Kommersiell linjetrafik på väg 2014 Statistik 2015:27
Kommersiell linjetrafik på väg 2014 Statistik 2015:27
Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress: www.trafa.se Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum: 2015-09-23
Förord Trafikanalys publicerar statistik om bland annat kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. I publikationen Lokal och regional kollektivtrafik presenteras subventionerad kollektivtrafik på väg, vilken utgör drygt 90 procent av utbudet mätt i fordonskilometer. Uppgifter om den linjelagda kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi och på helt kommersiella villkor insamlas på andra grunder och presenteras därför separat. Detta är andra gången rapporten Kommersiell linjetrafik på väg publiceras. Uppföljningar av kollektivtrafik som passerar minst en länsgräns har tidigare gjorts av Trafikanalys sedan 2010 och av SIKA sedan 1999. Undersökningen kallades då Långväga busstrafik. Före den 1 januari 2012 hade länens trafikhuvudmän i princip rätt att stoppa kommersiell linjetrafik inom länen, men i och med en lagändring om kollektivtrafik i Sverige finns inte längre en sådan invändningsrätt (SFS 2010:1065). Den långväga busstrafiken var och är fortfarande till största delen kommersiell, men även samhällsstödd linjetrafik över länsgräns förekom i undersökningen Långväga busstrafik. Med den nya definitionen kommer nuvarande undersökning att omfatta all kommersiell linjelagd trafik på väg, även sådan som sker inom län. Denna behöver inte heller nödvändigtvis bedrivas med buss, utan kan även köras med mindre vägfordon (med upp till 8 passagerarplatser). Denna rapport syftar till att beskriva den kommersiella linjetrafiken på väg i Sverige, den service som erbjuds, hur tjänsterna nyttjas samt egenskaper hos fordonen som används. Föreliggande rapport har producerats av Fanny Wigeborn på Markör Marknad och Kommunikation AB samt Mats Wiklund och Tom Petersen på Trafikanalys. Projektledare har varit Mats Wiklund. Stockholm i september 2015 Per-Åke Vikman Avdelningschef 3
4
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 1 Inledning... 9 1.1 Bakgrund och syfte... 9 1.2 Omfattning... 11 2 Resultat... 13 2.1 Utbud inrikes trafik... 13 2.2 Resor inrikes trafik... 14 2.3 Utbud utrikes trafik... 15 2.4 Resor utrikes trafik... 15 2.5 Transportarbete utrikes trafik... 15 2.6 Fordon... 16 2.7 Nyckeltal... 16 3 Fakta om statistiken... 17 3.1 Rampopulation och genomförande... 17 3.2 Beräkning av transportmått... 18 Bilaga Tabeller... 19 5
6
Sammanfattning Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. Resultaten i föreliggande rapport baseras på uppgifter från 18 av de 29 företag som bedöms utgöra populationen av företag som bedrev kommersiell linjetrafik på väg i Sverige 2014. Flygtransfer och långväga busstrafik över en eller flera länsgränser utgör de absolut största delarna av den kommersiella linjetrafiken på väg, både mätt i utbud och i resande. Den kommersiella linjetrafiken inom län som i någon mån har uppstått som följd av den nya lagstiftningen från 2012 är av mycket ringa omfattning. Under år 2014 körde de svarande företagen sammanlagt 59 linjer i egen regi, 15 linjer på uppdrag och 12 linjer där del av fordon uppläts åt annat företag. Linjerna i egen regi fördelar sig på 23 linjer inom län, 31 mellan län och 5 utrikes linjer. Det gjordes 448 000 avgångar med linjelagd trafik under året, vilket motsvarar drygt 5 200 avgångar per linje. Hur många avgångar per linje som gjorts skiljer sig relativt mycket mellan företagen, från cirka 70 avgångar till drygt 16 000 avgångar per linje. Totalt kördes det drygt 45 miljoner fordonskilometer kommersiell linjetrafik i Sverige under 2014, varav 25 miljoner kilometer eller 55 procent mellan län, 11 miljoner kilometer (25 procent) inom län, och 9 miljoner kilometer (20 procent) i utrikes trafik. Av den senare körsträckan utfördes 1,6 miljoner kilometer utanför Sveriges gräns. För den kollektiva busstrafiken var antalet fordonskilometer 590 miljoner 2014. Det erbjöds 18,6 miljoner sittplatser under 2014. Av dessa erbjöds 12,3 miljoner inom län, 6,3 miljoner mellan län och 0,8 miljoner i utrikes trafik. Dessa sittplatser resulterade i 2,1 miljarder platskilometer, varav 1,7 miljarder var inrikes. För den kollektiva busstrafiken var antalet platskilometer 26 miljarder 2014. Hur den kommersiella linjetrafiken nyttjas redovisas genom antal resor och transportarbete. Totalt genomfördes 8,7 miljoner resor med kommersiell linjetrafik under år 2014, varav 55 procent inom län och 6 procent i utrikes trafik. Det transportarbete som utfördes under 2014 var 1,8 miljarder personkilometer, varav 105 miljoner eller 6 procent var i internationell trafik. Under 2014 gjordes 747 miljoner påstigningar på buss i kollektiv trafik i Sverige 1 och trafikarbetet var 6,6 miljarder personkilometer. Totalt användes 263 fordon för kommersiell linjelagd trafik under det aktuella året, varav 54 var biodieselfordon. Cirka en procent av fordonen i undersökningen har färre än nio sittplatser och klassas därför som personbilar. Statistiken för 2014 visar att jämfört med 2013 tycks den regionala trafiken ha ökat något och den interregionala trafiken minskat något, både vad gäller linjer, avgångar och resor. De observerade förändringarna från föregående år kan till en del bero på bristande rapportering. Försiktighet måste därför iakttas vid jämförelser och vid tolkning av de absoluta nivåerna. 1 Trafikanalys (2015): Lokal och regional kollektivtrafik 2014, Rapport 2015:20 7
8
1 Inledning Syftet med denna statistik är att på årlig basis åstadkomma en beskrivning av den kommersiella linjetrafiken i Sverige. Undersökningen har genomförts sedan statistikåret 2012 och är både en utvidgning och en viss begränsning av den tidigare undersökningen Långväga buss. En utvidgning, eftersom den nya undersökningen även omfattar trafik inom län, och en begränsning, i och med att viss länsöverskridande kollektivtrafik som tidigare ingick var skattesubventionerad. Det gäller framför allt kollektivtrafik som trots att den är länsöverskridande ändå kan vara regional med den nya lagens definition, och belagd med allmän trafikplikt. I Långväga buss ingick dessutom trafik en sjukreselinje som inte uppfyller den nuvarande definitionen på kollektivtrafik, som ska vara öppen för alla. 2 I de fall jämförelser med tidigare undersökning skett har den subventionerade trafiken uteslutits och enbart trafiken mellan län i årets undersökning använts att jämföra med. Statistiken i denna rapport omfattar uppgifter om utbud, resande och fordon under 2014. I rapporten beskrivs inledningsvis bakgrund och syfte med undersökningen, den nya kollektivtrafiklagen och dess konsekvenser för det statistiksystem för kollektivtrafik som har gällt hittills, lite historik om undersökningen. Därefter kommer huvudkapitlet 3, där kollektivtrafikföretagens verksamhet under 2014 beskrivs inom området kommersiell linjetrafik: utbud, resande, körsträcka samt uppgifter om fordon. Slutligen redovisas några nyckeltal. I kapitel 4 presenteras undersökningens omfattning och metod. En tabellsammanställning hittas i bilaga 1, och i bilaga 2 återfinns en sammanställning av frågeformulärens innehåll. 1.1 Bakgrund och syfte Undersökningen har genomförts av Trafikanalys sedan 2013 (då avseende undersökningsår 2012). Tidigare genomfördes, av Trafikanalys sedan 2010 och av SIKA sedan 1999, en liknande undersökning, Långväga buss, som endast behandlade busstrafik som passerade minst en länsgräns. I och med att en ny kollektivtrafiklag trädde i kraft 2012 (SFS 2010:1065) ändrades villkoren till att omfatta även busstrafik inom län då lagen gjorde att det inte längre var möjligt att hindra kommersiell sådan. Långväga buss omfattade även länsöverskridande trafik som var offentligt subventionerad. Då denna trafik inte uppfyller kravet på kommersiell regi (och i något fall inte definitionen av kollektivtrafik) ingår den inte i föreliggande undersökning. Statistiken ska beskriva den service som erbjuds i form av antal linjer, turer och antal sittplatser samt hur tjänsterna används i form av antal resor (påstigningar) samt egenskaper hos de fordon som används. Statistiken har använts för kunskapsunderlag inom bransch- och intresseorganisationer, t.ex. Sveriges Bussföretag och Svenska Taxiförbundet. Vidare i uppföljningen av den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012, en lagstiftning som upphäver de begränsningar som har hindrat kommersiella buss- och taxiföretag att bedriva lokal och regional linjelagd kollektivtrafik. 2 www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/yrkestrafik/kollektivtrafik/ (2015-08-31) 9
Den nya lagen Den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012 3 hade som syfte att bidra till större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Trafikhuvudmännen som tidigare varit ansvariga för kollektivtrafiken i länen ersattes med kollektivtrafikmyndigheter. Lagen öppnade upp för kommersiella alternativ i kollektivtrafiken och begreppet kollektivtrafik, som innan dess varit synonymt med offentligt finansierad kollektivtrafik, kom istället att inbegripa även lokal och regional kommersiell trafik som erbjuds allmänheten. Det innebär att vem som helst kan etablera trafik med enda kravet att anmäla tidtabell och hållplatser till den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) tre veckor i förväg. Lagen syftade även till att det skulle bli lättare att etablera trafik över länsgränser och underlätta samordningen av trafik. Numera kan länen samordnat fatta beslut om allmän trafikplikt för länsöverskridande trafik medan det tidigare krävdes regeringens godkännande för detta. Själva definitionen av den regionala kollektivtrafiken kom också att omfatta viss trafik över länsgränserna som betraktas som arbetspendling eller annat vardagsresande, något som tidigare inte ingick. Statistiksystem för kollektivtrafik Kollektivtrafikbegreppet har tidigare delats upp i tre huvudgrupper allmän kollektivtrafik, särskild kollektivtrafik samt turist- och chartertrafik 4. Allmän kollektivtrafik benämns numera enbart kollektivtrafik och erbjuds allmänheten exempelvis via tidtabeller och annan information. Istället för begreppet särskild kollektivtrafik används numera särskilda persontransporter och där ingår färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Kollektivtrafik och särskilda persontransporter är sedan länge oftast delvis eller helt samhällsfinansierad, även om det länge också förekommit helt kommersiell linjetrafik, särskilt över länsgräns och i form av transfer till flygplatser. Turist- och chartertrafik är däremot sällan finansierad av samhället, och är vanligtvis inte heller linjelagd med tidtabell. Den har också oftast ett annat syfte än själva transporten, exempelvis teaterbesök eller deltagande i idrottsevenemang. Med den nya lagen öppnas dock möjligheten att även privata initiativ ska kunna erbjuda regional kollektivtrafik. Numera krävs ett beslut om allmän trafikplikt av en regional kollektivtrafikmyndighet för att kunna skattefinansiera regional kollektivtrafik. Kollektivtrafiken indelas även efter det geografiska område som trafiken omfattar. I rapporten används tre trafikeringsområden regional, interregional samt internationell trafik 5. Regional trafik avser kollektivtrafik som huvudsakligen sker inom ett län, men med den nya lagen omfattar regional kollektivtrafik även trafik över länsgräns som syftar till att tillgodose arbetspendling eller annat vardagsresande. När vi skriver inomregional trafik i rapporten menas däremot trafik strikt inom län. Interregional trafik avser trafik mellan två eller flera län, och internationell trafik avser trafik över en nationsgräns. 3 Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag, lag (2010:1065) om kollektivtrafik 4 SIKA (2000), Statistik om kollektivtrafik Slutrapport från projektet om utveckling av ett nationellt system för kollektivtrafik och samhällsbetalda resor, SIKA Rapport 2000:2, s. 21. 5 Dessutom används begreppet lokal kollektivtrafik som vanligtvis avser stadstrafik. Trafikanalys skiljer inte ut den lokala kollektivtrafiken från den regionala. 10
1.2 Omfattning Föreliggande undersökning behandlar den kommersiella linjelagda kollektivtrafiken som erbjuds allmänheten. Att trafiken är allmän innebär att den inte på ett tvingande sätt får vara knuten till andra tjänster eller vara begränsad till en viss personkrets. All linjetrafik med buss som genomförs utan stöd från det allmänna, såväl inrikes som utrikes trafik ingår. För att klassas som kommersiell linjetrafik på väg ska operatörerna bedriva kommersiell linjetrafik i egen regi eller på uppdrag åt en kommersiell beställare och vara öppen för allmänheten. Om uppdragsgivaren är ett bolag måste bolaget drivas med avkastningskrav. Om uppdragsgivarna är flera är regeln att åtminstone en av dem måste drivas med avkastningskrav. Således beslutar t.ex. trafikföretaget eller en kommersiell uppdragsgivare helt på egen hand om linjesträckning, prissättning, tidtabell och när trafiken ska etableras eller upphöra. Undantag är: beställningstrafik och chartertrafik, rundresor där passagerarna åker tillbaka till samma utgångspunkt trafik som anordnas vid särskilda evenemang resor där logi eller andra turisttjänster ingår i resan resor där det huvudsakliga syftet är något annat än själva persontransporten 6 En typ av kommersiell kollektivtrafik är så kallad hop-on-hop-off-trafik, som är linjelagda sightseeingturer enligt tidtabell och med fasta hållplatser, där linjerna visserligen går tillbaka till utgångspunkten, men där passagerarna kan gå på och av var de vill. Den trafiken ingår därför i undersökningen, trots att den genom sin prissättning kanske främst är intressant för turister. Förutom hop-on-hop-off-trafik är flygtransfer och långväga busstrafik över en eller flera länsgränser de absolut största delarna av den kommersiella linjetrafiken på väg, både mätt i utbud och i resande. Den kommersiella linjetrafiken inom län som i någon mån har uppstått som följd av den nya lagstiftningen är av mycket ringa omfattning. Undersökningen omfattar den trafik som bedrivs på kommersiella grunder och som har anmälts till Samtrafikens databas för gemensam trafikantinformation (GTI) enligt Transportstyrelsens förordning TSFS 2012:2 någon gång under 2014. Den omfattar såväl inrikes som utrikes trafik. Företag eller organisationer som till någon del bedrivit verksamhet i egen regi, eller som utfört trafik åt ett kommersiellt företag eller ekonomisk förening, ingår i undersökningen. Den geografiska omfattningen av undersökningen inkluderar trafik inom län (som vi här kallar regional trafik), mellan län (interregional trafik) och till utlandet (internationell trafik). Den största delen av trafiken utgörs av trafik över länsgränserna. Den största delen av den trafiken omfattar flygtransfer och långväga resande över länsgränser. Kommersiell busstrafik inom länen som uppkommit till följd av den nya lagen är förhållandevis mycket liten. Trafiken bedrivs huvudsakligen med buss, även om trafik med personbil förekommer. 6 Se referens i not 1 11
12
2 Resultat I det här kapitlet kommenteras utfallet av den sammanställda statistiken. Tabellerna finns i bilaga på sidan 19. 2.1 Utbud inrikes trafik Antal linjer Under 2014 fanns sammanlagt 86 kommersiella busslinjer varav 59 bedrevs i egen regi, 15 kördes på uppdrag och för 12 uppläts del i buss åt annan organisation. 81 linjer avsåg inrikes trafik och fem avsåg utrikes trafik. Hälften av inrikeslinjerna, 41 stycken, hade bedrivits inom län och övriga 40 linjer mellan län. Jämfört med 2013 har antalet linjer ökat. Under 2014 hade tre företag minskat antalet linjer i sin verksamhet och tre hade ökat antalet linjer jämfört med 2013. 13 företag uppgav att de körde inrikes trafik i egen regi. Fem av dessa uppgav att de enbart kört en linje, sex företag hade 2 9 linjer och två företag hade kört fler än 10 linjer. Nio företag har sammanlagt kört 15 linjer på uppdrag åt annan organisation. Det är både fler företag och linjer under 2014 än jämfört med 2013. Två företag har sammanlagt kört tolv linjer där man upplåtit del av bussen till annan organisation. Tio av dessa linjer kördes inom län och övriga mellan län. Antal avgångar Antal inrikes avgångar uppgick 2014 till 403 000, vilket är en ökning jämfört med 2013 och 2012 då antal avgångar var 392 000 respektive 371 000. Trafiken bestod till drygt 60 procent av avgångar inom län. Till stora delar består trafik inom län av flygtransfer och linjetrafik med sightseeing (s.k. hop-on-hop-off). Det är generellt trafik som präglas av en hög turtäthet med många avgångar. En tredjedel av företagen hade under 2014 färre än 1 000 inrikes avgångar. 40 procent hade mellan 1 000 och 10 000 inrikes avgångar och resterande hade över 10 000 inrikes avgångar. De tre företag med flest antal inrikes avgångar svarade för den övervägande majoriteten av inrikes avgångar under 2014. Under år 2012 och 2013 såg fördelningen mellan företagen ut på motsvarande sätt. 157 000 avgångar har körts i trafik mellan län 2014. År 2013 uppgick detta antal till 167 000 och år 2012 133 000. Antal sittplatser och platskilometer Under 2014 uppgick antalet erbjudna sittplatser i inrikes trafik till 18,6 miljoner. 6,3 miljoner avser antal sittplatser i interregional trafik vilket innebär en minskning med nio procent jämfört 13
med 2013. För den inomregionala trafiken uppgick antalet sittplatser till 12,3 miljoner vilket är en ökning med tio procent. Antalet platskilometer i inrikes trafik var 1,7 miljarder. Antalet platskilometer erhålls genom att multiplicera antalet erbjudna sittplatser med den totala körsträckan bussen kört under året. Antalet sittplatser i inrikes trafik uppgick till i genomsnitt 45 stycken per avgång. Total körsträcka Under 2014 har sammanlagt 36,1 miljoner kilometer körts i inrikes trafik. Det är en ökning jämfört med 2013 då den totala körsträckan var 35,5 miljoner kilometer. Något lägre andel av trafiken var interregional 2014, drygt två tredjedelar jämfört med tre fjärdedelar 2013. Bland de företag som kört inrikes trafik har nästan en tredjedel kört kortare än 200 000 kilometer i inrikes trafik under 2014. Sex av företagen, har under 2014 kört mer än en miljon kilometer. De tre företag som kört längst svarade för 86 procent av den totala körsträckan i inrikes trafik. 2.2 Resor inrikes trafik Under 2014 genomfördes 8,2 miljoner inrikes resor inom den kommersiella linjetrafiken med buss. Även under 2013 uppgick antalet resor till 8,2 miljoner. Med resor avses här antalet påstigningar. Drygt hälften av alla inrikes resor gjordes inom län. Drygt en fjärdedel av företagen som kör inrikes trafik har under 2014 kört färre än 30 000 resenärer. 40 procent av företagen har kört 200 000 eller fler passagerare. Knappt 3,5 miljoner resor genomfördes i kommersiell linjetrafik interregionalt under 2014. 2013 uppgick antalet dylika resor till knappt 4 miljoner och 2012 till 4,2 miljoner. Under de senaste två åren har således antalet interregionala resor minskat något. Antalet inomregionala resor var under 2014 knappt 4,8 miljoner, vilket är en ökning med omkring 13 procent jämfört med under 2013. För interregionala resor har den genomsnittliga beläggningsgraden, det vill säga antalet påstigande i förhållande till antalet erbjudna sittplatser, beräknats till 55 procent vilket kan jämföras med 58 procent 2013. För regionala resor var den genomsnittliga beläggningsgraden betydligt lägre, 39 procent. Motsvarande andel var 37 procent under 2013Transportarbete inrikes trafik Transportarbetet för 2014 har på så vis beräknats till 1,7 miljarder personkilometer för inrikes trafik jämfört med 1,7 miljarder under 2013. På grund av osäkerheten i skattningen av medelfärdlängd har ingen åtskillnad gjorts mellan regional och interregional trafik. 14
2.3 Utbud utrikes trafik Antal linjer Fem linjer i egen regi har under 2014 bedrivits i utrikes trafik. Det är en minskning med en linje jämfört med 2013. Då bortfall förekommer i årets undersökning är uppgifterna inte helt jämförbara med föregående år. Ingen linje i utrikes trafik har bedrivits på uppdrag eller att en del i en buss upplåtits åt annan organisation under 2014. Antal avgångar Antalet avgångar i utrikes trafik uppgick till 45 000 under 2014 vilket motsvarar cirka 850 avgångar i veckan. Antalet avgångar var oförändrat jämfört med under 2013. Antal sittplatser och platskilometer Drygt 750 000 sittplatser har erbjudits i utrikes trafik under 2014. Det innebär att varje avgång i genomsnitt haft 17 sittplatser. Drygt 760 000 sittplatser i utrikes trafik erbjöds under 2013. Det finns en viss ofullständighet i lämnade uppgifter och vår bedömning är att detta genomsnitt är en underskattning av det sanna värdet. Det totala antalet platskilometer var 381 miljoner vilket var lika många som under 2013. Det motsvarar drygt närmare 20 procent av det totala antalet platskilometer under 2014. Under 2013 var motsvarande andel lika stor. Total körsträcka 9 miljoner kilometer har körts i utlandstrafik under 2014. Det motsvarar en genomsnittlig körsträcka på 201 kilometer per avgång. En knapp femtedel av sträckan har körts utanför Sveriges gränser. 2.4 Resor utrikes trafik 510 000 resor i utrikes trafik genomfördes under 2014. Det är en liten minskning jämfört med 2013 då antalet resor i utrikes trafik uppgick till 512 000. Antalet passagerare per avgång uppgick i genomsnitt till elva personer. Det finns en viss ofullständighet i lämnade uppgifter och vår bedömning är att detta genomsnitt är en underskattning av det sanna värdet. 2.5 Transportarbete utrikes trafik Transportarbetet i utrikes trafik uppgick till 105 miljoner personkilometer, vilket motsvarar sex procent av det totala inrikes och utrikes transportarbetet i denna undersökning under 2014 (se även avsnitt 3.3). 15
2.6 Fordon Under 2014 har totalt 263 fordon använts inom den kommersiella linjetrafiken på väg. Sex företag har använt fler än tio fordon till denna trafik under år 2014. De tre företag med flest antal fordon svarade för 60 procent av det totala antalet fordon som använts i den kommersiella linjetrafiken under 2014. Med fordon avses här antal fordon som använts i kommersiell linjetrafik under året, inte det totala antalet fordon som företaget använder för annan trafik. För mer information avseende eventuell mätosäkerhet se separat publikation Beskrivning av statistiken. I stort sett samtliga fordon, 261 stycken, är dieseldrivna fordon. 2012 var andelen dieseldrivna fordon 99 procent och 2013 98 procent. Drygt var femte dieselbuss drivs med biodiesel. År 2013 drevs knappt var tredje dieselbuss med biodiesel. De ytterst få fordon med andra bränslen än diesel drivs av el eller annat. Knappt 70 procent av de dieseldrivna fordonen är högst 5 år gamla. Endast två procent av dieselfordonen är äldre än 10 år. För fordon som drivs med andra bränslen är samtliga fordon högst 5 år gamla. Lite drygt hälften av fordonen har 41 50 sittplatser. Knappt tre av tio hade 51-60 sittplatser. Tre fordon eller en procent har mindre än nio sittplatser och klassas därför som personbilar. 7 2.7 Nyckeltal I följande avsnitt redovisas några nyckeltal för att beskriva den kommersiella linjetrafiken med buss i Sverige. Utbudet beskrivs genom antalet avgångar per linje, körsträcka per avgång och antal personkilometer. Antal resor per avgång är ett mått på hur effektivt trafiken används. De företag som ingår i årets undersökning har tillsammans haft 448 000 avgångar fördelat på 86 linjer i in- och utrikes trafik under 2014. Det ger totalt drygt 5 200 avgångar per linje. Hur många avgångar per linje som körts skiljer sig relativt mycket mellan företagen, från drygt 70 avgångar till drygt 16 000 avgångar per linje. 2013 hade den kommersiella linjetrafiken i genomsnitt 6 100 avgångar per linje, och spridningen på antal avgångar per linje var ungefär densamma som 2014. Under 2014 kördes i genomsnitt 101 kilometer per avgång jämfört med 102 kilometer per avgång 2013. Regionalt var sträckan 46 kilometer och interregionalt 158 kilometer. I utrikes trafik kördes 201 kilometer per avgång. Fem företag körde minst 300 kilometer per avgång medan sex företag körde mindre än 100 kilometer per avgång i genomsnitt. 2013 var siffrorna 164 kilometer per avgång för enbart den inrikes trafiken interregionalt och 36 km för inrikes trafik regionalt. De genomsnittliga körsträckorna per avgång för trafik regionalt har därmed ökat medan den genomsnittliga körsträckan interregionalt har minskat. Antalet påstigande per avgång i den kommersiella linjetrafiken uppgick i genomsnitt till 19 personer, 19 på avgångar inom län och 22 på avgångar mellan län. Sex av företagen har 20 eller fler påstigande per avgång, medan sju företag hade färre än 20. För utrikes resor var antalet resor per avgång elva i genomsnitt. 2013 var det genomsnittliga antalet påstigande per avgång 20 stycken och 2012 var det 23 stycken totalt. 7 Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, 2. 16
3 Fakta om statistiken 3.1 Rampopulation och genomförande Undersökningen omfattar gäller företag som bedriver trafik på kommersiell grunder och som under 2014 har anmälts till Samtrafikens databas för gemensam trafikantinformation (GTI) enligt Transportstyrelsens förordning TSFS 2012:2. Dessa företag har ingått i undersökningens rampopulation tillsammans med de företag som ingick föregående års undersökning. Den omfattar såväl inrikes som utrikes trafik. Företag eller organisationer som till någon del bedrivit verksamhet i egen regi, eller som utfört trafik åt ett kommersiellt företag eller ekonomisk förening, ingår i undersökningen. Den geografiska omfattningen av undersökningen inkluderar trafik inom län (som vi här kallar regional trafik), mellan län (interregional trafik) och till utlandet (internationell trafik). Den största delen av trafiken utgörs av trafik över länsgränserna. Den största delen av den trafiken omfattar flygtransfer och långväga resande över länsgränser. Kommersiell busstrafik inom länen som uppkommit till följd av den nya lagen är förhållandevis mycket liten. Trafiken bedrivs huvudsakligen med buss, även om trafik med personbil förekommer. Inför undersökningen genomförde Markör en introduktion per telefon där man presenterade undersökningen, stämde av om företaget bedrev kommersiell linjetrafik samt såg till att uppdatera kontaktuppgifter om behov fanns. Påminnelser och avstämningar gjordes kontinuerligt per telefon under veckorna 26-31. Påminnelser skickades också ut via e-post under juni och juli månad. Sammanlagt gjordes fyra mailpåminnelser. I de fall det uppstått frågor kring inrapporterade svar har återkoppling till respondenten skett med syfte att utreda eventuella felaktigheter. Undersökningen är en totalundersökning, vars rampopulation inkluderar 39 operatörer. Utskicket gjordes till 36 operatörer då tre redan vid en första kontakt uppgett att de inte hade någon kommersiell linjetrafik. Två av dessa 36 företag hade gått i konkurs 2014 och var inte kontaktbara. Vidare svarade ytterligare fem företag att de inte bedrev någon kommersiell linjetrafik. Tio operatörer totalt betecknas därmed som övertäckning. Av resterande 29 företag gick sex inte att nå. Tre av dessa klassades som övertäckning 2013. De övriga 15 som inte lämnat uppgifter har antingen vägrat eller uppgett att de ska svara men inte gjort det. Resterande 14 företag har svarat på undersökningen. Svarsfrekvensen är därmed 48 procent. Uppgifter från föregående år har använts i fyra fall där respondenten klassats som objektsbortfall 2014 enligt överenskommelse med Trafikanalys. 2012 års värden har inte imputerats. Resultatet i rapporten baseras därmed på svar från 18 bussbolag. I detta hänseende är svarsfrekvensen 62 procent. Undersökningen genomfördes av Markör på uppdrag av Trafikanalys. Den bedrevs i huvudsak som en webbundersökning som löpte under veckorna 24 32. Företagen hade också möjlighet att svara på undersökningen via telefon. Enda gången svar lämnades via telefon var dock vid rättelser och avstämningar. Databasen med rampopulationen uppdaterades i de fall bolag exempelvis bytt kontaktperson eller sålt företaget. 17
Frågeformuläret var indelat i tre huvudområden avseende uppgifter om utbud, resor och fordon. För varje avsnitt fanns en geografisk indelning för uppgifter om trafik inom län, mellan län och utrikes trafik. 3.2 Beräkning av transportmått Transportarbetet är den totala sträckan som alla resenärer tillryggalägger tillsammans och mäts i enheten personkilometer. En personkilometer är det transportarbete som utförs när en person färdas en kilometer. Uträkning av transportarbete har gjorts i enlighet med föregående års mätningar. Antalet resor har multiplicerats med en medelfärdlängd som satts till 205,63 km. Denna baseras i sin tur på underlag från tidigare resvaneundersökningar 8. Samma medelreslängd används för alla tre geografiska indelningar, även för utrikes trafik. Det beror på att osäkerheten i RVU för de utrikes resorna är alltför stor. Transportarbetet för inrikes trafik redovisas aggregerat. Trafik inom eller mellan län särskiljs alltså inte med avseende på transportarbete. Den genomsnittliga beläggningsgraden har beräknats utifrån de företag som ingått i årets undersökning vilket ger en viss osäkerhet till följd av bortfall i undersökningen. Antal erbjudna platskilometer beräknas genom att multiplicera antalet sittplatser i en buss med sträckan som bussen kört under året. En addition av alla bussars platskilometer ger det totala antalet platskilometer för det aktuella året. 8 Trafikanalys, www.trafa.se/sv/statistik/resvanor/ 18
Bilaga Tabeller Tabell 1: Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg 2014. 1 Table 1: Supply of regional and interregional commercial public transport on road 2014. Inrikes National Inom län Regional 2014 Mellan län Interregional Utrikes International Totalt Total Summa Sum Summa Sum 2013 2012 Antal linjer - Number of Services I egen regi - In-house 54 23 31 5 59 58 k 99 Som körs på uppdrag - Ex-house 15 8 7-15 12 3 Där del i buss upplåts* - Where Part of the Bus Is for External disposal 12 10 2-12 2 k 14 Totalt antal sittplatser i 1 000-tal - Total Number of Seats (thousands) 18 596 12 307 6 290 758 19 355 18 904 k 22 383 Utbud, i miljoner sittplatskilometer - Million Seat Kilometers Available 1 700 480 1 220 381 2 081 2 210 k 2 786 Antal avgångar i 1 000-tal - Number of Departures (thousands) Totalt - Total 403 246 157 45 448 437 383 därav - thereof Ordinarie linjelagd trafik - helt i egen regi Regular service - Completely In-house 370 225 145 44 414 400 375 Ordinarie linjelagd trafik - helt eller delvis på uppdrag Regular service- Completely or Partly Ex-house 25 20 5-25 31 8 Förstärkningstrafik - egen regi eller på uppdrag Reinforcement Service- In-house or Ex-house 7 2 5 0 7 4 0 Körda kilometer i 1 000-tal km - Vehicle Kilometers (thousands) 36 151 11 236 24 915 9 052 45 203 44 565 46 855 därav - thereof Inom Sverige - National 7 451 7 456 7 586 Utanför Sverige - International 1 602 1 604 1 795 Se BAS för frågeformulär och variabeldefinitioner. 1 * åt annan organisation k korrigerad siffra sedan förra publiceringen 19
Tabell 2: Resande i regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg 2014. 1 Table 2: Travelling in regional and interregional commercial public transport on road 2014. Inrikes National Inom län Regional 2014 Mellan län Interregional Utrikes International Totalt Total Summa Sum Summa Sum 2013 2012 Antal resor i 1 000-tal - Number of Boardings (thousands) Totalt - Total 8 213 4 754 3 458 510 8 723 8 688 8 928 därav - thereof Ordinarie linjelagd trafik - egen regi Regular service - Completely In-house 7 432 4 315 3 117 407 7 839 7 526 8 598 Ordinarie linjelagd trafik - på uppdrag Regular service- Completely or Partly Ex-house 669 423 246-669 735 329 Förstärkningstrafik - egen regi eller på uppdrag Reinforcement Service- In-house or Ex-house 130 11 119 7 137 127 1 Transportarbete, i miljoner personkilometer Passenger Kilometers (millions) Se BAS för frågeformulär och variabeldefinitioner. 1 689 978 711 105 1 794 1 804 1 854 1 k korrigerad siffra sedan förra publiceringen 20
Tabell 3: Fordon för inrikes och utrikes kommersiell linjetrafik på väg 2014. 1 Table 3: Vehicles for domestic and foreign commercial public transport on road 2014. Antal fordon - Number of Vehicles 2014 2013 2012 Totalt - Total 263 256 292 Dieselfordon - Diesel Vehicles 261 252 290 därav - thereof Biodiesel - Biodiesel 54 74 50 Fordon med övriga bränslen - Vehicles Other Fuels 2 4 2 därav - thereof Etanol - Ethanol - - - El/elhybrid - Electric/Hybrid 1 1 - Bensin - Gasoline - 2 2 Gas - Natural Gas - - - Annat - Other 1 1 - Ålder på fordon - Age of Vehicles Dieselfordon - Diesel Vehicles 261 252 290 upp till 2 år - up to 2 years 63 78 63 2-5 år - 2-5 years 118 105 135 6-10 år - 6-10 years 78 64 90 äldre än 10 år - older than 10 years 2 5 2 Fordon med övriga bränslen - Vehicles Other Fuels 2 4 2 upp till 2 år - up to 2 years 1 1-2-5 år - 2-5 years 1 3 2 6-10 år - 6-10 years - - - äldre än 10 år - older than 10 years - - - Sittplatser - Seats Totalt - Total 263 256 292 upp till 8 sittplatser - up to 8 seats 2 5 7 9-10 1 - - 11-20 7 7 2 21-30 1 3 2 31-40 35 19 18 41-50 137 87 45 51-60 73 121 180 61-70 4-14 71-80 1 4 9 fler än 80 sittplatser - more than 80 Seats 2 10 15 1 Se BAS för frågeformulär och variabeldefinitioner. 21
Trafikanalys är en kunskapsmyndighet för transportpolitiken. Vi analyserar och utvärderar föreslagna och genomförda åtgärder inom transportpolitiken. Vi ansvarar även för officiell statistik inom områdena transporter och kommunikationer. Trafikanalys bildades den 1 april 2010 och har huvudkontor i Stockholm samt kontor i Östersund. Trafikanalys Torsgatan 30 113 21 Stockholm Tel 010 414 42 00 Fax 010 414 42 10 trafikanalys@trafa.se www.trafa.se