Inledning Varför en makrobok på svenska? En makrolärobok på svenska Varför skriva en lärobok i makroekonomi på svenska när det redan finns så många förträffliga introduktionsböcker på engelska? Det är en fråga vi fått många gånger under vårt arbete med denna bok. Under årens lopp har vi utvecklat ett standardsvar som bygger på två argument. För det första är de, förvisso utmärkta, engelskspråkiga läroböckerna i sina val av exempel på institutioner och erfarenheter rörande den ekonomiska politiken anpassade företrädesvis till en amerikansk läsekrets. Med en svensk lärobok i makroekonomi får den svenske studenten samma möjligheter som den amerikanske studenten att lära sig teorier och begrepp i anslutning till det egna landets ekonomiska problem, institutioner och utveckling. En internationell lärobok medger inte någon möjlighet att behandla det rika svenska makroekonomiska arv som vi faktiskt har skäl att vara stolta över. Vi anser att de nya generationerna svenska ekonomistuderande på ett tidigt stadium i sin utbildning bör få kunskap om svenska nationalekonomer som Knut Wicksell, Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin inte bara för att de är svenskar utan för att många av deras insatser påverkat huvudfåran i modern makroekonomisk teori. Annars är risken stor att de glöms bort och avförs till sällan besökta kurser i doktrinhistoria. Vi anser också att studenterna bör få kunskap om de spännande makroekonomiska experiment som Sverige kan uppvisa. Under frihetstiden på 1700-talet blev Sverige det första land som prövade penningpolitik under pappersmyntfot. I september 1931 blev Riksbanken den första centralbank som gjorde prisstabilisering till sitt uttalade mål. Den svenska så kallade krispolitiken under 1930-talet uppmärksammas ofta internationellt. Under efterkrigstiden har den svenska modellens effekter på tillväxt och stabilitet debatterats livligt. Eftersom dessa episoder ingår i vår ekonomiska och politiska historia bör studenterna känna till dem, vara i stånd att referera till dem och kunna förstå dem med hjälp av makroekonomisk teori. För det andra får läsaren, med en svensk lärobok som denna, direkt tillgång till den makroekonomiska terminologi som är nödvändig för att tolka svensk statistik och för att förstå svensk ekonomisk-politisk debatt. I och med tillkomsten av internet har ett enormt utbud av information och data rörande makroekonomi öppnat sig för alla intresserade. Boken pekar ut en rad ingångar till Studentlitteratur 15
nätet genom att många av kapitlen försetts med tips på centrala hemsidor på webben. En mer fullständig översikt, ordnad såväl efter utgivare som område, finns på bokens egen hemsida, www.studentlitteratur.se/makroekonomi. som inte är provinsiell. Bokens övergripande disposition och urval av teorier, problem och områden följer den internationella standarden för grundböcker i makroekonomi. Alla centrala termer anger vi såväl på svenska som på engelska. Vi har i möjligaste mån använt internationella standardbeteckningar på kurvor och variabler. Att ge läsaren tillgång till facktermer på svenska och till en analys av svenska erfarenheter och samtidigt ge läsaren möjlighet att lära sig den engelska terminologin, är ett lämpligt sätt att skapa förståelse för den makroekonomi, som man möter i nyhetsmedia som The Economist och Financial Times såväl som i den akademiska litteraturen. En traditionell lärobok på grundnivå Den makroekonomiska lärobokslitteraturen utgör en ganska homogen genre. Vi har lånat friskt från allmängodset och vi bekänner öppet vår skuld till den långa rad författare som bidragit till att utveckla området. Bokens övergripande disposition är traditionell och består av fyra delar: Grundläggande begrepp (Del I). Här behandlar vi grundläggande metoder och begrepp, redogör för de svenska nationalräkenskaperna, finansräkenskaperna (inklusive betalningsbalansens och finanssektorns uppbyggnad) samt beskriver hur arbetslöshet och inflation mäts i svensk statistik. Här lämnar vi också en översikt över framväxten av makroekonomin som akademiskt ämne. Den långa sikten (Del II). Vi inleder denna del av boken med en exposé över tillväxtteorin. I det inledande kapitlet behandlas i en logisk sekvens: tillväxtbokföring, Solows tillväxtmodell, endogen tillväxtteori och institutionell tillväxtteori. Kapitlet följs av en genomgång av Sveriges ekonomiska tillväxt med fokus på industrialiseringsepoken 1870 1914, på åren med låg tillväxt 1970 2000 samt på utsikterna för framtidens tillväxt (strukturreformer, globalisering och demografi). Därefter behandlar vi arbetslösheten på lång sikt, först i ett teorikapitel om strukturell arbetslöshet och sedan i ett empiriskt kapitel om svensk arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik. I det sista kapitlet i del II analyseras prisnivåns och växelkursens långsiktiga utveckling med utgångspunkt från kvantitetsteorin och köpkraftsparitetsteorin. Att behandla den långa sikten före den korta sikten är sedan den senare delen av 1990-talet det vedertagna tillvägagångssättet i läroböckerna. Det är en rimlig ansats av flera skäl. För det första är den logisk då vi definierar konjunkturcykelfenomenet som avvikelser från ekonomins långsiktiga jämviktsbana. För det andra är teorin som behandlar den långa sikten den äldsta och minst kontroversiella delen av ämnet makroekonomi. För det tredje har fokus, både i forskning och debatt, på senare tid förskjutits mot långsiktiga företeelser. 16 Studentlitteratur
Den korta sikten (Del III). Vi följer i denna del den internationella mallen som bygger på beprövade modeller av i grunden keynesianskt snitt, vilka är starkt orienterade mot ekonomisk politik. Vi inleder med en översikt över konjunkturfenomenet. Därefter redogör vi för en sekvens av modeller med gradvis ökat inslag av komplikationer enligt följande schema. Först kommer den enkla keynesianska modellen (i två kapitel) för en öppen ekonomi med fast växelkurs. Den utvidgas sedan till Mundell-Fleming-modellen för fast och rörlig växelkurs. Sekvensen fullbordas med övergången från kort till medelfristig sikt med den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen. Ett separat kapitel ägnas Phillipskurvan, där förväntningsbildningens roll behandlas. Vi avslutar med ett kapitel om konjunkturprognoser. Stabiliseringspolitiken (Del IV). Här beskrivs i separata kapitel den normativa teorin för stabiliseringspolitiken, den svenska institutionella ramen, de internationella erfarenheterna av olika stabiliseringspolitiska regimer, den svenska stabiliseringspolitikens framväxt, den politiska konjunkturcykeln i Sverige, finansiella kriser och stabiliseringspolitikens roll i en framtida globaliserad värld. Den analytiska nivån är den gängse för grundnivån med tonvikt lagd på grafisk analys. I några fall omvandlar vi matematiska uttryck i nivåform till relativ form. Fyra regler för dessa kalkyler presenteras med hjälp av olika exempel i appendix 1. Vi tror att vinsten av att lära ut dessa regler är stor i förhållande till inlärningskostnaden. som också innehåller nyheter. På några punkter, där vi tror oss kunna erbjuda förbättringar, avviker vi från den gängse makroboken: Vår genomgång av de finansiella begreppen och kopplingarna till de realekonomiska begreppen i kapitel 5 är mer utförlig än den gängse. Beskrivningen av de svenska finansräkenskaperna motiverar vi med den växande betydelse de fått i debatten och i konjunkturbevakningen efter den finansiella avregleringen i slutet av 1980-talet. Vår presentation av tillväxtteorin ligger närmare B-nivåböckerna (intermediate macroeconomics) eftersom vi går igenom Robert Solows tillväxtmodell, vilken utgör en naturlig länk mellan tillväxtbokföring och endogen tillväxtteori. Vår redogörelse för tillväxtteorin är något mer krävande än övrig framställning. Vi anser dock att det är fullt möjligt att i grafisk form lära ut teorins grunder. Ragnar Frischs impuls-spridningsmodell introduceras i det inledande konjunkturkapitlet som en allmän konjunkturmodell med hjälp av Knut Wicksells liknelse med en gunghäst som sätts i rörelse av ett slag. Vi ser två fördelar med att använda impulsspridningsmodellen. För det första skapar vi en röd tråd som löper genom de gradvisa modellkomplikationerna. Varje delmodell sammanfattas i termer av impulser (störningar) och spridningsmekanismer. För det andra betonar vi att analysen av störningar och analysen av stabiliseringspolitiska åtgärder i grunden är den- Studentlitteratur 17
samma. Detta innebär att vi undviker onödiga repetitioner samtidigt som förståelsen för teorin som ett redskap både för konjunkturanalys och för granskning av stabiliseringspolitiken förstärks. Vi analyserar den lilla öppna ekonomin på kort sikt genom att använda Mundell-Fleming-modellen. Vi behandlar också den slutna ekonomin för att snabbt nå fram till resultaten för den stora öppna ekonomin som ett mellanting mellan den lilla öppna och den slutna ekonomin. Vad vi vet är vår idé med ett självständigt kapitel om konjunkturprognoser unik. Vi är övertygade om att det är genom konjunkturprognoser som de flesta av dagens studenter kommer att möta den makroekonomiska begreppsapparaten i framtiden. Vi tror att denna konkreta användning av teorin gör det lättare för studenterna att förstå teoriavsnittet. Kapitlet är en naturlig utgångspunkt för diskussion och analys av dagens aktuella frågor, kompletterade med till exempel Riksbankens Inflationsrapport, Konjunkturinstitutets Konjunkturläget samt artiklar från Ekonomisk Debatt en viktig källa till aktuellt material om makroekonomiska frågor. Appendix 2 Makroekonomiska omvandlingar beskriver kortfattat de vanligaste metoderna för omvandlingar av makroekonomiska serier. Appendixet kan användas som utgångspunkt för övningar med syfte att finna och bearbeta makroekonomiska data. En ganska tjock bok med många kapitel Boken är indelad i fler kapitel än brukligt. Det beror på två omständigheter. För det första har vi delat in det grundläggande stoffet i något fler kapitel än vad som är fallet i gängse makroläroböcker. Vårt mål har varit att skapa kapitel som ska kunna läsas i ett sammanhang. För det andra har vi fler empiriskt orienterande kapitel än brukligt. Det gäller kapitlen om svensk tillväxt och svensk arbetsmarknad, liksom fyra kapitel om svensk stabiliseringspolitik. Vi tror att en hel del av detta material kan ersätta de artiklar i kurskompendier, vilka nu ofta används i undervisningen som komplettering till de engelskspråkiga läroböckerna. som också medger flexibel användning. Boken kan användas på ett flexibelt sätt. Det finns en hel del utrymme för den ansvarige att beroende på kursens längd och inriktning välja bort vissa kapitel. Det är möjligt att utesluta de mest avancerade teoretiska kapitlen. Detsamma gäller några av de empiriskt orienterade kapitlen. Eventuellt kan studenterna läsa dessa på egen hand. Kompletterande material på bokens hemsida. På bokens hemsida www.studentlitteratur.se/makroekonomi finns följande tillgängligt för den intresserade: Länkar. Här finns länkar ordnande efter såväl utgivare som efter teman i anslutning till bokens kapitel. 18 Studentlitteratur
Simuleringsövningar i Excel. Dessa består av färdiga Excel-ark med inbyggda förklaringar. Genom några enkla knapptryckningar kan användaren själv ändra parametrar och få fram resultatet i tabeller och diagram. Excel-formatet medger för den intresserade att på enkelt sätt själv förstå hur simuleringen är konstruerad. Till varje simulering hör också en kort text med förklaringar och frågor, samt en instruktion med ljud där ett typiskt experiment förklaras under några minuter. Vår förhoppning är att simuleringarna ska kunna användas av de studerande på egen hand med minimal insats från läraren. Till sist, låt oss återgå till den inledande frågan: Varför skriva en lärobok i makroekonomi på svenska? Vårt svar ex ante här ovan pekar på några goda skäl till varför en lärobok på svenska bör vara av intresse. Vi hoppas att boken ex post ska motsvara de förväntningar vi sökt skapa! Studentlitteratur 19