Kära läsare! Så börjar det äntligen lacka mot jul! Den första snön har kommit med råge, adventsljusen är tända och förhoppningsvis har vi kommit en bra bit med våra julbestyr. Vi hoppas också att ni har kommit en bra bit på väg med era bokslutsbestyr! Innan ni tar julledigt vill vi därför skicka med er en liten julklapp i form av ett nummer fyllt med årets sista redovisningsnyheter. Läs vår sammanfattning av nyheter som IFRS-bolag ska tillämpa i samband med upprättande av bokslut 2012, på sidan 2. Det gångna året har annars mycket präglats av BFNs publicering av K3. Många är vi som ägnat hösten åt att stöta och blöta vad en övergång till K3 innebär. Missa inte vår rykande färska bok s handbok vid tillämpning av K3. IASB har publicerat en ändring i IFRS 10 som handlar om hur ett sk Investment entity ska definieras och hur de sedan ska redovisa sina innehav. I standarden hittar vi ett antal kriterier som ska vara uppfyllda men också ett antal bedömningsfrågor som måste tas i beaktande. Hamnar man i klassificeringen investment entity så ska innehav i dotterbolag värderas till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Detta undantag från konsolidering är alltså ett skall-krav. Ändringen i IFRS 10 ligger dock en bit framåt i tiden, 2014 träder den ikraft. Läs vår intressanta artikel om detta på sidan 3. IASBs arbete med förtydligande och förädling av redovisningsregler för finansiella instrument fortgår. På sidan 5 hittar du senaste nytt om ett utkast till ny klassificeringskategori för skuldinstrument och vad detta innebär. Ytterligare en sida framåt finner du nyheter om regler för nettoredovisning av finansiella tillgångar och skulder som träder i kraft 2013. Vår vana trogen avslutar vi med en artikel av kanske lite mer filosofisk karaktär. Allt sedan IFRS blev obligatoriskt för noterade företag 2005 har debatten gått högt och lågt vad gäller mängden upplysningar som IFRS kräver. Som de flesta har märkt har årsredovisningarna ibland svällt till det dubbla. Är detta bra eller dåligt eller kanske någonstans mittemellan?! EFRAG har analyserat frågan och under hösten publicerades en rapport om eventuellt behov av ett nytt Disclosure Framwork. Intressant läsning om ett högaktuellt ämne. Mer om detta finner du på sidan 6. Med tillönskan om en God Jul och Ett Gott Nytt År. Stockholm den 17 december 2012 Mikael Scheja Ansvarig utgivare mikael.scheja@se.pwc.com ---- Innehållsförteckning Ulrika Anjou Redaktör ulrika.anjou@se.pwc.com Sid Nyheter som ska tillämpas i samband med upprättande av bokslut 2012 2 Investment Entities ändring i IFRS 10 3 IFRS 9- Ny kategori för klassificering av skuldinstrument 5 Nya upplysningskrav avseende finansiella instrument 6 Diskussionsunderlag avseende nytt ramverk för notupplysningar. 7 Kommande seminarier och utbildningar K3- det nya regelverket. Heldagsutbildning; Stockholm 13 februari Malmö 12 mars Göteborg- datum ej fastställt För tid, plats och anmälan - se s hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Sid 1 Accounting update december 2012
Nyheter som ska tillämpas i samband med upprättande av bokslut 2012 I samband med att årsbokslut upprättas för 2012 är det en del ändrade och nya redovisningsregler som ska beaktas. Året 2012 är ett relativt lugnt år på redovisningsfronten och det är inga stora nya standarder som träder ikraft, vare sig inom IFRS eller inom redovisning enligt god svensk redovisningssed. Vi har ändock valt att kortfattat redogöra för samtliga ändringar som påverkar IFRS-bolag, för att ge er en heltäckande bild och för att ni ska kunna få en uppdaterad checklista på alla nyheter som gäller för bokslut som upprättas per 31 december 2012. Notera att vi i denna artikel utgår ifrån att bokslut upprättas helårsvis och att bokslutsperioden således inleds 1 januari 2012. Samtliga IFRS ändringar är, om inget annat anges, antagna av EU. Nyheter från IASB och IFRIC Ändring av IAS 12 Inkomstskatter Återvinning av förvaltningsfastighet Ändringen av IAS 12 avser redovisning av uppskjuten skatt för förvaltningsfastigheter som redovisas till verkligt värde. Enligt standarden IAS 12 ska uppskjuten skatt beräknas utifrån huruvida tillgången förväntas användas (nyttjas) eller om den förväntas bli realiserad. Ändringen bygger på antagandet att förvaltningsfastigheter som redovisas till verkligt värde till fullo återvinns genom försäljning. På dessa tillgångar beräknas således uppskjuten skatt baserad på den skattesats som gäller vid försäljning. Ändringen i IAS 12 innebär att SIC 21, Redovisning av uppskjuten skatt vid omvärdering av icke-avskrivningsbara tillgångar, ändras till att exkludera förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde. Värt att notera är att antagandet om återvinning genom försäljning förkastas om det finns tydliga bevis på att företaget kommer att konsumera tillgångens hela nytta genom användning under tillgångens ekonomiska livslängd. Företag som har förvaltningsfastigheter vilka värderas till verkligt värde i en jurisdiktion där realisationsskattesatsen skiljer sig åt jämfört med inkomstskattesatsen (till exempel Singapore, Nya Zeeland, Hong Kong och Sydafrika) kommer därmed att bli påverkade av denna förändring av IAS 12. Bolag med fastigheter med skattejurisdiktion i Sverige påverkas inte av förändringen eftersom vi har samma skattesats för fastigheter som förbrukas genom avskrivningar (nyttjande) som genom försäljning. Ändringen i IAS 12 tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2012 eller senare. Notera att denna ändring ännu inte är godkänd av EU. Vi förväntar oss dock ett godkännande innan årsskiftet. Nyheter från Rådet för finansiell rapportering Nedan specificeras de ändringar som har gjorts i RFR 2, vilka ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2012 eller senare. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter Ett tillägg har gjorts i form av hänvisning till 3 kap. 8 ÅRL avseende kravet på att större företag i balansräkningen eller i not ska specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader. IAS 10 - Händelser efter balansdagen Ett tillägg har gjorts som innebär att ett frivilligt undantag har införts till reglerna att utdelningar som fastställts efter rapportperiodens slut, men innan de finansiella rapporterna godkänts för utfärdande, inte ska redovisas som en skuld per rapportperiodens slut. Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver dessa regler inte tillämpas på lämnade koncernbidrag från dotterföretag till moderföretag (dvs frivilligt undantag till p.12-13 i IAS 10) IAS 11 Entreprenaduppdrag/IAS 18 Intäkter/IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter Ett förtydligande har införts som anger att undantaget som finns i RFR 2 beträffande reglerna kring intäktsredovisning av entreprenaduppdrag i juridisk person endast gäller för entreprenaduppdrag till fast pris. Det är alltså endast entreprenaduppdrag till fast pris som i juridisk person får redovisas när entreprenaden är färdigställd. Det tidigare undantaget om att pågående arbeten på löpande räkning i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse löpande kunde kostnadsföra utgifter för pågående arbete och redovisa intäkter vid fakturering har tagits bort. Ändringen är ett resultat av att Högsta Förvaltningsdomstolen slagit fast att beskattning av pågående arbete på löpande räkning är frikopplat från redovisningen. IAS 18 - Intäkter Ett tillägg har införts avseende uppdrag till fast pris. Reglerna i IAS 18 beträffande intäktsredovisning vid utförande av tjänsteuppdrag till fast pris, ofta benämnd successiv vinstavräkning, behöver inte tillämpas i juridisk person. Redovisning får därför alternativt ske när tjänsten har slutförts. Det tidigare undantaget om att pågående arbeten på löpande räkning i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse löpande kunde kostnadsföra utgifter för pågående arbete och redovisa intäkter vid fakturering har tagits bort. Ändringen är ett resultat av att Högsta Förvaltningsdomstolen slagit fast att beskattning av Sid 2 Accounting update december 2012
pågående arbete på löpande räkning är frikopplat från redovisningen. Ytterligare ett tillägg har gjorts avseende redovisning av koncernbidrag, närmare bestämt sådana som ett moderföretag erhåller från ett dotterföretag. Ett sådant koncernbidrag ska i moderbolaget redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. För ett företag som följer ÅRLs uppställningsform för resultaträkningen innebär detta att koncernbidraget ska redovisas som finansiell intäkt. Detta överensstämmer med huvudregeln i RFR2 om att ett koncernbidrag ska redovisas utifrån dess ekonomiska innebörd. Värt att notera i sammanhanget är dock att RFR2 inför en alternativregel för redovisning av koncernbidrag, nämligen möjligheten att redovisa ett sådant som bokslutsdisposition. Denna ändring träder i kraft den 1 januari 2013. Tidigare tillämpning är dock tillåten. Ändringen är ett resultat av att BFNs nya regelverk K3 föreskriver att koncernbidrag ska redovisas som bokslutsdisposition. Tänk dock på att valet mellan huvudregeln och alternativregeln måste tillämpas på samtliga koncernbidrag och konsekvent mellan räkenskapsår. IAS 19 Ersättningar till anställda Det tidigare förbudet att i juridisk person redovisa aktuariella vinster och förluster i enlighet med principen i IAS 19 p.93 A (övrigt totalresultat) har tagits bort. Även hänvisningen till BFN R4 avseende uppgifter om medelantalet anställda samt löner och andra ersättningar har tagits bort. Ändring av IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar Nya upplysningskrav vid överföring av finansiella tillgångar Ändringen i IFRS 7 innebär striktare upplysningskrav i situationer där ett företag överför en finansiell tillgång. Tanken är att upplysningarna ska förbättra användarens förståelse av de risker som kan kvarstå vid överföring av finansiella tillgångar till annan extern part. Upplysningskraven tar sikte på dels situationer där den överförda finansiella tillgången inte kvalificerar för borttagande från balansräkningen och dels fall där borttagande sker. När en finansiell tillgång har överförts till tredje part men en del av, eller hela den överförda tillgången, inte uppfyller kraven för att bokas bort från balansräkningen (exempelvis äkta återköpstransaktioner vid utlåning av aktier) skiljer sig de nya upplysningskraven från de gamla endast på två punkter: 1. En beskrivning av karaktären på sambandet mellan de överförda tillgångarna och tillhörande skulder samt, 2. Upplysning om verkligt värde på tillhörande skuld om detta skiljer sig från det redovisade värdet. I övrigt gäller samma upplysningskrav som förut men uttryckt i ny punkt i IFRS 7 (p. 42D) För överförda finansiella tillgångar som har bokats bort från balansräkningen men där det finns ett fortsatt engagemang (exempelvis vid factoring där säljaren fortfarande står risken för uteblivna betalningar) tillkommer dock flertalet helt nya upplysningskrav. Bland annat ska följande upplysningar finnas: 1. Redovisat värde för tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen och avser det fortsatta engagemanget i de överförda finansiella tillgångarna. 2. Verkligt värde på tillgångar och skulder i 1) ovan. 3. Maximal förlustexponering till följd av det fortsatta engagemanget. 4. Kvalitativ information som förklarar och stödjer de kvantitativa upplysningarna. Punkterna 1-4 ovan är inte en komplett sammanställning av upplysningskraven utan endast ett utdrag. För kompletta upplysningskrav se IFRS 7 p. 42E-H. För exempel på hur kvantitativa upplysningar kan presenteras se IFRS 7 IG40C. Ändringen av IFRS 7 är godkänd av EU. Jämförelsesiffror behöver inte lämnas. För tidigare artiklar i Accounting Update i detta ämne, se nr 19, november 2010. Investment Entities ändring i IFRS 10 Bakgrund I maj 2011 publicerade IASB IFRS 10 Consolidated Financial Statements. Standarden ersätter IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter och SIC 12 När ska ett företag för särskilda ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen? och innehåller riktlinjer för konsolidering av andra enheter. I arbetet med den nya konsolideringsstandarden har IASB arbetat med att få fram särskilda regler för s.k. investment entities. Branschen har länge hävdat att det vore mer meningsfullt att redovisa innehav i andra företag till verkliga värden och att en sådan redovisning skulle ge mer relevant information till marknaden och användare av de finansiella rapporterna. Projektet har genomförts i samarbete med FASB med målsättning att Sid 3 Accounting update december 2012
få harmoniserade regler på detta område. I US GAAP finns sedan tidigare specifika regler för investment companies. Ett utkast (ED Investment Entities ) publicerades i augusti 2011 och nu, i oktober 2012, har man publicerat den slutliga ändringen. Vad är ett investment entity? Enligt definitionen i IFRS 10 är ett investment entity ett företag som 1. erhåller medel från en eller flera investerare i syfte att ge dessa investerare kapitalförvaltningstjänster (investment management service) 2. som har ett uttalat affärssyfte att investera medel enbart för att erhålla avkastning i form av värdestegring och/eller utdelnings- eller ränteintäkter 3. som mäter och utvärderar resultatet av väsentligen alla sina investeringar baserat på verkligt värde I tillägg till ovan kriterier nämner standarden även ett antal typiska karaktäristika som man förväntar sig se hos ett investment entity och som ska beaktas i bedömningen. Genom att även ta in dessa indikatorer i bedömningen anser IASB att man ger upprättare av finansiella rapporter en bra avvägning mellan en tydlig och strikt definition och faktorer som möjliggör egna bedömningar. De typiska egenskaperna som anges i standarden är att ett investment entity har 1) mer än en investering, 2) mer än en investerare, 3) från företaget oberoende investerare och 4) ägarandelar i form av aktier eller andra liknande eget kapitalinstrument. Om företaget ej uppfyller någon eller några av dessa kriterier så behöver inte det leda till att företaget inte kan kvalificera som ett investment entity. I sådant fall ska dock upplysning lämnas som motiverar klassificeringen. Hur redovisas innehav i dotterföretag? Ett investment entity ska redovisa sina innehav i dotterföretag till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen (verkligt värde via resultaträkningen enligt IAS 39/IFRS9). Därmed undantas dessa från konsolidering i moderföretagets koncernredovisning. Notera att det således inte föreligger en valmöjlighet till konsolidering eller inte utan det är ett utryckligt krav att investeringar ska redovisas till verkligt värde. Ett undantag till denna regel är att dotterföretag som levererar förvaltningsrelaterade tjänster till moderföretaget även fortsatt ska konsolideras. Hur redovisar moderföretag till ett investment entity? En omdebatterad fråga har varit hur redovisningen blir i ett moderföretag till ett investment entity. IASB fick många kommentarer avseende denna punkt men valde ändå att behålla den i utkastet föreslagna redovisningen. Således kommer moderföretag till investment entities som inte själva är investment entities att behöva konsolidera samtliga dotterföretag som de kontrollerar, inklusive de som de indirekt kontrollerar genom ett investment entity. Verkligt värde redovisningen får inte i dessa fall rullas vidare upp i koncernen. I det utkast som presenterades av FASB tillåter man en upprullning av verkliga värden. Vi kan därför förvänta oss att det här blir en skillnad i redovisningen mellan IFRS och US GAAP. Hur redovisas innehav i intresseföretag och JV? Idag kan företag som är riskkapitalorganisationer, värdepappersfonder, andelstruster och liknande, inklusive försäkringsfonder välja att redovisa innehav i intresseföretag eller joint ventures till verkligt värde. Utkastet till ändringen av IFRS 10 föreslog att denna valmöjlighet i IAS 28 och IAS 31 skulle tas bort och ersättas med ett krav för investment entities att redovisa innehaven till verkligt värde via resultaträkningen. IASB backade sedan på detta krav och IFRS 10 ändrar således inte nuvarande regler i IAS 28 och IAS 31 varför valmöjligheten till verkligt värde redovisning kommer finnas kvar för de företag som nämns ovan. En viktig aspekt att beakta är dock kravet på att ett investment entitiy ska utvärdera alla sina innehav baserat på verkligt värde. Således kan inte ett investment entity välja att redovisa innehav i intresseföretag och JV med användning av kapitalandelsmetoden samtidigt som de redovisar innehav i dotterföretag till verkligt värde. Kan ett investment entity leverera andra tjänster? Ett företag diskvalificerar inte från att vara ett investment entity om de utför investeringsrelaterade tjänster direkt eller via dotterbolag till tredje part eller till investerare. Ett investment entity kan också leverera management services, strategisk rådgivning samt ge finansiellt stöd till ett dotterföretag såvida inte dessa tjänster utgör en väsentlig separat affärsverksamhet eller står för en väsentlig del av företagets intäkter. Måste en exitstrategi finnas? I vägledningen till ändringen av IFRS 10 anges att en faktor som skiljer ett investment entity mot andra Sid 4 Accounting update december 2012
företag är att de inte planerar att hålla sina investeringar på obestämd tid utan att dessa hålls för en begränsad period. Detta innebär att företaget ska ha en dokumenterad exitstrategi som beskriver hur företaget planerar att realisera värdestegringen i huvudsakligen alla innehav. Ikraftträdande och övergång Ändringen gäller för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2014 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Ändringen är dock inte antagen av EU ännu. Retroaktiv tillämpning gäller såvida inte detta är praktiskt omöjligt. Investeringar som har avyttrats innan datum för övergång behöver inte räknas om och jämförelsesiffror behöver bara lämnas för närmast föregående år. Notera att hela IFRS 10 har ett ikraftträdande datum den 1 januari 2013, men med största sannolikhet kommer EU att anta standarden med ett ikraftträdande datum den 1 januari 2014, med tidigare tillämpning tillåten. Katarina Lindgren 010-213 32 38 katarina.lindgren@se.pwc.com IFRS 9 - Ny kategori för klassificering av skuldinstrument IASB gav den 28 november ut förslag på ändringar i IFRS 9 vad gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Ändringsförslaget avser tre områden; en strävan att uppnå bättre Klassificering enligt IFRS 9 ursprungligt förslag Upplupet anskaffningsvärde (skuldinstrument) Verkligt värde: i resultaträkningen (skuldinstrument) överensstämmelse med motsvarande föreslagna amerikanska regler, samordning med de nya reglerna för redovisning av försäkringar samt att komma till rätta med vissa mindre frågor som uppstått vid tillämpningen av standarden. Kommentarer på det nya utkastet kan lämnas till IASB till och med 28 mars 2013. Grunden för att avgöra klassificeringen av ett skuldinstrument i IFRS 9 är precis som tidigare företagets affärsmodell innehar företaget skuldinstrument för att erhålla kontraktsenliga kassaflöden, och består dessa kontraktsenliga kassaflöden uteslutande av ränta och återbetalning av kapitalbelopp då kan skuldinstrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Om frekventa försäljningar däremot sker löpande (handel) för att realisera förändringar i verkligt värde skulle instrumentet värderas till verkligt värde via resultaträkningen under nuvarande version av IFRS 9. Vad innebär då en affärsmodell där syftet är att erhålla de kontraktsenliga flödena ( hold to collect )? Till skillnad från Hålles till förfall -kategorin i IAS 39 kan man enligt IFRS 9 ha en mindre mängd försäljning ur sin portfölj. I det nya utkastet av IFRS 9 inkluderas vägledning för att bedöma under vilka förutsättningar försäljningar kan ske och ett bolag ändå kan anses inneha instrumenten för att uppbära kassaflöden ( hold to collect ). Ett exempel som ges är att företag som innehar skuldinstrument som avyttras på grund av att dess kreditkvalitet försämras, fortfarande kan redovisa kvarvarande instrument till upplupet anskaffningsvärde. Dessa två befintliga alternativ för klassificering har till viss del visat sig ge begränsat med utrymme för att återspegla verksamheten i redovisningen på ett korrekt sätt för vissa företag. Av denna anledning föreslår nu IASB införandet av ytterligare en klassificeringskategori där instrumentet värderas till verkligt värde men värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat. Klassificering enligt IFRS 9 nytt förslag Upplupet anskaffningsvärde (skuldinstrument) Verkligt värde i resultaträkningen: direkt i resultaträkningen (skuldinstrument) via övrigt totalresultat (skuldinstrument vissa krav för att kunna tillämpa) Nytt! Sid 5 Accounting update december 2012
För kunna tillämpa den nya klassificeringskategorin, dvs värdeförändring redovisas initialt i övrigt totalresultat för att vid senare tillfälle omföras till resultaträkningen, krävs följande: Att instrumentets kassaflöden uteslutande består av ränta och återbetalning av kapitalbelopp. Att företagets affärsmodell innebär att företaget innehar skuldinstrument i syfte att erhålla kontraktsenliga kassaflöden och i syfte att avyttra skuldinstrument. Kategorin har tillkommit för att ge de företag vars affärsmodell innefattar såväl att uppbära kontraktsenliga kassaflöden ( hold to collect ) som att med viss regelbundenhet avyttra skuldinstrument en möjlighet till redovisning som återspeglar dess faktiska verksamhet, till exempel likviditetsförvaltning. Företagen som tillämpar denna kategori kommer att parkera värdeförändringar i övrigt totalresultat och realisera dem i resultaträkningen när instrumentet säljs eller när det förfaller. Kommentarer på det nya utkastet kan lämnas till IASB till och med 28 mars 2013. Samuel Backlund 010-213 30 47 samuel.backlund@se.pwc.com Nya upplysningskrav avseende finansiella instrument Den 1 januari 2013 träder en ändring i IFRS 7 avseende upplysningar om nettoredovisning av finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen i kraft. Ett år senare ändras IAS 32 för att klargöra förutsättningarna för nettoredovisning i balansräkningen. Upplysningar De utökade upplysningskraven omfattar kvantitativ information om finansiella instrument som nettoredovisas i balansräkningen. Dessutom ska upplysningar lämnas om finansiella instrument som är föremål för ett ramavtal avseende kvittning, oavsett om de nettoredovisas eller inte. Informationen skall lämnas på ett sådant sätt att användarna kan förstå vilken effekt nettningsupplägg kan ha eller kan komma att ha på bolagets balansräkning. De upplysningar som ska lämnas är: a) Belopp för finansiella tillgångar och skulder brutto b) Beloppen som nettoredovisats i enlighet med principerna för nettoredovisning c) Nettobeloppen som redovisats i balansräkningen d) Belopp för finansiella instrument som är föremål för ramavtal avseende kvittning (eller likvärdiga avtal) men som inte redovisas netto i balansräkningen e) Nettobelopp (c-d ovan) Upplysningarna ska lämnas per typ av finansiellt instrument eller per motpart och lämnas i tabellform där tillgångar och skulder redovisas separat (annat format kan användas om det är mer lämpligt). Det bör även påpekas att om nettningsavtal finns avseende kundfordringar och leverantörsskulder omfattas även dessa av upplysningskraven i och med att dessa poster är finansiella instrument. Klargörande av reglerna för nettoredovisning Enligt IAS 32 ska en finansiell tillgång och skuld, precis som tidigare, nettoredovisas om företaget har en legal kvittningsrätt och avser att antingen reglera posterna netto eller realisera tillgången och skulden samtidigt. Ändringen klargör dock att rätten att kvitta inte får vara beroende av en framtida händelse och att den ska vara legalt bindande för motparterna under såväl normala affärsförhållanden som i händelse av fallissemang, insolvens eller konkurs. Om posterna bruttoavräknas och förloppet innebär både i) eliminering av kredit och likviditetsrisk och ii) en enda process för avräkning av både tillgångar och skulder (ex. genom ett clearinghus); är den likvärdig med nettoavräkning och kraven i IAS 32 anses därmed vara uppfyllda. Ramavtal avseende kvittning (ex. ISDA-avtal) innebär normalt att den legala rätten att kvitta tillgång mot skuld endast är bindande vid motpartens fallissemang eller liknande händelser. Sådana förutsättningar innebär liksom tidigare att positionerna skall bruttoredovisas. Peter Almgren 010-212 53 53 peter.almgren@se.pwc.com Sid 6 Accounting update december 2012
Diskussionsunderlag avseende nytt ramverk för notupplysningar. Inledning European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG), Autorité des Normes Comptables (ANC) i Frankrike, och Financial Reporting Council Accounting Committee (FRC) i Storbritannien har publicerat ett diskussionsunderlag Towards a disclosure framework for the notes. Diskussionsunderlaget är ett resultat av ett samarbete inom Europa för att försöka påverka framtida normgivning från IASB och ingår som en del av EFRAGs proaktiva arbete Vad är problemet? Genom åren har många påpekat att notupplysningarna till de finansiella rapporterna har expanderat allteftersom IASB lagt till nya upplysningskrav till redan befintliga krav i standarderna för att öka transparensen. Som ett resultat har notupplysningarna beskyllts för att ha blivit så omfattande att investerare och övriga intressenter inte längre kan se "skogen för alla träd". Finansiella rapporter är ett viktigt medel för att förmedla användbar information för att bedöma ett företags förvaltning och förutsäga dess framtida kassaflöden. Noternas relevans har dock försämrats av ett antal skäl: Normgivare har försökt öka transparensen genom att lägga till upplysningskrav och noterna har blivit ett förråd av "nyttig" information som ibland får kompensera för brister i redovisnings- och värderingsprinciper. Transaktioner och finansiella rapporteringskrav har vuxit i sin komplexitet. Svårigheten att i praktiken göra materialitetsbedömningar avseende notupplysningar. Upprättare av finansiella rapporter, liksom revisorer och tillsynsmyndigheter, väljer det säkra före det osäkra genom att använda sig av en checklistsmetod. Ökad tidspress på när de finansiella rapporterna skall kommuniceras till användarna. Diskussionsunderlaget presenterar ett förslag till hur ramverket kan struktureras och tillämpas för att åstadkomma förbättringar avseende upprättande, tillämpning och kommunikation av informationen i noterna. Bilden nedan illustrerar det föreslagna ramverkets struktur. Viktiga principer Diskussionsunderlaget presenterar ett antal viktiga principer för att kunna utforma ett ändamålsenligt ramverkför notupplysningar enligt följande: a) Förtydliga syftet med notupplysningarna b) Utveckla principer för att identifiera vilken information som ska inkluderas i notapparaten c) Överväg format på upplysningskrav d) Förstärk tillämpning av materialitet så att endast relevanta upplysningskrav lämnas e) Kommunikation av informationen (a) Det är viktigt att ett ramverk innehåller en tydlig definition avseende syftet med notupplysningar. Vilken roll bör de ha? Svaret styr vilken information som bör ingå i noterna och vad som kan anses höra hemma någon annanstans. Som utgångspunkt föreslås att syftet med noterna är att åstadkomma en relevant beskrivning av de poster som presenteras i de finansiella rapporterna, oredovisade arrangemang samt krav och rättigheter som för företaget existerar på balansdagen. Upplysningarna bör fokusera på inträffade transaktioner och andra händelser som existerar på balansdagen. Framåtriktad information exkluderas såvida inte denna information återspeglas i värdering av poster i de finansiella rapporterna. Det är också viktigt att information i noterna är företagsspecifika. (b) Ett ramverk bör vägleda normgivaren för att bestämma vilken information som anses relevant och som korrekt och på bästa sätt beskriver den underliggande ekonomiska händelsen. Diskussionsunderlaget beskriver ett antal indikatorer som kan vägleda normgivaren i sin analys av när notupplysningar ska krävas. Sid 7 Accounting update december 2012
(c) Vid upprättandet och utformning av upplysningskraven bör följande punkter alltid beaktas oavsett tillvägagångssätt: Notupplysningarna måste ha ett syfte som skiljer sig från exempelvis redovisning, mätning och presentation. Upplysningskraven bör utvecklas och motiveras med samma djup som gäller för redovisnings- och värderingskrav Upplysningskraven bör vara konsekventa över samtliga redovisningsstandarder. Upplysningskraven bör vara principbaserade och detaljerade regler bör undvikas. Upplysningskraven bör vara i proportion till användarnas behov och avvägas mot en rimlig kostnad och nytta. Upplysningskrav bör inte användas för att kompensera för brister i redovisning, mätning och presentation. (d) Vid tillämpning av upplysningskraven bör hänsyn tas till materialitet eftersom immateriell information kan minska både relevans och förståelse. I diskussionsunderlaget föreslås att ramverket ska innehålla indikatorer för att hjälpa upprättare och andra parter att bedöma när tillämpning av ett upplysningskrav resulterar i väsentlig information som är nödvändigt för att förstå ett företags finansiella resultat och ställning. Diskussionsunderlaget analyser både dess kvantitativa och kvalitativa aspekter och ger förslag på hur tillämpningen av väsentlighet skulle kunna förbättras. Detta länkar tillbaka till svaret på den grundläggande frågan om vilken information som är relevant för användarna. Upprättare, revisorer och tillsynsmyndigheter, har en viktig roll att spela för att förbättra hur materialitet tillämpas. (e) I diskussionsunderlaget framgår det att kvalitén på informationen som lämnas i en notupplysning inte bara beror på vad som presenteras utan också hur den presenteras. I underlaget föreslås att informationen som lämnas i notupplysningarna ska vara: företagsspecifik förklarande och ge information om substansen av transaktionen tydlig, balanserad och skriven på ett enkelt språk aktuell strukturerad länkad Vad händer nu? Det fortsatta arbetet är utmanande för alla inblandade, och diskussionsunderlaget syftar till att bidra till arbetet och utvecklingen av ett efterlängtat ramverk för notupplysningar. EFRAGs arbete ligger väl i tiden med tanke på att IASB beslutat att publicera ett Discussion Paper avseende Conceptual Framework som innefattar ett upplysningsramverk innan utgången av juni 2013. IASB har som målsättning att ha färdigställt sitt arbete avseende Conceptual Framework per september 2015.. Förhoppningen är att diskussionsunderlaget leder till en konstruktiv debatt inom och utanför Europa och alla som har ett intresse uppmuntras att svara på inbjudan för kommentarer. Kommentarer kan lämnas fram till 31 december 2012 och diskussionsunderlaget finns i sin helhet på EFRAGs hemsida. Helena ben Salem 010-213 37 85 helena.ben.salem@se.pwc.com Claes Janzon 010-213 30 42 claes.janzon@se.pwc.com Sid 8 Accounting update december 2012
Ett urval av PricewaterhouseCoopers IFRS publikationer K3 i praktiken Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet. Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur Manual of accounting IFRS 2013 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2013 volume 1 Manual of accounting IFRS 2013. volume 2 Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2012 year end För mer information och beställning se vår hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Koncernredovisning 2012 - Exempel enligt IFRS Detta exempel är en svensk översättning och anpassning av det internationella exemplet Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncern-redovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS Publikationen kan laddas ner från vår hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december 2011. Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Personalen i årsredovisningen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur. Årsredovisningslagen En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de tillämpas från och med 2012. Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur. Sid 9 Accounting update december 2012
Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services mikael.scheja@se.pwc.com Tel. 010-213 30 38 IFRS: Technical Partners dennis.svensson@se.pwc.com Tel. 010-213 30 22 claes.janzon@se.pwc.com Tel. 010-213 30 42 johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel. 010-213 30 37 Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel. 010-213 32 97 katarina.lindgren@se.pwc.com Tel. 010-213 32 38 Svensk redovisning: Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com Tel. 010-213 30 44 Technical Directors christian.stralstroem@se.pwc.com Tel. 010-213 38 54 olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel. 010-212 70 75 IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: asa.klasson@se.pwc.com Tel. 010-213 38 48 Marknadsnoteringar och prospektfrågor: asa.weiner@se.pwc.com Tel. 010-213 30 36 För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 10 Accounting update december 2012