Bokslut ÅRSREDOVISNING CORPORATE GOVERNANCE AKTIER OCH AKTIEÄGARE

Transkript

1 Bokslut ÅRSREDOVISNING CORPORATE GOVERNANCE AKTIER OCH AKTIEÄGARE

2 Kontakter Kari Vainio Executive Vice President, Corporate Communications Tel Fax Postadress: Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, UK kari.vainio@storaenso.com Publiceringsdatum februari Bokslutskommuniké mars Årsredovisning och Företagsansvar 28 april Delårsrapport januari mars Maj Årsredovisning Form 20-F 28 juli Delårsrapport januari juni 27 oktober Delårsrapport januari september Bolagsstämma och utdelning mars Avstämningsdag för bolagsstämma 18 mars Ordinarie bolagsstämma 19 mars Exdividend-datum 23 mars Avstämningsdag för utdelning 2 april Utbetalning av utdelning Keith B Russell Senior Vice President, Investor Relations Tel Fax Postadress: Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, UK keith.russell@storaenso.com Ulla Paajanen-Sainio Vice President, Investor Relations and Financial Communications Tel Fax Postadress: Stora Enso Oyj, Box 309, FIN Helsingfors, Finland ulla.paajanen-sainio@storaenso.com Scott A. Deitz Vice President, Investor Relations, North America Tel Fax Postadress: Stora Enso North America, PO Box 8050, Wisconsin Rapids, WI , USA scott.deitz@storaenso.com

3 Innehåll Koncernpresentation Corporate governance Stora Ensos strategi Verksamhetens utveckling Kvartalsuppgifter och nyckeltal Aktier och aktieägare Förvaltningsberättelse Koncernens bokslut Noter till koncernredovisningen Moderbolagets bokslut Moderbolagets noter Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse Ledningsgrupp Produktionskapacitet Uträkning av nyckeltal Bokslut 2003 är en översättning av den engelska originaltexten. Värdeskapande Stora Enso har satt upp tydliga verksamhetsmässiga och finansiella mål för att stärka lönsamheten, kassaflödet och kapitalstrukturen. Detta bidrar till att fokusera ledningen på affärsmässigt riktiga beslut och därigenom till att skapa värde för aktieägarna. (Se vidare sid 14) Nyckeltal Nettoomsättning, MEUR Rörelseresultat, MEUR exklusive engångsposter, MEUR % av omsättning 7,2 4,4 Resultat före skatt och minoritetsintressen, MEUR exklusive engångsposter, MEUR Periodens nettoresultat, MEUR Investeringar, MEUR Räntebärande nettoskuld, MEUR Sysselsatt kapital, MEUR Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % -1,5 4,1 exklusive engångsposter, % 7,1 4,6 Avkastning på eget kapital (ROE), % -3,3 1, Skuldsättningsgrad **0,37 0,48 Resultat per aktie, EUR -0,25 0,17 exklusive engångsposter, EUR 0,57 0,25 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 2,49 1,58 exklusive engångsposter, EUR 1,97 1,64 Eget kapital per aktie, EUR 9,36 9,65 Utdelning per aktie, EUR 0,45 *0,45 Utdelningens andel av resultatet, % Börsvärde 31 dec, MEUR Leveranser av papper och kartong, ton Leveranser av träprodukter, m Medeltal anställda *) Föreslagen utdelning **) Inkluderar effekt av IAS 41 Jord- och skogsbruk STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

4 Koncernpresentation Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tryck- och finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Stora Ensos omsättning under 2003 uppgick till 12,2 miljarder EUR. Koncernen har cirka anställda i mer än 40 länder i fem världsdelar och en årlig produktionskapacitet på 15,7 miljoner ton papper och kartong samt 7,4 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 2,8 miljoner m 3 vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, Stockholm och New York. Stora Ensos organisations- och rapporteringsstruktur Organisation Rapporteringssegment Stora Enso Paper Stora Enso Publication Paper Stora Enso Fine Paper Stora Enso North America Merchants Papper Tryckpapper, segment Finpapper, segment Grossister, segment Stora Enso Packaging Boards Stora Enso Consumer Boards Corrugated Packaging Industrial Papers Cores and Coreboards Förpackningskartong Förpackningskartong, segment Stora Enso Forest Products Stora Enso Wood Products Stora Enso Wood Supply Europe Pulp Competence Centre Pulp Marketing and Procurement Skogsprodukter Träprodukter, segment Wood Supply Europe, segment Stora Enso Latin America Stora Enso Asia Pacific Stora Enso Paper Tryckpapper Andel av koncernens omsättning 34 % Produkter Obestruket superkalandrerat (SC), obestruket maskinglättat (MF), lättviktigt bestruket (LWC), mediumviktigt bestruket (MWC), tungviktigt bestruket (HWC) och maskinglättat bestruket (MFC) papper, tapetpapper, standard och specialkvaliteter av tidningspapper, exempelvis förbättrat tidningspapper, katalogpapper och bokpapper. Används till tidskrifter, reklamtryck, kataloger, direktreklam, tidningar, tidningsbilagor, flygblad, telefonkataloger samt inbundna böcker och pocketböcker. Marknadsposition Världens näst största tillverkare av journalpapper Marknadsandel för journalpapper: 21 % i Europa, 18 % i Nordamerika och 18 % globalt Huvudmarknader för journalpapper: Europa (57 % av omsättningen) och Nordamerika (40 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 4,5 miljoner ton journalpapper 2 STORA ENSO BOKSLUT 2003

5 Världens fjärde största tillverkare av tidningspapper, standard och specialkvaliteter Marknadsandel för tidningspapper: 20 % i Europa, 7 % globalt och 1 % i Nordamerika Huvudmarknader för tidningspapper: Europa (77 % av omsättningen), Fjärran Östern (7 % av omsättningen) och Nordamerika (7 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,6 miljoner ton tidningspapper Finpapper Andel av koncernens omsättning 24 % Stora Ensos produkter svarar för omkring 35 % av den distribuerade volymen Stora Enso Packaging Boards Andel av koncernens omsättning 21 % Produkter Vätskekartong, bägarkartong (cupstock), cartonboard, containerboard (wellråvara), wellpappförpackningar, hylskartong, hylsor och laminatpapper. Produkter Bestruket finpapper (grafiskt papper), obestruket finpapper (kontorspapper) och specialpapper (tekniska papper, etikettspapper och papper för flexibla förpackningar). Används för dokumenttryck, affärstryck, kvalitetsböcker, etiketter, beställtryck (print-on-demand) samt i produkter för skydds-, transport- och identifikationsändamål. Marknadsposition En av världens ledande tillverkare av konsumentförpackningskartong Huvudmarknader: Europa (80 % av omsättningen), Asien (14 % av omsättningen) och Nordamerika (3 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,3 miljoner ton förpackningskartong och -papper, 760 miljoner m 2 wellpappförpackningar och ton hylsor Marknadsposition Världens tredje största tillverkare av grafiskt papper Marknadsandel för grafiskt papper: 13 % i Europa, 14 % i Nordamerika och 9 % globalt Huvudmarknader för grafiskt papper: Europa (47 % av omsättningen) och Nordamerika (38 % av omsättningen) Världens sjätte största tillverkare av kontorspapper Marknadsandel för kontorspapper: 14 % i Europa och 4 % globalt Huvudmarknader för kontorspapper: Europa (80 % av omsättningen) och Asien (7 % av omsättningen) Världens största tillverkare av specialpapper Huvudmarknader för specialpapper: Nordamerika (54 % av omsättningen) och Europa (37 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 4,4 miljoner ton finpapper Grossister Andel av koncernens omsättning 5 % Allmänt Grossisterna är en serviceorganisation som säljer och distribuerar främst finpappersprodukter till den grafiska industrin. Verksamheten drivs under namnet Papyrus. Marknadsposition Sjunde största pappersgrossisten i Europa Verksamhet i tolv länder i Europa Norden är huvudmarknaden i Europa Kundbasen utgörs huvudsakligen av cirka tryckerier Vidareförädling Hylsor tillverkas i Kanada, Kina, Finland, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA Wellpappförpackningar tillverkas i Estland, Finland, Ungern, Lettland, Litauen, Ryssland och Sverige Stora Enso Forest Products Träprodukter Andel av koncernens omsättning 11 % Produkter Sågade och vidareförädlade träprodukter för byggnadsoch snickeriindustrin samt trävaruhandeln. Marknadsposition Världens näst största tillverkare av sågade barrträprodukter Huvudmarknader: Europa (55 % av omsättningen), Asien (29 % av omsättningen), Nordafrika och Mellanöstern (11 % av omsättningen) samt Nordamerika (5 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 7,4 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 2,8 miljoner m 3 vidareförädlade produkter Vidareförädling Vidareförädlingsenheter i Österrike, Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Litauen, Nederländerna och Sverige STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

6 Wood Supply Europe Andel av koncernens omsättning 4 % Allmänt Stora Enso Wood Supply Europe ansvarar för virkesanskaffning och virkesleveranser till Stora Ensos europeiska bruk. Organisationen tillämpar principerna för hållbart skogsbruk och optimerar Stora Ensos virkesoch fiberflöden. Marknadsposition Organiserad i fem affärsområden: Baltikum, Kontinentaleuropa, Finland, Ryssland och Sverige Verksamhet i elva länder Anskaffar omkring 50 miljoner m 3 virke per år, varav cirka 40 miljoner m 3 levereras till koncernens egna bruk i Europa Mission, vision och värderingar Mission Vi bidrar till kommunikation och välstånd genom att använda förnyelsebara fibrer till papper, förpackningsmaterial och förädlade träprodukter. Värderingar Kunden i fokus Vi är våra kunders förstahandsval Resultatorientering Vi åstadkommer resultat Vision Vi skall vara det ledande skogsindustriföretaget i världen - Vi tar täten i utvecklingen av skogsindustrin - Kunderna väljer oss för de mervärden vi skapar - Vi skapar värde för våra investerare - Vi är stolta över att arbeta för Stora Enso - Vi är en attraktiv partner för våra leverantörer Ansvar Vi lever upp till principer om uthållig utveckling i all verksamhet Människan i centrum Motiverade medarbetare skapar framgång Framtidsinriktning Vi tar första steget Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn Affärsaspekter Stora Enso ska utveckla sin affärsverksamhet med inriktning på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En gemensam uppgift i företaget är att bidra till ständiga förbättringar av verksamheten. Helhetsperspektiv Stora Enso strävar efter att möta kundernas behov av produkter och tjänster i fråga om tryckt information, förpackningar och byggnadsändamål. Dessa produkter tillverkas huvudsakligen av råvaror som är förnyelsebara, kan återvinnas och är säkra att använda. Vårt agerande i miljöfrågor vägleds av en helhetssyn, där produkterna betraktas i ett kretsloppsperspektiv. Vi förväntar oss att våra leverantörer och partners tillämpar samma principer så att miljöpåverkan kan minimeras på alla stadier, från råvara till slutprodukt. Omvärldsaspekter Stora Enso ser som internationellt företag sin roll att vara ett föredöme i samhället på global, nationell och lokal nivå. Vår inställning ska kännetecknas av respekt för de kulturer, levnadsvanor och värderingar som vi möter hos enskilda och grupper i de länder där vi är verksamma. För att vinna trovärdighet i utvecklingen av vår affärsverksamhet ska vi följa, och där så är nödvändigt, överträffa kraven som ställs i nationella regler och praxis samt lokal lagstiftning. Öppenhet Stora Enso betraktar en öppen dialog och samverkan med alla intressenter som grundläggande för att fortlöpande kunna stärka vår verksamhet och på ett hållbart sätt delta i miljö- och samhällsutvecklingen. 4 STORA ENSO BOKSLUT 2003

7 Corporate governance Allmänt Arbetsuppgifter och ansvarsområden för Stora Enso Oyj:s ( Stora Enso eller Bolaget ) olika organ bestäms av finsk lagstiftning och av Bolagets corporate governance-policy som antagits av dess styrelse och som utformats i enlighet med den finska aktiebolagslagen och den finska värdepappersmarknadslagen. Stora Enso följer också, i tillämpliga delar, de regler och rekommendationer som utfärdats av börserna i Helsingfors, Stockholm och New York. Bolagets styrelse, koncernchef och vice koncernchef ansvarar för ledningen av Bolaget. Övriga styrande organ inom Bolaget har en assisterande och stödjande funktion. Stora Enso utformar årsredovisning och delårsrapporter i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS). Dessa publiceras på finska, svenska, engelska och tyska. Dessutom gör Stora Enso en årlig avstämning med US GAAP (Form 20-F). Bolaget har sitt huvudkontor i Helsingfors, Finland. Ett internationellt kontor finns i London, Storbritannien. Vissa huvudkontorsfunktioner är förlagda till Stockholm, Sverige. Stora Enso har en eller två revisorer, enligt aktieägarnas beslut på ordinarie bolagsstämma. Så långt möjligt tillämpas det engelska språket i Bolagets verksamhet och vid dokumentationen av denna. Styrande organ uppgifter och sammansättning Bolagsstämma Styrelse Koncernchef Finans- och revisionskommitté Styrelsekommittéer Nomineringskommitté Ersättningskommitté Vice koncernchef Verkställande ledningsgrupp (EMG) Ledningsgrupp (MG) FoUkommitté Investeringskommitté Operativa kommittéer Kommitté för företagsansvar Disclosure Committee Revision Intern revision Externa revisorer Beslutsfattande organ med ansvar för Bolagets ledning är Bolagets styrelse, koncernchef och vice koncernchef. Bolagets verksamhet samordnas genom Bolagets verkställande ledningsgrupp (EMG), ledningsgrupp (MG) och olika kommittéer. Ledningarna för produktområden och divisioner ansvarar för den dagliga operativa verksamheten och stöds i denna av olika stabs- och servicefunktioner. STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

8 Styrelse Stora Enso leds av en styrelse som verkar enligt internationellt vedertagna principer för corporate governance. Enligt Bolagets bolagsordning består styrelsen av sex till elva ordinarie ledamöter som utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma för en mandattid om ett år. Det är Bolagets policy att majoriteten av styrelsens ledamöter ska vara oberoende. För att anses oberoende ska styrelsen ha uttalat att ledamoten inte har något annat väsentligt intresse i förhållande till Bolaget än som styrelseledamot. Styrelsen består för närvarande av elva ordinarie ledamöter: nio externa ledamöter som är oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget och två från verkställande ledningen (koncernchefen och vice koncernchefen). Eventuella transaktioner mellan styrelseledamot och Bolaget eller dess dotterbolag ska ske på sedvanliga kommersiella villkor och styrelseledamot ska öppet redovisa omständighet som kan uppfattas stå i konflikt med Bolagets intressen. Ersättningen till styrelsens ledamöter (inklusive ersättningen till ledamöter i styrelsekommittéer) beslutas av aktieägarna på ordinarie bolagsstämma. Det är Bolagets policy att ersättning endast utgår till externa styrelseledamöter. Styrelsen övervakar Stora Ensos verksamhet och ledning samt beslutar i viktiga frågor avseende strategi, investeringar, organisation och finansiering. Styrelsen ansvarar för tillsynen av koncernledningen och för att Bolagets verksamhet är organiserad på ett tillförlitligt sätt. Styrelsen är också ansvarig för tillsynen av att Bolagets redovisning och ekonomistyrning kontrolleras i vederbörlig ordning. Styrelsen har antagit en arbetsordning vars huvudprinciper publiceras i årsredovisningen och på Bolagets hemsida. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt utser koncernchef, vice koncernchef och cheferna för produktområden, divisioner och stabsfunktioner. Styrelsen godkänner Bolagets organisationsstruktur. Styrelsen övervakar och bestämmer ersättningen till koncernchefen. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt arbete. Styrelsen gör också årligen en översyn av Bolagets corporate governance-policy och ändrar vid behov denna. I sitt arbete stöds styrelsen av Finans- och revisionskommittén, Nomineringskommittén och Ersättningskommittén. Respektive kommittés ordförande och ledamöter utses årligen av styrelsen. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. De externa styrelseledamöterna sammanträder regelbundet utan närvaro av ledamöter från verkställande ledningen i samband med styrelsens ordinarie sammanträden. Koncernchef (CEO) Koncernchefen leder Bolagets dagliga verksamhet i enlighet med instruktioner och direktiv utfärdade av styrelsen. Det ankommer på koncernchefen att se till att Bolagets redovisningsmetoder uppfyller lagstadgade krav och att finansiella ärenden handläggs på ett tillförlitligt sätt. Koncernchefen ansvarar direkt för följande: Tillsyn av och stöd till produktområdena Papper och Förpackningskartong och till koncernfunktionerna Strategi (långsiktig planering och investeringar), Ekonomi (finansiering, redovisning och juridik), Marknadstjänster, Information och Investor Relations samt för förberedelsearbete inför styrelsemöten. Koncernchefen övervakar dessutom beslut rörande nyckelpersoner och andra viktigare frågor som rör verksamheten. Vice koncernchef (Deputy CEO) Vice koncernchefen fungerar som ställföreträdande för koncernchefen. Vice koncernchefen ansvarar för följande operativa frågor: Tillsyn av och stöd till produktområde Skogsprodukter, divisionerna Asia Pacific och Latinamerika samt koncernstödfunktioner (Inköp, FoU, Miljöfrågor), Personal, Energi och Informationsteknik. Verkställande ledningsgruppen (EMG) Koncernchefen är ordförande i den verkställande ledningsgruppen. Medlemmarna i EMG utses av Bolagets styrelse. För närvarande består EMG av vice koncernchefen och cheferna för de tre produktområdena (Papper, Förpackningskartong och Skogsprodukter), tre divisionschefer (Tryckpapper, Finpapper och Nordamerika) samt cheferna för funktionerna Ekonomi (CFO) och Koncernstöd. EMG ansvarar för investeringsplanering och -uppföljning, kontroll av fusioner och förvärv samt avyttringar, utarbetande av strategiska riktlinjer, resursfördelning, översyn och uppföljning av den dagliga verksamheten samt operativa beslut, förberedelsearbete inför styrelsemöten samt granskning av försäljningsorganisationens viktigare delar. EMG sammanträder regelbundet, cirka en gång per månad samt i övrigt när behov föreligger. Ledningsgruppen (MG) MG:s arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar granskning av budget, Bolagets strategi och affärsutveckling. Koncernchefen är ordförande i MG. I MG ingår medlemmarna i EMG samt de övriga personer som utses av koncernchefen. MG sammanträder normalt fyra gånger per år. 6 STORA ENSO BOKSLUT 2003

9 Styrelsekommittéer Finans- och revisionskommitté (Financial and Audit Committee) Styrelsen har en Finans- och revisionskommitté med uppgift att stödja styrelsen för vidmakthållande av förtroende och integritet med avseende på Bolagets ekonomiska rapportering och styrelsens kontrollfunktioner. Finans- och revisionskommittén kontrollerar regelbundet Bolagets interna kontrollsystem, hanteringen och rapporteringen av finansiella risker samt revisionsprocessen. Finans- och revisionskommittén ger vidare rekommendationer med avseende på val av externa revisorer för moderbolaget och de viktigaste dotterbolagen. Kommittén består av tre till fem externa styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget. Åtminstone en av kommitténs ledamöter måste vara ekonomisk expert och ha betydande kunskaper och erfarenheter inom redovisningsområdet samt med avseende på för Bolaget tilllämpliga redovisningsprinciper. Finans- och revisionskommittén sammanträder regelbundet, minst två gånger per år. Kommitténs ledamöter sammanträder med Bolagets externa revisorer, utan närvaro av ledande befattningshavare, i samband med kommitténs ordinarie sammanträden. Rapport från Finansoch revisionskommitténs sammanträden redovisas av kommitténs ordförande inför Bolagets styrelse. Finansoch revisionskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är bestämda i för denna av Bolagets styrelse godkända stadgar. Ledamot av Finans- och revisionskommittén erhåller ersättning endast såsom ledamot av Bolagets styrelse. Ersättningen bestäms av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Nomineringskommitté (Nomination Committee) Styrelsen har en Nomineringskommitté med uppgift och ansvar att, via styrelsen, vägleda aktieägarna såvitt avser styrelsens sammansättning och ersättningen till styrelseledamöterna. Kommittén utarbetar också förslag till Bolagets styrelse såvitt avser sammansättning av och ordförande för styrelsekommittéerna. Nomineringskommittén består av tre till fyra externa styrelseledamöter som ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget. Nomineringskommittén sammanträder regelbundet, minst en gång per år. Kommitténs ordförande föredrar Nomineringskommitténs förslag inför Bolagets styrelse. Nomineringskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är fastlagda i av Bolagets styrelse godkända stadgar för denna. Ersättningskommitté (Compensation Committee) Styrelsen har en Ersättningskommitté med ansvar för att rekommendera, utvärdera och godkänna utnämning av ledande befattningshavare (andra än CEO) samt ersättningen till dessa. Kommittén ansvarar vidare för utvärdering av koncernchefens arbete samt dennes ersättning ävensom för att ge rekommendationer till Bolagets styrelse med avseende på frågor hänförliga till ersättning till ledande befattningshavare i allmänhet, inklusive olika typer av incitamentsprogram. Bolagets styrelse godkänner ersättningen till koncernchefen. Ersättningskommittén består av tre till fyra externa styrelseledamöter som är oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget. Ersättningskommittén sammanträder regelbundet, minst en gång per år. Kommitténs ordförande föredrar rapport från Ersättningskommitténs sammanträden inför Bolagets styrelse. Ersättningskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är fastlagda i av Bolagets styrelse godkända stadgar för denna. Operativa kommittéer Investeringskommitté (Investment Committee) Chefen för Koncernstrategi, Investeringar och Affärsplanering är ordförande i Investeringskommittén. Kommitténs ledamöter utses av koncernchefen. Investeringskommittén ansvarar för samordning av investeringsplaneringen och godkännandeprocessen, samordning av investeringsgranskningen och uppföljningsprocessen, medverkar i planering och genomförande av stora investeringsprojekt i Bolagets olika geografiska verksamhetsområden samt lämnar rekommendationer angående medel för investeringar. Investeringskommittén sammanträder minst sex gånger per år, samt vid behov. Kommitté för företagsansvar (Sustainability Committee) Vice koncernchefen är ordförande i denna kommitté. Kommitténs medlemmar, som ska representera berörda stabsfunktioner samt produktområdena, utses av koncernchefen. Kommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar: Att formulera koncernens policy och strategi i miljöfrågor samt frågor hänförliga till omvärldshänsyn, att försäkra sig om att dessa policies och strategier blir väl implementerade och respekteras inom hela Bolaget, att samordna och följa upp kontakter och kommunikation med Bolagets intressenter, såsom myndigheter och organisationer, samt att ta initiativ till utveckling av lämpliga ledningsrutiner och utarbeta årlig redovisning av företagsansvar. Kommittén träffas regelbundet, vid behov. STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

10 FoU-kommitté (R&D Committee) Vice koncernchefen är ordförande i FoU-kommittén. Kommitténs medlemmar, som ska representera FoUorganisationen och produktområdena, utses av koncernchefen. FoU-kommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar: Att säkerställa ett koncernperspektiv på Bolagets FoU-insatser såväl med avseende på behovet av forskning som på dennas kvalitet och effektivitet, att utveckla en FoU-policy och FoU-strategi på koncernnivå, att övervaka koncernens FoU samt att leda av Bolaget finansierade externa FoU-åtaganden. För att understödja dessa arbetsuppgifter och ansvarsområden ska FoU-kommittén bevaka utvecklingen av framtidsprodukter och ny teknik. FoU-kommittén sammanträder regelbundet, vid behov. Disclosure Committee Denna kommitté övervakar och kontrollerar vederhäftigheten hos Bolagets ekonomiska rapportering och publiceringsförfaranden. Koncernens redovisningschef är ordförande i kommittén och permanenta medlemmar är chefen för internrevision samt chefsjuristen. Övriga medlemmar utses av koncernchefen vid behov. Kommittén rapporterar till koncernchefen och ekonomichefen (CFO). Kommittén sammanträder regelbundet, vid behov. Riktlinjer för insiders Stora Enso följer helt Helsingforsbörsens insiderregler. De interna riktlinjerna för insiders publiceras och distribueras regelbundet inom koncernen. Bolaget förväntar sig att de anställda ska uppträda på det sätt som kan krävas av en insider. All information hänförlig till Bolagets nuvarande och framtida affärsverksamhet förväntas hållas strikt konfidentiell. Bolagets insiderregister finns offentligt tillgängligt och förs av den finska värdepapperscentralen (APK). Styrelseledamöter, koncernchefen och vice koncernchefen samt revisorerna betraktas alltid som insiders. Enligt koncernchefens beslut är även medlemmarna i ledningsgruppen (MG) permanenta insiders, liksom särskilt utsedda personer inom koncernfunktionerna Juridik, Ekonomi, Redovisning, FoU, Information och Investor relations. Personer som deltar i förberedelser inför och utveckling av projekt, innefattande fusioner eller förvärv, anses vara s k projektspecifika insiders. Ett separat projektspecifikt insiderregister upprättas av chefsjuristen eller hans ställföreträdare när så bedöms lämpligt. Styrelsens arbetsordning Huvudsakligt innehåll Övriga kontrollerande organ Revisorer En eller två revisorer utses årligen av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Finans- och revisionskommittén lämnar förslag till val av revisorer till Bolagets styrelse och till aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma samt övervakar urvalsprocessen. Revisor (revisorer) ska vara auktoriserad revisionsbyrå (revisionsbyråer), som utser huvudansvarig revisor. Intern revision Stora Enso har en separat internrevisionsorganisation. Organisationen utför en självständig granskning av tillförlitligheten och effektiviteten hos koncernens system, interna kontroller och redovisning. Internrevisionsorganisationen rapporterar till koncernledningen, till de externa revisorerna och till Finans- och revisionskommittén. Chefen för internrevisionsavdelningen rapporterar funktionellt till CFO och till koncernchefen samt har direkt tillgång till ordföranden för Finans- och revisionskommittén. Internrevision utförs regelbundet vid de större bruken och andra enheter inom koncernen. Sammanträden Regelbundet i enlighet med förutbestämd tidplan, minst fem gånger per år Extra styrelsemöte ska hållas på begäran av styrelseledamot eller koncernchefen inom 14 dagar från sådan begäran Föredragningslista och underlag ska tillställas styrelseledamöterna senast en vecka före sammanträde Information Styrelsen ska månatligen erhålla information om resultatutveckling, marknadssituation och viktigare händelser inom Bolaget och med avseende på koncernens verksamhet Styrelsens ledamöter ska omedelbart informeras om samtliga händelser av större betydelse Ärenden på styrelsesammanträde Ärenden i enlighet med den finska aktiebolagslagen Godkännande av affärsstrategi Organisations- och personalfrågor Beslut avseende koncernledningens organisation Beslut avseende sammansättningen av den verkställande ledningsgruppen (EMG) Ersättning till koncernchefen Utseende och entledigande av koncernchef, vice 8 STORA ENSO BOKSLUT 2003

11 koncernchef och chefer för produktområdena samt av andra ledande befattningshavare som är medlemmar av EMG Utseende av ledamöter (inklusive ordförande) i styrelsekommittéer Ekonomiska och finansiella frågor Fastställande av årlig budget Godkännande av lån och garantier Investeringsfrågor Godkännande av koncernens investeringspolicy Godkännande av viktigare investeringar Övriga ärenden Koncernchefens rapport avseende koncernens verksamhet Rapporter av respektive ordförande för Ersättningskommittén, Nomineringskommittén och Finans- och revisionskommittén Godkännande av samt regelbunden översyn av Bolagets corporate governance-principer samt bestämmelser för styrelsekommittéernas arbete Årlig självutvärdering av styrelsens arbete och resultat Övriga frågor hänskjutna till styrelsen av styrelseledamot eller koncernchefen. Styrelsens kommittéer sammanfattning av gällande bestämmelser för kommittéernas arbete Allmänt Kommittéernas uppgifter och ansvarsområden är fastlagda i särskilda för dessa av Bolagets styrelse antagna bestämmelser Kommittéerna utvärderar årligen resultatet av sitt arbete Kommittéerna har rätt att vid behov engagera externa konsulter och experter Kommittéerna ska ha tillgång till all nödvändig information för att kunna utföra sitt arbete Finans- och revisionskommittén (Financial and Audit Committee) Huvudsakliga uppgifter Att stödja Bolagets styrelse för vidmakthållande av förtroende och integritet med avseende på Bolagets ekonomiska rapportering och styrelsens kontrollfunktioner Att regelbundet kontrollera och utvärdera Bolagets system för intern kontroll, Bolagets ledning, rapporteringen av finansiella risker samt revisionsprocessen Att ge rekommendationer med avseende på val av externa revisorer för moderbolaget och de viktigaste dotterbolagen Sammansättning Tre till fem externa styrelseledamöter, vilka skall vara oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget Minst en av kommitténs ledamöter måste vara ekonomisk expert och ha betydande kunskaper och erfarenheter inom redovisningsområdet samt med avseende på för Bolaget tillämpliga redovisningsprinciper Ledamot av Finans- och revisionskommittén erhåller ersättning endast såsom ledamot av Bolagets styrelse. Ersättningen bestäms av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Sammansättning 31 december 2003: Jan Sjöqvist (ordförande), George W. Mead, Ilkka Niemi, Paavo Pitkänen och Marcus Wallenberg Sammanträden och rapportering till styrelsen Finans- och revisionskommittén sammanträder regelbundet minst två gånger per år Vid kommitténs sammanträden deltar Bolagets externa revisorer Chefen för Bolagets internrevision, Bolagets ekonomichef samt en av Bolagets jurister som också är kommitténs sekreterare Annan person (såsom Bolagets finanschef, chefsjurist, redovisningschef) efter särskild inbjudan av kommitténs ordförande I samband med kommitténs sammanträden överlägger kommitténs ledamöter med Bolagets externa revisorer utan närvaro av representanter för Bolagets ledning Kommitténs ordförande ska till Bolagets styrelse redovisa vad som förekommit vid Finans- och revisionskommitténs sammanträden Nomineringskommittén (Nomination Committee) Huvudsakliga uppgifter Att vägleda aktieägarna via styrelsen med avseende på styrelsens sammansättning och ersättningen till styrelseledamöterna Att utarbeta förslag till Bolagets styrelse såvitt avser sammansättning av och ordförande för styrelsekommittéerna Sammansättning Tre till fyra externa styrelseledamöter, som ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget Sammansättning 31 december 2003: Claes Dahlbäck (ordförande), Krister Ahlström och Harald Einsmann STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

12 Sammanträden och rapportering till styrelsen Nomineringskommittén sammanträder regelbundet minst en gång per år Kommitténs ordförande redovisar Nomineringskommitténs förslag till styrelsen Ersättningskommittén (Compensation Committee) Huvudsakliga uppgifter Ansvara för att rekommendera, utvärdera och godkänna utnämning av ledande befattningshavare (andra än koncernchefen) samt ersättningen till dessa Att utvärdera koncernchefens arbete samt dennes ersättning Att ge rekommendationer till Bolagets styrelse i frågor hänförliga till ersättning till ledande befattningshavare i allmänhet inklusive olika typer av incitamentsprogram Bolagets styrelse fastställer ersättningen till koncernchefen Sammansättning Tre till fyra externa styrelseledamöter, som ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till Bolaget Sammansättning 31 december 2003: Claes Dahlbäck (ordförande), Krister Ahlström och Harald Einsmann Sammanträden och rapportering till styrelsen Ersättningskommittén sammanträder regelbundet, åtminstone en gång per år Kommitténs ordförande ska till Bolagets styrelse redovisa vad som förekommit vid sammanträde med Ersättningskommittén Corporate governance uppdaterade Stora Enso sin corporate governance med anledning av omorganisationen av koncernen, det allmänna intresset för sådana frågor, nya regler och föreskrifter från börserna i Helsingfors, Stockholm och New York samt den nya lagstiftningen i Sarbanes Oxley Act. Styrelsen har sammanträtt åtta gånger och hade elva ledamöter. Verkställande ledningsgruppen (EMG) har, förutom sina ordinarie governance-uppgifter, granskat Stora Ensos organisationsstruktur. Detta resulterade i en effektiviserad organisation byggd kring tre kärnproduktområden. Andra viktiga punkter på dagordningen under 2003 har varit omstruktureringen av skogsinnehavet i Sverige, Veracel-projektet i Brasilien, den nya pappersmaskinen i Kvarnsveden och Energy 2005-projektet i Skoghalls Bruk. EMG har sammanträtt tjugo gånger och hade tio medlemmar. Ledningsgruppen (MG) har sammanträtt fyra gånger och hade 25 medlemmar. Finans- och revisionskommittén hade fem medlemmar: Jan Sjöqvist (ordförande sedan 18 mars 2003), Josef Ackermann (medlem och ordförande till 18 mars 2003), George W. Mead (sedan 18 mars 2003), Ilkka Niemi, Paavo Pitkänen och Marcus Wallenberg. Kommittén har sammanträtt sex gånger under Under 2003 har styrelsen godkänt en ny instruktion för kommittén som definierar dess befogenhet, uppgifter och processer. Nomineringskommittén inrättades i augusti Den hade tre medlemmar Claes Dahlbäck (ordförande), Krister Ahlström och Harald Einsmann och har sammanträtt en gång. Ersättningskommittén hade tre medlemmar Claes Dahlbäck (ordförande), Krister Ahlström och Harald Einsmann och har sammanträtt tre gånger. Investeringskommittén har undersökt flera stora investeringsförslag och lämnat rekommendationer för fördelningen av divisionsmedel till styrelsen för övervägande. Viktiga punkter på dagordningen 2003 har varit den nya pappersmaskinen i Kvarnsvedens Bruk, den nya massafabriken i Brasilien och moderniseringar i Maxau och Skoghall. Kommittén hade sex medlemmar och har sammanträtt tretton gånger under Kommittén för företagsansvar har vidareutvecklat och förstärkt governance-instruktionerna med anknytning till hållbarhetsfrågor för att återspegla Stora Ensos övergripande hållning i fråga om hållbar utveckling. Den tidigare Miljökommittén ersattes av Kommittén för företagsansvar i maj Viktiga punkter på dagordningen 2003 har varit klimatförändringar, skogscertifiering och virkesråvarans spårbarhet, CSR (Företagsansvar), koncernens handlingsplan för miljön och koncernens redovisning Företagsansvar Miljökommittén sammanträdde två gånger och hade fjorton medlemmar. Kommittén för företagsansvar har sammanträtt en gång och hade tretton medlemmar. FoU-kommitténs huvuduppgift under året har varit att förändra FoU-verksamhetens organisatoriska struktur för att förstärka produktområdenas fokus på forskning och förhållandet mellan affärsenheter och FoU. Nya finansieringsprocesser har planerats för att underlätta kommersialiseringen av nya affärsidéer. Kommittén hade nio medlemmar fram till 31 juli, och sju från och med 1 augusti. Den har sammanträtt två gånger under Disclosure Committee har sammanträtt fem gånger och hade tre medlemmar. Under året har Stora Enso ändrat sin tysta period till att starta två veckor innan resultatet för en rapporteringsperiod offentliggörs. Publiceringsdatum presenteras i Financial Calendar på 10 STORA ENSO BOKSLUT 2003

13 Stora Ensos strategi Stora Enso administreras och drivs som en industrikoncern. Koncernens kärnverksamhet omfattar grafiskt papper och kontorspapper, tidningspapper, förpackningskartong samt träprodukter. Stora Ensos strategiska mål är att höja värdet på bolaget genom lönsam tillväxt via riktade investeringar, samgåenden och förvärv, anläggningar i världsklass, ständig prestationsförbättring och förstklassiga ledningsresurser. Stora Enso strävar efter att vara ett hållbart skogsindustriföretag med omvittnat förstklassig verksamhet och överlägsen prestation. Avgörande för att uppnå målet är förbättrad kompetens och know-how i kombination med efterlevnad av gemensamma värderingar. Stora Enso strävar efter att bli kundernas förstahandsval. Koncernen tillhandahåller tjänster som främjar kundernas produktutveckling och höjer deras värdeskapande. Det sker också en kontinuerlig produktutveckling för att ytterligare förbättra befintliga produkter och produktionsprocesser samt utveckla nya produkter. Stora Ensos mål för avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) är fortsatt 13 % över en konjunkturcykel. Den genomsnittliga kostnaden för totalt kapital vid årsskiftet var 8,7 %. Skuldsättningsgraden ska vara högst 0,8 och investeringarna ska inte överstiga avskrivningarna över en konjunkturcykel. Stora Ensos identitet bygger på ett starkt företagsvarumärke som återspeglar koncernens mission, vision och värderingar. Stora Enso ska vara framstående i fråga om företagsansvar och ska vara erkänt för det. Under 2003 omstrukturerades insatserna så att dessa frågor bättre integrerades med koncernens verksamhet (för mer information, se särskild redovisning av Företagsansvar 2003). Utdelningspolicyn ökar aktieägarnas avkastning Bolaget har anpassat sin utdelningspolicy för att maximera aktieägarnas avkastning. Andelen av nettoresultatet som ska delas ut till aktieägarna över en konjunkturcykel har höjts från en tredjedel till hälften. Fiberstrategin har justerats för att minska kostnaderna Stora Ensos fiberstrategi syftar till att säkerställa högkvalitativ och kostnadseffektiv råvara från miljömässigt och socialt hållbara källor. Målet är att sänka råvarukostnaderna, som för närvarande utgör 20 % av koncernens kostnader. De främsta råvarukällorna är virke, returpapper och inköpt massa. De viktigaste elementen i fiberstrategin är att ha egen produktion av massa och träprodukter och att hämta virke från främst externa leverantörer. Koncernen säkerställer tillgången på olika typer av fiberråvara från flera källor genom att ha egna råvarukällor och egen massaproduktion. Stora Enso avser att säkra leveranserna av och i allt större utsträckning använda långfibrig råvara från västra Ryssland och Baltikum och kortfiber från snabbväxande odlingar på södra halvklotet. En disciplinerad förvärvspolicy stödjer utvecklingen av kärnverksamheten Stora Enso tillämpar en disciplinerad policy för samgåenden och förvärv. Ett samgående eller förvärv måste stödja kärnverksamhetens utveckling, ge kund- eller produktionssynergier, förbättra kvaliteten på tillgångarna och deras konkurrenskraft samt ligga i linje med marknadsutsikterna. STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

14 Koncernen har identifierat tre sätt att öka sina tillgångar: expansion inom befintliga kärnprodukter på befintliga marknader som Europa och USA expansion inom befintliga kärnprodukter på nya marknader som Ryssland, Sydamerika och Asien expansion inom nya delar av skogsindustrin eller närliggande affärssegment på befintliga marknader Sådan expansion måste uppfylla de finansiella kraven att bidra till vinsten per aktie och det kassamässiga resultatet per aktie efter ett år. På kort sikt måste avkastningen överstiga bolagets genomsnittliga kostnad för totalt kapital, och på längre sikt överstiga koncernens mål på 13 % avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) över en konjunkturcykel. Uppfyllelse av finansiella mål Mål ROCE, % * 13 12,1 16,8 10,8 7,1 4,6 Skuldsättningsgrad 0,8 0,90 0,62 0,57 ***0,37 0,48 Utdelning/aktie, EUR 0,40 0,45 0,45 0,45 **0,45 Utdelning/resultat, % * * Exklusive engångsposter ** Styrelsens förslag till bolagsstämman *** Inkluderar effekt av IAS 41 Jord- och skogsbruk Strategi åtgärder 2003 Investeringarna i tidningspapper i Langerbrugge avslutade Omstruktureringarna fortsatte under Under våren togs den nya tidningspappersmaskinen i Langerbrugge i Belgien i drift. Maskinen använder ton returpapper om året för att producera ton tidningspapper, när den når full kapacitet Denna investering på 470 MEUR är den största som Stora Enso någonsin gjort. Fortsatt avyttring av tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten Under 2003 vidtogs ytterligare strategiska åtgärder för att frigöra kapital ur tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten för att därigenom finansiera tillväxten i densamma. Koncernens skogsinnehav i Sverige omstruktureras genom att ett nytt bolag bildas, som ägs gemensamt med Korsnäs och till vilket de svenska skogstillgångarna överförs. Stora Enso kommer att ha långsiktiga leveransavtal med det nya bolaget. Fiberstrategin genomförd genom ny organisation Wood Supply Europe bildades för att hantera råvaruflödena till Stora Ensos europeiska bruk på det mest rationella och kostnadseffektiva sättet. Koncernens tillgång till fiberråvara har förbättrats genom förvärven av sågverk i Baltikum. Närvaron på den ryska virkesmarknaden stärks genom egen sågverksamhet. Nya sågverk startades i Impilahti i Karelen, nära finska gränsen, i augusti och i Nebolchi i Novgorod-regionen i början på Att ha egna sågverk är ett kostnadseffektivt sätt att få tillgång till den ryska marknaden. Det ger även möjlighet att introducera personal i ryska förhållanden och rysk lagstiftning för eventuell fortsatt industriell expansion i landet. I maj godkändes Veracel-projektet i Brasilien. Bruket kommer att förse Stora Enso med ton (50 % av brukets totala kapacitet på ton) kortfibrig massa av högsta kvalitet per år från och med mitten av Kostnadsbesparingar genom ständig utveckling Stora Enso vidareutvecklar konstant sin verksamhet och sina system för att förbättra konkurrenskraften genom benchmarking vid respektive bruk. Många europeiska och nordamerikanska bruk har genomgått omstruktureringar under Dessa omstruktureringar ingår i Stora Ensos program för ständig förbättring, Excellence Alla koncernens enheter har förbättrat sin konkurrenskraft på alla nivåer genom att implementera Excellence 2005 med hjälp av Total Quality Management. Detta underlättar för dem att utvärdera sin egen verksamhet och identifiera inom vilka områden som förbättringar krävs. Excellence 2005 innehåller ett flertal metoder för att mäta personal- och kundnöjdhet, produktivitetsprogram och principer för kundhantering. Varje enhet mäter årligen sina prestationer mot vissa fastställda mått. På så sätt säkerställs att de förbättringar som har störst inverkan på resultatet och uppnåendet av de strategiska målen får högst prioritet. Stora Ensos systematiska kvalitetsarbete uppmärksammades återigen när kartongbruket i Ingerois fick 12 STORA ENSO BOKSLUT 2003

15 Finlands kvalitetspris. Detta var fjärde gången som koncernen tilldelades det prestigefyllda priset som delats ut tretton gånger. De enheter inom Stora Enso som tidigare fått priset är Veitsiluoto Publication Papers (1998), Laminating Papers (2000) och finpappersbruket i Uleåborg (2001). Ytterligare åtgärder för att förbättra resultatet i Nordamerika Resultatet i Stora Ensos verksamhet i Nordamerika var fortsatt otillfredsställande under 2003, beroende på en bestående svag marknad sedan 2000 och en ökad kostnadsbas. Resultatförbättringsprogrammet från augusti 2002 har därför utvidgats till att omfatta ytterligare kostnadsbesparingar på 65 MUSD per år. Det utvidgade resultatförbättringsprogrammet ska förbättra resultatet per aktie med 0,09 EUR från Arbetsstyrkan reduceras från år 2000 till år 2005, en minskning med 32 %. Vid utgången av 2003 var antalet anställda i Nordamerika Stora Enso Account Management förbättrar kundkontakterna Stora Enso Account Management (SEAM), som är resultatet av ett kundrelationsprojekt som initierades 2002, har utvecklats och är nu färdigt att implementeras under Målet med SEAM är att höja värdeskapandet genom bättre kundrelationer. Detta arbetssätt underlättar genomförandet av koncernens kundfokuserade strategi. Stora Ensos viktigaste kunder gynnas av att få anpassade produkter och tjänster som uppfyller deras behov. SEAM ökar kundlojaliteten och förbättrar samarbetet i produkt- och processutvecklingen. FoU organiseras om Under 2003 uppgick koncernens FoU-kostnader till 88,8 MEUR, vilket motsvarar 0,7 % av nettoomsättningen. Det var fortfarande inom området Consumer Boards med dess InnoCentre som de intressantaste FoU-projekten bedrevs. Under året integrerades koncernens FoU-center med affärsenheterna för att betona betydelsen av innovationer för produktområdena, integrera FoU med strategiarbetet samt använda den tillgängliga vetens kapliga och tekniska expertisen i FoU-centren på ett effektivt sätt för kundservice och problemlösning. Forsknings- och utvecklingsinsatserna inom produktområde Papper har koncentrerats på slutprodukter och kunddrivna studier om tryckbarhet, förbättrad kundservice till tryckerier och förberedelser för framtida utveckling inom tryckteknik. Tillväxtstrategin för produktområde Förpackningskartong är grundad på innovation och utveckling. Nya material har utvecklats för bägare, tråg och vätskeförpackningar med tillämpning av nya metoder för att förbättra barriär- och konverteringsegenskaperna introducerade Stora Enso Timber en ny produkt kallad WoodHeart som tar tillvara den nordiska furuns naturliga härdighet för att tillgodose träindustrins krav på hållbarhet och stabilitet. STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

16 Verksamhetens utveckling 2003 Strategiskt avkastningsmål och värde Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC) WACC består av den sammanlagda kostnaden för främmande och eget kapital. Kostnaden för främmande kapital i koncernens nuvarande låneportfölj uppgår till cirka 4,5 %. Kostnaden för eget kapital består av den riskfria långa räntan på 4,0 % plus en riskpremie på 4 %, vilket ger en sammanlagd kostnad efter skatt på 8,0 %. Med en antagen genomsnittlig skattesats på 33 % blir kostnaden för eget kapital före skatt cirka 12 % och med en skuldsättningsgrad på 0,8 blir WACC före skatt cirka 8,7 %, dvs den siffra som är tillämplig för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Ett grundläggande mål för koncernen är att upprätthålla en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) på 13 % över konjunkturcykeln. ROCE definieras som rörelseresultatet exklusive engångsposter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. ROCE kan jämföras med WACC. Då framgår att koncernen skapar värde för aktieägarna när ROCE överstiger WACC. Värdeskapande per segment framgår nedan, där WACC, beräknat på genomsnittligt operativt kapital, subtraheras från rörelseresultatet exklusive engångsposter för att fastställa skapat värde. Risknivån antas vara densamma för samtliga segment utom Wood Supply Europe, som har 1,5 % lägre ränta på grund av lägre risk på rörelsenivå. Det WACC som används i tabellen var 10,0 % för 2001, 9,5 % för 2002 respektive 8,7 % för Rörelseresultat och värdeskapande per segment Rörelseresultat Värde Räkenskapsår Räkenskapsår MEUR Tryckpapper 855,7 320,1 114,1 390,7-106,9-233,7 Finpapper 396,5 303,7 156,0-41,5-87,3-150,3 Grossister -7,2 5,5-6,6-28,6-12,0-19,9 Förpackningskartong 344,2 354,7 296,9 78,6 90,1 72,2 Träprodukter 12,6 46,8 27,6-27,9 4,6-19,3 Wood Supply Europe 88,1 96,3 117,2-14,5-6,6-11,2 Övrigt -43,2-51,8-51, Goodwillavskrivning -151,5-148,8-116, Koncernen totalt, exkl engångsposter 1 495,2 926,5 538,1 107,1-375,8-488,9 14 STORA ENSO BOKSLUT 2003

17 Marknad Osäkerhet fortsatte att råda för tredje året i rad på de globala marknaderna för skogsindustriprodukter, huvudsakligen på grund av lågkonjunkturen, vilket ledde till svag efterfrågan på framför allt annonsberoende papperskvaliteter. BNP-utvecklingen har traditionellt setts som en ledande indikator för pappers- och kartongkonsumtionen, även om befolkningsökning och urbanisering också är viktiga faktorer som påverkar efterfrågan framöver på olika marknader. Marknaden förändras också genom den pågående omstruktureringsprocessen i leverantörskedjan och kundbasen samt förändrade konsumtionsmönster, vilket nödvändiggör ökad kostnadseffektivitet och högre servicenivåer. Tabellen nedan visar den totala konsumtionen av papper och kartong per huvudmarknad: Beräknad konsumtion av papper och kartong 2003 Miljoner ton Västeuropa Nordamerika Asien (inkl Oceanien) Tidningspapper 9,9 11,2 10,7 Obestruket trähaltigt papper 4,6 5,6 1,9 Bestruket journalpapper 6,4 5,5 2,4 Bestruket finpapper 7,4 5,6 9,3 Obestruket finpapper *8,7 13,5 19,1 Containerboard (wellpappråvara) 20,5 30,1 35,6 Cartonboard (allmän förpackningskartong) 6,7 12,8 12,4 * Endast bulkkvaliteter Källa: RISI februari 2004 Leveranser Leveranserna av papper och kartong ökade med 3 % till ton. Trots leveransökningen måste produktionen begränsas för att motsvara orderingången och därmed undvika onödig lageruppbyggnad. Produktionsbegränsningarna uppgick till ton ( ), motsvarande cirka 5 % av totalkapaciteten. Leveranserna av träprodukter ökade med cirka 14 % jämfört med föregående år, främst till följd av förvärvade kapacitetstillskott i Baltikum. Leveranser per segment Räkenskapsår Förändring Produktionsbegränsningar ton % Tryckpapper Finpapper Förpackningskartong Avyttrade pappersenheter Papper och kartong, totalt Träprodukter, 1000 kubikmeter Wellpapp, miljoner kvadratmeter STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

18 Stora Enso säljer sina produkter globalt men Europa är hemmamarknad och står för 70 % (70) av omsättningen, medan Nordamerika och Asia Pacific svarar för 16 % (19) respektive 9 % (8). Tabellen nedan visar att Finland har den högsta försäljningssiffran med 32 % (32), följt av Sverige med 23 % (23) och Tyskland med 11 % (11). Extern försäljning per destination och ursprung MEUR Räkenskapsår Försäljning Fakturering per destination per ursprungsland Österrike 213,1 195,4 222,0 310,9 315,1 363,5 Belgien 345,1 301,3 267,2 237,8 213,2 200,8 Danmark 307,6 297,9 276,1 116,2 111,7 107,9 Finland 776,0 780,6 786, , , ,9 Frankrike 1 007,0 965,5 862,7 537,8 486,4 447,7 Tyskland 1 840, , , , , ,8 Italien 403,2 391,5 380,7 0,6 0,1 0,1 Nederländerna 581,9 488,4 491,9 247,6 234,0 226,4 Portugal 71,3 60,9 64,9 80,3 59,7 50,5 Spanien 445,5 463,4 499,4 139,4 141,5 145,6 Sverige 1 026, ,2 994, , , ,2 Storbritannien 1 324, ,4 979,3 157,2 59,1 23,4 Övriga EU 197,8 197,4 203,9 0,2 0,1 - Summa EU 8 540, , , , , ,8 Övriga Europa 813,2 981,4 897,8 252,4 290,1 390,6 Summa Europa 9 353, , , , , ,4 Kanada 169,4 160,0 143,7 384,0 290,2 287,7 Kina 188,8 201,5 228,6 111,6 122,3 109,4 USA 2 469, , , , , ,6 Övriga 1 327, , ,4 25,3 60,7 61,2 Totalt , , , , , ,3 Finansiellt resultat (exklusive engångsposter) Omsättningen under 2003 var ,3 MEUR (12 782,6), en nedgång med 610,3 MEUR eller 4,8 % jämfört med föregående år. Genomsnittspriserna sjönk inom samtliga segment och dollarnedgången inverkade också negativt. Försäljningsvolymerna ökade emellertid inom alla segment. Rörelseresultat exklusive engångsposter uppgick till 538,1 MEUR (926,5), 41,9 % lägre än föregående år. Samtliga segment utom Wood Supply Europe redovisade lägre rörelseresultat än 2002, huvudsakligen till följd av lägre försäljningspriser och dollarförsvagningen. Genom kassaflödessäkring, främst avseende US-dollarn och det brittiska pundet, minskades den negativa valutaeffekten med 105,1 MEUR (41,7). Tryckpapper Rörelseresultatet var 114,1 MEUR (320,1), en minskning med 206,0 MEUR eller 64 % jämfört med Resultatminskningen var framför allt en följd av lägre försäljningspriser men kunde i viss mån uppvägas av ökade volymer. Produktionsbegränsningar om ton ( ) med anledning av minskade ordervolymer ledde till lägre produktivitet och relativt något högre fasta kostnader. Finpapper Rörelseresultatet var 156,0 MEUR (303,7), en minskning med 147,7 MEUR eller 49 %. Resultatminskningen var relaterad till lägre försäljningspriser, som bara delvis balanserades av ökade volymer. Produktionsbegränsningarna uppgick till ton ( ). Grossister Rörelseresultatet var -6,6 MEUR (5,5), en nedgång med 12,1 MEUR till följd av lägre försäljningspriser och avsättningar för avgångsvederlag. Förpackningskartong Rörelseresultatet uppgick till 296,9 MEUR (354,7), 57,8 MEUR eller 16 % lägre än föregående år. Resultatminskningen berodde på lägre försäljningspriser, huvudsakligen till följd av dollarförsvagningen, och kunde endast delvis kompenseras av ökade försäljningsvolymer. Produktionen begränsades med ton ( ). 16 STORA ENSO BOKSLUT 2003

19 Träprodukter Rörelseresultatet var 27,6 MEUR (46,8), en minskning med 19,2 MEUR på grund av negativa valutaeffekter, något lägre försäljningspriser och högre fasta kostnader, vilket dock delvis balanserades av ökade volymer. Wood Supply Europe Rörelseresultatet var 117,2 MEUR (96,3), en uppgång med 20,9 MEUR eller 22 % framför allt som ett resultat av högre priser. Övrigt Rörelseförlusterna uppgick till 51,1 MEUR (51,8) inklusive ej allokerade overheadposter och eliminering av koncerninterna vinster i lager. Nedanstående tabell visar omsättning, rörelseresultat (EBIT) och avkastning på operativt kapital (ROOC) per segment, exklusive engångsposter. Specifikation per kvartal finns på sidan 30. Omsättning och rörelseresultat per segment Omsättning Rörelseresultat Avkastning på operativt kapital, % * MEUR Tryckpapper 5 414, , ,7 855,7 320,1 114,1 18,8 7,5 2,9 Finpapper 3 670, , ,7 396,5 303,7 156,0 9,2 7,7 4,4 Grossister 840,3 720,6 627,6-7,2 5,5-6,6-3,4 3,1-4,3 Förpackningskartong 2 671, , ,6 344,2 354,7 296,9 12,5 13,5 11,5 Träprodukter 1 180, , ,0 12,6 46,8 27,6 3,1 11,1 5,1 Wood Supply Europe 1 825, , ,3 88,1 96,3 117,2 6,9 7,5 6,6 Övrigt , , ,6-43,2-51,8-51, Goodwillavskrivning ,5-148,8-116, Summa exkl engångsposter , , , ,2 926,5 538,1 10,8 7,1 4,6 Engångsposter , ,1-54, Totalt , , , ,9-151,6 483,7 10,7-1,5 4,1 *) Siffror för koncernen avser avkastning på sysselsatt kapital Omsättning per segment Operativt kapital per segment Tryckpapper % Finpapper % Förpackningskartong % Träprodukter % Övrigt % Tryckpapper % Finpapper % Förpackningskartong % Träprodukter... 4 % Övrigt % Rörelseresultat per segment Tryckpapper % Finpapper % Förpackningskartong % Träprodukter... 6 % Övrigt % STORA ENSO BOKSLUT Läs mer på

20 Engångsposter Transaktioner av engångskaraktär utanför den normala affärsverksamheten redovisas som engångsposter på koncernnivå. De är exkluderade ur segmentens resultat, men i de IAS-baserade specifikationerna är dessa poster allokerade till segmenten. Posterna/transaktionerna måste uppfylla vissa kriterier för att redovisas som engångsposter. Bland annat måste de påverka resultatet per aktie med minst en cent. De vanligaste engångsposterna är kapitalvinster, extra nedskrivningar samt avsättningar för och vinster från omstrukturering. Engångsposterna i rörelseresultatet för 2003 uppgick till -54,4 MEUR (-1 078,1), eller -0,04 EUR (-0,82) per aktie. Motsvarande poster i finansnettot var -54,0 MEUR (0,0), vilket var relaterat till en kostnad på -61,1 MUSD för förtida avslutande av viss finansiell leasing. Nedan visas engångsposterna under Engångsposter MEUR Q1/03 Q2/03 Q3/03 Q4/ Operativa poster Nordamerika, utvidgat resultatförbättringsprogram , ,6 Corbehems Bruk, Frankrike, omstruktureringsprogram , ,3 Väntad kapitalförlust från försäljning av skogsmark i Ontario, Kanada ,5-14, ,9-14,5-54,4 Finansiella poster Uppsägning av internationell leasing, USA ,0-54,0 Summa engångsposter ,9-68,5-108,4 Skatt på ovanstående belopp ,7 27,4 42,1 Totalt efter skatt ,2-41,1-66,3 Påverkan på resultatet per aktie ,03-0,05-0,08 18 STORA ENSO BOKSLUT 2003