 14 120 12 100 10 80 8 60 6 40 4 20 2 0 0 Omsatt antal Genomsnittskurs per månad Aktieomsättning Den volymvägda genomsnittliga kursen för R-aktien var under året 11,50 EUR i Helsingfors (10,23 EUR under 2003), 99,39 SEK i Stockholm (93,18 SEK under 2003) och 13,51 USD i New York (11,77 USD under 2003). Den sammanlagda handelsvolymen av R-aktier i Helsingfors var 880 001 514 aktier (77 % av totalt), i Stockholm 244 369 314 aktier (21 % av totalt) och i New York 18 433 700 aktier (2 % av totalt). Vid årsskiftet var det sammanlagda börsvärdet i Helsingfors 9,5 miljarder EUR. Stora Enso har omkring 76 000 registrerade aktieägare Om aktieägare som innehar mer än 5 % av aktierna eller rösterna undantas, uppgår de fritt omsatta aktierna till cirka 654 miljoner aktier eller 78 % av totalt antal emitterade aktier. Den största aktieägaren i bolaget är finska staten. I slutet av 2004 hade bolaget cirka 76 000 registrerade aktieägare, varav cirka 47 000 är svenska aktieägare och 2 800 innehavare av amerikanska depåbevis. Varje förvaltarregister ingår i aktieregistret som en aktieägare. Omkring 590 miljoner (71 %) av aktierna i bolaget var förvaltarregistrerade. Största aktieägare i Stora Enso per 31 december 2004 Fördelning av antal röster % av aktier % av röster 1 Finska staten 11,6 24,4 2 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 7,0 23,8 3 Folkpensionsanstalten Finland 3,3 9,9 4 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma 1,1 3,6 5 Försäkringsbolaget Sampo Liv 0,8 2,7 6 Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 0,6 1,9 7 Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Ilmarinen 0,8 1,6 8 MP-Bolagen i Vetlanda AB 0,5 1,1 Werner von Seydlitz 9 Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond 0,8 1,0 10 Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi 0,1 0,4 Totalt 26,5 70,4 Förvaltningsregistrerade aktier 70,5 51,5 Aktieägarstruktur, 31 december 2004 (fördelning efter antal aktier) Finländska institutioner 15,1 % Finska staten 11,6 % Finländska privatpersoner 2,1 % Svenska institutioner 13,4 % Svenska privatpersoner 3,7 % Innehavare av ADR 8,3 % Förvaltarregistrerade (icke-finländska/ icke-svenska aktieägare) 45,8 % Denna information har sammanställts av bolaget på basis av aktieägarinformation som hämtats från det finska värdepapperssystemet (APK), den svenska Värdepapperscentralen (VPC) samt en databas som förs av Deutsche Bank Trust Company Americas. Vid årsskiftet var antalet A-aktier i Stora Enso 179 048 523 och antalet R-aktier 658 194 876, varav bolaget hade 12 300 A- och 16 794 931 R-aktier med ett nominellt värde av 28,6 MEUR. Innehavet representerar 2,0 % och bolagets aktiekapital och 0,7 % av röstetalet. STORA ENSO KONCERNEN 2004 43

AKTIER OCH AKTIEÄGARE Incitamentsprogram Aktiebaserade optionsprogram Under 2004 etablerade Stora Enso två nya aktiebaserade optionsprogram för de 200 högsta cheferna. Avsikten är att komplettera och ersätta hälften av de befintliga optionsprogrammen för dessa personer. De nya programmen är syntetiska aktietilldelningar varvid vissa angivna anställda kan erhålla redan emitterade (ej nya) aktier. Inom ramen för de båda programmen kan tilldelning ske av totalt 652 500 aktier. Options-/syntetiska optionsprogram Stora Enso har sex options-/syntetiska optionsprogram för nyckelpersoner. Optioner/syntetiska optioner emitterades 1999, 2000, 2001, 2002, 2003 och 2004. Beroende på lokala förhållanden kan innehavarna av dessa få antingen kontant betalning eller optioner att förvärva redan emitterade aktier (inga nya aktier). Teckningsrätter Maximala 3 000 000 nya serie R-aktier har tecknats mot de obligationer med teckningsrätter som emitterades till personer i företagsledningen den 10 april 1997. Enligt villkoren för optionsprogrammet löpte inlösenperioden mellan den 1 december 1998 och 31 mars 2004 och teckningskursen var 45,57 FIM (cirka 7,66 EUR). Programmet är fulltecknat och avslutat. Stora Enso North America Option Programme Efter förvärvet av Consolidated Papers, Inc. beslutade styrelsen att omvandla aktieoptionsprogrammen i Consolidated Papers till optionsprogram i Stora Enso. Optionerna ger innehavarna rätt till antingen kontant betalning eller optioner att förvärva redan emitterade aktier (inga nya aktier). Fakta om optionsprogram Options - program Optionsslag Emissionsår Antal personer Antal utställda optioner Utestående optioner 2004 Syntetiska 2004 1 000 EUR 11,15 4 675 300 4 644 050 1 mar 2007-28 feb 2011 2003 Syntetiska 2003 1 000 EUR 10,00 6 064 150 5 945 400 8 feb 2006-7 feb 2010 2002 Syntetiska 2002 1 000 EUR 16,50 5 902 000 5 702 000 8 feb 2005-7 feb 2009 2001 Syntetiska 2001 500 EUR 11,70 4 215 000 3 995 000 1 apr 2004-31 mar 2008 2000 Syntetiska 2000 200 EUR 12,25 2 800 000 2 555 000 1 apr 2003-31 mar 2007 1999 Syntetiska 1999 200 EUR 11,75 2 750 000 2 532 750 15 jul 2002-15 jul 2006 1997 (avslutat) Inlösenpris Teckningsrätter 1997 15 Nordamerika Aktieoptioner 2000 839 Löptid FIM 45,57 (EUR 7,66) 3 000 000 0 1 dec 1998-31 mar 2004 USD 6,9687 (EUR 5,51) 5 680 000 1 166 559 11 sep 2000-4 feb 2010 Nyckeltal 1997 2004 (beräkning av nyckeltal, se Bokslut 2004, sidan 113) Enligt Helsingfors Börs 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Resultat/aktie, EUR* 0,53 0,24 0,98 1,77 1,02-0,27 0,16 0,89 efter utspädning, EUR* 0,53 0,24 0,98 1,76 1,02-0,27 0,17 0,89 exkl engångsposter, EUR* 0,58 0,59 0,89 1,32 0,93 0,55 0,24 0,25 Kassamässigt resultat/aktie, EUR* 1,63 1,79 2,18 3,16 2,42 2,50 1,57 2,01 efter utspädning, EUR* 1,63 1,79 2,18 3,13 2,42 2,50 1,57 2,01 exkl engångsposter, EUR* 1,65 1,80 2,09 2,61 2,33 1,97 1,63 1,67 Eget kapital/aktie, EUR* 7,28 6,94 7,84 9,41 9,90 9,22 9,49 9,81 Utdelning/aktie, EUR* 0,33 0,35 0,40 0,45 0,45 0,45 0,45 **0,45 Utdelning/resultat, exkl engångsposter, %* 57 59 45 34 48 82 180 180 Direktavkastning, %* A-aktien 4,6 4,6 2,3 3,5 3,2 4,5 4,1 3,9 R-aktien 4,6 4,6 2,3 3,6 3,1 4,5 4,2 4,0 Börskurs/vinst per aktie (P/E)* A-aktien 12,3 12,8 19,8 9,7 15,1 17,7 44,0 46,2 R-aktien 12,2 13,0 19,4 9,5 15,3 17,6 42,7 45,1 Genomsnittskurs för perioden, EUR*** A-aktien 7,75 9,14 11,21 12,01 12,24 11,24 10,63 11,11 R-aktien 7,97 8,35 11,84 11,27 12,57 12,86 10,23 10,89 Totalt börsvärde vid årets slut, MEUR*** 2 214 5 801 13 209 11 733 13 006 9 052 9 288 9 486 Genomsnittligt antal aktier (1000-tal) före utspädning* 759 574 759 574 759 580 812 040 901 506 889 606 851 128 829 935 efter utspädning* 759 691 759 822 760 628 813 488 902 296 889 956 851 326 830 456 *Proforma STORA och Enso 1997 1998. ** Styrelsens förslag till bolagsstämman. *** Siffror baserade på marknadsinformation är beräknade från Enso Oyj:s siffror före 29 december 1998. Detaljerad information om optionsprogrammen finns på sidorna 97-99 in Bokslut 2004. 44 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Handelskoder, börsposter, valutor Helsingfors Stockholm New York Serie A STEAV STE A - Serie R STERV STE R - ADRs - - SEO Börspost 100 200 - Valuta EUR SEK USD Börsnoteringar i Tyskland (Freiverkehr) Symbol CUSIP nummer Plats för notering Serie A ENUA 870 734 Berlin, München Serie R ENUR 871 004 Berlin, Frankfurt, Stuttgart, München Reuters Bloomberg STERV.HE STERV FH EQUITY Kapitalstruktur MEUR Resultat och utdelning per aktie EUR 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2000 2001 2002 2003 2004 0 2000 2001 2002 2003 2004* Räntebärande nettoskuld Eget kapital Minoritetsintressen Resultat per aktie, exkl. engångsposter Utdelning per aktie *Styrelsens förslag Utdelning MEUR Eget kapital per aktie EUR 10 450 9 400 8 350 7 300 6 250 5 200 4 150 3 100 2 50 1 0 2000 2001 2002 2003 2004* 0 2000 2001 2002 2003 2004 *Styrelsens förslag Detaljerad information finns på sidorna 32 39 i Bokslut 2004 och uppdaterad information på bolagets webbplats www.storaenso.com/investors STORA ENSO KONCERNEN 2004 45

BOKSLUT I SAMMANDRAG Koncernens resultaträkning Räkenskapsår MEUR 2002 2003 2004 Nettoomsättning 12 782,6 12 172,3 12 395,8 Övriga rörelseintäkter 218,6 39,3 146,7 Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete 30,3 63,5 39,0 Förändring i nettovärdet på biologiska tillgångar - 11,6 7,1 Material och tjänster -6 415,7-6 202,5-6 573,6 Frakter och försäljningskommissioner -1 240,9-1 286,8-1 367,8 Personalkostnader -2 308,1-2 297,6-1 937,3 Övriga rörelsekostnader -802,6-828,0-831,8 Avskrivningar och nedskrivningar -2 441,9-1 200,4-1 172,0 Rörelseresultat -177,7 471,4 706,1 Resultatandelar i intressebolag 14,6-23,0 38,9 Finansnetto -206,2-237,7-106,0 Resultat före skatt och minoritetsintressen -369,3 210,7 639,0 Inkomstskatt 128,5-67,0 108,8 Resultat efter skatt -240,8 143,7 747,8 Minoritetsintressen 0,1-5,8-8,1 Periodens nettoresultat -240,7 137,9 739,7 Resultat per aktie Resultat per aktie, EUR -0,27 0,16 0,89 Resultat per aktie efter full utspädning, EUR -0,27 0,16 0,89 Den fullständiga årsredovisningen finns på www.storaenso.com/2004 eller i den separata, Bokslut 2004. 46 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Koncernens balansräkning Per 31 december MEUR 2002 2003 2004 Tillgångar Anläggningstillgångar och övriga långfristiga investeringar Goodwill O 1 055,5 902,6 787,9 Immateriella tillgångar O 73,3 80,4 108,1 Fastigheter, maskiner och inventarier O 10 812,1 9 964,5 9 754,8 Biologiska tillgångar O - 1 587,8 64,6 Aktier i intressebolag I 211,7 319,0 568,1 Noterade värdepapper R 169,2 227,7 220,1 Onoterade aktier O 148,5 140,8 132,8 Långfristiga lånefordringar R 480,6 44,3 233,1 Uppskjutna skattefordringar S 52,7 12,1 11,4 Övriga långfristiga tillgångar O 241,1 170,3 210,5 13 244,7 13 449,5 12 091,4 Omsättningstillgångar Varulager O 1 565,0 1 623,5 1 771,3 Skattefordringar S 243,1 182,5 160,9 Kortfristiga rörelsefordringar O 1 902,4 1 703,3 1 865,3 Räntebärande fordringar R 1 090,5 781,8 248,7 Kassa och banktillgodohavanden R 168,5 201,5 274,3 4 969,5 4 492,6 4 320,5 Summa tillgångar 18 214,2 17 942,1 16 411,9 Eget kapital och skulder Eget kapital Aktiekapital 1 529,6 1 469,3 1 423,3 Överkursfond 1 554,0 1 237,4 1 009,2 Egna aktier -314,9-258,0-180,8 Övrig comprehensive income 233,4 114,6 67,6 Ackumulerad omräkningsjustering -144,4-197,1-218,9 Balanserade vinstmedel 5 417,8 5 448,8 5 211,0 Periodens nettoresultat -240,7 137,9 739,7 8 034,8 7 952,9 8 051,1 Minoritetsintressen 30,4 60,3 136,1 Långfristiga skulder Avsättning för pensioner och övriga pensionsförmåner (omräkn) O 919,0 911,9 637,8 Övriga avsättningar O 194,5 97,1 60,9 Uppskjutna skatteskulder S 1 737,4 1 777,3 1 320,6 Långfristiga låneskulder R 4 525,2 3 404,6 3 328,1 Övriga långfristiga rörelseskulder O 36,9 77,7 153,2 7 413,0 6 268,6 5 500,6 Kortfristiga skulder Kortfristig del av långfristiga skulder R 306,5 359,5 102,1 Räntebärande skulder R 343,9 1 410,1 597,4 Kortfristiga rörelseskulder O 1 547,9 1 538,3 1 673,1 Skatteskulder S 537,7 352,4 351,5 2 736,0 3 660,3 2 724,1 Summa eget kapital och skulder 18 214,2 17 942,1 16 411,9 Poster med beteckningen O ingår i operativt kapital Poster med beteckningen R ingår i räntebärande nettoskuld Poster med beteckningen S ingår i skatteskulder Poster med beteckningen I ingår i intressebolag STORA ENSO KONCERNEN 2004 47

BOKSLUT I SAMMANDRAG Koncernens kassaflödesanalys Räkenskapsår MEUR 2002 2003 2004 Kassaflöde från rörelsen Periodens nettoresultat -240,7 137,9 739,7 Återföring av icke kassamässiga poster: Minoritetsintressen -0,1 5,8 8,1 Skatt -128,5 67,0-108,8 Avskrivningar och nedskrivningar 2 441,9 1 200,4 1 172,0 Förändring i värdet på biologiska tillgångar - -11,6-7,1 Resultatandelar i intressebolag -14,6 23,0-38,9 Resultat från försäljning av anläggningstillgångar och investeringar -159,1-10,5-125,8 Finansnetto 206,2 237,7 106,0 Erhållen ränta 46,5 24,6 15,6 Betald ränta, exklusive kapitaliserat belopp -321,4-228,1-182,3 Erhållen utdelning 9,2 5,8 24,6 Övriga finansiella poster 170,0-0,4 17,3 Betald inkomstskatt -169,2-278,0-114,2 Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar -521,1 471,0-100,8 Nettokassaflöde från rörelsen 1 319,1 1 644,6 1 405,4 Kassaflöde från investeringsverksamhet Förvärv av koncernbolag -56,3-125,2-176,4 Förvärv av intressebolag -1,5-103,5-250,4 Förvärv av investeringar tillgängliga för försäljning -12,8-12,6-13,2 Investeringar -877,6-1 226,7-975,1 Investering i biologiska tillgångar - -6,2-4,5 Avyttring av koncernbolag 360,6-197,9 Avyttring av intressebolag 185,5 0,4 - Avyttring av investeringar tillgängliga för försäljning 16,8 18,5 32,8 Försäljning av anläggningstillgångar 202,4 47,5 36,4 Förändring i långfristiga fordringar -74,4 336,2-182,5 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet -257,3-1 071,6-1 335,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet Förändring i långfristiga skulder -487,3-957,4 1 261,2 Förändring i kortfristiga låneskulder 50,8 1 141,2-697,4 Utbetald utdelning -403,6-387,7-375,7 Minoritetsutdelning -0,3-1,9-1,9 Utnyttjade optioner - -0,9 1,6 Återköp av egna aktier -286,9-319,1-198,6 Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet -1 127,3-525,8-10,8 Nettoförändring av kassa och banktillgodohavanden -65,5 47,2 59,6 Kassa och banktillgodohavanden i förvärvade bolag - 3,0 45,9 Kassa och banktillgodohavanden i avyttrade bolag - - -29,5 Omräkningsjustering -13,0-17,2-3,2 Kassa och banktillgodohavanden vid årets början 247,0 168,5 201,5 Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut 168,5 201,5 274,3 48 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Koncernens kassaflödesanalys Kompletterande kassaflödesinformation Räkenskapsår MEUR 2002 2003 2004 Förändring i rörelsekapital innehåller: Förändring i varulager -17,0-63,5-106,8 Förändring i icke räntebärande fordringar 31,1 214,9-226,2 Förändring i icke räntebärande skulder -40,1 6,5-212,1 Förändring i kortfristiga fordringar -495,1 313,1 444,3-521,1 471,0-100,8 Icke kassamässig investerings- och finansieringsverksamhet: Summa investeringar i anläggningar 877,6 1 248,2 975,1 Erlagda belopp 877,6 1 226,7 975,1 Finansiella leasingåtaganden - 21,5 - Förvärv av koncernbolag Kassaflöde från förvärv Förvärvspris 56,3 128,2 176,4 Kassa och bank i förvärvade bolag - 3,0-45,9 56,3 125,2 130,5 Icke kassamässiga transaktioner Utbyte av onoterade aktier/aktier i intressebolag 27,6-3,9 Förvärvspris, totalt 83,9 125,5 134,4 Förvärvade nettotillgångar Rörelsekapital -8,9 31,2 44,0 Anläggningstillgångar 150,4 206,4 190,2 Räntebärande tillgångar exkl kassa och bank 5,6 5,7 0,7 Skatteskulder -0,8-0,2-19,2 Räntebärande skulder -79,8-90,3-11,4 Minoritetsintressen 17,4-27,6-69,9 83,9 125,2 134,4 Avyttring av koncernbolag Kassaflöde från avyttringar Kassaflöde från avyttringar 360,6-197,9 Kassa och banktillgodohavanden i avyttrade bolag - - -29,5 360,6-168,4 Icke-kassamässiga transaktioner Erhållna aktier i intressebolag 36,8 - - 397,4-168,4 Sålda nettotillgångar Rörelsekapital 42,3-62,2 Anläggningstillgångar 441,0-94,1 Biologiska tillgångar - - 1 541,2 Räntebärande tillgångar exkl kassa och bank 5,3-23,1 Skatteskulder -0,2 - -222,9 Räntebärande skulder -161,1 - -1 518,8 Resultat från försäljning 25,9-113,0 353,2-91,9 Avsättning för orealiserad vinst 44,2-76,5 397,4-168,4 STORA ENSO KONCERNEN 2004 49

BOKSLUT I SAMMANDRAG Nyckeltal 1997 2004 MEUR 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Nettoomsättning 9 998 10 490 10 636 13 017 13 509 12 783 12 172 12 396 Förändring från föregående år, % 5,1 4,9 1,4 22,4 3,8-5,4-4,8 1,8 Löner 1 737 1 805 1 738 2 023 2 246 2 308 2 298 *1 937 % av omsättning 17,4 17,2 16,3 15,4 16,6 18,1 18,9 15,6 EBITDA 1 747 1 877 2 328 3 472 2 743 2 288 1 672 1 878 Avskrivning 806 1 111 849 1 041 1 116 1 397 1 084 1 082 Goodwillavskrivning och värdejusteringar 48 65 62 88 152 1 069 116 90 Rörelseresultat 893 701 1 416 2 344 1 475-178 471 706 % av omsättning 8,9 6,7 13,3 18,0 10,9-1,4 3,9 5,7 Engångsposter -52-471 103 445-8 -1 078-54 370 Rörelseresultat exkl engångsposter 945 1 172 1 314 1 899 1 483 900 526 336 % av omsättning 9,5 11,2 12,4 14,6 11,0 7,0 4,3 2,7 Resultatandelar i intressebolag 17 10 10 21 80 15-23 39 Finansnetto 280 380 267 293 344 206 238 106 % av omsättning 2,8 3,6 2,5 2,3 2,5 1,6 2,0 0,9 Resultat efter finansnetto 630 331 1 160 2 071 1 211-369 211 639 % av omsättning 6,3 3,2 10,9 15,9 9,0-2,9 1,7 5,2 Resultat efter finansnetto exkl engångsposter 682 802 1 057 1 626 1 219 709 319 269 % av omsättning 6,8 7,6 9,9 12,5 9,0 5,5 2,6 2,2 Skatter -204-146 -397-642 -296 +129-67 +109 Periodens resultat 405 185 758 1 415 918-241 138 740 Utdelning 254 268 304 407 404 392 388 **376 Investeringar 1 134 896 740 769 857 878 1 248 980 % av omsättning 11,3 8,5 7,0 5,9 6,3 6,9 10,3 7,9 FoU-kostnader 79 80 84 95 92 92 89 82 % av omsättning 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Operativt kapital 13 078 12 541 12 510 16 423 16 252 13 100 13 548 12 170 Sysselsatt kapital 11 572 11 038 10 866 13 808 13 963 11 120 11 613 10 671 Räntebärande nettoskuld 6 090 5 783 5 524 5 396 5 127 3 267 3 919 3 051 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 8,0 6,2 12,9 19,0 10,6-1,4 4,0 6,3 ROCE exkl engångsposter, % 8,5 10,4 12,0 15,4 10,6 7,2 4,5 3,0 Avkastning på eget kapital (ROE), % 7,5 3,3 12,8 19,7 10,4-2,8 1,7 9,2 Soliditet, % 37,2 36,0 38,4 40,6 43,8 44,3 44,7 49,9 Skuldsättningsgrad 1,05 1,04 0,90 0,63 0,58 ***0,37 0,49 0,38 Medeltal anställda 40 301 40 987 40 226 41 785 44 275 43 853 44 264 43 779 * Inkluderar intäkt relaterad till förändring i det finska sjuk- och förtidspensionssystemet ** Föreslagen utdelning *** Inkluderar effekt av IAS 41 Jord- och skogsbruk 50 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Revisionsberättelse Till Stora Enso Oyj:s aktieägare Vi har granskat Stora Enso Oyj:s bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsåret 2004. Bokslutet, som avgetts av styrelsen och verkställande direktören omfattar förvaltningsberättelsen, koncernens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och bilageuppgifter, uppgjorda enligt internationella redovisningsprinciper ävensom moderbolagets resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och bilageuppgifter, som uppgjorts i enlighet med gällande stadganden och bestämmelser i Finland. Efter utförd granskning avger vi vårt utlåtande om koncernbokslutet och moderbolagets bokslut och förvaltning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna och innehållet i bokslutet ävensom bokslutspresentationen har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat, att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har vi utrett huruvida styrelsen och verkställande direktören handhaft förvaltningen av moderbolagets angelägenheter i enlighet med stadgandena i aktiebolagslagen. Det enligt internationella redovisningsprinciper uppgjorda koncernbokslutet ger på sätt som avses i IFRS-stadgandena riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av Stora Ensokoncernens verksamhet och ekonomiska ställning, samt är uppgjort i enlighet med i Finland gällande stadganden och bestämmelser. Koncernbokslutet kan fastställas. Moderbolagets bokslut är uppgjort enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur bokslut skall uppgöras och ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av moderbolagets verksamhet och ekonomiska ställning. Moderbolagets bokslut kan fastställas och medlemmarna i moderbolagets styrelse samt verkställande direktören kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Styrelsens förslag till disposition av de utdelningsbara medlen beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Helsingfors den 28 februari 2005 PricewaterhouseCoopers Oy CGR-samfund Eero Suomela CGR STORA ENSO KONCERNEN 2004 51

ORGANISATION Stora Ensos organisation Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter ovan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; förväntningar om omsättningsökning och lönsamhet; uttalanden som föregås av tror, förväntar och förutser eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of 1995. Dessa uttalanden bygger på befintliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom fortsatt framgångsrik tillverkningsverksamhet och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befintliga och framtida samarbetssträvanden, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter, prisfluktuationer på råvaror, finansiella villkor för koncernens kunder och konkurrenter, konkurrenters införande av potentiella alternativa produkter eller teknologier; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på koncernens huvudmarknader och fluktuationer i räntor och valutakurser. 52 STORA ENSO KONCERNEN 2004

Stora Enso i världen Nordamerika Nordamerika är världens största marknad för papper och kartong och står för cirka 16 procent av Stora Ensos omsättning, 17 procent av produktionskapaciteten och 12 procent av de anställda. Det är även världens största enskilda marknad för träprodukter och Stora Enso är bland de största europeiska exportörerna till denna marknad. Lokal produktion och försäljning i USA ger en naturlig säkring som reducerar koncernens exponering mot dollarkursen. Stora Enso North America är kontinentens ledande producent av bestruket och superkalandrerat (SC) papper. Tillverkningen omfattar även hylsor och hylskartong samt specialpapper för förpackning och etikettering av konsumentprodukter. Sydamerika Sydamerika är en viktig tillväxtmarknad för koncernen tack vare dess mycket gynnsamma kostnadsläge, särskilt vad gäller massaved från snabbväxande plantager. Stora Enso äger 50 procent av Veracel som nu bygger ett bruk med en årskapacitet på 900 000 ton eukalyptusmassa i Brasilien, med produktionsstart i mitten av 2005. Stora Enso är berättigat till hälften av brukets produktion. Veracel äger eukalyptusplantager om 70 000 hektar. Särskild vikt läggs vid att integrera hållbarhetsaspekter i all verksamhet för att Veracel ska nå sitt mål att bli världens främsta massabruks- och plantagekoncept. Tryckpapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Massa i balar Europa Europa är Stora Ensos huvud koncernens omsättning, 82 86 procent av antalet anstäl Öst- och Centraleuropa är v av trävaror och wellpappförp Förvärvet nyligen av Interce ytterligare förvärv eller nyin och sågverk. I Västeuropa är FÖRSÄLJNINGS- BOLAG Brasilien São Paulo Finland Helsingfors Grekland Aten Italien Milano Chengdu Guangzhou Malaysia Kuala Lu Argentina Buenos Aires Chile Santiago de Chile Kervo Frankrike Indien New Delhi Japan Tokyo Hongkong Shanghai Shenzhen Mexico Mexico C Australien Melbourne Danmark Köpenhamn Croissy-sur-Seine La Rochelle Paris Indonesien Jakarta Kanada Montreal Zhengzhou Lettland Nederlän Amsterda Sydney Belgien Kolding Estland Förenade Arabemiraten Irland Dublin Toronto Kina Riga Litauen Norge Oslo Diegem Tallinn Dubai Beijing Alytus Polen Warszaw

Ryssland Ryssland är en intressant och snabbt växande marknad för många av Stora Ensos produkter. Koncernen har två sågverk och två wellpappfabriker i Ryssland, och ser möjligheter för noggrant planerade och riskavvägda strategiska investeringar i nya produktionsanläggningar inom dessa segment. På lång sikt är strategin att expandera även inom massa, papper och kartong, när förutsättningarna för större investeringar har blivit de rätta. Ryssland är också en betydande råvarukälla för koncernen, och levererar virke till Stora Ensos bruk i Baltikum, Finland och Sverige. Stora Enso strävar efter att utvidga sin virkesanskaffning i Ryssland och få en större kontroll över hela värdekedjan, samt att öka den miljömässiga och sociala överskådligheten av verksamheten. Asien Asien, främst Kina, är en tillväxtmarknad med stor potential. Stora Enso har en finpappersmaskin i Suzhou, en hylsfabrik i Hangzhou och en eukalyptusplantage i Guangxi i södra Kina. Koncernen har nyligen inlett ett samriskprojekt med en kinesisk partner inom tryckpapper. Kina är en mycket stor och snabbt växande marknad, och Stora Enso ska utnyttja sin ställning som etablerad aktör till att marknadsföra papper och kartong från koncernens bruk. Stora Enso är den största europeiska exportören av träprodukter till Kina. Samtidigt ska Stora Enso stärka sin lokala närvaro genom att använda sina plantager i södra Kina och massa från Veracel i Sydamerika till att avhjälpa bristen på träfiber i Kina. marknad med cirka 70 procent av procent av produktionskapaciteten och da. ktiga områden för Stora Ensos produktion ackningar, samt för virkesanskaffning. ll i Polen kan komma att följas av vesteringar inom wellpappförpackningar utrymmet för förvärv begränsat. www.storaenso.com/contacts Singapore Wilmslow Tjeckien Baltimore, MD San Francisco, CA Danmark burg Singapore Slovenien Sverige Falun Prag Tyskland Chicago, IL Cleveland, OH Dallas, TX Stamford, CT Österrike Tåstrup Estland Koper Stockholm Düsseldorf Detroit, MI Brand Tallinn re e n Spanien Barcelona Madrid Storbritannien Sydafrika Kapstaden Taiwan Taipei Hsien Hamburg Ungern Budapest USA Jacksonville, FL Kansas City, KS Los Angeles, CA Miami, FL Minneapolis, MN New York, NY Wien Ybbs Grossister Belgien Finland Vanda Frankrike Wissous Nottingham Atlanta, GA Philadelphia, PA Bryssel Orpington Portland, OR

Information till aktieägarna Ordinarie bolagsstämma Stora Enso Oyj håller ordinarie bolagsstämma tisdagen den 22 mars 2005 kl 16.00 (finsk tid) i Finlandiahuset, Mannerheimvägen 13e, Helsingfors, Finland. Aktieägare vars innehav är förvaltarregistrerat, och som vill delta och rösta vid bolagsstämman, måste vara temporärt registrerad i Stora Enso Oyj:s aktiebok senast på avstäm ningsdagen den 11 mars 2005. Instruktioner för anmälan om deltagande vid bolagsstämman lämnas i kallelsen till stämman, som kommer att sändas till aktieägarna, samt på bolagets webbplats www.storaenso.com/investors. Styrelsens förslag till bolagsstämman Att nedsätta bolagets aktiekapital genom annullering av återköpta aktier. Att bemyndiga styrelsen att återköpa och avyttra aktier i bolaget. Val av Nomineringskommitté Betalning av utdelning Styrelsen kommer att föreslå stämman att en utdelning om 0,45 EUR per aktie skall betalas för den redovisningsperiod som slutar den 31 december 2004. Utdelning avseende VPC-registrerade aktier utbetalas i svenska kronor genom VPC. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis utbetalas i US-dollar genom Deutsche Bank Trust Company Americas (DBTCA). Publiceringsdatum 2005 3 februari Bokslutskommuniké för 2004 8 mars Årsredovisningar och hållbarhetsredovisning 27 april Delårsrapport januari-mars Maj Årsredovisning på Form 20-F 27 juli Delårsrapport januari-juni 27 oktober Delårsrapport januari-september Distribution av finansiell information Stora Ensos årsredovisning som består av tre separata rapporter (Koncernen, Hållbarhetsredovisning och Bokslut) ges ut på engelska, finska, tyska och svenska. Rapporterna Koncernen och Hållbarhetsredovisning distribueras till de aktieägare i Finland och Sverige som så har begärt, samt till alla registrerade innehavare av amerikanska depåbevis. Bokslut 2004 kan beställas på bolagets webbplats (www.storaenso.com/order) eller från något av koncernkontoren. Årsredovisningen finns också tillgänglig på www.storaenso.com/2004. Ett sammandrag av årsredovisningen på Form 20-F sänds till alla registrerade innehavare av amerikanska depåbevis. Den kompletta Form 20-F finns tillgänglig på begäran och kan laddas ner som PDF-fil från bolagets webbplats och från US Securities and Exchange Commissions webbplats (www.sec.gov). Tryckta delårsrapporter på engelska, finska och svenska, distribueras till de aktieägare i Finland och Sverige som så har begärt. Innehavare av amerikanska depåbevis i Nordamerika kan begära tryckta exemplar hos DBTCA. Delårsrapporterna publiceras på bolagets webbplats, från vilken de kan laddas ner som PDF-filer. E-postunderrättelse om börsmeddelanden och påminnelser om ny finansiell information med mera, kan beställas på www.storaenso.com/email Avbokning av e-postunderrättelser kan göras via www.storaenso.com/ email. Vid avbokning kommer abonnenten att tas bort från samtliga listor. Om e-postadressen har ändrats, var vänlig avboka den gamla e-post - adressen och anmäl sedan den nya e-post adressen. Distributionslistor för finansiell information Vänligen anmäl adressändring eller begäran om tillägg till eller borttaganden från distributionslistor enligt nedan: Finska aktieägare: via e-post corporate.communications@storaenso.com, via post Stora Enso Oyj, Finansiell information, Box 309, FI-00101 Hel singfors eller per telefon +358 2046 131. Svenska aktieägare: via e-post storaenso@strd.se, via fax +46 (0)8 449 88 10 eller via post Stora Enso, SE-120 88 Stockholm. Registrerade innehavare av amerikanska depåbevis skall kontakta DBTCA. Faktiska ägare av depåbevis skall kontakta sina mäklare. Övriga intressenter: Se uppgifter för finska aktieägare. Information till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) Stora Ensos program för återinvestering av utdelning och för direktköp administreras av Deutsche Bank Trust Company Americas (DBTCA). Programmet syftar till att underlätta både för befin t- liga innehavare av depåbevis och för de som förvärvar depåbevis att öka investeringen genom att återinvestera utdelning eller genom kapitaltillskott. Programmet vänder sig bara till personer bosatta i USA. Ytterligare information om Stora Ensos ADR-program finns på www.adr.db.com. Kontaktinformation för innehavare av amerikanska depåbevis Deutsche Bank Trust Company Americas 85 Challenger Road, Ridgefield Park NJ 07660, USA Kostnadsfri telefon (endast inom USA): +1 800 249 1707 Information till SEC genom EDGAR EDGAR filing (Electronic Data Gathering and Retrieval system) är obligato riskt för icke-amerikanska företag som är noterade på New Yorkbörsen. Stora Ensos börsmeddelanden och delårsrapporter finns tillgängliga på SEC:s webbplats www.sec.gov och på www.storaenso.com/investors.

Stora Enso Oyj Box 309 FI-00101 Helsingfors, Finland Besöksadress: Kanalkajen 1 Tel +358 2046 131 Fax +358 2046 21471 Stora Enso AB Box 70395 SE-107 24 Stockholm, Sverige Besöksadress: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 Tel +46 (0)8 613 66 00 Fax +46 (0)8 10 60 20 Stora Enso International Office 9 South Street London W1K 2XA, Storbritannien Tel +44 20 7016 3100 Fax +44 20 7016 3200 www.storaenso.com corporate.communications@storaenso.com Grafisk design: Incognito Foto: Anu Akkanen, Getty Images, Ilpo Musto och Stora Ensos fotoarkiv Tryck: Libris Oy Omslag: LumiSilk 250 g/m 2, Stora Enso, Uetersen Bruk (ISO 14001-certifierat och EMAS-registrerat D-140-00006) Inlaga: Stora Enso Matt 130 g/m 2, Stora Enso, Grycksbo Bruk, (ISO 14001-certifierat och EMAS-registrerat S-000061)