Bokslut ÅRSREDOVISNING CORPORATE GOVERNANCE AKTIER OCH AKTIEÄGARE

Transkript

1 Bokslut ÅRSREDOVISNING CORPORATE GOVERNANCE AKTIER OCH AKTIEÄGARE

2 S T R A T E G I P R O D U K T O M R Å D E N B O K S L U T I S A M M A N D R A G U T D E L N I N G ÅRSREDOVISNING CORPORATE GOVERNANCE AKTIER OCH AKTIEÄGARE M I L J Ö R E S U R S E R F Ö R E T A G E T S S O C I A L A A N S V A R Stora Ensos årsredovisning 2004 består av tre separata delar Koncernen Bokslut Hållbarhet Brev till aktieägarna Bokslut med notkommentarer Strategi och verksamhet 2004 Verksamhets- och ekonomisk Presentation av produktområdena översikt Styrelse och ledning Corporate governance Aktier och aktieägare Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via eller från våra kontor (se omslagets baksida). Styrning av hållbarhet Miljö: mål och verksamhet Resurser: vatten, energi, fiber och andra råvaror Koncernens sociala ansvar: implementering på enheterna, medarbetare och god affärssed KONTAKTER Kari Vainio Executive Vice President, Corporate Communications Tel Fax Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien kari.vainio@storaenso.com PUBLICERINGSDATUM februari Bokslutskommuniké mars Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning 27 april Delårsrapport januari mars Maj Årsredovisning Form 20-F 27 juli Delårsrapport januari juni 27 oktober Delårsrapport januari september BOLAGSSTÄMMA OCH UTDELNING mars Avstämningsdag för bolagsstämma 22 mars Ordinarie bolagsstämma 23 mars Aktien handlas exkl utdelning 29 mars Avstämningsdag för utdelning 8 april Betalning av utdelning Keith B Russell Senior Vice President, Investor Relations Tel Fax Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien keith.russell@storaenso.com Ulla Paajanen-Sainio Vice President, Investor Relations and Financial Communications Tel Fax Stora Enso Oyj, Box 309, FI Helsingfors, Finland ulla.paajanen-sainio@storaenso.com Scott A. Deitz Vice President, Investor Relations, North America Tel Fax Stora Enso North America, P O Box 8050, Wisconsin Rapids, WI , USA scott.deitz@storaenso.com

3 INNEHÅLL Bokslut 2004 är en översättning av den engelska originaltexten. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONCERNENS BOKSLUT Koncernens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och förändringar i eget kapital. NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN STORA ENSO I SAMMANDRAG STRATEGI CORPORATE GOVERNANCE Bland annat utförlig beskrivning av styrelse, styrelsearvoden och styrelsekommittéer. VERKSAMHETS- OCH EKONOMISK ÖVERSIKT För att stärka lönsamheten, kassaflödet och kapitalstrukturen har Stora Enso satt upp tydliga verksamhetsmässiga och finansiella mål, som fokuserar ledningen på affärsverksamheten. MODERBOLAGETS BOKSLUT OCH NOTER FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Föreslagen utdelning för 2004: 0,45 EUR per aktie. REVISIONSBERÄTTELSE STYRELSE PRODUKTIONSKAPACITET UTRÄKNING AV NYCKELTAL KVARTALSUPPGIFTER OCH NYCKELTAL Leveranser, omsättning och rörelseresultat per segment åren Nyckeltal för RISKER OCH RISKHANTERING AKTIER OCH AKTIEÄGARE Stora Ensos R-aktie (STERV) steg med 6 % under R-aktiens slutkurs var 11,27 EUR i Helsingfors, 96,50 SEK i Stockholm och 15,21 USD i New York. STORA ENSO BOKSLUT

4 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tryck- och finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Stora Ensos omsättning under 2004 uppgick till 12,4 miljarder EUR. Koncernen har cirka anställda i mer än 40 länder i fem världsdelar och en årlig produktionskapacitet på 16,4 miljoner ton papper och kartong samt 7,7 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, Stockholm och New York. Omsättning per segment Tryckpapper...34 % Finpapper...23 % Förpackningskartong..21 % Träprodukter...12 % Övrigt...10 % Rörelseresultat per segment Tryckpapper...18 % Finpapper...13 % Förpackningskartong..54 % Träprodukter...7 % Övrigt...8 % Produktområden Stora Enso Paper Tryckpapper Finpapper Produkter Superkalandrerat (SC), obestruket maskinglättat (MF), maskinglättat bestruket (MFC) och bestruket (LWC, MWC, HWC) journalpapper, tapetpapper, tidningspapper (standard och specialkvaliteter), katalog- och bokpapper. Används till tidskrifter, reklamtryck, kataloger, direktreklam, tidningar och böcker. Marknadsposition Journalpapper Världens näst största tillverkare av journalpapper Marknadsandel: 17 % globalt (20 % i Europa, 18 % i Nordamerika, 3 % i Asien och 10 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (56 % av omsättningen) och Nordamerika (39 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 4,6 miljoner ton Tidningspapper Världens tredje största tillverkare av tidningspapper i standard- och specialkvaliteter Marknadsandel: 8 % globalt (22 % i Europa, 1 % i Nordamerika, 4 % i Asien och 1 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (76 % av omsättningen), Asien (8 % av omsättningen) och Nord amerika (6 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,5 miljoner ton Produkter Bestruket finpapper (grafiskt papper), obestruket finpapper (kontorspapper) och specialpapper (tekniska papper, etikettpapper och papper för flexibla förpackningar). Används för dokumenttryck, affärstryck, kvalitetsböcker, beställtryck (print-on-demand) samt i produkter för skydds-, transport-, etiketterings- och identifikationsändamål. Marknadsposition Grafiskt papper Världens näst största tillverkare av grafiskt papper Marknadsandel: 9 % globalt (13 % i Europa, 14 % i Nordamerika, 4 % i Asien och 16 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (40 % av omsättningen) och Nordamerika (35 % av omsättningen) Kontorspapper Världens femte största tillverkare av kontorspapper Marknadsandel: 4 % globalt (14 % i Europa, 1 % i Nordamerika, 1 % i Asien och 1 % i Latinamerika) Huvudmarknader: Europa (82 % av omsättningen) och Asien (6 % av omsättningen) Specialpapper Världens största tillverkare av specialpapper Huvudmarknader: Nordamerika (61 % av omsättningen) och Europa (29 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet för finpapper: 4,6 miljoner ton 2 STORA ENSO BOKSLUT 2004

5 Finansiella nyckeltal Nettoomsättning, MEUR % Rörelseresultat, MEUR % exkl engångsposter, MEUR % % av omsättning 4,3 2,7 Resultat före skatt och minoritetsintressen, MEUR exkl engångsposter, MEUR % Periodens nettoresultat, MEUR Investeringar, MEUR % Räntebärande nettoskuld, MEUR % Sysselsatt kapital, MEUR % Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 4,0 6,3 exkl engångsposter, % 4,5 3,0 Avkastning på eget kapital, (ROE), % 1,7 9,2 Skuldsättningsgrad 0,49 0,38 *) Föreslagen utdelning Förändring Förändring Resultat per aktie, EUR 0,16 0,89 efter utspädning, EUR 0,16 0,89 exkl engångsposter, EUR 0,24 0,25 4 % Kassamässigt resultat per aktie, EUR 1,57 2,01 28 % efter utspädning, EUR 1,57 2,01 28 % exkl engångsposter, EUR 1,63 1,67 2 % Utdelning per aktie, EUR 0,45 0,45* Eget kapital per aktie, EUR 9,49 9,81 3 % Utdelning/resultat, % Börsvärde 31 dec, MEUR % Leveranser av papper och kartong, 1000 ton % Leveranser av träprodukter, 1000 m % Medeltal anställda % Genomsnittligt antal aktier (1000-tal) före utspädning % efter utspädning % För mera information om kvartalsuppgifter och nyckeltal se sidorna Stora Enso Packaging Boards Förpackningskartong Produkter Vätskekartong, bägarkartong, cartonboard, containerboard, wellpappförpackningar, hylskartong, hylsor, laminatpapper, papperssäckar samt säck- och kraftpapper. Marknadsposition En av världens ledande tillverkare av konsumentförpackningskartong Huvudmarknader: Europa (82 % av omsättningen), Asien (13 % av omsättningen) och Nordamerika (2 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,6 miljoner ton förpackningskartong och -papper, 930 miljoner m 2 wellpappförpackningar och ton hylsor Vidareförädling Hylsor tillverkas i Kanada, Kina, Finland, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA Papperssäckar tillverkas i Polen och Serbien Wellpappförpackningar tillverkas i Estland, Finland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige Stora Enso Forest Products Träprodukter Produkter Sågade och vidareförädlade träprodukter för byggnads- och snickeriindustrin samt trävaruhandeln. Marknadsposition Världens tredje största tillverkare av sågade barrträprodukter Huvudmarknader: Europa (58 % av omsättningen), Asien (25 % av omsättningen), Nordafrika och Mellanöstern (8 % av omsättningen) samt Nordamerika (9 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 7,7 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter Vidareförädling Vidareförädlingsenheter i Österrike, Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Litauen, Nederländerna och Sverige Läs mer om produktområdena på sidorna i Koncernen STORA ENSO BOKSLUT

6 Strategi Stora Ensos strategiska mål är att öka bolagets värde genom lönsam tillväxt. Detta åstadkoms genom samgåenden och förvärv, riktade investeringar i världsledande anläggningar, ständig prestationsförbättring och förstklassiga ledningsresurser. Stora Enso strävar efter att bli kundernas förstahandsval. Koncernen erbjuder tjänster som stödjer kundernas produktutveckling och förbättrar deras värdeskapande, samtidigt som befintliga produkter och processer ständigt förbättras, och nya produkter utvecklas. Stora Enso ser hållbarhet som ett viktigt åtagande och strävar efter att bli erkänt som ledande inom området. Avgörande för att uppnå det målet är förbättrad kompetens och know-how i kombination med efterlevnad av gemensamma värderingar. Stora Ensos identitet bygger på ett starkt företagsvarumärke som återspeglar koncernens mission, vision och värderingar. Den senaste tiden har varit en ogynnsam period för förvärv, eftersom intäktspotentialen vid möjliga förvärv inte hållit jämna steg med förvärvskostnaderna. Ett skäl till de höga förvärvspriserna är att många investerare är aktiva på marknaden, och vissa av dessa konkurrerande köpare har andra finansiella och industriella mål. Kassaflöde Kassaflödet från verksamheten har betonats. Kassaflödet bör överstiga investeringarna och utdelningen beräknat på rullande treårsbasis. En sådan beräkning är ett verktyg för att effektivisera hanteringen av rörelsekapitalet. Stora Enso kommer att införa CVA 1) -konceptet (Cash Value Add ed) i sin investeringsplanering för att belysa kassaflödet. Kassaflödet var 1 209,3 MEUR, varför målet på rullande treårsbasis uppnåddes. Bolagets stabilitet Finansiella nyckeltal ROCE Stora Enso mäter sin lönsamhet som avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). Målet är att uppnå 13 % över en konjunkturcykel. Den genomsnittliga kostnaden för totalt kapital före skatt vid slutet av 2004 var 8,7 %. ROCE är en god basindikator för att mäta lönsamheten i ett kapitalintensivt företag. Under 2004 var ROCE 3,0 %. Koncernen har drabbats av låga försäljningspriser, kostnadsökningar och inverkan av den låga dollarkursen under Vidare har effekterna av resultatförbättringsprogrammet i Nordamerika ännu inte fått fullt genomslag i koncernens redovisning, även om divisionens resultat förbättrades betydligt under senare delen av året. Programmet fortgår som planerat och kommer att vara slutfört i mitten av Tillväxt Bolaget strävar efter att förbättra resultatet per aktie genom lönsam tillväxt, vilket kan åstadkommas genom antingen organisk tillväxt eller samgåenden och förvärv. Finansiellt Den finansiella risken indikeras till en del av skuldsättningsgraden, där målet är att ligga på eller under 0,8. Detta mått är en god indikator på styrkan i balansräkningen och bolagets finansiella flexibilitet. Målet är gott och väl uppnått, eftersom skuldsättningsgraden under 2004 var 0,38. I brist på potentiella förvärvsobjekt utnyttjas den starka balansräkningen till återköp av bolagets egna aktier. Volatilitet Stora Enso strävar efter att minska volatiliteten i verksamheten genom att göra portföljen mindre cyklisk, och genom att diversifiera verksamheten geografiskt. Bolagets strategiska mål för riskhanteringen är att öka förpackningskartongverksamhetens vikt i koncernens portfölj, och genom att fortsätta att utvidga verksamheten på tillväxtmarknaderna. Förpackningskartong står nu för 21 % av koncernens omsättning, och koncernens försäljning utanför Europa och Nordamerika står för 14 % av omsättningen. För mer detaljerad information se tabellerna på sidorna 16 och 24. Uppfyllelse av finansiella mål Mål ROCE, % * 13 15,4 10,6 7,2 4,5 3,0 Skuldsättningsgrad 0,8 0,63 0,58 **0,37 0,49 0,38 Utdelning/aktie, EUR 0,45 0,45 0,45 0,45 ***0,45 Utdelning/resultat, % * * Exklusive engångsposter ** Inkluderar effekten av IAS 41 Jord- och skogsbruk *** Styrelsens förslag till bolagsstämman 1) Varumärke registrerat av Anelda AB 4 STORA ENSO BOKSLUT 2004

7 Stabil utdelning Stora Enso strävar efter att hålla utdelningen oförändrad och fortsätta med återköpen av egna aktier. Nuvarande policy är att utdelningen till aktieägarna ska motsvara hälften av nettovinsten över en konjunkturcykel. Vid bolagsstämman den 18 mars 2004 godkändes ett program för återköp av aktier enligt finsk lag. Vid slutet av 2004 hade bolaget återköpt 45,5 % av de R-aktier som bemyndigandet omfattade. Utestående aktier Miljoner Utdelning samt återköp av aktier MEUR EUR Återköpta aktier Utbetald utdelning Genomsnittskurs Sammanlagt värde för aktieägarna av utdelning och återköp av aktier Förvärvspolicy till stöd för lönsam tillväxt Stora Ensos förvärvsstrategi har tydliga mål. Ett förvärv måste stöda utvecklingen av koncernens kärnverksamhet och leda till kund-, produktions- eller andra synergier. Förvärvet måste uppfylla Stora Ensos finansiella mål. Det måste bidra till avkastningen per aktie och det kassamässiga resultatet per aktie efter ett år, exklusive synergier. På kort sikt ska avkastningen från förvärvet överstiga bolagets genomsnittliga kapitalkostnad före skatt på 8,7 %, och på längre sikt måste förvärvet uppfylla målet för avkastning på sysselsatt kapital på 13 %. Stora Enso planerar att inkludera CVA 1) -konceptet (Cash Value Added) vid analys av förvärvsalternativ. Främsta affärsdrivande faktorer och framtida trender på marknaderna för papper Den viktigaste drivkraften för Stora Ensos verksamhet är annonsinvesteringarna. Det är främst annonseringen som driver efterfrågan på tryck- och bestruket finpapper. Efterfrågan på obestruket finpapper beror på aktiviteten på marknaden och efterfrågan på förpackningskartong på dagligvarumarknaden. Stora Enso har utfört en grundlig studie av användningen av grafiskt papper och vilka slutanvändarna är. Undersökningen ger en bättre förståelse för den framtida efterfrågan på grafiskt papper i olika geografiska områden. De främsta drivkrafterna bakom efterfrågan identifierades. Dessa är annons- och reklaminvesteringarna och marknadsföringsmixen, den tekniska utvecklingen och konkurrerande media, samt konsumentbeteendet och den demografiska utvecklingen. Därefter bedömdes vilken effekt dessa drivkrafter har på efterfrågan på papper för tidningar och tidskrifter samt kommersiellt tryck. Studien visar att på mogna marknader kommer efterfrågan på tidnings- och journalpapper att växa i långsam respektive måttlig takt. Kommersiellt tryck och kontorspapper är de segment som växer snabbast på mogna marknader. På tillväxtmarknader väntas dock alla segment öka kraftigt. Den strategiska reaktionen på dessa resultat blir att flytta mer av produktionen till lågkostnadsregioner, att fortsätta konsolideringen och förbättra produktiviteten och förädlingsvärdet på mogna marknader, samt att fullt ut utnyttja koncernens heltäckande försäljnings- och marknadsföringsnät och dess kundhanteringssystem. Fokusering på Sydamerika, Kina och Ryssland Stora Enso koncentrerar sin strategi för tillväxtmarknader till dessa tre områden: Sydamerika, med låga kostnader för fiberråvara, Kina, med en snabbt växande marknad, och Ryssland, med stora råvarutillgångar. Koncernen vill expandera sin verksamhet i dessa tre regioner för att få en större geografisk spridning på tillgångarna, för att dra nytta av ett mer konkurrenskraftigt kostnadsläge, samt för att öka intäkterna från tillväxtmarknader. Produkterna på tillväxtmarknaderna kan delas in i två kategorier: dels nyckelprodukter för lokal och regional konsumtion, exempelvis finpapper, hylsor och wellpapp, dels helt integrerade produkter, avsedda även för världsmarknaden, exempelvis tidningspapper, SC-papper och vätskekartong. Ett konkurrenskraftigt kostnadsläge ska uppnås genom att utnyttja billig fiberråvara från Sydamerika och Ryssland samt de låga produktionskostnaderna i dessa nyckelområden. STORA ENSO BOKSLUT

8 Corporate governance Allmänt Arbetsuppgifter och ansvarsområden för Stora Enso Oyj:s ( Stora Enso eller bolaget ) olika organ bestäms av finsk lagstiftning och av bolagets corporate governance-policy som antagits av dess styrelse och som utformats i enlighet med den finska aktiebolagslagen och den finska värdepappersmarknadslagen. Stora Enso följer också, i tillämpliga delar, de regler och rekommendationer som utfärdats av börserna i Helsingfors, Stockholm och New York. Bolagets styrelse, koncernchef och vice koncernchef ansvarar för ledningen av bolaget. Övriga styrande organ inom bolaget har en assisterande och stödjande funktion. Stora Enso utformar årsredovisning och delårsrapporter i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS). Dessa publiceras på finska, svenska, engelska och tyska. Dessutom gör Stora Enso en årlig avstämning med US GAAP (Form 20-F). Bolaget har sitt huvudkontor i Helsingfors, Finland. Ett internationellt kontor finns i London, Storbritannien. Vissa huvudkontorsfunktioner är förlagda till Stockholm, Sverige. Stora Enso har en eller två revisorer, enligt aktieägarnas beslut på ordinarie bolagsstämma. Så långt möjligt tillämpas det engelska språket i bolagets verksamhet och vid dokumentationen av denna. Styrande organ uppgifter och sammansättning Bolagsstämma Styrelse Koncernchef Finans- och revisionskommitté Styrelsekommittéer Nomineringskommitté Ersättningskommitté Vice koncernchef Verkställande ledningsgrupp (EMG) Ledningsgrupp (MG) Hållbarhetskommitté Investeringskommitté Operativa kommittéer FoUkommitté Disclosure Committee Revision Intern revision Externa revisorer Beslutsfattande organ med ansvar för bolagets ledning är bolagets styrelse, koncernchef och vice koncernchef. Bolagets verksamhet samordnas genom bolagets verkställande ledningsgrupp (EMG), ledningsgrupp (MG) och olika kommittéer. Ledningarna för produktområden och divisioner ansvarar för den dagliga operativa verksamheten och stöds i denna av olika stabs- och servicefunktioner. 6 STORA ENSO BOKSLUT 2004

9 Styrelse Stora Enso leds av en styrelse som verkar enligt internationellt vedertagna principer för corporate governance. Enligt bolagets bolagsordning består styrelsen av sex till elva ordinarie ledamöter som utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma för en mandattid om ett år. Det är bolagets policy att majoriteten av styrelsens ledamöter ska vara oberoende. För att anses oberoende ska styrelsen ha uttalat att ledamoten inte har något annat väsentligt intresse i förhållande till bolaget än som styrelseledamot. Styrelsen består för närvarande av elva ordinarie ledamöter: nio externa ledamöter som är oberoende och icke närstående i förhållande till bolaget och två från verkställande ledningen (koncernchefen och vice koncernchefen). Eventuella transaktioner mellan styrelseledamot och bolaget eller dess dotterbolag ska ske på sedvanliga kommersiella villkor och styrelseledamot ska öppet redovisa omständighet som kan uppfattas stå i konflikt med bolagets intressen. Ersättningen till styrelsens ledamöter (inklusive ersättningen till ledamöter i styrelsekommittéer) beslutas av aktieägarna på ordinarie bolagsstämma. Det är bolagets policy att ersättning endast utgår till externa styrelseledamöter. Styrelsen övervakar Stora Ensos verksamhet och ledning samt beslutar i viktiga frågor avseende strategi, investeringar, organisation och finansiering. Styrelsen ansvarar för tillsynen av koncernledningen och för att bolagets verksamhet är organiserad på ett tillförlitligt sätt. Styrelsen är också ansvarig för tillsynen av att bolagets redovisning och ekonomistyrning kontrolleras i vederbörlig ordning. Styrelsen har antagit en arbetsordning vars huvudprinciper publiceras i årsredovisningen och på bolagets webbplats. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt utser koncernchef, vice koncernchef och cheferna för produktområden, divisioner och stabsfunktioner. Styrelsen godkänner bolagets organisationsstruktur. Styrelsen övervakar och bestämmer ersättningen till koncernchefen. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt arbete. Styrelsen gör också årligen en översyn av bolagets corporate governancepolicy och ändrar vid behov denna. I sitt arbete stöds styrelsen av Finans- och revisionskommittén, Nomineringskommittén och Ersättningskommittén. Respektive kommittés ordförande och ledamöter utses årligen av styrelsen. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. De externa styrelseledamöterna sammanträder regelbundet utan närvaro av ledamöter från verkställande ledningen i samband med styrelsens ordinarie sammanträden. Styrelsens arbetsordning Arbetsordningen beskriver styrelsens arbetssätt. Det huvudsakliga innehållet sammanfattas nedan: Sammanträden Regelbundet i enlighet med förutbestämd tidplan, minst fem gånger per år Extra styrelsemöte ska hållas på begäran av styrelseledamot eller koncernchefen inom 14 dagar från sådan begäran Föredragningslista och underlag ska tillställas styrelseledamöterna senast en vecka före sammanträde Information Styrelsen ska månatligen erhålla information om resultatutveckling, marknadssituation och viktigare händelser inom bolaget och med avseende på koncernens verksamhet Styrelsens ledamöter ska omedelbart informeras om samtliga händelser av större betydelse Ärenden på styrelsesammanträde Ärenden i enlighet med den finska aktiebolagslagen Godkännande av affärsstrategi Organisations- och personalfrågor Beslut avseende koncernledningens organisation Beslut avseende sammansättningen av den verkställande ledningsgruppen (EMG) Ersättning till koncernchefen Utseende och entledigande av koncernchef, vice koncernchef och chefer för produktområden samt av andra ledande befattningshavare som är medlemmar av EMG Utseende av ledamöter (inklusive ordförande) i styrelsekommittéer Ekonomiska och finansiella frågor Fastställande av årlig budget Godkännande av lån och garantier Investeringsfrågor Godkännande av koncernens investeringspolicy Godkännande av viktigare investeringar Övriga ärenden Koncernchefens rapport avseende koncernens verksamhet Rapporter av respektive ordförande för Ersättningskommittén, Nomineringskommittén och Finans- och revisionskommittén Godkännande av samt regelbunden översyn av bolagets corporate governance-principer samt bestämmelser för styrelsekommittéernas arbete Årlig självutvärdering av styrelsens arbete och resultat Övriga frågor hänskjutna till styrelsen av styrelseledamot eller koncernchefen STORA ENSO BOKSLUT

10 2004 Styrelsen hade elva ledamöter och sammanträdde åtta gånger. I genomsnitt deltog ledamöterna i 98 % av sammanträdena. Styrelsearvoden EUR Ordförande Vice ordförande Ledamot För detaljerad information om styrelsearvoden se not 6 på sidan 64. Styrelsens ägarintressen per 31 december 2004 Serie A-aktier Serie R-aktier Claes Dahlbäck, ordförande Krister Ahlström, vice ordförande Lee A. Chaden - *3 500 Harald Einsmann - *4 800 Björn Hägglund, vice koncernchef Jukka Härmälä, koncernchef Barbara Kux - - Ilkka Niemi - - Paavo Pitkänen Jan Sjöqvist Marcus Wallenberg * R-aktier i form av ADR Koncernchef (CEO) Koncernchefen leder bolagets dagliga verksamhet i enlighet med instruktioner och direktiv utfärdade av styrelsen. Det ankommer på koncernchefen att se till att bolagets redovisningsmetoder uppfyller lagstadgade krav och att finansiella ärenden handläggs på ett tillförlitligt sätt. Koncernchefen ansvarar direkt för följande: Tillsyn av och stöd till produktområdena Papper och Förpackningskartong och till koncernfunktionerna Strategi (långsiktig planering och investeringar), Ekonomi (finansiering, redovisning och juridik), Marknadstjänster, Information och Investor Relations samt för förberedelsearbete inför styrelsemöten. Koncernchefen övervakar dessutom beslut rörande nyckelpersoner och andra viktigare frågor som rör verksamheten. Ersättningen till koncernchefen framgår av not 6 på sidan 65. Vice koncernchef (Deputy CEO) Vice koncernchefen fungerar som ställföreträdande för koncernchefen. Vice koncernchefen ansvarar för följande operativa frågor: Tillsyn av och stöd till produktområde Skogsprodukter, divisionerna Asia Pacific och Latinamerika samt koncernstödfunktioner (Inköp, FoU, Miljöfrågor), Personal, Energi och Informationsteknik. Verkställande ledningsgrupp (EMG) Koncernchefen är ordförande i den verkställande ledningsgruppen. Medlemmarna i EMG utses av bolagets styrelse. För närvarande består EMG av vice koncernchefen och cheferna för de tre produktområdena (Papper, Förpackningskartong och Skogsprodukter), tre divisionschefer (Tryckpapper, Finpapper och Nordamerika) samt cheferna för funktionerna Ekonomi (CFO) och Koncernstöd. EMG ansvarar för investeringsplanering och -uppföljning, kontroll av fusioner och förvärv samt avyttringar, utarbetande av strategiska riktlinjer, resursfördelning, översyn och uppföljning av den dagliga verksamheten samt operativa beslut, förberedelsearbete inför styrelsemöten samt granskning av försäljningsorganisationens viktigare delar. EMG sammanträder regelbundet, cirka en gång per månad samt i övrigt när behov föreligger EMG hade 10 medlemmar och sammanträdde 19 gånger. Viktiga punkter på dagordningen under 2004 var att slutföra omstruktureringen av skogsinnehavet i Sverige och Kanada, avyttringen av intressena i plantagen Finnantara i Indonesien samt förvärvet av 66 % av den polska förpackningstillverkaren Intercell S A. EMGs ägarintressen per 31 december 2004 presenteras i not 28 på sidan 99. Ersättningen till EMG framgår av not 6 på sidan 65. Ledningsgrupp (MG) MG:s arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar granskning av budget, bolagets strategi och affärsutveckling. Koncernchefen är ordförande i MG. I MG ingår medlemmarna i EMG samt de övriga personer som utses av koncernchefen. MG sammanträder normalt fyra gånger per år MG hade 25 medlemmar och sammanträdde fyra gånger. MGs ägarintressen per 31 december 2004 presenteras i not 28 på sidan STORA ENSO BOKSLUT 2004

11 Styrelsekommittéer Styrelsekommittéernas uppgifter och ansvarsområden är fastlagda i särskilda för dessa av bolagets styrelse antagna bestämmelser. Samtliga kommittéer utvärderar årligen resultatet av sitt arbete, har rätt att vid behov engagera externa konsulter och experter samt ska ha tillgång till all nödvändig information för att kunna utföra sitt arbete. Finans- och revisionskommitté (Financial and Audit Committee) Styrelsen har en Finans- och revisionskommitté med uppgift att stödja styrelsen för vidmakthållande av förtroende och integritet med avseende på bolagets ekonomiska rapportering och styrelsens kontrollfunktioner. Finans- och revisionskommittén kontrollerar regelbundet bolagets interna kontrollsystem, hanteringen och rapporteringen av finansiella risker samt revisionsprocessen. Kommittén ger vidare rekommendationer med avseende på val av externa revisorer för moderbolaget och de viktigaste dotterbolagen. Kommittén består av tre till fem externa styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till bolaget. Åtminstone en av kommitténs ledamöter måste vara ekonomisk expert och ha betydande kunskaper och erfarenheter inom redovisningsområdet samt med avseende på för bolaget tillämpliga redovisningsprinciper. Finans- och revisionskommittén sammanträder regelbundet, minst två gånger per år. Kommitténs ledamöter sammanträder med bolagets externa revisorer, utan närvaro av ledande befattningshavare, i samband med kommitténs ordinarie sammanträden. Rapport från Finans- och revisionskommitténs sammanträden redovisas av kommitténs ordförande inför bolagets styrelse. Finans- och revisionskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är bestämda i för denna av bolagets styrelse godkända stadgar. Ledamot av Finans- och revisionskommittén erhåller ersättning endast såsom ledamot av bolagets styrelse. Ersättningen bestäms av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma Finans- och revisionskommittén hade fem medlemmar Jan Sjöqvist (ordförande), Barbara Kux (fr o m 18 mars 2004), George W Mead (fram till 18 mars 2004), Ilkka Niemi, Paavo Pitkänen och Marcus Wallenberg och sammanträdde sju gånger. I april 2004 utsåg kommittén Jan Sjöqvist till ekonomisk expert i linje med Sarbanes- Oxley Act från Utöver ordinarie uppgifter enligt kommitténs stadgar har kommittén under 2004 utvärderat bolagets finansiella mål samt gjort en översyn av förberedelserna för en bedömning av den interna kontrollen enligt paragraf 404 i Sarbanes-Oxley Act (se även uppgifterna för Disclosure Committee 2004). Sammanfattning av stadgar Huvudsakliga uppgifter Att stödja bolagets styrelse för vidmakthållande av förtroende och integritet med avseende på bolagets ekonomiska rapportering och styrelsens kontrollfunktioner Att regelbundet kontrollera och utvärdera bolagets system för intern kontroll, bolagets ledning, rapporteringen av finansiella risker samt revisionsprocessen Att ge rekommendationer med avseende på val av externa revisorer för moderbolaget och de viktigaste dotterbolagen Sammansättning Tre till fem externa styrelseledamöter, vilka skall vara oberoende och icke närstående i förhållande till bolaget Minst en av kommitténs ledamöter måste vara ekonomisk expert och ha betydande kunskaper och erfarenheter inom redovisningsområdet samt med avseende på för bolaget tillämpliga redovisningsprinciper Ledamot av Finans- och revisionskommittén erhåller ersättning endast såsom ledamot av bolagets styrelse. Ersättningen bestäms av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Sammanträden och rapportering till styrelsen Finans- och revisionskommittén sammanträder regelbundet minst två gånger per år Vid kommitténs sammanträden deltar Bolagets externa revisorer Chefen för bolagets internrevision, bolagets ekonomichef (CFO) samt en av bolagets jurister som också är kommitténs sekreterare Annan person (såsom bolagets finanschef, chefsjurist, redovisningschef) efter särskild inbjudan av kommitténs ordförande I samband med kommitténs sammanträden överlägger kommitténs ledamöter med bolagets externa revisorer utan närvaro av representanter för bolagets ledning Kommitténs ordförande ska till bolagets styrelse redovisa vad som förekommit vid Finans- och revisionskommitténs sammanträden Ersättning Ordförande EUR per år och medlem EUR per år. STORA ENSO BOKSLUT

12 Nomineringskommitté (Nomination Committee) Styrelsen har en Nomineringskommitté med uppgift och ansvar att, via styrelsen, vägleda aktieägarna såvitt avser styrelsens sammansättning och ersättningen till styrelseledamöterna. Kommittén utarbetar också förslag till bolagets styrelse såvitt avser sammansättning av och ordförande för styrelsekommittéerna. Nomineringskommittén består av tre till fyra externa styrelseledamöter som ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till bolaget. Nomineringskommittén sammanträder regelbundet, minst en gång per år. Kommitténs ordförande föredrar Nomineringskommitténs förslag inför bolagets styrelse. Nomineringskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är fastlagda i av bolagets styrelse godkända stadgar för denna. ersättningen till dessa. Kommittén ansvarar vidare för utvärdering av koncernchefens arbete samt dennes ersättning ävensom för att ge rekommendationer till bolagets styrelse med avseende på frågor hänförliga till ersättning till ledande befattningshavare i allmänhet, inklusive olika typer av incitamentsprogram. Bolagets styrelse godkänner ersättningen till koncernchefen. Ersättningskommittén består av tre till fyra externa styrelseledamöter som är oberoende och icke närstående i förhållande till bolaget. Ersättningskommittén sammanträder regelbundet, minst en gång per år. Kommitténs ordförande föredrar rapport från Ersättningskommitténs sammanträden inför bolagets styrelse. Ersättningskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden är fastlagda i av bolagets styrelse godkända stadgar för denna Nomineringskommittén hade fyra medlemmar Krister Ahlström (ordförande), Claes Dahlbäck, Harald Einsmann och Ilkka Niemi och sammanträdde en gång. Under 2004 har de huvudsakliga uppgifterna varit att vägleda styrelsen och bolagsstämman avseende val av styrelseledamöter och ersättningen till dessa. Ersättning Ordförande EUR per år och medlem EUR per år. Sammanfattning av stadgar 2004 Ersättningskommittén hade fyra medlemmar Claes Dahlbäck (ordförande), Krister Ahlström, Harald Einsmann och Ilkka Niemi och sammanträdde två gånger. Under 2004 har de huvudsakliga uppgifterna varit att utarbeta löner och andra förmåner för Stora Ensos ledande befattningshavare, bonusprogram för koncernchefen samt principer för aktieoptionsprogrammet för år Ersättning Ordförande EUR per år och medlem EUR per år. Huvudsakliga uppgifter Att vägleda aktieägarna via styrelsen med avseende på styrelsens sammansättning och ersättningen till styrelseledamöterna Att utarbeta förslag till bolagets styrelse såvitt avser sammansättning av och ordförande för styrelsekommittéerna Sammansättning Tre till fyra externa styrelseledamöter, som ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till bolaget Sammanträden och rapportering till styrelsen Nomineringskommittén sammanträder regelbundet, minst en gång per år Kommitténs ordförande redovisar Nomineringskommitténs förslag till styrelsen Ersättningskommitté (Compensation Committee) Styrelsen har en Ersättningskommitté med ansvar för att rekommendera, utvärdera och godkänna utnämning av ledande befattningshavare (andra än koncernchefen) samt 10 STORA ENSO BOKSLUT 2004 Sammanfattning av stadgar Huvudsakliga uppgifter Ansvara för att rekommendera, utvärdera och godkänna utnämning av ledande befattningshavare (andra än koncernchefen) samt ersättningen till dessa Att utvärdera koncernchefens arbete samt dennes ersättning Att ge rekommendationer till bolagets styrelse i frågor hänförliga till ersättning till ledande befattningshavare i allmänhet inklusive olika typer av incitamentsprogram Bolagets styrelse fastställer ersättningen till koncernchefen Sammansättning Tre till fyra externa styrelseledamöter, som ska vara oberoende och icke närstående i förhållande till bolaget Sammanträden och rapportering till styrelsen Ersättningskommittén sammanträder regelbundet, åtminstone en gång per år Kommitténs ordförande ska till bolagets styrelse redovisa vad som förekommit vid sammanträde med Ersättningskommittén

13 Operativa kommittéer Investeringskommitté (Investment Committee) Chefen för Koncernstrategi, Investeringar och Affärsplanering är ordförande i Investeringskommittén. Kommitténs ledamöter utses av koncernchefen. Investeringskommittén ansvarar för samordning av investeringsplaneringen och godkännandeprocessen, samordning av investeringsgranskningen och uppföljningsprocessen, medverkar i planering och genomförande av stora investeringsprojekt i bolagets olika geografiska verksamhetsområden samt lämnar rekommendationer angående medel för investeringar. Investeringskommittén sammanträder minst åtta gånger per år, samt vid behov Investeringskommittén har undersökt flera större investeringsförslag och lämnat rekommendationer till EMG för övervägande angående fördelningen av divisionsmedel. Viktiga punkter på dagordningen under 2004 har varit ombyggnad av pappersmaskin 1 i Suzhou, Stora Enso Packagings expansion av wellpappverksamheten i Ryssland och det nordeuropeiska transportsystemet NETSS. Under första kvartalet 2004 uppdaterade kommittén riktlinjer för förstudier av stora investeringar, som utarbetades och togs i bruk. Därutöver har kommittén granskat tio större projekt som startats under 2002 och 2003 för att samla erfarenhet för framtiden och för att säkra tekniköverföringen inom koncernen. Investeringskommittén hade sex medlemmar och sammanträdde 14 gånger under Hållbarhetskommitté (Sustainability Committee) Vice koncernchefen är ordförande i Hållbarhetskommittén. Kommitténs medlemmar, som ska representera berörda stabsfunktioner samt produktområdena, utses av koncernchefen. Hållbarhetskommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar: Att formulera koncernens policy och strategi i miljöfrågor samt frågor hänförliga till omvärldshänsyn, att försäkra sig om att dessa policies och strategier blir väl implementerade och respekteras inom hela bolaget, att samordna och följa upp kontakter och kommunikation med bolagets intressenter såsom myndigheter och organisationer, att ta initiativ till utveckling av lämpliga ledningsrutiner samt att utarbeta årlig hållbarhetsredovisning. Kommittén träffas regelbundet, vid behov I april 2004 publicerade Stora Enso sin etiska kod som omfattar samtliga anställda. Den följer Sarbanes-Oxley Act från Andra viktiga punkter på dagordningen under 2004 har varit koncernens handlingsplan för miljön, koncernens miljömål, virkesråvarans spårbarhet, klimatfrågan och koncernens Hållbarhetsredovisning Hållbarhetskommittén hade 13 medlemmar och sammanträdde två gånger under FoU-kommitté (R&D Committee) Vice koncernchefen är ordförande i FoU-kommittén. Kommitténs medlemmar, som ska representera FoU-organisationen och produktområdena, utses av koncernchefen. FoU-kommitténs arbetsuppgifter och ansvarsområden omfattar: Att säkerställa ett koncernperspektiv på bolagets FoU-insatser såväl med avseende på behovet av forskning som på dennas kvalitet och effektivitet, att utveckla en FoU-policy och FoU-strategi på koncernnivå, att övervaka koncernens FoU samt att leda av bolaget finansierade externa FoU-åtaganden. För att understödja dessa arbetsuppgifter och ansvarsområden ska FoU-kommittén bevaka utvecklingen av framtidsprodukter och ny teknik. FoU-kommittén sammanträder regelbundet, vid behov FoU-kommittén har inlett en översyn av sin policy avseende ägande och medlemskap i extern FoUverksamhet och definierat målsättning och förändringar i policyn. Kommittén har också undersökt införandet av den nya FoU-organisationen och resultatet därav. FoU-kommittén hade sju medlemmar och sammanträdde två gånger under STORA ENSO BOKSLUT

14 Övriga kontrollerande organ Disclosure Committee Denna kommitté övervakar och kontrollerar vederhäftigheten hos bolagets ekonomiska rapportering och publiceringsförfaranden. Koncernens redovisningschef är ordförande i kommittén och permanenta medlemmar är chefen för internrevision samt chefsjuristen. Övriga medlemmar utses av koncernchefen vid behov. Kommittén rapporterar till koncernchefen och ekonomichefen (CFO). Kommittén sammanträder regelbundet, vid behov Under 2004 inleddes ett särskilt program för att säkerställa efterlevnaden av paragraf 404 i Sarbanes- Oxley Act, Management Assessment of Internal Controls, vari föreskrivs att bolag och deras externa revisorer ska utvärdera effektiviteten hos bolagets interna kontroll av den finansiella rapporteringen och anmäla eventuella mera betydande svagheter därvidlag. Som Foreign Private Issuer måste Stora Enso inkludera denna utvärdering i sin årsredovisning för 2005 (20-F) till USAs finansinspektion (SEC). De första faserna i programmet genomfördes planenligt i slutet av Kommittén hade tre medlemmar och sammanträdde fem gånger. Revisorer En eller två revisorer utses årligen av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Finans- och revisionskommittén lämnar förslag till val av revisorer till bolagets styrelse och till aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma samt övervakar urvalsprocessen. Revisor (revisorer) ska vara auktoriserad revisionsbyrå (revisionsbyråer), som utser huvudansvarig revisor. Intern revision Stora Enso har en separat internrevisionsorganisation. Organisationen utför en självständig granskning av tillförlitligheten och effektiviteten hos koncernens system, interna kontroller och redovisning. Internrevisionsorganisationen rapporterar till koncernledningen, till de externa revisorerna och till Finans- och revisionskommittén. Chefen för internrevisionsavdelningen rapporterar funktionellt till CFO och till koncernchefen samt har direkt tillgång till ordföranden för Finans- och revisionskommittén. Internrevision utförs regelbundet vid de större bruken och andra enheter inom koncernen. Riktlinjer för insiders Stora Enso följer helt Helsingforsbörsens insiderregler. De interna riktlinjerna för insiders publiceras och distribueras regelbundet inom koncernen. Bolaget förväntar sig att de anställda ska uppträda på det sätt som kan krävas av en insider. All information hänförlig till bolagets nuvarande och framtida affärsverksamhet förväntas hållas strikt konfidentiell. Bolagets insiderregister finns offentligt tillgängligt och förs av den finska värdepapperscentralen (APK). Styrelseledamöter, koncernchefen och vice koncernchefen samt revisorerna betraktas alltid som insiders. Enligt koncernchefens beslut är även medlemmarna i ledningsgruppen (MG) permanenta insiders, liksom särskilt utsedda personer inom koncernfunktionerna Juridik, Ekonomi, Redovisning, FoU, Information och Investor relations. Personer som deltar i förberedelser inför och utveckling av projekt, innefattande fusioner eller förvärv, anses vara s k projektspecifika insiders. Ett separat projektspecifikt insiderregister upprättas av bolaget när chefsjuristen eller hans ställföreträdare så bedömer lämpligt. Under tyst period är det inte tillåtet för insiders att bedriva handel med bolagets värdepapper. Tyst period startar två veckor före det datum då resultatet för en rapporteringsperiod ska publiceras. Publiceringsdatum presenteras i Financial Calendar på 12 STORA ENSO BOKSLUT 2004

15 Jämförelse mellan Stora Ensos policy för corporate governance och NYSE:s regler för corporate governance Utländska emittenter listade på New York-börsen (NYSE) måste offentliggöra alla betydelsefulla skillnader mellan sina metoder för corporate governance och de som tillämpas av inhemska amerikanska bolag i enlighet med NYSE:s noteringsregler. Vid en jämförelse mellan Stora Ensos metoder för corporate governance och de krav i NYSE:s noteringsregler, paragraf 303A, som för närvarande gäller för inhemska amerikanska bolag, har följande betydelsefulla skillnader identifierats: Enligt den finska aktiebolagslagen fordras inte att tillåtelse inhämtas i förväg av aktieägarna för att införa ersättningssystem som är baserade på aktiekursen. Däremot är faktisk emission av aktier eller överlåtelse av aktier som återköpts inom återköpsprogram eller på annat sätt av bolaget föremål för aktieägarnas godkännande. Detta gäller också optionsprogram enligt vilka bolaget avser att emittera nya aktier eller överlåta egna aktier. Enligt paragraf 303A.08 i NYSE:s noteringsregler ska alla aktiebaserade ersättningssystem, med ett fåtal undantag, godkännas av bolagets aktieägare. Syntetiska optioner utställda i enlighet med Stora Ensos syntetiska optionsprogram, som berättigar deltagarna till kontant betalning baserad på kursen för Stora Ensos R-aktier, utgör inte ett sådant aktiebaserat ersättningssystem och kräver inte aktieägarnas godkännande. Regler och krav på den amerikanska kapitalmarknaden 2002 års amerikanska ramlagstiftning på värdepappersområdet, den s k Sarbanes-Oxley Act, antogs av den amerikanska kongressen och genomdrevs av den amerikanska finansinspektionen (SEC) för att återställa tilliten till och förtroendet för gällande revisions- och rapporteringsmetoder samt för att stärka investerarskyddet och återställa förtroendet för den amerikanska kapitalmarknaden. Sarbanes- Oxley Act introducerade ett antal normer för corporate governance för alla bolag som är listade i USA. Vissa föreskrifter blev omedelbart gällande, medan andra har blivit implementerade i enlighet med SEC:s specifika vägledning för införande. Stora Enso har tidigare anpassat stadgarna för sin finans- och revisionskommitté i enlighet med Sarbanes- Oxley Act samt ändrat sitt tillvägagångssätt avseende förhållandet till bolagets oberoende revisorer, etablerat en disclosure committee, infört rutiner för hantering av klagomål relaterade till bedrägerier och infört en etisk kod (se sidan 11). Redan under 2003 introducerade Stora Enso interna rutiner enligt vilka respektive divisions- och dotterbolagsledning måste intyga att intern kontroll sker av den finansiella rapporteringsprocessen. Dessa processer och intyganden utgör grunden för att Stora Ensos koncernchef (CEO) och ekonomichef (CFO) i sin tur kan intyga koncernens bokslut till SEC, i enlighet med bestämmelserna i paragraf 302 i Sarbanes-Oxley Act. Enligt den finska aktiebolagslagen tillsätts ett bolags oberoende revisor(er) genom beslut på en ordinarie bolagsstämma. Likaledes kan de oberoende revisorerna avsättas, och deras ersättare utses, endast genom beslut på en ordinarie bolagsstämma. Enligt paragraf i NYSE:s noteringsregler måste, i enlighet med 1934 års amerikanska värdepappersmarknadslag (US Securities Exchange Act of 1934, Rule 10A-3), ett bolags revisionskommitté (audit committee) vara direkt ansvarig för tillsättandet och avsättandet av bolagets oberoende revisorer. STORA ENSO BOKSLUT

16 Verksamhets- och ekonomisk översikt Strategiskt avkastningsmål och värde Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC) WACC består av den sammanlagda kostnaden för främmande och eget kapital. Kostnaden för eget kapital består av den riskfria långa räntan på 4,2 % plus en riskpremie på 4 %, vilket ger en sammanlagd kostnad efter skatt på 8,2 %. Kostnaden för eget kapital före skatt är cirka 12 % och med en skuldsättningsgrad på 0,8 och en spread för det främmande kapitalet på 0,8 % blir WACC före skatt cirka 8,7 %, dvs den siffra som är tillämplig för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. Motsvarande WACC efter skatt är 6,1 %. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Ett grundläggande mål för koncernen är att upprätthålla en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) på 13 % över konjunkturcykeln. ROCE definieras som rörelseresultatet exklusive engångsposter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. ROCE kan jämföras med WACC före skatt. Då framgår att koncernen skapar värde för aktieägarna när ROCE överstiger WACC före skatt. Värdeskapande per segment framgår nedan, där WACC före skatt, beräknat på genomsnittligt operativt kapital, subtraheras från rörelseresultatet exklusive engångsposter för att fastställa skapat värde. Risknivån antas vara densamma för samtliga segment utom Wood Supply Europe, som har 1,5 % lägre ränta på grund av lägre risk på rörelsenivå. Det WACC före skatt som används i tabellen var 9,5 % för 2002 och 8,7 % för 2003 och Koncernen har inte kunnat åstadkomma en värdeökning under de senaste åren på grund av svaga marknadsförhållanden. Rörelseresultat och värdeskapande per segment Rörelseresultat Värde Räkenskapsår Räkenskapsår MEUR Tryckpapper 313,6 111,1 91,3-94,2-232,8-261,7 Finpapper 298,3 153,5 64,3-73,5-149,6-228,1 Grossister 5,4-6,7 11,2-11,1-20,0-3,1 Förpackningskartong 345,3 292,4 277,6 101,5 73,3 50,7 Träprodukter 44,5 26,5 34,7 5,7-19,0-22,9 Wood Supply Europe 94,6 116,5 32,3-7,4-11,7-9,6 Övrigt -52,5-51,5-84, Goodwillavskrivning -148,8-116,0-90, Koncernen totalt, exkl engångsposter 900,4 525,8 336,4-281,2-463,1-632,9 14 STORA ENSO BOKSLUT 2004

17 Marknad Osäkerhet fortsatte att råda för fjärde året i rad på de globala marknaderna för skogsindustriprodukter. Efterfrågan stärktes på annonsberoende papperskvaliteter under året men överutbud höll priserna låga. Marknaden för förpackningskartong var stabil såväl beträffande efterfrågan som prismässigt. På marknaden för träprodukter var efterfrågan på granvaror stark medan marknaden för furuvaror var svagare till följd av överkapacitet i Europa. BNP-utvecklingen har traditionellt setts som en ledande indikator för pappers- och kartongkonsumtionen, även om befolkningsökning och urbanisering också är viktiga faktorer som påverkar efterfrågan framöver på olika marknader. Marknaden förändras också genom den pågående omstruktureringsprocessen i leverantörskedjan och kundbasen, och förändrade konsumtionsmönster nödvändiggör ökad kostnadseffektivitet och högre servicenivåer. Tabellen nedan visar den totala konsumtionen av papper och kartong per huvudmarknad: Beräknad konsumtion av papper och kartong 2004 Miljoner ton Västeuropa Nordamerika Asien (inkl Oceanien) Tidningspapper, standard 9,0 11,0 12,5 Obestruket trähaltigt papper (SC) 5,9 6,0 2,2 Bestruket journalpapper (LWC, MWC) 6,9 6,0 2,8 Bestruket finpapper 8,1 5,4 10,5 Obestruket finpapper 9,6 12,9 20,5 Containerboard (wellpappråvara) 20,8 31,5 40,8 Cartonboard (allmän förpackningskartong)* 6,8 13,4 15,1 * Inklusive gråpapp Källa: RISI, EMGE Leveranser Leveranserna av papper och kartong ökade med 6 % till ton ( ) och produktionen uppgick till ton ( ). Trots leveransökningen måste produktionen begränsas för att motsvara orderingången och därmed undvika onödig lageruppbyggnad. Produktionsbegränsningarna uppgick till ton ( ), motsvarande cirka 2 % av totalkapaciteten, varav ton (79 000) i Nordamerika. Leveranserna av träprodukter ökade med cirka 14 % jämfört med föregående år, främst till följd av den första helårseffekten av förvärvade kapacitetstillskott i Baltikum. Leveranser per segment Räkenskapsår Förändring Produktionsbegränsningar 1000 ton % Tryckpapper Finpapper Förpackningskartong Avyttrade pappersenheter Papper och kartong, totalt Träprodukter, 1000 kubikmeter Wellpapp, miljoner kvadratmeter STORA ENSO BOKSLUT