Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Relevanta dokument
Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Roterande elmaskiner

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Lik- och Växelriktning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Laborationer Växelström trefas

Lik- och Växelriktning

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Lab nr Styrteknik ET1001 Givare och ställdon

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Lik- och Växelriktning

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Tentamen Elenergiteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Anvisningar för installation, drift och underhåll

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Elektroteknikens grunder Laboration 2

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Laborationsrapport. Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014. Givare och ställdon. Kurs. Lab nr 6. Version p1.0. Laborationens namn

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Elinstallation. Kurs. Laborationens namn. Namn. Kommentarer.

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Lik- och Växelriktning

Energiomvandling Ottomotor

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Installationsanvisning MicroDrive Serie G (med potentiometer)

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Laborationshandledning för mätteknik

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

LNB727. Asynkronmaskinen

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet -

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

FRE-6/S5. Stegregulator. Installation och drifttagning. Tel Fax

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.

SNABBMANUAL FÖR IGÅNGKÖRNING AV BOXFAN

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Elenergiteknik Laboration 2

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

GÖTEBORG

Synkrongeneratorn och trefas

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Definition av kraftelektronik

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Några övningar som kan vara bra att börja med

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Transkript:

Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign

Uppgift 1: Asynkronmotorn a) Asynkronmotorns märkplåt Hur stort är motorns asynkrona varvtal vid märkdrift? Hur stort är motorns synkrona varvtal vid märkdrift? Vilket är motorns poltal? Hur stor är uteffekten vid märkdrift? Hur stor är huvudspänning vid märkdrift och D-kopplad motor? Hur stor är huvudspänning vid märkdrift och Y-kopplad motor? Hur stor är linjeströmmen vid märkdrift och D-kopplad motor? Hur stor är linjeströmmen vid märkdrift och Y-kopplad motor? a) Visa med figurer och beräkningar att spänning och ström för statorlindningarna blir lika vid D och Y-koppling. b) Beräkna motorns moment vi märkdrift, d.v.s. märkmomentet. 2

b) Mätning av asynkronmotorns verkningsgrad och eftersläpning vid märkdrift I denna uppgift skall motorns verkningsgrad vid märkdrift studeras. Innan du börjar koppla skall du prova att du har spänning på alla tre faserna i det variabla trefasuttaget. Mät med spänningsprovaren mellan neutralledare och de tre faserna ( tre mätningar). Resultat: Koppla enligt schemat. Här mäts ineffekten med enwattmetermetoden. Det är möjligt därför att belastningen är symmetrisk och vi har tillgång till neutralledaren. De tre motorlindningarna är U1 U2, V1 V2 och W1 W2. Lastbrytare To30 Belastningsresistorer TB40 Shuntreostat Broms Asynkronmotor + 220 V liksp - F1 F2 A1 A2 U1 W2 V1 U2 W1 V2 Wattmeter Power source Load Y/D kopplare TO 33 W2 U1 R U2 V1 S V2 W1 T A V N R S T Variabel trefasspänning 0-220 V Fortsättning på nästa två blad! 3

En asynkronmotor är normalt en symmetrisk belastning. Är det något fel på motorn kan den bli en osymmetrisk belastning. Ett sätt att se om belastningen är symmetrisk är att mäta de tre linjeströmmarna med strömtång. En elanläggning t.ex. en villa är en osymmetrisk belastning. Även här är det viktigt att man fördelat belastningarna på de tre faserna så att belastningen blir så symmetrisk som möjligt för att inte överbelasta någon säkring. Eftersom denna motor är gjord för att spänningen skall vara 220 V över lindningarna vid märkdrift skall vi köra den D-kopplad. Huvudspänningarna på trefasuttaget är 220 V. Vid D- koppling ligger huvudspänningen över lindningen. Vid start av en synkronmotor är strömmen hög. För att inte överbelasta säkringarna vid start kan man starta motorn i Y-läge och sedan när motorn kommit upp i varv slå över till D-läge. Ställ Y/D-kopplaren i läge Y. Vrid upp huvudspänningen till 220 V med lasten till bromsen bortkopplad. När motorn kommit upp i varv slå då över Y/D-kopplaren till läge D. För att momentmätaren skall fungera måste rotationsriktningen vara enligt pilarna på bromsen. Är rotationsriktningen fel växla då anslutningarna R och S till spänningskällan. Ställ in märkmomentet med hjälp av belastningsresistorerna och shuntreostaten. Mät de tre linjeströmmarna till motorn med strömtång när motorn är belastad med märkmomentet. Fas L1 L2 L3 Linjeström [A] Är motorn en symmetrisk belastning? Resultat: 4

Mät enligt tabellen då motorn är belastad med märkmomentet. Kom ihåg att avläst värde på wattmetern skall multipliceras med tre. Märkmoment [ Nm ] Avlästa värden Beräknade värden U [ V ] I [ A ] P in [W] n [rpm] P ut [ W ] η [ % ] s [ % ] Gör beräkningarna här: Beräkna effektfaktorn för motorn vid märkmoment utifrån uppmätta värden. 5

Uppgift 2: Mätning med motorn ansluten till frekvensomriktare FR-S520SE-0,75K Figuren visar principen för frekvensomriktaren. Först likriktas inspänningen. Växelriktaren till höger ger pulser till motorn vars medelvärden ger en trefasspänning. Brytarna i växelriktaren är transistorer av typen IGBT ( Insulated Gater Bipolar Transistor ). a) Frekvensomriktarens manual Besvara frågorna med ledning av manualen för FR-S520SE-0,75K. Se bifogade utdraget ur manualen. Hur tål denna frekvensomriktare vatten? Hur är frekvensomriktaren kyld? Hur stor ström kan tas ut från frekvensomriktaren? Hur stor aktiv effekt får motorn som skall anslutas till frekvensomriktaren högst dra? (Applicable motor capacity) 6

b) Frekvensomriktarens frekvens och parametrar Koppla frekvensomriktaren till motorn enligt schemat. Huvudspänningen ut från frekvensomriktaren är 400 V. Enligt märkplåten på motorn måste då motorn Y-kopplas. Lastbrytare To30 Belastningsresistorer TB40 Shuntreostat Broms Asynkronmotor + 220 V liksp - F1 F2 A1 A2 U1 V1 W1 W2 U2 V2 230 V växelsp. Frekvensomriktare FR-S520SE-0,75K Det är möjligt att ställa in utspänningens frekvens direkt från frekvensomriktarens panel. Dessutom kan över hundra parametrar ställas in. De viktigaste parametrarna finns i basic function parameter list som innehåller tolv parametrar. Hur frekvensen och parametrarna ställs in framgår av det bifogade utdraget ur manualen. Av manualen framgår även vilka värden parametrarna har från fabriken. Från fabriken är maximala frekvensen inställd till 50 Hz och minsta frekvensen inställt till 0 Hz. Ställ om maximala frekvensen till 100 Hz och minsta frekvensen till 1 Hz. 7

Beräkna och mät enligt tabellen med motorn obelastad det vill säga med lastbrytaren i läge från. Eftersläpningen i detta fall kommer att bli låg eftersom belastningen är låg. Frekvens [ Hz ] Minsta 50 Högsta Beräknat synkront varvtal [ rpm ] Uppmätt asynkront varvtal [ rpm ] Beräknad eftersläpning [%] Gör beräkningarna här: 8

c) Mätning av tillförd effekt vid olika varvtal För att spara energi kan man varvtalsstyra t.ex. pumpar som inte behöver gå med fullt varvtal hela tiden. Vi tänker oss att momentet för en pump är direkt proportionellt mot varvtalet. Om varvtalet sjunker till hälften kommer även momentet att sjunka till hälften. Mät ineffekten till frekvensomriktaren med elnätsanalysatorn FLUKE 345. För att kunna mäta strömmen med tången använder vi en skarvdosa där kabelns mantel skalats av så att det går att mäta på en part i kabeln. (Hade effektfaktorn varit ett hade vi kunnat mäta strömmen med en vanlig strömtång och beräknat effekten genom att multiplicera ström och spänning.) Ställ in varvtal och belastning enligt tabellen. Varvtal [ rpm ] Belastning [ Nm ] Ineffekt till frekvensomriktaren [ W ] 1500 750 2.0 1.0 Hur många kronor kan man på detta sätt spara på ett år om vi tänker oss att pumpen kan gå med halvt varvtal två tredjedelar av året? Vi sätter priset på energi till 1 kr per kwh. Gör beräkningarna här: 9

d) Kontroll av överhettningsskyddet Frekvensomriktaren har ett överhettningsskydd för att skydda motorn mot överhettning. Med parameter 9 kan man ställa in det värde på linjeströmmen som motorn skall tåla under lång tid. Överskrids detta värde löser skyddet ut efter en viss tid. Denna tid beror av hur mycket den aktuella linjeströmmen överskrider inställt värde. Från fabriken är parametern inställd på 85 % av frekvensomriktarens maximala utström som är 4,1 A ( se manualen under Ratings ). Det betyder att parametern är inställd på 3,4 A vid leverans. Nedan ses ett utdrag ur manualen. Där framgår att om man sätter överhettningsskyddet till 50% av maximal utström från frekvensomriktaren ( här 4,1 A ) och belastar med 100% löser skyddet ut efter ca 25 s. Man ser i diagrammet att belastar man med större ström löser överhettningsskyddet ut tidigare. Av kurvorna framgår även att vid högre varvtal tar det längre tid innan skyddet träder i kraft. Kylningen är bättre vid högre varvtal. Ställ om överbelastningsskyddet till 2,0 A (ca 50 % av 4,1 A ) och frekvensen till 30 Hz. Starta motorn och reglera in belastningen till så att linjeströmmen mätt med frekvensomriktaren blir 3 A respektive 4 A. Hur man mäter linjeströmmen med frekvensomriktaren framgår av manualen. Stäng av motorn och starta om den och mät den tid det tar innan överhettningsskyddet löser ut. Skyddsström (A) Verklig ström (A) 2,0 3,0 2,0 4,0 Uppmätt tid [ s ] Tid för skydd enligt diagram (s) Fungerar det som tänkt? e) Fabriks inställning av parametrarna Återställ parametrarna till fabriksinställning: P1 = 50 P2 = 0 P9 = 3,4 10

Bilaga: Utdrag ur manualen 11

12

13

14

15

16

17

18