Vätterninfo nr 2:2014 augusti Årsstämman i Vätternvårdsförbundet 9 maj! Bildtext: Pelle Holmström, P4 Skaraborgs regemente informerade om verksamheten på Kråks Skjutfält vid förbundsstämman i Vätternvårdsförbundet Ordinarie förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet avhölls den 9 maj på Kråks Skjutfält, Karlsborgs kommun och ca 50 personer närvarade. Förutom sedvanliga stämmoförhandlingar diskuterades även frågor inom vattenrådet för Vättern t ex försvarets skjutningar, torvbrytning vid sjön Viken, mm. Ofta kunde frågor besvaras direkt av olika närvarande. Protokoll för stämman och handlingarna som föredrogs Erosionskänsliga stränder runt Vättern? Bildtext: Vättern omges av erosionskänsliga stränder I takt med önskemål om bygga närmare Vätterns vatten aktualiseras även olika områdens benägenhet att utsättas för stranderosion. Stranderosion förknippas mestadels med t ex skånekusten men är även lokalt hög runt Vättern t ex södra delen av sjön, Visingsö. SGI har översiktligt inventerat erosionskänsliga områden i Sverige samt de större insjöarna. Kartmaterialet utgör viktigt planeringsunderlag för t ex byggnation som ska ha varaktighet. Du hittar kartmaterialet här samt mer information på SGI s webbsida. Utvärdering av gemensamma delprogrammet Insjöfåglar i stora sjöar Bildtext: Häckande fåglar på skär i Vättern har undersökts sedan 2002 och utgör en viktig del i den totala miljöövervakningen. (Foto: Tomas Pettersson)
Inventering av fåglar på fågelskär har skett i Vänern, Vättern och Mälaren enligt en gemensam metod årligen sedan 1994 i Vänern, sedan 2002 i Vättern och 2005 i Mälaren (skarv sedan 2004). Inventeringarna samordnas sedan några år av Länsstyrelsen i Stockholm i ett så kallat gemensamt delprogram inom miljöövervakningen. I föreliggande rapport utvärderas hittillsvarande verksamhet av Martin Green från Lunds universitet. Utvärderingen visar på hur fågeldata kan bedömas t ex som index för en art, index för alla arter för respektive sjö, index gemensamt för alla sjöarna, eller för de arter som söker föda i sjö. Fåglar är en av flera underlag som behövs för bedöma sjöarnas miljötillstånd och ingår i miljöövervakningsprogrammen i sjöarna. Utvärderingen har bekostats med medel från Naturvårdsverket. För mer information om fågelövervakning i Vättern kontakta Lars Gezelius på Länsstyrelsen i Östergötland. Sammanhållande för utvärderingen har varit Mats Thuresson, Länsstyrelsen i Stockholm. Läs Rapporten Insjöfåglar. Martin Green från Lunds universitet har genomfört utvärderingen. Insats för Vätternharren Den 10:e april genomfördes en så kallad romtäckt på harr i Hjoån. I samband med harrens lek kramades fisken på rom och mjölke. Syftet var dels att stärka det befintliga beståndet genom utsättning av harr i ett av Vätterns tillflöden, dels att undersöka vilka potentiella hot som föreligger för harren i Vättern genom att studera kläckningsframgång i odling och i tio Vätterbäckar. Flera rapporter vittnar i år om förhållandevis god tillgång på harr i Vätternbäckarna inte minst gäller detta i Hjoån. Läs mer om insatsen och lyssna på inslaget i Sveriges Radio P4 Skaraborg. Bildtext: Harrbeståndet i Vättern har minskat och får idag klassas som svagt. Fotograf: Hans-Göran Hansson. Livsmedelsverket om PFAA Bildtext: Vätterns vatten innehåller mycket låga, om ens mätbara, halter av PFOS och andra alkylsyror. (bild från www.jonkoping.se) Livsmedelverket har utfört en första sammanställning av den nationella enkäten (uppmaningen) om att kartlägga PFAA i dricksvattentäkter. Det förefaller finnas i mätbara halter på i princip de flesta täkterna dock oftast i mycket låga bakgrundsnivåer. Det visar åter att den kemiska cocktailen människan sprider runt sig är eller kommer bli ett rejält miljöproblem. Flera av kommunerna runt Vättern har deltagit och halterna är låga i Vättern. Läs Livsmedelsverkets pressmeddelande och sammanställning av kommunernas svar om täkter. Great Lake - Great LIFE! Great Lake Great LIFE! är arbetsnamnet på det LIFE-projekt som planeras för Vättern. Det är Länsstyrelsen i Jönköping (i samverkan med övriga Vätternlän) som under hösten 2014 ämnar ansöka om s.k LIFEmedel för Vätterns avrinningsområde. Det innebär att ekonomiskt stöd kan sökas från EU för olika åtgärder och undersökningar. Länsstyrelserna tillsammans med Vätternvårdsförbundet kommer under sommaren att inventera Vättern-regionen på planerade projekt/investeringar. Om ett s.k integrated LIFE projekt beviljas kommer dessa medel att kunna användas från 2016. -Det vore en rejäl språngbräda för åtgärdsarbetet runt Vättern om vi kan accelerera investeringar genom att få igenom en LIFE-ansökan för Vättern, säger Ola Broberg på Länsstyrelsen i Jönköping. För mer info kontakta Ola Broberg på Länsstyrelsen i Jönköping eller Vätternvårdsförbundets sekretariat.
Gruvinformation till Ödeshögspolitiker Bildtext: Sandmagasinet i Zinkgruvan Foto: Zinkgruvan Mining Den 7 april genomfördes ett informationsmöte till förtroendevalda i Ödeshögs kommun. Information om gruvdrift, processen med ansökning i olika led, det specifika fallet med Norra Kärr och om framtida metallanvändning gavs från representanter från såväl Tasman Metals, från Zinkgruvan Mining vid Askersund, från Bergsstaten samt från Luleå Universitet. Dessutom var representanter från Aktion Rädda Vättern föredragande. Enligt rapporter efteråt var det ett givande möte. Politiker från Jönköping kommun besökte i mitten av juni Zinkgruvan för att på plats få information om hur den brytningen utförs. Vätternvårdsförbundet konstaterar att informationsbehovet är stort och kommer fortlöpande följa och rapportera om prövningsprocessen. För mer aktuell information se t.ex Länsstyrelsen i Jönköping, Bergsstaten, SGU, Naturvårdsverket samt företaget Tasman Metal AB s egen webbsida. Bildtext: Körskador i samband med avverkning undersöktes i Vätternområdet Foto: www.skogsstyrelsen.se Tillsynsinsats av körskador i Jönköpings län Den 22-25 april genomförde Skogsstyrelsen en koncentrerad tillsynsinsats i Jönköpings län. Ett 40-tal objekt besöktes framförallt i områden på västra sidan av Vättern, i eller intill vattenskyddsområdet för Vättern, för att se hur hänsyn tagits vid åar och bäckar vid avverkningar. Körskador är svåra att reparera, kan ge allvarliga miljökonsekvenser och leda till försämrad produktion. Vi ville därför lyfta fram att det viktigaste för att förhindra att körskador uppstår är det förebyggande arbetet. Ju bättre planerad en avverkning är, desto lättare undviks skador, säger Carl-Olof Thulin, skogskonsulent, Skogsstyrelsen. Av de 35 avverkningar (totalt 110 ha) som kontrollerades uppvisade 3 st enstaka körskador (4,5 ha motsvarande 4%) samt 4 st måttliga körskador (5,5 ha motsvarande 5%). Jag är mycket nöjd med resultatet, fortsätter Carl-Olof Thulin. Läs mer på Skogsstyrelsens webbsida och om Vätternundersökningen. Resultata visar att körskadorna runt Vättern är mindre än nationellt, vilket nyligen sammanställts av Skogsstyrelsen. Sex projekt för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester får dela på tio miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten, HaV. - Det är väldigt spännande projekt som alla har koppling till, eller samarbete med, den kommunala VAverksamheten. Det rör sig om olika tekniker och allt från mindre pilotprojekt till fullskala, säger Margareta Lundin Unger, utredare på HaV. De tio miljonerna ingår i regeringens fyraåriga satsning på bättre och mer avancerad rening av avloppsvatten. Miljöfarliga ämnen hamnar i reningsverken oftast som en följd av hushållens användning av exempelvis
hushållens användning av exempelvis textilier, hemelektronik, läkemedel, samt kosmetiska- och hygieniska produkter. Genom industriutsläpp och avrinning via dagvatten kan ämnen också tillföras avloppsvattnet. Totalt fick HaV in tolv ansökningar. De projekt som valts ut rör både större och mindre reningsanläggningar. De inriktar sig också på olika tekniker, dels genom att använda aktivt kol som binder läkemedel ur vattnet,dels genom att använda ozon där föroreningar bryts ned genom kraftig kemisk oxidation. Även låga koncentrationer kan påverka vattenmiljön, exempelvis kan östrogen hämma fortplantningen hos fisk och psykofarmaka kan ändra beteendet hos fisk så att de blir glupskare, modigare och mindre sociala. Undersökningar har visat att aktiva substanser av vissa läkemedel hittas långt ut till havs. De tio miljonerna delas ut i form av bidrag till projekt om forskning, utveckling och utvärdering av nya reningstekniker. Det finns inget uttalat krav på vilka ämnen som projekten ska inrikta sig på men i samtliga projekt ingår bland annat de tre ämnen som finns på EU:s bevakningslista över miljöfarliga ämnen. I ett senare skede kan dessa hamna på EU:s prioriterade lista över ämnen man vet utgör en risk för ytvattnet och som därför ska renas från avloppsvattnet. Mer information. År 2006 publicerade Arbets-och Miljömedicin i Linköping en studie om läkemedelserester till/från reningsverken runt bl a Vättern som alltjämt fungerar som kunskapsunderlag, även uppföljning har gjorts. Att minska belastningen på Vättern är fortfarande en angelägen åtgärd. Informationskvällar om fisket i Vättern Den 22 och 24 april anordnade Samförvaltning Fiske informationskvällar om fisket i Vättern i Habo och Motala. Aktuella ämnen som avhandlades var bland annat utvecklingen för harren, miljögifter från fisk i Vättern, laxutsättningarna, Vätterns pelagiska fiskbestånd och fisket efter signalkräfta. Knappa 70 personer besökte de båda träffarna och det blev tillfälle för en hel del diskussion. Länkar till samtliga presentationer från de båda kvällarna hittar du här. Bildtext: Informationsmötet på Spinnet i Habo Bildtext: Marie Kristoffersson på informationsmötet i Motala. Ryholms stormosse får vara kvar Ett företag har ansökt om ny miljödom för torvtäkt på Ryholms stormosse, Karlsborgs kommun. Länsstyrelsen beviljade dock inte nytt miljötillstånd delvis med hänsyn till sjön Vikens vattenstatus. Bolaget överklagade då Länsstyrelsen beslut till Regeringen som alltså nu avslår överklagan. Det innebär att fortsatt brytning inte får ske och vissa återställande är därmed troliga. Runt sjön Viken har det varit stor oro kring sjöns ändrade vattenkvalitet främst förbruning och flera undersökningar har gjorts för klargöra orsaken. En redovisning väntas från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Bildtext: Vissa förberedande åtgärder (avsänkning) gjordes på Ryholms stormosse men något miljötillstånd beviljades inte.
Senaste nytt från Vattenmyndigheterna samt Havs-och Vattenmyndigheten Vattenblänk - Vattenmyndigheternas nyhetsbrev Nytt från Havs- och Vattenmyndigheten Ny rapport om skiffergas och biogen gas i alunskiffer i Sverige Bildtext: Undersökningstillstånd (både beviljade och förfallna) för gas i Vätterns närområde (från Bergsstaten) I en rapport från SGI presenteras kartmaterial som visar var det finns alunskiffer och en beskrivning av förutsättningarna för bildning av skiffergas och biogen gas. Rapporten redogör också för skiffergasutvinning och vilka risker som finns. Det framgår också att fracking endast kan vara tillämpbar i ytterst begränsade områden i Sverige. Skiffergas är naturgas som bildas och binds i berggrund som består av skiffer. Det är främst organiskt rika, mörka skiffrar, som har en potential att innehålla skiffergas. Skiffergas kan utvinnas med så kallad fracking, hydraulisk spräckning av berggrunden. Biogen gas är den gas som förekommer på små djup i berggrunden i skifferområdena i exempelvis Östergötland och på Öland. Volymen och värdet av den gas som kan finnas i dessa områden är ur ett internationellt perspektiv mycket liten. Fracking är inte en lämplig metod att utvinna biogen, ytlig gas. Rapporten klargör att fracking endast kan vara tillämpbar inom mycket begränsade områden i Sverige. Dessa områden finns i delar av Skåne men de bedöms inte lämp liga för utvinning av skiffergas, bland annat på grund av läget i en tätbefolkad region, begränsade volymer med skiffer och, framför allt, att skiffern inte bedöms innehålla någon större mängd gas. Läs mer på SGI s webbsida och rapporten Nu kartläggs signalkräftorna igen Bildtext: Daniel Rydberg, fiskeribiolog på Länsstyrelsen i Jönköping som deltar i provfisket 2014 med några baddare från Vättern. Beståndet av signalkräfta i Vättern är ständigt aktuellt ämne för alla som är intresserade av Vättern och dess unika ekosystem. Bakgrunden till att just signalkräftan diskuteras är att det är en introducerad art som tagit allt större plats både ekologiskt och ekonomiskt och kräftfisket har också stor betydelse för fritidsfisket på såväl enskilt som allmänt vatten. Senaste underlaget för utbredning och tätheter av signalkräftor för hela sjön bygger på data från 2007, något som nu uppdateras! - Kunskapen som vi får kommer att vara mycket betydelsefull som underlagsmaterial vid beslut kring den framtida förvaltningen av Vätterns signalkräftbestånd, säger
vid beslut kring den framtida förvaltningen av Vätterns signalkräftbestånd, säger Michael Bergström, Länsstyrelsen i Jönköping Signalkräftan härstammar ursprungligen från Nordamerika och sattes ut i Vättern första gången 1969. Beståndsutvecklingen gick långsamt i början men de senaste 10-15 åren har tätheten ökat kraftigt. Bevis för det finns när man ser yrkesfiskets fångststatistik. Av den totala fångsten av fisk och kräftor, i vikt räknat, står kräftfångsten för omkring 70% och 2008 stod fisket efter signalkräfta för mer än 90% av yrkesfiskarnas årsinkomster. - De första transektinventeringarna vid Tängan och Erkerna gav 2 250 st kräftor första natten på 60 burar, fortsätter Michael Bergström som under några veckors tid kommer fiska sig genom hela sjön. Sammanställning väntas under vintern och kommer som en Vätternrapport. Inventeringarna har möjliggjorts genom bidrag från Vätternvårdsförbundet samt fiskevårdsmedel från Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland. Fisket efter signalkräfta är behäftat med ett omfattande regelverk Stim av förlamade braxen i ytan? Vätternvårdsförbundet har under sommaren nåtts av observationer utmed Habosidan där stim av stor braxen (2-3 kg) simmat i ytan som paralyserade. Det har t o m varit möjligt att fånga dem med händerna enligt uppgift! Exemplar har skickats in till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) som preliminärt konstaterat att fisken hade måttligt rikligt angrepp av karplus samt ytterligare parasiter på gälarna samt ytterligare en kräftdjursparasit. SVA har även tagit bakterieprover från såren, blod och njure. Vätternvårdsförbundet inväntar slutrapport från SVA. Troligen har det varma ytvattnet (uppemot +25 C!) medfört en kraftig tillväxt bland fiskparasiter. Har ni observationer kan ni gärna höra av er, gärna per e-post med bild, och att snabbt frysa in exemplar underlättar! Läs mer om karplus. Bildtext: Karplus på en spigg (från wikipedia). Kalendarium om diverse som berör/är runt Vättern Vätternvårdsförbundet samförvaltning fiske: 27/8 samt 20/11 Vätternvårdsförbundet verksamhetsutskott: 10/9 samt 12/12 Vätternvårdsförbundet styrelsemöte: 22 oktober Seminarium om återförande av näringsrika sediment till åkermark, Jönköping 3/9 Vattenorganisationers riksmöte i Lund: 22-23/9 Länsvattendag Jönköpings län: 24/9 Svenska föreningen för limnologi Vattendagarna 25-27/11 Kristiansstad European Large Lakes Symposium, Finland, 24-28/8 2015 Vätternvårdsförbundet Redaktör: Måns Lindell Adress: Vätternvårdsförbundet, 551 86 Jönköping Telefon: 010-223 60 00 Webbplats: www.vattern.org Klicka här för att avregistrera din e-postadress Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! Postman