STORA ENSO 2002 BOKSLUT

Transkript

1 STORA ENSO 2002 BOKSLUT

2 Innehåll Koncernpresentation Corporate governance Stora Ensos strategi Verksamhetens utveckling Kvartalsuppgifter och nyckeltal Aktier och aktieägare Förvaltningsberättelse Koncernens bokslut Noter till koncernredovisningen Moderbolagets bokslut Moderbolagets noter Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse Ledningsgrupp Enheternas kapacitet Uträkning av nyckeltal Bokslut 2002 är en översättning av den engelska originaltexten. Värdeskapande Stora Enso har satt upp tydliga verksamhetsmässiga och finansiella mål för att stärka lönsamheten, kassaflödet och kapitalstrukturen. Detta bidrar till att fokusera ledningen på affärsmässigt riktiga beslut, och därigenom till att skapa värde för aktieägarna. (Se vidare sid 7) Nyckeltal Nettoomsättning, MEUR Rörelseresultat, MEUR exklusive engångsposter, MEUR Avkastning på eget kapital (ROE), % Skuldsättningsgrad Resultat per aktie, EUR exklusive engångsposter, EUR Kassamässigt resultat per aktie, EUR exklusive engångsposter, EUR Utdelning per aktie, EUR , , ,9-151, ,2 926,5 10,4-3,3 0,53 0,37 1,03-0,25 0,94 0,57 2,43 2,49 2,34 1,97 0,45 *0,45 * Föreslagen utdelning

3 Koncernpresentation Produktområden Journalpapper Produkter Obestruket superkalandrerat (SC), obestruket maskinglättat (MF), lättviktigt bestruket (LWC), mediumviktigt bestruket (MWC), tungviktigt bestruket (HWC) och maskinglättat bestruket (MFC) papper samt tapetpapper. Används till tidskrifter, reklamtryck, kataloger och direktreklam. Marknadsposition Världens näst största tillverkare av journalpapper, största tillverkare i Nordamerika, näst störst i Europa Marknadsandel: 21 % i Europa och 17 % globalt Huvudmarknader: Europa (54 % av omsättningen) och Nordamerika (42 % av omsättningen) Produktionskapacitet: 4,5 miljoner ton per år Tidningspapper Produkter Standard och specialkvaliteter av tidningspapper, exempelvis förbättrat tidningspapper, katalogpapper och bokpapper. Används till tidningar, tidningsbilagor, flygblad, telefonkataloger, inbundna böcker och pocketböcker. Marknadsposition Världens fjärde största tillverkare av tidningspapper, standard och specialkvaliteter, den största tillverkaren i Europa Marknadsandel: 24 % i Europa och 7 % globalt Huvudmarknader: Europa (87 % av omsättningen) och Nordamerika (7 % av omsättningen) Produktionskapacitet: 3,4 miljoner ton per år Finpapper Produkter Bestruket finpapper (grafiskt papper) och obestruket finpapper (kontorspapper). Används för tryckning av dokument, reklamtryck och kvalitetsböcker. Marknadsposition Världens tredje största tillverkare av grafiskt papper, tredje största tillverkare även i Europa Världens sjätte största tillverkare av kontorspapper, näst störst i Europa Marknadsandel för grafiskt papper: 14 % i Europa och 9 % globalt Marknadsandel för kontorspapper: 13 % i Europa och 4 % globalt Huvudmarknader: Europa (59 % av omsättningen) och Nordamerika (24 % av omsättningen) Produktionskapacitet: 3,7 miljoner ton per år Förpackningskartong Produkter Vätskekartong, bägarkartong (cupstock), cartonboard, containerboard (wellråvara), wellpappförpackningar, hylskartong, hylsor, laminatpapper, tekniska papper, flexibla förpackningar och etikettpapper. Marknadsposition En av världens ledande tillverkare av konsumentförpackningskartong och specialpapper Huvudmarknader: Europa (72 % av omsättningen), Asien (14 % av omsättningen) och Nordamerika (10 % av omsättningen) Produktionskapacitet: 3,7 miljoner ton förpackningskartong och -papper, 650 miljoner m 2 wellpappförpackningar och ton hylsor per år Träprodukter Produkter Sågade trävaror och vidareförädlade träprodukter. Används i byggnads-, snickeri- och möbelindustrin. Marknadsposition Världens tredje största tillverkare av sågade barrträprodukter, störst i Europa Huvudmarknader: Europa (58 % av omsättningen), Asien (22 % av omsättningen), Nordafrika och Mellanöstern (14 % av omsättningen) samt Nordamerika (6 % av omsättningen) Produktionskapacitet: sågade trävaror 6,0 miljoner m 3 och vidareförädlade produkter 2,4 miljoner m 3 per år BOKSLUT

4 Mission, vision och värderingar Mission Vi bidrar till kommunikation och välstånd genom att använda förnyelsebara fibrer till papper, förpackningsmaterial och förädlade träprodukter. Värderingar Kunden i fokus Vi är våra kunders förstahandsval Resultatorientering Vi åstadkommer resultat Vision Vi ska vara det ledande skogsindustriföretaget i världen - Vi tar täten i utvecklingen av skogsindustrin - Kunderna väljer oss för de mervärden vi skapar - Vi skapar värde för våra investerare - Vi är stolta över att arbeta för Stora Enso - Vi är en attraktiv partner för våra leverantörer Ansvar Vi lever upp till principer om uthållig utveckling i all verksamhet Människan i centrum Motiverade medarbetare skapar framgång Framtidsinriktning Vi tar första steget Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn Affärsaspekter Stora Enso ska utveckla sin affärsverksamhet med inriktning på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En gemensam uppgift i företaget är att bidra till ständiga förbättringar av verksamheten. Helhetsperspektiv Stora Enso strävar efter att möta kundernas behov av produkter och tjänster i fråga om tryckt information, förpackningar och konstruktionsändamål. Dessa produkter tillverkas huvudsakligen av råvaror som är förnyelsebara, kan återvinnas och är säkra att använda. Vårt agerande i miljöfrågor vägleds av en helhetssyn, där produkterna betraktas i ett kretsloppsperspektiv. Vi förväntar oss att våra leverantörer och partners tillämpar samma principer så att miljöpåverkan kan minimeras på alla stadier, från råvara till slutprodukt. Omvärldsaspekter Stora Enso ser som internationellt företag sin roll att vara ett föredöme i samhället på global, nationell och lokal nivå. Vår inställning ska kännetecknas av respekt för de kulturer, levnadsvanor och värderingar som vi möter hos enskilda och grupper i de länder där vi är verksamma. För att vinna trovärdighet i utvecklingen av vår affärsverksamhet ska vi följa och, där så är nödvändigt, överträffa kraven som ställs i nationella regler och praxis samt lokal lagstiftning. Öppenhet Stora Enso betraktar en öppen dialog och samverkan med alla intressenter som grundläggande för att fortlöpande kunna stärka vår verksamhet och på ett hållbart sätt delta i miljö- och samhällsutvecklingen. 2 BOKSLUT 2002

5 Corporate governance Allmänt Arbetsuppgifter och ansvarsområden för Stora Enso Oyj:s olika organ bestäms av finsk lagstiftning och av den corporate governance-policy som överensstämmer med den finska aktiebolagslagen och som antagits av styrelsen. Bolagets styrelse, koncernchef och vice koncernchef ansvarar för ledningen av bolaget. Övriga styrande organ inom bolaget har en assisterande och stödjande funktion. Stora Enso utformar årsredovisning och delårsrapporter i enlighet med internationell redovisningsstandard (IAS). De publiceras på finska, svenska, engelska och tyska. Dessutom gör Stora Enso en årlig avstämning med US GAAP (Form 20-F). Bolaget leds från två huvudkontor, ett i Finland och ett i Sverige, och har även ett internationellt kontor i London, Storbritannien. Stora Enso Oyj har en eller två revisorer, enligt beslut av bolagsstämman. Så långt möjligt sker beslut om bolagets verksamhet och dokumentation på engelska. Styrande organ Aktieägare Styrelse Finans- och revisionskommitté Ersättningskommitté Koncernchef Disclosure Committee Investeringskommitté Vice koncernchef Verkställande ledningsgrupp (EMG) FoUkommitté Ledningsgrupp (MG) Miljökommitté Intern revision Revisorer Extern revision Riktlinjer för insiders Följande organ har beslutsfunktioner inom bolaget: Styrelse Compensation Committee (ersättningskommitté) Det främsta beslutet i kommittén under 2002 var att besluta om årets ersättningsprogram. Ersättningskommittén hade tre ledamöter (Claes Dahlbäck, ordförande, Krister Ahlström och Harald Einsmann) och sammanträdde två gånger under Financial and Audit Committee (finans- och revisionskommitté) Kommitténs huvuduppgift är att bistå styrelsen i dess kontrollfunktion. Finans- och revisionskommittén hade fyra ledamöter (Josef Ackermann, ordförande, Ilkka Niemi, Paavo Pitkänen och Marcus Wallenberg) och sammanträdde två gånger under Koncernchef Executive Management Group (verkställande ledningsgrupp) Management Group (ledningsgrupp) Vice koncernchef Environmental Committee (miljökommitté) R&D Committee (FoU-kommitté) Övriga kommittéer Disclosure Committee Investment Committee (investeringskommitté) Ansvaret för den dagliga verksamheten vilar hos divisionsledningarna och deras verksamhetsansvariga. BOKSLUT

6 Syfte med och sammansättning av styrande organ Styrelse Stora Enso Oyj leds av en styrelse som verkar enligt internationella principer med två nivåer för corporate governance. Styrelsen består av elva ordinarie ledamöter: nio externa ledamöter och två från bolagsledningen som utses av bolagsstämman för ett år. Styrelsen övervakar verksamheten och ledningen av Stora Enso och beslutar i viktiga frågor avseende strategi, investeringar, organisation och finansiering. Styrelsen ansvarar för ledningen av bolagets verksamhet och att denna bedrivs på ett effektivt sätt samt har övergripande ansvar för bolagets redovisning och ekonomistyrning. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande och utser koncernchef, vice koncernchef, divisionschefer och chefer för stabsfunktioner. Styrelsen godkänner bolagets organisationsstruktur. Styrelsen utser ersättningskommitté och finansoch revisionskommitté. Styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år. Under 2002 sammanträdde den nio gånger. Koncernchef Koncernchefen leder bolagets dagliga verksamhet i enlighet med instruktioner och direktiv utfärdade av styrelsen. Det ankommer på koncernchefen att se till att bolagets redovisningsmetoder uppfyller lagstadgade krav och att finansiella ärenden handläggs på ett tillförlitligt sätt. Koncernchefen ansvarar direkt för följande: strategi (planering och investeringar), finans, ekonomi och juridik, koncerninformation, investor relations samt förberedelsearbete inför styrelsemöten. Koncernchefen övervakar dessutom beslut rörande nyckelpersoner, marknadstjänster & IT och andra viktigare frågor som rör verksamheten. Vice koncernchef Vice koncernchefen fungerar som ställföreträdande för koncernchefen. Vice koncernchefen ansvarar för följande operativa frågor: kontroll av och stöd till divisionerna, koncernstödfunktioner, inköp, råvarutillgångar (skog, energi), FoU, miljöfrågor och personal. Executive Management Group EMG (verkställande ledningsgrupp) EMG leds av koncernchefen och består av vice koncernchefen, sex divisionschefer (Journalpapper, Tidningspapper, Finpapper, Förpackningskartong, Träprodukter och Nordamerika) samt cheferna för stabsfunktionerna Finans, Ekonomi och Juridik (CFO) och Koncernstöd. EMG ansvarar för följande: investeringsplanering och -uppföljning, fusioner, förvärv och avyttringar, utarbetande av strategiska riktlinjer, resursfördelning, kontroll och beslut avseende den dagliga verksamheten, förberedelsearbete inför styrelsemöten samt viktigare aspekter i försäljningsorganisationen. Förutom ordinarie governance-uppgifter genomförde EMG under 2002 den omfattande utvärderingen av det mest effektiva sättet att använda tillgängligt kapital inom de ramar som styrelsen angivit. Detta ledde fram till Stora Ensos program för omstrukturering av tillgångar som fastställer ramarna och principerna för bolagets kapitalallokering. EMG sammanträdde 20 gånger under Management Group MG (ledningsgrupp) Arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar budget, strategi och utveckling av den dagliga verksamheten. I MG ingår medlemmarna i EMG, övriga divisionschefer samt stabschefer. Dessutom kan koncernchefen utse ytterligare ledamöter. Under 2002 ingick 22 ledamöter i MG. MG sammanträder omkring fyra gånger per år. MG sammanträdde fyra gånger under Disclosure Committee Denna kommitté bildades under 2002 för att uppfylla de nya reglerna för ekonomisk rapportering baserade på Sarbanes-Oxley Act. Kommittén övervakar tillförlitligheten i koncernens ekonomiska rapportering och informationsgivning. Koncernens controller är ordförande i kommittén, som i övrigt består av cheferna för internrevision och juridik. Kommittén rapporterar till koncernchefen och CFO (Chief Financial Officer). Investment Committee (investeringskommitté) Chefen för Koncernstrategi, Investeringar & Affärsplanering är ordförande i investeringskommittén. Kommittén har 7 10 medlemmar, vilka utses av koncernchefen. Under 2002 hade kommittén tio medlemmar. Investeringskommittén ansvarar för samordning av investeringsplaneringen och godkännandeprocessen, samordning av investeringsgranskningen och uppföljningsprocessen, medverkar i planering och genomförande av stora investeringsprojekt i bolagets olika geografiska verksamhetsområden samt lämnar rekommendationer angående medel för investeringar. Under 2002 har kommittén utarbetat en rammodell för fokuserade investeringar, vilket är i linje med 4 BOKSLUT 2002

7 koncernens strategi för att hålla investeringarna under det genomsnittliga avskrivningsbeloppet över en konjunkturcykel. Kommittén utredde också alla större investeringsförslag och lämnade rekommendationer angående allokering av divisionsmedel före beslut. I samarbete med divisionerna och EMG har kommittén också utvecklat Stora Ensos program för omstrukturering av tillgångar i linje med rammodellen för investeringarna. Under 2002 sammanträdde investeringskommittén tretton gånger. Environmental Committee (miljökommitté) Vice koncernchefen är ordförande i miljökommittén. Kommittén har 8 14 medlemmar, vilka utses av koncernchefen. Under 2002 hade kommittén tretton medlemmar. Miljökommitténs ändamål och uppgifter är att formulera och kommunicera koncernens miljöstrategi och policy för divisionerna, att samordna relationer och kommunikation med statliga och icke-statliga organisationer och andra intressenter, att etablera metoder för miljöledning och att producera en årlig miljöredovisning. Den största frågan på dagordningen under 2002 var klimatfrågan. Den gjorde det påkallat att skapa ett särskilt arbetsutskott för att bedöma möjligheter och hot, och att utarbeta en strategi och handlingsplan för koncernen i denna fråga. Övriga viktiga frågor var fiberstrategin, skogscertifiering och koncernens miljöoch resursredovisning för Miljökommittén sammanträdde fyra gånger under R&D Committee (FoU-kommitté) Vice koncernchefen är ordförande i FoU-kommittén. Kommittén har 5 9 medlemmar, vilka utses av koncernchefen. Under 2002 hade kommittén nio medlemmar. FoU-kommitténs ändamål och uppgifter är att hjälpa koncernens affärsenheter att uppnå och vidmakthålla marknadsledande kvalitet och produktivitet genom att främja högkvalitativ FoU, att följa teknikutveckling och framtidsinriktad produktutveckling samt att lämna rekommendationer angående omfattningen av koncernens övergripande FoU-verksamhet. Som ett viktigt led i att stärka FoU-strategins fokus på förbättring av produkternas funktion hos slutkunden, har kommittén under året beslutat genomföra InnoCentre-investeringen, som ska bli en utvecklingsanläggning i industriell skala för nya förpackningskoncept. Planeringen av nya finansieringsmodeller för att underlätta kommersialiseringen av nya affärsidéer inleddes FoU-kommittén sammanträdde två gånger under Övriga kontrollerande organ Revisor Stora Enso Oyj:s revisor är PricewaterhouseCoopers Oy (aukt revisorer) med Pekka Nikula (aukt revisor) som huvudrevisor. Internrevision Stora Enso har en separat internrevisionsorganisation, som för närvarande består av tolv personer. Organisationen utför en självständig granskning av tillförlitligheten och effektiviteten hos koncernens system, interna kontroller och dess redovisning. Internrevisionsorganisationen rapporterar till koncernledningen, till de externa revisorerna och till finans- och revisionskommittén. Chefen för internrevisionsavdelningen rapporterar funktionellt till CFO och har direkt tillgång till ordföranden för finans- och revisionskommittén. Internrevision utförs regelbundet vid de större bruken och vid andra enheter inom koncernen. Riktlinjer för insiders Stora Enso följer helt Helsingforsbörsens insiderregler som gäller från 1 mars De interna riktlinjerna för insiders publicerades under 2001 och distribueras regelbundet inom koncernen. Följande personer i Stora Enso betraktas alltid som insiders: styrelsemedlemmar, koncernchefen, vice koncernchefen och bolagets revisor. Koncernchefen har vidare definierat följande personer som insiders: medlemmar av EMG (verkställande ledningsgruppen), medlemmar av MG (ledningsgruppen) samt ansvariga för juridik, finans, ekonomi, FoU, information och investor relations. Ledningsgruppens ägarintressen i koncernen per 31 december 2002 Information om ledningsgruppens innehav av aktier och optioner/syntetiska optioner i bolaget, samt information om medlemskap i koncernens kommittéer lämnas i not 24 till koncernredovisningen. BOKSLUT

8 Stora Ensos strategi Stora Enso leds och drivs som en industrikoncern, som drar fördel av synergier mellan divisionerna. Koncernens kärnprodukter är grafiskt papper och kontorspapper, tidningspapper, förpackningskartong samt träprodukter. Stora Ensos strategiska mål är att öka bolagets värde genom lönsam tillväxt, som ska uppnås genom produktionsresurser av världsklass och utomordentliga ledningsresurser samt genom fusioner och förvärv. En omsättningsökning som överstiger marknadstillväxten, hög produktivitet och kostnadseffektivitet genererar stora vinstökningar. Förvärvspolicy Koncernen har fastställt särskilda kriterier för fusionsoch förvärvspolicyn. En fusion eller ett förvärv ska uppfylla koncernens finansiella mål, fokusera på globala kärnprodukter, hålla koncernens tillgångar i den övre kvartilen, stärka marknadspositionen samt utnyttja omstruktureringspotentialen i tillgångarna, kundrelationerna och synergierna. Fusioner och förvärv genomförs disciplinerat och med tålamod. Stora Enso har identifierat tre sätt att öka sina tillgångar: expansion inom befintliga kärnprodukter på befintliga marknader som Europa och USA, expansion inom befintliga produkter på nya marknader som Asien, Sydamerika och Ryssland, expansion till nya verksamhetsgrenar inom skogsindustrin eller närligggande näringar på befintliga marknader. Som en ansvarstagande aktör i branschen och i finansiella sammanhang strävar Stora Enso efter att trygga sina aktieägares ställning genom att uppfylla strategiska finansiella mål. Målet är en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) på 13 % över en konjunkturcykel, vilket ska jämföras med nuvarande viktade genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) på 9,5 %. Skuldsättningsgraden ska vara högst 0,8. Kund- och investerarfokus Stora Enso strävar efter att bli kundernas förstahandsval. Koncernen tillhandahåller tjänster som främjar kundernas produktutveckling och höjer deras värdeskapande. Det sker också en kontinuerlig produktutveckling för att ytterligare förbättra befintliga produkter och produktionsprocesser samt utveckla nya produkter. Målet är att uppnå en förstklassig och överlägsen verksamhet i ett uthålligt och socialt ansvarstagande skogsindustriföretag. Utdelningspolitiken ligger i linje med Stora Ensos betoning på att ge aktieägarna maximal avkastning. Bolaget förbinder sig att dela ut minst en tredjedel av nettovinsten under en konjunkturcykel. Stora Ensos mål är utgöra en långsiktigt god investering för sina aktieägare. Fiberstrategi Stora Ensos fiberstrategi syftar till att säkra kostnadseffektiva, högkvalitativa råvaror till koncernens slutprodukter och säkerställa att verksamheten bedrivs på ett socialt och miljömässigt uthålligt sätt. Den identifierar omständigheter som är avgörande för koncernens behov av fiberråvara samt tillgängligheten och leveranserna av denna. De främsta råvarukällorna är virke, returpapper och inköpt massa. Viktiga element i fiberstrategin är den egna tillverkningen av massa och träprodukter. Genom virkesresurser och egen massatillverkning säkerställer Stora Enso tillgången på olika fibertyper från flera källor. Varumärket Stora Enso drivs som en sammanhållen industrikoncern baserat på ett starkt varumärke som återspeglar koncernens mission, vision och värderingar. Koncernens och de anställdas handlande främjar varumärket. Stora Enso är socialt ansvarstagande, globalt i sin verksamhet men lokalt i sitt åtagande gentemot kunder, anställda och andra intressenter liksom i förhållande till de samhällen där verksamheten bedrivs. 6 BOKSLUT 2002

9 Verksamhetens utveckling 2002 Strategiskt avkastningsmål och värdeskapande Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC) WACC består av den sammanlagda kostnaden för främmande och eget kapital. Kostnaden för främmande kapital i koncernens nuvarande låneportfölj uppgår till cirka 5 %. Kostnaden för eget kapital består av den riskfria långa räntan på 4,5 % plus en riskpremie på 4 %, vilket ger en sammanlagd kostnad efter skatt på 8,5 %. Med en antagen genomsnittlig skattesats på 35 % blir kostnaden för eget kapital före skatt cirka 13 % och, med en skuldsättningsgrad på 0,8 blir WACC före skatt cirka 9,5 %, dvs den siffra som är tilllämplig för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Ett grundläggande mål för koncernen är att upprätthålla en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) på 13 % över konjunkturcykeln. ROCE definieras som rörelseresultatet exklusive engångsposter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. ROCE kan jämföras med WACC. Då framgår att koncernen skapar värde för aktieägarna när ROCE överstiger WACC. Värdeskapande per produktområde framgår nedan, där WACC, beräknat på genomsnittligt operativt kapital, subtraheras från rörelseresultatet exklusive engångsposter för att fastställa skapat värde. Risknivån antas vara densamma för samtliga produktområden utom skog, som har 8 % på grund av lägre risk på rörelsenivå. Rörelseresultat och värdeskapande per produktområde Rörelseresultat Värdeskapande Räkenskapsår Räkenskapsår MEUR Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt Löpande verksamhet, totalt Avskrivning av goodwill Avvecklad verksamhet Koncernen totalt, exkl engångsposter 399,4 346,9 79,3 141,9 4,7-221,8 268,3 508,8 240,8 133,8 386,0 114,9 688,8 394,5 292,6 350,1-38,9-56,9 441,3 346,2 365,8 154,7 76,0 59,7 73,3 12,6 46,8 34,0-27,9 4,6 9,9-7,2 5,5-11,2-28,6-12,0 115,3 88,1 96,3 6,8-14,5-6,6-35,1-43,2-51, , , ,3 739,5 238,8-79,0 88,3 151,5 148, , , ,2 926,5 778,5 107,1-375,8 BOKSLUT

10 Marknad Papper och andra skogsindustriprodukter tillverkas och används i hela världen. Nedanstående tabell visar den totala konsumtionen av papper och kartong fördelat på huvudmarknader. BNP-utvecklingen har traditionellt setts som en ledande indikator för pappersoch kartongkonsumtionen. Därmed är befolkningsökning och urbanisering också viktiga faktorer som påverkar efterfrågan framöver på olika marknader. Marknaden förändras genom den pågående omstruktureringsprocessen i både leverantörskedjan och kundbasen, vilket medför ökad priskonkurrens och ökade krav på servicenivån. Beräknad konsumtion av papper och kartong 2002 Asien Miljoner ton Västeuropa Nordamerika (inkl Oceanien) Tidningspapper Obestruket journalpapper Bestruket journalpapper Bestruket finpapper Obestruket finpapper Containerboard (wellpappråvara) Cartonboard (allmän förpackningskartong) 9,8 11,3 10,3 4,5 5,6 1,8 6,3 5,2 2,1 7,1 5,9 8,7 8,9* 13,5 18,1 20,3 30,2 29,3 6,5 12,7 10,7 * endast bulkkvaliteter Källa: RISI februari 2003 Leveranser Efterfrågan började sjunka redan under 2001 och var fortsatt svag under hela Leveranserna av papper och kartong ökade med 2 %. Den låga orderingången till följd av den svaga konjunkturen balanserades genom produktionsbegränsningar för att undvika alltför höga lagernivåer. Produktionsbegränsningarna uppgick till ton ( ), motsvarande cirka 8 % av total kapacitet. Leveranserna av träprodukter ökade med 5 % jämfört med föregående år. Nedanstående tabell visar koncernens leveranser. För att få en korrekt jämförelse mellan åren måste följande justeringar av leveranserna före förvärvet av Consolidated Papers göras: under 2000 ska leveranserna av journalpapper ökas med ton, leveranserna av finpapper med ton och leveranserna av förpackningskartong med ton. Leveranser per produktområde Produktions- Räkenskapsår Förändring begränsningar ton % Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Avyttrade pappersenheter Papper och kartong, totalt Träprodukter, 1000 m 3 Wellpapp, miljoner m BOKSLUT 2002

11 Stora Enso marknadsför sina produkter globalt men Europa är hemmamarknad och står för 70 % (69) av omsättningen, medan Nordamerika och Asia Pacific står för 19 % (20) respektive 8 % (7) av omsättningen. Extern försäljning per destination och ursprung Räkenskapsår Försäljning Fakturering MEUR per destination per ursprungsland Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Italien Nederländerna Portugal Spanien Sverige Storbritannien Övriga EU EU totalt Övriga Europa Europa totalt Kanada Kina USA Övriga 212,8 213,1 195,4 365,3 310,9 315,1 366,8 345,1 301,3 212,8 237,8 213,2 319,8 307,6 297,9 131,3 116,2 111,7 821,8 776,0 780, , , , , ,0 965,5 529,8 537,8 486, , , , , , ,2 520,6 403,2 391,5 6,2 0,6 0,1 610,1 581,9 488,4 242,9 247,6 234,0 61,7 71,3 60,9 136,9 80,3 59,7 495,9 445,5 463,4 135,8 139,4 141, , , , , , , , , ,4 254,7 157,2 59,1 221,0 197,8 197,4 3,6 0,2 0, , , , , , ,7 788,5 813,2 981,4 227,0 252,4 290, , , , , , ,8 76,4 169,4 160,0 363,1 384,0 290,2 190,4 188,8 201,5 119,9 111,6 122, , , ,3 845, , , , , ,9 44,4 25,3 60, , , , , , ,6 Finansiellt resultat (exkl engångsposter) Omsättningen var ,6 MEUR (13 508,8) under 2002, en nedgång med 726,2 MEUR, eller 5,4 %, jämfört med föregående år. Genomsnittspriserna sjönk inom samtliga produktområden. Försäljningsvolymerna ökade inom Journalpapper, Förpackningskartong och Träprodukter men minskade inom Tidningspapper och i viss utsträckning även inom Finpapper. Rörelseresultatet uppgick till 926,5 MEUR (1 495,2), vilket motsvarar 7,2 % (11,1) av omsättningen och är en nedgång med 38,0 % jämfört med föregående år. Journalpapper, Tidningspapper och Finpapper redovisade lägre rörelseresultat än föregående år, främst på grund av lägre försäljningspriser, medan Förpackningskartong och Träprodukter ökade resultatet. Dollarförsvagningen minskade resultatet med 28 MEUR, vilket balanserades av hedging. Journalpapper Rörelseresultatet var 79,3 MEUR (346,9), en nedgång med 267,6 MEUR eller 77 % jämfört med föregående år. Resultatminskningen var framför allt en följd av lägre volymer men kunde i viss mån uppvägas av ökade volymer och lägre rörliga kostnader. Produktionsbegränsningar om ton ( ) med anledning av minskade ordervolymer ledde till lägre produktivitet och relativt något högre fasta kostnader. Tidningspapper Rörelseresultatet uppgick till 240,8 MEUR (508,8), en minskning med 268,0 MEUR eller 53 % huvudsakligen till följd av lägre försäljningspriser och volymer, även om något högre returpapperspriser också inverkade negativt. För att anpassa produktionen till efterfrågan genomfördes produktionsbegränsningar motsvarande ton ( ). Finpapper Rörelseresultatet var 292,6 MEUR (394,5), en minskning med 101,9 MEUR eller 26 %. Resultatminskningen var relaterad till lägre försäljningspriser som bara delvis balanserades av lägre rörliga kostnader. Produktionsbegränsningarna uppgick till ton ( ). Förpackningskartong Rörelseresultatet var 365,8 MEUR (346,2), en uppgång med 19,6 MEUR eller 6 % eftersom högre försäljningsvolymer och något lägre rörliga kostnader hade större inverkan på resultatet än de lägre försäljningspriserna. Produktionsbegränsningarna uppgick till ton ( ). BOKSLUT

12 Träprodukter Rörelseresultatet var 46,8 MEUR (12,6), en uppgång med 34,2 MEUR framför allt till följd av högre volymer och lägre fasta kostnader, vilket dock delvis reducerades av lägre försäljningspriser och ökade personalkostnader. Grossister Rörelseresultatet var 5,5 MEUR (-7,2), en ökning med 12,7 MEUR på grund av stängningen av den olönsamma enheten i Storbritannien. Skog Rörelseresultatet var 96,3 MEUR (88,1), en uppgång med 8,2 MEUR eller 9 % främst till följd av högre priser och ökade volymer. Övrigt Rörelseresultatet uppgick till -51,8 MEUR (-43,2). Nedanstående tabell visar omsättning, rörelseresultat (EBIT) och avkastning på operativt kapital (ROOC) per produktområde, exklusive engångsposter. En specifikation per kvartal finns på sidan 22. Omsättning och rörelseresultat per produktområde Avkastning på Omsättning Rörelseresultat operativt kapital, % * MEUR Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt Löpande verksamhet, totalt Avvecklad verksamhet, energi Intern försäljning, energi Goodwillavskrivning Summa exkl engångsposter Engångsposter 2 818, , ,8 399,4 346,9 79,3 15,5 10,1 2, , , ,5 268,3 508,8 240,8 19,9 41,4 19, , , ,0 688,8 394,5 292,6 20,3 9,1 8, , , ,4 441,3 346,2 365,8 15,4 12,8 12, , , ,2 73,3 12,6 46,8 18,6 3,1 11,1 890,6 840,3 720,6 9,9-7,2 5,5 4,7-3,4 3, , , ,7 115,3 88,1 96,3 8,5 6,9 7, , , ,6-35,1-43,2-51, , , , , , , , , , ,3-151,5-148, , , , , ,2 926,5 16,8 10,8 7, ,7-8, , , , , , ,9-151,6 20,7 10,7-1,5 *) Siffror avseende koncernen avser avkastning på sysselsatt kapital. Omsättning per produktområde Operativt kapital per produktområde Journalpapper...22 % Tidningspapper...12 % Finpapper...23 % Förpackningskartong..22 % Träprodukter...9 % Övrigt...12 % Journalpapper...7 % Tidningspapper...22 % Finpapper...27 % Förpackningskartong..34 % Träprodukter...4 % Övrigt...6 % Rörelseresultat per produktområde Journalpapper...21 % Tidningspapper...10 % Finpapper...29 % Förpackningskartong..24 % Träprodukter...4 % Övrigt...12 % 10 BOKSLUT 2002

13 Engångsposter Transaktioner av engångskaraktär som inte är relaterade till normal affärsverksamhet redovisas som engångsposter på koncernnivå. De är exkluderade ur segmentens resultat, men i de IAS-baserade specifikatonerna är dessa poster allokerade till segmenten. Posterna/transaktionerna måste uppfylla vissa kriterier för att redovisas som engångsposter. Bland annat måste de påverka resultatet per aktie med minst en cent. De vanligast förekommande engångsposterna är realisationsvinster, tilläggsnedskrivningar samt avsättningar för omstrukturering. Nedan visas engångsposter under 2002, vilka huvudsakligen är relaterade till nedskrivning (impairment) och omstrukturering. Engångsposter MEUR Q1/02 Q2/02 Q3/02 Q4/ Avyttring av aktier i Billerud Nedläggning av Papyrus verksamhet i Storbritannien Nedläggningskostnader vid Summa Bruk, Finland Resultatförbättringsprogram, Nordamerika Nedskrivning av goodwill, Nordamerika Nedskrivning av tillgångar, Nordamerika Försäljning av skog, Finland Försäljning av skog, USA Skatt på ovanstående belopp Skatteeffekt relaterad till avskrivning på aktier * efter skatt Påverkan på resultatet per aktie - 76, , , , ,8 - -8, ,0 1,1-52, ,5 18,6-913, ,2 4,7-229, ,9 25, ,5 49,5-51, ,5 99, , ,1 96,6-24,1 55, ,4 298,4-34, ,9 374,1-724,3-0,03-1,27 0,42-0,82 * Stora Enso North America Corp. Resultaträkning i sammandrag Räkenskapsår Förändring Per aktie, EUR MEUR % Omsättning EBITDA* exkl engångsposter Rörelseresultat exkl engångsposter Engångsposter Rörelseresultat Resultatandelar i intressebolag Finansnetto Resultat före skatt och minoritetsintressen Skatt Skatt (engångspost) Minoritetsposter Periodens resultat Periodens resultat exkl engångsposter , , ,6-5,4 16,03 14,98 14, , , ,0-21,4 3,66 3,06 2, , ,2 926,5-38,0 2,37 1,66 1,05 445,7-8, ,1-0,55-0,01-1, , ,9-151,6-2,92 1,65-0,17 20,6 79,6 14,6-0,03 0,09 0,02-292,9-343,5-206,2 - -0,36-0,38-0, , ,0-343,2-2,58 1,36-0,39-650,3-386,2-177,5 - -0,79-0,43-0,20-86,6 298, ,10 0,34-13,7 2,9 0,1 - -0, ,0 926,3-222,2-1,77 1,03-0, ,9 845,3 504,9-1,32 0,94 0,57 *Resultat före räntor, skatt, av- och nedskrivning BOKSLUT

14 Omsättning och rörelseresultat MEUR % Rörelseresultat MEUR Resultat före skatt och minoritetsintressen MEUR % Omsättning Rörelseresultat, % av omsättning Rörelseresultat exkl engångsposter, % av omsättning Exkl engångsposter Resultat före skatt och minoritetsintressen exkl engångsposter, % av omsättning Exkl engångsposter Periodens resultat MEUR Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) % Avkastning på eget kapital (ROE) % Exkl engångsposter Avskrivning och goodwillavskrivning uppgick till sammanlagt 2 441,9 MEUR (1 267,6). En engångsnedskrivning relaterad till tillgångarna i Nordamerika redovisades under tredje kvartalet. Inklusive valutaförändringar under fjärde kvartalet uppgår nedskrivningen till 1 142,3 MEUR. Efter denna justering uppgick avskrivningarna till 1 299,6 MEUR, en ökning med 32,0 MEUR. Resultatandelar i intressebolag uppgick till 14,6 MEUR (79,6), varav -5,5 MEUR härrörde från Tornator Timberland Oy och uppvägdes av 5,4 MEUR från Billerud AB och positiva resultat i andra intressebolag. Rörelseresultatet för året uppgick till -151,6 MEUR (1 486,9) inklusive engångsposter på ,1 MEUR. Räntenettokostnaden under året var 229,5 MEUR, vilket är 4,6 % av den räntebärande nettoskulden och 103,6 MEUR lägre än föregående år, huvudsakligen till följd av lägre räntor och ett positivt kassaflöde. Kursvinster i finansnettot uppgick till 44,9 MEUR under året och utdelningsintäkter till 9,2 MEUR. Värderingen av finansiella instrument och derivat resulterade i ett netto på -50,4 MEUR. Finansiella instrument och derivat värderas till marknadsvärde, vilket medför volatilitet i finansnettot, om än av ickekassamässig natur. Resultatet före skatt och minoritetsintressen, exklusive engångsposter, uppgick till 734,9 MEUR (1 231,3). Nettot av skatter var positivt och uppgick till 120,9 MEUR (-299,6), vilket ökade resultatet per aktie med 0,14 EUR, trots att den ackumulerade skatten, exklusive engångsposter, motsvarar en skattesats på 31,4 % (31,6). Den nedskrivning av aktier i moderbolaget som är relaterad till engångsnedskrivningen i Stora Enso North America Corp. är skattemässigt avdragsgill, enligt förhandsbesked från skattemyndigheterna. Med nuvarande skattesats på 29 % uppgår värdet av skatteavdraget, som betraktas som en engångspost, till 298,4 MEUR. 253,4 MEUR kommer att utnyttjas mot 2002 års resultat och resterande 45,0 MEUR skjuts upp till Minoritetsintressen var 0,1 MEUR (2,9) vilket med- 12 BOKSLUT 2002

15 förde att resultatet för året blev -222,2 MEUR (926,3). Avkastningen på sysselsatt kapital, exklusive engångsposter, var 7,1 % (10,8). Per 31 december uppgick sysselsatt kapital till ,4 MEUR, vilket är en nettominskning med 2 616,7 MEUR sedan årets början, reflekterande engångsnedskrivningen i den nordamerikanska verksamheten, försvagningen av US-dollarn samt avyttring av tillgångar. Förändring i resultat per aktie (EPS) från 2001 till 2002 EUR Förändring i rörelseresultat MEUR 1,0 0, , ,6 0,6 0,04 0,06 0,03 0, ,7 34, ,5 0,4 0,38-0, , , Koncernen totalt Försäljningspriser 3. Försäljningsvolymer 4. Energi 5. Fasta kostnader 6. Finansieringskostnader 7. Övrigt 8. Koncernen totalt Rörelseresultat Journalpapper 3. Tidningspapper 4. Finpapper 5. Förpackningskartong 6. Träprodukter 7. Övrigt 8. Rörelseresultat 2002 Exkl engångsposter Eget kapital per aktie EUR Resultat och utdelning per aktie EUR 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Kassamässigt resultat per aktie EUR 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0, *02 Resultat per aktie, exkl engångsposter Exkl engångsposter Utdelning per aktie * Föreslagen utdelning BOKSLUT

16 Förändring i räntebärande nettoskuld Det operativa kassaöverskottet uppgick till 2 083,8 MEUR (2 757,5). Det operativa kassaöverskottet minus investeringar uppgick till 1 247,7 MEUR (1 849,9) och kassamässigt resultat per aktie, exklusive engångsposter, till 1,97 EUR (2,34). Vid årets slut var den räntebärande nettoskulden 3 055,1 MEUR (4 819,9), en minskning med 1 764,8 MEUR jämfört med föregående år på grund av positivt operativt kassaflöde, försäljning av skogstillgångar och omräkningseffekt till följd av lägre dollarkurs. Outnyttjade kreditlimiter samt kassa och banktillgodohavanden uppgick till 1,8 miljarder EUR. Investeringar Investeringarna i anläggningar uppgick under året till 877,6 MEUR. Detta motsvarade 70,5 % av avskrivningarna och var lägre än planerat eftersom vissa utgifter har löpt över till år De främsta projekten var den nya PM 4 (254,1 MEUR) och ombyggnaden av PM 3 (28,6 MEUR) i Langerbrugge i Belgien, ombyggnaden av PM 6 i Uleåborg i Finland (16,5 MEUR), förbättring av falskartongtillverkningen i Baienfurt i Tyskland (10,2 MEUR) och utbyggnad av efterbearbetningsavdelningen i Fors i Sverige (10,6 MEUR). Skuldsättningsgrad 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Investeringar och avskrivningar MEUR % Mål <_ 0, Investeringar Avskrivningar Investeringar, % av omsättning Förändring i räntebärande nettoskuld MEUR Förändring i sysselsatt kapital MEUR , ,8 836,1 181,9 553,2-616,2-636, , , ,2-392,6 0,9 110,4-730, , Räntebärande nettoskuld 1 jan Kassaflöde från rörelsen 3. Nettokassaflöde från investeringar 4. Nettokassaflöde från skatter och finansiella poster 5. Nettokassaflöde från eget kapital 6. Strukturförändringar 7. Övriga förändringar och omräkningsdifferenser 8. Räntebärande nettoskuld 31 dec Sysselsatt kapital 1 jan Investeringsverksamhet, netto efter avskrivning 3. Förvärv och avyttringar 4. Förändring i rörelsekapital 5. Förändring i nettoskatteskuld 6. Omräkningsdifferenser 7. Sysselsatt kapital 31 dec BOKSLUT 2002

17 Kapitalstruktur MEUR Per aktie, EUR Anläggningstillgångar Rörelsekapital Operativt kapital Nettoskatteskuld Sysselsatt kapital , , ,4 13, , , ,2 1, , , ,6 15, , , ,2-2, , , ,4 12,91 Eget kapital Minoritetsintressen Räntebärande nettoskuld 8 570, , ,9 9,36 149,4 50,2 30,4 0, , , ,1 3, , , ,4 12,91 Sysselsatt kapital MEUR Operativt kapital Nettoskatteskuld Sysselsatt kapital Finland USA Sverige Tyskland Kanada Frankrike Portugal Kina Österrike Övriga 4 232,9 31,9 % 379,8 18,7 % 3 872,0 34,4 % 3 157,1 23,8 % 503,1 24,8 % 2 654,0 23,6 % 2 773,8 20,9 % 887,1 43,7 % 1 886,7 16,8 % 1 011,2 7,6 % 227,4 11,2 % 783,8 7,0 % 447,9 3,4 % -43,2-2,1 % 491,1 4,4 % 266,3 2,0 % 31,4 1,5 % 235,0 2,1 % 219,3 1,7 % -6,2-0,3 % 225,5 2,0 % 203,6 1,5 % 0,0 0,0 % 203,7 1,8 % 179,8 1,4 % 17,5 0,9 % 162,3 1,4 % 779,7 5,8 % 32,3 1,6 % 728,3 6,5 % ,6 100 % 2 029,2 100 % ,4 100 % Kassaflöde per produktområde För- Löpande Journal- Tidnings- Fin- packnings- Trä- verksam- MEUR papper papper papper kartong produkter Övrigt het Rörelseresultat (exkl goodwill och engångsposter) Avskrivningar, engångsposter och justeringar Förändring i rörelsekapital Kassaflöde från rörelsen 79,3 240,8 292,6 365,8 46,8 50, ,3 314,3 125,8 267,3 254,9 48,2 50, ,6 54,9 61,9 50,4-82,6-68,7-68,0-52,1 448,5 428,5 610,3 538,1 26,3 32, ,8 Förändring i räntebärande nettoskuld Löpande Struktur- Koncernens Omräknings- Påverkan på MEUR verksamhet förändringar kassaflöde differens balansräkningen Rörelseresultat Avskrivningar Förändring i rörelsekapital Kassaflöde från rörelsen Investeringar Förvärv Avyttringar Övriga förändringar i anläggningstillgångar Operativt kassaflöde Finansnetto (inkl intressebolag) Betalda skatter Aktieemission Utdelning Återköp av aktier Övriga förändringar i eget kapital och minoritetsposter Förändring i räntebärande nettoskuld -306,0 154,4-151,6 0,0-151, ,9 0, ,9-154, ,1-52,1 51,2-0,9 42,9 42, ,8 205, ,4-111, ,5-877,6 0,0-877,6 0,0-877,6-9,3-141,1-150,4 0,0-150,4 58,0 545,6 603,6 0,0 603,6-7,2-11,9-19,1 949,2 930, ,7 598, ,9 837, ,2-190,6 0,0-190,6 0,0-190,6 8,7 0,6 9,3-107,1-97,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-403,6 0,0-403,6 0,0-403,6-287,3 0,0-287,3 0,0-287,3 137,7 17,4 155,1-94,2 60,9 512,6 616, ,8 636, ,8 BOKSLUT

18 Strategi åtgärder 2002 Fiberkällor Under 2002 har koncernen vidtagit åtgärder för att implementera fiberstrategin, bland annat genom virkesleveranser från Baltikum och Ryssland och förvärv av Sylvesters sågverks- och virkesanskaffningsverksamhet i Estland samt planerna på att bygga sågverk i Ryssland. Samriskprojektet Veracel i Brasilien är ett annat bra exempel på hur Stora Enso implementerar sin fiberstrategi. Projektets syfte är att producera högkvalitativ eukalyptusfiber till låg kostnad som är idealisk för finpappersproduktion. Omstrukturering av tillgångar Under 2002 inledde Stora Enso ett omfattande program för omstrukturering av tillgångar för att förbättra servicen till kunderna genom att tillhandahålla kostnadseffektiva, högkvalitativa skogsindustriprodukter och bra logistiska lösningar, som betjänar kunderna på bästa möjliga sätt. Syftet är att nå den övre kvartilen vad avser tillgångarnas kvalitet. Samtidigt inser koncernen betydelsen av tillförlitliga leveranser. Programmet är långsiktigt och omfattar såväl nedläggning och avyttring av viss kapacitet som moderniseringar och investeringar i nya maskiner. Stora Enso har förbundit sig att genomföra omstruktureringsprogrammet på ett ansvarsfullt sätt så att investeringarna inte överskrider avskrivningarna över en konjunkturcykel. Avyttring av tillgångar utanför kärnverksamheten Stora Enso har fattat ett strategiskt beslut att frigöra kapital ur tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten för att därigenom finansiera tillväxten i kärnverksamheten. Avyttringen av bruket i Mölndal samt de finländska och nordamerikanska skogsinnehaven är bra exempel på hur strategin har tillämpats under Genom att avyttra tillgångar utanför kärnverksamheten skapar koncernen en starkare plattform för den fortsatta utvecklingen inom kärnområdena grafiskt papper, kontorspapper, tidningspapper, förpackningskartong och träprodukter. Försäljning, marknadsföring och FoU Under 2002 genomfördes en enkät om kundtillfredsställelse som inneburit ett förbättrat kundfokus genom ett program för helhetssyn på kundrelationer. Projektet, som började i tre pappersdivisioner och som berör över 300 personer, fortsätter under Målet är att skapa och implementera en modell för hantering av kundrelationer med definierade arbetsprinciper. Projektet syftar till att förbättra lönsamheten, minska volatiliteten i volymer, förbättra leveranskedjan, övergå från att sälja produkter till att sälja lösningar, optimera utnyttjandet av hela produktmixen, sänka kostnaderna och öka den organiska tillväxten. Under 2002 uppgick koncernens forsknings- och utvecklingskostnader till 91,6 MEUR, vilket motsvarar 0,7 % av nettoomsättningen. Det viktigaste produktområdet för forskning och utveckling är konsumentförpackningar, där forskningen stödjer en innovationsbaserad tillväxtstrategi. Det nya InnoCentre en investering på 4 MEUR i en konverteringsmaskin i industriell skala för att testa såväl material som nya innovationer. Detta kommer att bli ett viktigt verktyg i utvecklingen av ny konverterings- och förpackningsteknik samt affärsmodeller. Ett nytt koncept för CD- och DVD-förpackningar har redan introducerats. Ett annat område i fokus är produktutveckling inom digitalt och annat dokumenttryck. Produktportföljen för olika tryckmetoder har vidareutvecklats och kompletterats. Nytillkomna produkter är Stora Enso Matt, New StellaPress och CosmoPrint. Huvudinriktningen vad gäller produktutveckling av tryckpapper har legat på ljushet, opacitet och ytjämnhet. Kvalitetsförbättringar Total Quality Management implementerades i nästan alla koncernens enheter under 2002 genom Excellence Koncernens enheter, från bruk och försäljningsbolag till serviceenheter och koncernstaber, utvärderar systematiskt sina starka sidor och förbättringsområden, vilket ska leda till förbättringar i verksamheten. Genom Excellence 2005 samordnas ledningsmodellerna i hela koncernen och en gemensam uppfattning skapas. Det är ett heltäckande sätt att närma sig affärsutveckling och kontinuerlig förbättring med utnyttjande av Performance Excellence-modeller, best practice, produktivitetsprogram och andra kvalitetsverktyg, liksom kundtillfredsställelse- och andra undersökningar i ett sammanhang. Resultatförbättringsprogram i Nordamerika Ett resultatförbättringsprogram har initierats för verksamheten inom division Stora Enso North America för att förbättra lönsamhet och konkurrenskraft. Den nordamerikanska marknaden har varit svag sedan slutet av För att det bokförda värdet av de tillgångar som förvärvades det året ska överensstämma med nuvarande marknadsvärde har ledningen beslutat göra en engångsnedskrivning av dessa på MEUR (1 081 MUSD), vilken bokfördes under tredje kvartalet BOKSLUT 2002

19 Målet med programmet är att fokusera än mer på kärntillgångarna, att förbättra konkurrenskraften inom bestruket journalpapper och finpapper, liksom att säkerställa tillgången på konkurrenskraftig massa för verksamheten i Nordamerika. Organisationen har effektiviserats för att motsvara kraven och målen i divisionen. Sedan förvärvet har personalstyrkan minskats från till personer, och ytterligare neddragningar med omkring 500 personer kommer att ske. Under 2002 har verksamheten i Nordamerika givit synergier på 91 MUSD. Det ursprungliga målet för året, 110 MUSD, uppnåddes inte beroende på att kapacitetsutnyttjandet var lägre under första halvåret och priserna lägre än när målet sattes Riskanalys Priserna på pappers- och kartongprodukter har historiskt varit cykliska och reflekterat såväl den allmänna konjunkturen som kapacitetsutvecklingen i branschen. Detta förhållande, tillsammans med volatiliteten i råvarupriserna, framför allt för virke, massa och energi, och valutakursexponeringen, påverkar lönsamheten i skogs- och pappersindustrin. Koncernen har identifierat ett antal potentiella risker som kännbart kan påverka lönsamheten och utvecklingen i framtiden. De kan indelas i tre huvudkategorier: Utbuds- och efterfrågerisk Produktpriser, råvaror och energikostnader är cykliska, och en period med lägre produktpriser eller högre råvarukostnader påverkar lönsamheten. Beroendet av virkesimport kan tvinga koncernen att betala ett högre pris för betydelsefulla råvaror eller att ändra produktionen. Beroendet av utomstående leverantörer för huvuddelen av energibehovet gör koncernen känslig för energiprisförändringar och energibrist. Ändrade kundbeteenden kan påverka efterfrågan på vissa produkter och därmed lönsamheten. Valutakursfluktuationer kan ha en betydande inverkan på resultatet. Investeringsrisk Fortsatt konkurrens i pappers- och skogsindustrin kan påverka lönsamheten och nödvändiggöra betydande investeringar. Koncernens expansionsplaner, inklusive framtida förvärv, kan komma att kräva stora investeringar. Expansionsplanerna förutsätter delvis att framgångsrika förvärv eller samgåenden kan genomföras, och misslyckanden härvidlag kan påverka konkurrenskraften. Nya förvärv kan också förändra riskprofilen. Värdet av investeringar i länder utanför Västeuropa och Nordamerika kan påverkas av den politiska, ekonomiska eller juridiska utvecklingen i dessa länder. Extern strukturell och rättslig risk Ett fåtal dominerande ägare kan påverka eller styra bolagets verksamhetsinriktning. Stora Enso kan ådra sig stora kostnader i samband med efterlevnaden av miljökrav eller i samband med återställande av miljöingrepp som sanktioneras av lagar och regler på miljöområdet, vilket kan minska vinstmarginalen och resultatet. För att få en mer stabil verksamhet har koncernen som policy att dämpa effekten av risker, enligt följande beskrivning. Riskhantering Affärsrisk Koncernens resultat påverkas av pris- och volymförändringar, men effekten på rörelseresultatet beror på inom vilken produktgrupp de sker. Nedanstående tabell visar rörelseresultatets känslighet för en +/-10- procentig förändring av antingen pris eller volym inom olika produktområden. Rörelseresultat: Påverkan av +/- 10 % förändring MEUR Pris Volym Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter BOKSLUT