Programbeskrivning fo r delprogrammet Energi & Miljo

Fordonsstrategisk Forskning & Innovation (FFI) Programbeskrivning fo r delprogrammet Energi & Miljo Utgåva: 2013-10-31 1(22)

2 Innehållsförteckning 1. Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) 3 1.1. Inledning 3 1.2. Bakgrund 3 1.3. Generella krav och mål 4 1.4. Uppföljning 5 2. Programmet Energi & Miljö 5 2.1. Programområden 5 2.2. Programmets specifika mål 8 2.3. Färdplaner 8 2.4. Områdets status och utvecklingspotential 8 2.5. Programmets budget och finansiering 9 3. Ansökningsprocess och tillhörande dokument 10 3.1. Schematisk översikt 10 3.2. Vem kan söka? 10 3.3. Projektidéer och samverkansforum 10 3.4. En komplett ansökan 11 4. Granskning och beslut 12 4.1. Formella krav 12 4.2. Bedömning och beslut 12 4.3. Bedömningskriterier 13 4.4. Projektstart och rapportering under projektets löptid 13 4.5. Projektlängd 13 5. Kansli och programledning 13 6. Bilaga 1. Indikatorer 14 7. Bilaga 2. Bedömningsprotokoll 15

3 1. Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) 1.1. Inledning Detta dokument beskriver bakgrunden till och ansökningsprocessen i programmet Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) samt innehåll och mål för delprogrammet Energi & Miljö. 1.2. Bakgrund Staten och den svenska fordonsindustrin har tecknat ett avtal om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter med huvudsaklig inriktning på temaområdena Klimat & Miljö respektive Säkerhet. Bakgrunden till satsningen är att utvecklingen inom vägtransporter och svensk fordonsindustri har stor betydelse för tillväxt. Satsningen innebär en kraftsamling på forskning och innovation i linje med de samhälliga, nationella och industriella målen. Samtliga projekt ska ha ett konkurrensfrämjande perspektiv och leverantörernas medverkan prioriteras. Det finns sedan tidigare goda erfarenheter av framgångsrikt samarbete mellan parterna och dessa har tagits tillvara när samverkanssatsningen formulerades. Satsningen har rubriken Fordonsstrategisk forskning & innovation (FFI) och bygger på att särskilda delprogram skapas inom strategiskt viktiga delområden. För närvarande finns delprogrammen: Energi och miljö Fordons- & Trafiksäkerhet Transporteffektivitet Fordonsutveckling Hållbar produktionsteknik Den totala satsningen leds av en styrelse medan programråden utgör ledningen för respektive samverkansprogram (dessa kallas i fortsättningen för enbart program ). Förutom de projekt som drivs inom programmen har FFI-styrelsen möjlighet att på egen hand ta initiativ till så kallade strategiska projekt. För respektive program finns en ansvarig myndighet utsedd (VINNOVA, Energimyndigheten eller Trafikverket). Ett programråd ansvarar för programmets strategi samt ger beslutsrekommendation avseende inkomna ansökningar. Inför beslut begär rådet in ett omdöme från en oberoende kvalitetsgranskningsgrupp. Se vidare figur 1 för en schematisk presentation av den organisation som finns avseende FFI. För den som vill få en mer övergripande bild av FFI-programmet hänvisas till FFI:s hemsida (http://www.vinnova.se/sv/ffi/). Se bl.a. information om Samverkans- och programavtal för FFI (VINNOVA, Dnr 2009-00163) Den här programbeskrivningen avser Energi & Miljö. Ansvarig myndighet är Energimyndigheten. Det innebär att ansökning och rapportering sker via Energimyndighetens E-portal E-kanalen.

4 STYRELSE Programledare VINNOVA KANSLI Strategiska projekt 2/3 Klimat & Miljö ENERGI & MILJÖ Programråd 1/3 Säkerhet FORDONS & TRAFIKSÄKERHET Programråd Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning Programledare STEM Programledare TRAFIKVERKET HÅLLBAR Programledare PRO- DUKTIONSTEKNIK VINNOVA Programråd Kvalitetsgranskning Programledare VINNOVA TRANSPORT- EFFEKTIVITET Programråd Kvalitetsgranskning Programledare VINNOVA FORDONS- UTVECKLING Programråd Kvalitetsgranskning Programledare VINNOVA KONKURRENSKRAFT & INNOVATION Figur 1. Schematisk bild över organisationen inom FFI 1.3. Generella krav och mål Programrådet ansvarar för att programmet i sin helhet lever upp till de krav som finns beskrivna i avtalet om samverkan mellan svenska staten och fordonsindustrin. Ett enskilt projekt behöver inte uppfylla samtliga krav men varje projektansökan kommer att bedömas utifrån hur väl den ansluter till ett eller flera av de krav som ställs inom programmet. Arbetet ska enligt Samverkansavtalet för FFI bedrivas problemorienterat baserat på strategier med mål och partsgemensamma behov på kort och lång sikt samt väl definierade former för uppföljningen av målen. Delprogram och projekt ska inom de övergripande temaområdena Klimat och Miljö respektive Säkerhet tydligt bidra till att: genom ökad forsknings- och innovationskapacitet i Sverige säkra fordonsindustriell konkurrenskraft och arbetstillfällen på lång och helst även på kort sikt utveckla internationellt uppkopplade och konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer i vilka bland andra akademi, institut och industri samverkar främja internationell forsknings- och innovationsverksamhet där förutsättningar finns för medverkan i EU:s ramprogram och annan internationell forsknings- och innovationssamverkan.

Vidare ska verksamheten inom alla program bedrivas så att följande aspekter nås: 5 att en oberoende kvalitetsgranskning av inkomna ansökningar är möjlig att årlig förnyelse om cirka 25 procent i projektstocken inom respektive program möjliggörs att hänsyn i möjligaste mån tas till avtalsparternas interna budget- och planeringsprocesser. Detta inkluderar indikativa uppgifter om respektive programs omfattning för de olika avtalsparterna. att långsiktiga och potentiellt radikala projekt stimuleras att medverkan av små och medelstora företag, underleverantörer liksom branschöverskridande samverkan stimuleras att samverkan mellan fordons- och annan industri samt universitet, högskolor och institut stimuleras att projektförslag från tredje man efterfrågas, i synnerhet från universitet, högskolor och institut. 1.4. Uppföljning Både delprogram och FFI som helhet följs årligen upp med hjälp av ett antal indikatorer. Uppföljningen bygger dels på en sammanställning av den information som lämnas i de enskilda projekten (ansökan och delrapporteringar), dels på ett frågeformulär som årligen skickas ut till samtliga projekt. Frågeformuläret finns i bilaga 1. 2. Programmet Energi & Miljö 2.1. Programområden Programmet Energi & Miljö är inriktat mot fordonsrelaterade forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter inom följande områden: Energieffektivitet Drivsystem för förnybara drivmedel, eldrift mm Lokal och/eller regional miljöpåverkan samt Närliggande områden med övrig energiteknik/industri? med potential att stärka Sveriges och den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft i ett globalt perspektiv. Inom det aktuella programmet har ett antal centrala forskningsområden identifierats. Hit hör forsknings- och utvecklingsaktiviteter med fokus på: Energieffektiviserad framdrivning (drivlina) Koncept för framdrivning med förnybara drivmedel, eldrift mm Fordonsoptimering (inkl metoder för test och validering) för minimerad miljö-, buller och hälsopåverkan Affärs- och samhällsekonomiska modeller för transportsektorns energisystem inkl. fordon, drivsystem, energibärare etc. Energieffektiviserad framdrivning Detta forskningsområde fokuserar främst energianvändning hos framdrivningssystemet. Huvudområden är utveckling av förbränningssystemet inkl uppladdning, fortsatt arbete med att minimera förlusterna i drivlinan bl.a. utnyttjande av avgasvärme och inte minst utveckling av nya avancerade och förbruknings- och kostnadsoptimerade drivlinekoncept. Bland de senare har olika hybridkoncept särskilt stor potential att reducera bränsleförbrukningen. Forskning är nödvändig både på koncept och på delsystemnivå. För elhybrider är de viktigaste delsystemen energilagret, elmaskinen inkl kraftelektronik och reglersystemet. En viktig aspekt för en bredare marknadsintroduktion av hybrider är att kostnaden för dessa delsystem reduceras. Exempel på fokusområden:

6 Drivlinekoncept (el, elhybrid och plug-in hybrid inkl kostnads-, energi- och effektparametrar) System och komponenter (t.ex. kraftelektronik, elmaskiner samt energilager) inkl. reglering av dessa på systemnivå Tanknings- resp. laddningssystem för alternativa drivmedel resp. elsystem inkl brand- och (el)säkerhet Förbränningskoncept t.ex. DI, HCCI etc. Gasväxling, uppladdningssystem samt återvinning av avgasenergi Transmissionsteknik inkl tribologi Koncept för framdrivning med förnybara drivmedel Marknadsintroduktion av förnybara och miljöanpassade bränslen är en nyckelfråga för att kunna reducera utsläppen av fossilt CO2. Egenskaperna hos förnybara, drivmedel skiljer sig på viktiga punkter från de hos dagens. Dessa skillnader i egenskaper har betydelse för såväl förbrännings- och emissionsbildningsprocesserna som för fenomen som slitage och korrosion. De nya bränslenas egenskaper måste kartläggas och egenskapernas koppling till de fysikaliska och kemiska processer som påverkar emissionsbildning behöver utforskas. Exempel på fokusområden: Motorutveckling för förnybara drivmedel (t.ex. biodrivmedel som alkoholer, metan, biodiesel, DME etc.). Energiomvandlare lämpade för förnybara bränslen (t.ex. frikolvsmotor eller bränslecell). Optimering och konvertering av befintliga drivlinor för användning av förnybara drivmedel. Fordonsoptimering för minimerad miljö-, buller och hälsopåverkan (exkl. CO2) Förbränning av dagens bränslen ger upphov till restprodukter med potentiellt skadliga effekter på människors hälsa och miljön (beroende på exponeringsnivåer, exponeringstider mm). Dagens katalysatorer och andra delar av avgasefterbehandlingssystemet kan effektivt minska emissionerna, men nya bränslen medför här nya utmaningar. Nya bränslen och strängare emissionskrav kommer att medföra att efterbehandlingskomponenterna kommer att stå för en allt större del av produktkostnaden och ta större fysisk plats i fordonen. Minskad användning av ädelmetaller i bl.a. katalysatorsystem är viktigt både av resurshushållnings- och kostnadsskäl. Dessutom kan däcksslitage och buller från bilarna ge vissa hälsoproblem, jämte ämnen som frigörs ur plaster, gummi, lacker mm som används för att uppnå kundkrav på olika fordonsegenskaper. Inom detta område finns möjlighet till koordinering av forskningsprojekt, rörande hälsoeffekter orsakade av emissioner. Initiativtagare kan vara Naturvårdsverket eller annan part inom programmet. Exempel på forskningsområden: Emissionsbildning -partiklar, NOx, toxiska ämnen, cancerogena ämnen, mm -återkopplad förbränning för emissionsminimering -vid låga temperaturer i omgivning (kallstart) Avgasefterbehandling - vid låga avgastemperaturer - katalytiska materialval inkl. återvinning - minskad användning av ädelmetall i efterbehandlingssystemen Emissioner i form av ljud och vibrationer (både för brukaren och miljön utanför fordonet, som resultat av att fordonet brukas) Hälsoeffekter Hälso- och säkerhetsaspekter vid användning av alternativa drivmedel respektive eldrift (brand, EMC (Electro Magnetic Compatibility, elektromagnetisk kompatibilitet) etc.) Energieffektiva fordon (ej drivlina) Trots den effektivisering och utveckling som sker av drivsystem så krävs det också åtgärder när det gäller själva fordonet, dess övriga system och även i form av t.ex elektrifierade vägar för att kunna

7 energieffektivisera transportsektorn. Fordonets aerodynamik och vikt har en påverkan på hur mycket energi som krävs för att bibehålla ett fordon i en given hastighet, vikt har dessutom även påverkan på energiåtgången för att accelerera. En viss energimängd måste kunna tas upp vid inbromsning och en eventuell krock, varför karosstruktur och chassikomponenter är av vital betydelse för bilens övriga egenskaper. Dessutom, i samband med nya framdrivningstekniker och tillhörande energilager, behövs nya lätta karosstrukturer för att bära nya energisystem och klara framtida krav inom områden som t.ex. säkerhet. Vidare finns det en stor mängd energianvändare i fordonet som direkt, eller indirekt, behöver energi. Det kommer att behövas forskningsinsatser för att förbättra energisystemen för dessa behov på ett energi- och kostnadseffektivt sätt. Exempel på forskningsområden: Nya fordonskoncept (exempel city-fordon, 80-tons transportfordon ) inkl krav på samhällsacceptans, livslängd etc. Energisystem i fordonet t.ex. Kylningsanläggningar Stöd för energieffektiv användning av fordon, t.ex. HMI (Human-Machine Interface, Människa-Maskin Gränssnitt) Externa energitillskott Lägre karossvikt(inkl vikt- och volymeffektivitet) Konstruktion med nya lättviktsmaterial Konstruktionsoptimering Rullmotstånd Aerodynamik APU-system för elgenerering Utformning av efterfordon (för tunga fordon) Energieffektiva arbetsmaskiner inkl. hydrauliksystem Elektrifierade vägar Affärs- och samhällsekonomiska modeller för transportsektorns energisystem inkl. fordon, drivsystem, energibärare Framgång inom de ovanstående fyra forskningsområdena kommer att ge svensk fordonsindustri en stabil och god grund att stå på. Det finns en god potential för att utveckla konkurrenskraftiga, och i vissa fall världsledande, tekniker och att introducera dessa i framtida produktprogram. Dessa aktiviteter måste emellertid också kopplas till kommersiella överväganden: Finns det tillräckligt många kunder som är beredda att betala för de nya funktionerna eller den förbättrade effektiviteten? Erfarenheter visar att nya tekniker har svårt att få genomslagskraft hos brukare och ägare av fordonen, främst på grund av den extra kostnaden som initialt uppstår vid introduktion av nya tekniker. Ekonomiska energi- och miljömodeller som analyserar hinder för introduktion av ny teknik inom transportsektorn Utveckling av styrmedel baserade på ovanstående modeller till exempel teknikupphandling, ekonomiska styrmedel samt administrativa regelverk. Analys av samhällskostnad och effekt av olika teknik- och systemval baserat på marknadspotential m.m., t.ex. framställning av alternativa drivmedel inkl. infrastruktur för distribution, livscykelkostnad för fordonets drivsystem.

8 2.2. Programmets specifika mål Programmet Energi & Miljö har som mål att väsentligt bidra till reduktion av utsläppen av fossilt CO2 och övriga emissioner från vägfordon och arbetsmaskiner. Programmet ska stödja aktiviteter med potential att, såväl tekniskt som ekonomiskt, till att åstadkomma följande förändringar utgående från 2008. Milstolpar för fordon 2015 På marknaden 2018-2020 2020 På marknaden 2023-2025 2025 På marknaden 2028-2030 Personbilar 35% 45% 55% kwh/km Citybussar 25% 60% 80% kwh/person km Tunga vägfordon 15% 22% 30% kwh/tonkm Figur 2, Observera de olika enheterna i diagrammet för personbilar respektive citybussar och tunga vägfordon. 2015 På marknaden 2018-2020 2020 På marknaden 2023-2025 Personbilar < 0,5 % 0,5% > 1 % Citybussar 1-5 % 10-50 % > 50% Tunga vägfordon 0% 5% 5-10% Figur 3, Andel fordon som prognostiseras vara eldrivna 2025 På marknaden 2028-2030 Drivsystem som tillåter höga andelar förnybara drivmedel och/eller eldrift Emissionsnivåer avseende toxiska ämnen, samt buller från vägfordon och arbetsmaskiner ska minst möta kommande och förväntade lagkrav Nya fordonskoncept anpassade för specifika uppdrag bör implementeras på markanden efter år 2020 2.3. Färdplaner En färdplan som konkretiserar vad som behöver göras för att uppnå programmets mål har tagits fram. Färdplanen ska dels vara ett stöd för programrådet med att identifiera de forsknings- och utvecklingsprojekt som bidrar till mera miljöanpassade fordon och konkurrenskraft. Dels vara till hjälp för de sökande för att öka förståelsen för vilka aktiviteter och projekt som stöds av programmet. Färdplanen kommer att fungera både som ett styrande dokument vad gäller val av projekt men även som ett instrument för uppföljning och utvärdering av programmet. Färdplanen finns på FFI:s hemsida http://www.vinnova.se/sv/ffi/ffi---energi--miljo/ 2.4. Områdets status och utvecklingspotential De svenska fordonstillverkarna är idag mycket konkurrenskraftiga när det gäller att utveckla och tillverka fordon med låga utsläpp av toxiska ämnen. Vidare ligger svensk industri långt framme när det gäller motorer för alternativa bränslen. När det däremot gäller viktsreduktion och hybridisering av personbilar är inte konkurrensläget lika gott. Svenska tillverkarna av kommersiella fordon är idag konkurrenskraftiga avseende bränsleeffektiva motorer (låg bränsleförbrukning har av kommersiella skäl varit högprioriterad i flera decennier). Medvetenheten om det globala klimathotet har dock gjort att kraven från såväl myndigheter som kunder användare? har skärpts väsentligt under de senaste åren. Tillverkare av

9 kommersiella fordon har satt upp egna utmanande mål för minskad bränsleförbrukning. För personbilar blir de procentuella minskningskraven sannolikt ännu högre och det finns också förslag på en bindande lagstiftning inom Europa och andra marknader. Med stor sannolikhet kommer en mångfald olika lösningar att krävas för att klara utmaningarna ovan. Avgörande blir även hur samhället bygger infrastrukturer kring de nya teknikförslagen, t.ex. distribution av alternativa bränslen - i dess vidaste tolkning. Utöver tidigare beskrivna miljö och energimålen, måste fordonen även uppfylla kundernas krav i sin helhet. 2.5. Programmets budget och finansiering FFI-programmet har en löpande årsbudget på 450 MSEK statliga medel. De industriella avtalsparterna har förbundit sig att satsa minst lika mycket. Detta innebär att det finns utrymme för forsknings- och utvecklingssatsningar motsvarande minst 900 MSEK/år inom FFI-programmets ram. Varje år beslutar sedan FFI-styrelsen de olika delprogrammens budgetramar. De offentliga medel som finns tillgängliga för Energi & Miljö uppgår till ca 100 miljoner kronor per år. De industriella avtalsparterna har förbundit sig att satsa lika mycket. All finansieringen av projekt inom FFI måste ske i linje med gällande EU-regler. För beslut inom VINNOVAs program gäller förordningen (2008:762) statligt stöd till forskning, utveckling samt innovation. För beslut inom Energimyndighetens program gäller förordningen (2008:761) statligt stöd till forskning, utveckling samt innovation inom energiområdet. Vid industrins samfinansiering av projekt används en schablonkostnad på 850 kronor per timme. I de fall då industriell part är anslagsmottagare och förbrukare av de offentliga medlen kan såväl schablonen som annan beräkningsgrund användas. Mer information avseende godkända kostnader kan laddas ner från FFIs hemsida.

3. Ansökningsprocess och tillhörande dokument 10 Nedan beskrivs processen från idé till projektbeslut och slutrapportering. Denna process är gemensam för samtliga program inom FFI. 3.1. Schematisk översikt Projektprocessen från idé till genomförande Idé och ansökan Granskning och beslut Projektgenomförande Idé från icke avtalspart FFI kansli granskar ansökan utifrån formella krav Idé från avtalspart Vid frågor kontakta FFI kansli Idéns relevans verifieras genom att avtalspart deltar eller via Letter of intent stödjer idén Oberoende kvalitetsgranskning Ger omdöme om ansökans potential utifrån programmets bedömningskriterier Programrådet ger beslutsrekommendation angående finansiering och villkor Projektets finansiering utgår till sökanden årsvis Sökande distribuerar medel enligt projektavtal. Projektansvar utses av aktörerna som färdigställer ansökan FFIs beslut med villkor skickas till sökande Projektmedlemmar skriver projektavtal Projektrapportering från projektledare till myndigheten enligt villkor Ansökan skickas till ansvarig myndighet Projektledare skickar in Villkorsbilaga och intyg om att projektavtal upprättats Slutrapport 2 Figur 2. Projektgenereringsprocessen. 3.2. Vem kan söka? En ansökan skickas normalt in av den aktör (koordinator) som ansvarar för att leda projektet. Alla projekt som får finansiellt stöd från programmet ska vara relevanta för fordonsindustrin. Relevansen ska säkras genom att antingen en eller flera industriella avtalsparter deltar aktivt i projektet eller att projektet stöds av en avtalspart. Industriella avtalsparter (inklusive dotterbolag, medlemsföretag etc.) är: AB Volvo FKG Scania CV AB Volvo Personvagnar AB När det gäller avtalsparten FKG kan samtliga företag som är medlemmar i FKG eller företag med ambition att bli underleverantörer till fordonsindustrin skicka in ansökningar. I sådana fall ska FKG:s ledning i förväg har informerats om och ställt sig bakom den aktuella ansökan. 3.3. Projektidéer och samverkansforum Intressenter kan kontakta Energi & Miljöprogrammets sekretariat (kontaktuppgifter finns i slutet av dokumentet) för att diskutera tilltänkta projekt. Sekretariatet hjälper till med frågor rörande bland annat projektets programtillhörighet, kopplingar till andra projekt samt administrativa frågor. För att underlätta för aktörer utanför ovanstående organisationer samt stimulera FoI inom strategiskt viktiga områden så arrangeras samverkansforum. Dessa forum utgör en mötesplats för idéer i ett tidigt skede och här kan också olika former av projektmäkleri förekomma.

Fyll i skuggade / gula fält. Skriv ut i liggande format. Datum: OBS! Uppgifterna på denna blankett är alltid offentliga Markera här om uppgifterna i bifogad projektbeskrivning innehåller konfidentiell information Projekttitel på svenska (max 2 rader) Ansökan avser nytt projekt Ansökan avser forts på myndighetsfinansierat projekt. Projekttitel på engelska (max 2 rader) Myndighet: Dnr: Projektbeskrivning på svenska (max 11 rader bakgrund, behov, syfte, genomförande) Projektets löptid fr o m t o m Total projektbudget: SEK Offentlig finansiering: SEK Inriktning (markera) Domän I I Domän II Mätbara mål (max 8 rader) Domän III IV Domän IV II III Virtuellt och digitalt stöd Aktivitetsform (markera) Starka forskningsmiljöer Samverkansprojekt Fo-aktör - industri Innovations- och samverkansmiljöer Industriell kompetensutveckling PROJEKTMEDLEMMAR Sid 2 Fyll i skuggade / gula fält Medverkande Industriell initiativtagare / sponsor avtalsparter (markera) kontaktperson Org nr Fordonsindustriföretag Saab Automobile Volvo Personvagnar Kontaktperson på fordonsindustriföretaget: Scania CV Volvo Powertrain Tel e-post Fordons Komponent Gruppen företag inom FKG: kontaktperson Org nr OBS! Om ingen fordonsindustripart medverkar i projektet, måste idén bedömas som relevant ("sponsras") av en av fordonsindustriparterna. Andra industriella parter Företag kontaktperson Org nr OBS! En utsedd forskarutförare är projektkoordinator och är mottagare av medel från VINNOVA Medverkande forskarutförare (t ex högskola, institut) Projektkoordinator (sökande i VINNOVAs system) Organisation / enhet kontaktperson Org nr Namn Forskningsorganisation Tel e-post 11 Samverkansforum arrangeras på uppdrag av programrådet. Inom arbetet med samverkansforum spelar avtalsparterna en viktig roll genom att erbjuda nätverk och tydliggöra specifika behov. Frekvensen av sammankomster inom ramen för samverkansforum bestäms av behov och praktiska möjligheter men minst ett samverkansforum ska hållas per kalenderår. Inom arbetet med samverkansforum spelar avtalsparterna en viktig roll genom att erbjuda nätverk och tydliggöra specifika behov. 3.4. En komplett ansökan En komplett ansökan till delprogrammet Energi & Miljö ska bestå av: En elektronisk ansökan inskickad via ansökningsportalen E-kanalen(se E-Tjänster) på www.energimyndigheten.se En projektblankett En projektbeskrivning CV för projektledare och andra nyckelpersoner i projektet. OBS! Ladda alltid ner ovanstående dokument från VINNOVA:s eller Energimyndighetens hemsida inför varje utlysning så att senaste utgåvan av dokumenten används. Till hjälp för de sökande har projektblanketten en funktion för att sammanställa de ekonomiska uppgifter som ska registreras i samband med den elektroniska ansökan på VINNOVA:s hemsida. Administrativa stöd vid projektansökan Elektronisk ansökan (Web) Projektblankett (Excel) Projektbeskrivning CV Ansökan till FoU-program inom produktionsteknik (MERA) Sid 1 Projektbeskrivning CV Tillverkningsprocesser Produktionssystem Mål Industriellt och vetenskapligt bidrag Genomförande Tidplan Ekonomi Resultat/Leverans VAD? Kontaktuppgifter Ekonomi Sammanfattning Parter Projektkostnad och finansiering Inriktning Komplett projektbeskrivning CV på projektledare och andra nyckelpersoner VARFÖR? Uppföljning God ekonomisk administration Reklamlapp Information inom programmet och inom företag God ekonomisk administration Komplett information för att bedöma ansökan Kompletterar projektbeskrivning för att bedöma ansökan. Figur 3. Ansökningsdokument. Projektbeskrivningen utgör det huvudsakliga underlaget för att bedöma och kvalitetsgranska ansökan. Projektblanketten och CV utgör kompletterande information. Projektbeskrivningen utgör också basen för uppföljning och revision under programmets löptid. Det är därför viktigt att projektbeskrivningen är informativ och tydlig. Ansvarig myndighet kan vid behov begära in kompletterande underlag. För en riktig bedömning och kvalitetsgranskning är det viktigt att samtliga uppgifter som efterfrågas i projektbeskrivningen besvaras av den sökande. Projektbeskrivningen ska inledas med en sammanfattning på ca ½ A4-sida. Sammanfattningen ska innehålla en kort beskrivning av projektinnehållet och redovisa vilka som är projektdeltagarna.

Sammanfattningen ska också tydligt beskriva: 12 hur projektförslaget uppfyller krav och bedömningskriterier parternas rollfördelning samt hur de offentliga medlen ska användas Projektbeskrivningen ska vara på maximalt 15 sidor och skrivas på svenska eller engelska enligt aktuella mallar på FFI:s hemsida. Om en längre projektbeskrivning krävs ska sökande kontakta programledningen för att få dispens för en längre projektbeskrivning. Om sådan dispens inte ges kommer endast de första 15 sidorna att beaktas i projektbeskrivningen. Den kompletta projektansökan kan skickas in löpande genom VINNOVA:s intressentportal. Datum för besked från programrådet kan variera beroende på kvalitetsgranskningsgruppens arbete och programrådets mötesfrekvens. Normalt förekommer 4 beslutstillfällen per år. 4. Granskning och beslut För att projekt ska kunna finansieras inom programmet måste det leva upp till vissa uppställda krav. Det handlar dels om formella krav och dels om att projektet ska bidra till de mål som finns uppställda för FFI och för delprogrammet Energi & Miljö. 4.1. Formella krav Följande formella krav måste vara uppfyllda för att en projektansökan ska behandlas av programrådet och kvalitetsgranskningsgruppen: Projektansökan ska vara komplett (se 3.4). Ansökan ska avse en aktivitet som är i linje med programbeskrivning och färdplan. Föreslagen verksamhet ska vara tillåten att finansiera och får således inte stå i strid med gällande svenska regler eller EU:s regelverk. Företag som är medlemmar eller presumtiva medlemmar i FKG ska i ansökan visa på att FKG:s ledning informerats om och ställt sig bakom ansökan. Ansökan ska innehålla aktiv medverkan från en eller flera industriella avtalsparter eller stödjas av en eller flera industriella avtalsparter. Projektets finansiering ska följa reglerna för statligt stöd enligt SFS 2008:762 som kan sammanfattas i följande tabell: 4.2. Bedömning och beslut Kvalitetsgranskningsgruppen är en oberoende extern grupp med uppgift att under sekretess bedöma projektförslagen utifrån bedömningskriterier enligt 4.3. Representanter för projektet bjuds in till kvalitetsgranskningsmötet och ges då möjlighet att i korthet presentera sitt projektförslag. Samtidigt får kvalitetsgranskarna möjlighet att ställa klargörande frågor om projektupplägg och innehåll. Beslutsrekommendation om finansiering fattas enhälligt av programrådet. Vid oenighet hänskjuts frågan till styrelsen för beslut. Slutligt beslut fattas av verkställande myndighet. Avgörande för ett positivt beslut är ansökans potential att uppfylla programmets mål. Klassificering av projektförslag Finansieringsgrad/max. statligt bidrag Grundforskning Högskola 100% Tillämpad forskning Högskola 100%, Företag 50%, SME 60-70% Tillämpad forskning, förstudie Företag 65%, SME 75% Experimentell utveckling Företag 25%, SME 35-45% Experimentell utveckling, förstudie Företag 40%, SME 50%

13 Programrådets beslut grundas på de öppet tillgängliga uppgifterna i ansökan, ett skriftligt omdöme från kvalitetsgranskningsgruppen samt eventuella kommentarer från programledningen. Den offentliga finansieringen avser andelar av projektets totala stödberättigande kostnader där olika projektparter kan beviljas olika stödnivåer. Tillåtna stödnivåer framgår av VINNOVAs förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning, utveckling samt innovation respektive Energimyndighetens förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning, utveckling samt innovation inom energiområdet. Den totala stödnivån för programmet ska ligga på maximalt 50 %. För enskilda projekt är stödnivån max 75 %. 4.3. Bedömningskriterier Varje ansökan granskas av kvalitetsgranskningsgruppen med avseende på följande: Programrelevans Kvalitet hos projektförslaget Genomförbarhet Nyttiggörande Komplett bedömningsprotokoll finns i bilaga 2. 4.4. Projektstart och rapportering under projektets löptid För att reglera samarbetet i projekt som är finansierade inom Energi & Miljö ska ett projektavtal ingås mellan deltagande parter, en avtalsmall finns tillgänglig på www.vinnova.se/ffi. Projektdeltagarna åtar sig att se till att ett sådant avtal ingås och informerar skriftligen Energimyndigheten om att avtalet ingåtts. Vidare ska även en av projektägaren underskrivenvillkorsbilaga skickas in till Energimyndigheten(skickas ut från myndigheten i samband med att slutgiltigt beslut skickas ut). Under projektets gång ska rapportering ske regelbundet enligt regler som fastställs av programrådet (reglerna baseras i normalfallet på myndighetens vanliga rutiner). Projektledaren ansvarar för att lägesrapportering sker på korrekt sätt. 4.5. Projektlängd Ansökningarna kan bara beviljas för högst en fyraårsperiod vid beslutstillfället. En eventuell fortsättningsansökan kommer att behandlas som ett helt nytt projektförslag. 5. Kansli och programledning Energimyndigheten är ansvarig myndighet för delprogrammet Energi & Miljö inom FFI och har ett sekretariat som kan nås på: Besöks- och postadress: Kungsgatan 43, Box 310, 631 04 Eskilstuna Frågor angående delprogrammet Energi & Miljö kan ställas till programledare Peter Kasche, telefon 016-544 20 91, peter.kasche@energimyndigheten.se. När det gäller själva ansökningsförfarandet så är det Energimyndigheten som tar emot ansökan och som ansvarar för den tillhörande administrationen. Det finns en särskild ansökningsportal ( E-kanalen ) som kan nås via www.energimyndigheten.se. (se under E-tjänster)

14 6. Bilaga 1. Indikatorer Nyckeltal som samlas in via en årlig enkät är indelade i sex grupper; kompetensstruktur, examina, samverkan, resultat från projekt, kunskapsspridning samt måluppfyllelse. Nyckeltal Kompetensstruktur (kvinnor/män) Antal seniora forskare Annan akademisk examen Industridoktorand Högskoledoktorand Examensarbete Kompetensförsörjning Medverkan i kursutformning vid universitet och högskolor Medverkan i kurser vid universitet och högskolor Intern kompetensutveckling Annat Examina (kvinnor/män) Doktorsexamina Licentiatexamina Samverkan Via ny forskningsmiljö Via befintlig forskningsmiljö På annat sätt Resultat från projekt - överföringskategorier Bidrag till kunskapsbasen Förts vidare till avancerade tekniska utvecklingsprojekt Förts vidare till produktutvecklingsprojekt Implementerats/förts ut på marknaden Resultat/kompetens används i utredningar, regelverk, tillståndsärenden, politiska beslut, styrmedel Kunskapsspridning Artikel i vetenskaplig tidskrift Övriga publicerade rapporter Bidrag till konferenser eller liknande Övriga media, t.ex. e-learning Immaterialrättsliga skydd (sökt/erhållit) Patent Design/mönsterskydd Varumärkesskydd Upphovsrätt Annat Måluppfyllelse Resultatet bidrar till delprogrammets målbild Projektet bidrar till kreativ och öppen miljö

7. Bilaga 2. Bedömningsprotokoll Delprogrammet Energi o Miljo 15 Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation Presenterat av Datum för kvalitetsgranskning Hur många doktorander finansieras inom ramen för projektet? Industri: Akademi: Kort sammanfattning av projektet (kopiera in projektbeskrivningen från excelarket) Sammanfattande betyg av varje huvudområde ges utifrån nedanstående skala: 4 Mycket bra 3 Bra 2 Lågt 1 Mycket lågt

16 1. Programrelevans 1.1 Vilket eller vilka programområden som anges i färdplanen omfattas av projektförslaget? Energieffektiviserad framdrivning Koncept för framdrivning med förnybara drivmedel Fordonsoptimering för minimerad miljö-, buller och hälsopåverkan (exkl. CO2) Energieffektiva fordon (ej drivlina) Affärs- och samhällsekonomiska modeller för transportsektorns energisystem inkl. fordon, drivsystem, energibärare Markera 4, 3 o s v där 4 markerar störst relevans 1.2 Bedömning av hur väl projektförslaget kommer att bidra till delprogrammets mål. Finns det tydligt beskrivet vilket/vilka problem/behov som projektet vill lösa samt omfattningen av dem? *) Är det av projektet specificerade problemet/behovet relevant att lösa för att nå delprogrammets nedan specificerade mål? 50 % energieffektivisering (kwh/km) till år 2020 genom konkurrenskraftiga personbilar och därefter en halvering vart 20:e år Minst 30 % reduktion av fossilt CO 2 /ton km från kommersiella fordon (lastbilar, bussar och arbetsmaskiner) till år 2020. Dessa 30 % delas ungefär lika mellan förnybara bränslen, drivlineutveckling och transporteffektivitet (det senare inryms i ett separat program inom FFI) Drivsystem som tillåter höga andelar förnybara drivmedel och/eller eldrift Emissionsnivåer avseende toxiska ämnen, samt buller från vägfordon och arbetsmaskiner ska minst möta kommande och förväntade lagkrav *) Förväntas projektet bidra till att problemet löses eller att behovet fylls? Bedömning Ja/Nej Ev. kommentarer

17 Bidrar projektet till att väsentligt utveckla kompetens inom de bristområden som anges i delprogrammets färdplan? *) Detta är skall-krav, nej innebär att projektförslaget inte kan rekommenderas. 1.3 Bedömning av hur väl projektförslaget kommer att bidra till övergripande FFI-mål och principer. Bidrar projektet till att öka forskningsoch innovationskapaciteten i Sverige och därmed säkra fordonsindustriell konkurrenskraft? Bidrar projektet till att utveckla internationellt uppkopplade och konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer i Sverige? Främjas internationell forsknings- och innovationsverksamhet där förutsättningar finns för medverkan i EU:s ramprogram och annan internationell forsknings- och innovationssamverkan? Är det troligt att den kunskap som byggs upp hamnar i Sverige? Är projektet långsiktigt? Är det ett högriskprojekt? Medverkar små och medelstora företag och/eller underleverantörer? Främjas branschöverskridande samverkan? Främjas samverkan mellan industri och/eller universitet, högskolor och institut? Främjas samverkan mellan avtalsparter? Bedömning Ja/Nej Ev. kommentarer Ange vilka (fylls i av handläggaren): Ange vilka (fylls i av handläggaren): Ange vilka (fylls i av handläggaren): Finns det en internationell konkurrenssituation som gör projektet särskilt angeläget och viktigt? Samlat omdöme/kommentarer avseende programrelevans Gör en helhetsbedömning av området Programrelevans och betygsätt 1-4: Kommentarer:

18 2. Kvalitet 2.1 Vilken kvalitet uppvisar projektförslaget? Finns det en internationell nulägesbeskrivning ( state of the art ) av området? Finns det konkreta och mätbara mål? Beskrivs metod och angreppssätt som används i projektet (vetenskaplig höjd/tydliga hypoteser och provmetoder när så är relevant)? Finns det beskrivet varför projektet bör göras samt vad (kopplat till olika WP) och hur det ska göras? Beskriver projektplanens arbetspaket aktiviteterna kopplade till milstolpar, aktör och resurs på ett tydligt sätt? Beskrivs projektets unikhet och nyhetsvärde inom det aktuella tillämpningsområdet? Samlat omdöme/kommentarer avseende kvalitet Gör en helhetsbedömning av området Kvalitet och betygsätt 1-4: Kommentarer: 3. Genomförbarhet 3.1 Hur bedöms projektets genomförbarhet? Hur bedöms projektdeltagarnas möjlighet och förmåga att genomföra projektet och uppnå projektmålen med avseende på projektgruppens sammansättning och aktörernas kompetens och resurser? Är projekttiden rimlig för de problem som ska lösas? Hur är kvaliteten i projektplanen med delprojekt, milstolpar, ansvarsfördelning, budget, specifika projektmål samt planer för hur måluppfyllelsen ska mätas? Samlat omdöme/kommentarer avseende genomförbarhet Gör en helhetsbedömning av området Genomförbarhet och betygsätt 1-4: Kommentarer:

19 4. Nyttiggörande 4.1 Hur kommer projektresultatet att nyttiggöras? Hur ser strategin ut för nyttiggörande och spridande av projektresultat? Finns det kopplingar till andra interna eller externa projekt som kan påskynda introduktionen av nya lösningar eller medföra att projektet får större genomslag? Finns det en beskrivning av hur det föreslagna projektet kan leda till att ny kunskap kommer fram eller att befintlig kunskap implementeras i ett nytt sammanhang? Samlat omdöme/kommentarer avseende nyttiggörande Gör en helhetsbedömning av området Nyttiggörande och betygsätt 1-4: Kommentarer: 4.2 Hur planeras projektresultatet direkt användas eller föras vidare? Öka kunskapen inom området. Föras vidare till andra avancerade tekniska utvecklingsprojekt. Föras vidare till produktutvecklingsprojekt. Introduceras på marknaden. Användas i utredningar/regelverk/ tillståndsärenden/ politiska beslut. Markera med X Ev. kommentarer

20 5. TRL-klassificering Fas TRL Kännetecken för uppnådd nivå Exempel på den mognadsnivå som ska uppnås Införande 9 Produkten har introducerats på marknaden och Produkt används med framgång tekniken har visat sig fungera i verklig (verifierad produktanvändning) användning 8 Test- och demonstrationsfasen är avslutad till Det komplett system är validerat potentiella kunders belåtenhet. Tekniken har funnit sin slutliga form, prestanda är bekräftade. Pilot- och demonstratorprojekt Teknisk forskning Grundforskning 7 Demonstration i driftsmiljö 6 Demonstration i relevant miljö 5 4 3 Teknisk validering i relevant miljö Teknisk validering i laboratoriemiljö Experimentella bevis på konceptets potential föreligger 2 Teknikkoncept formulerade 1 Grundläggande principer observerade Tekniken har visat sig fungera i tester med prototyp- eller demonstrationsfordon i verklig driftsmiljö. Överlämning till produktutveckling. Systemet eller ett större delsystem har testats under verklighetsliknande förhållanden (t ex på provbana). Komponenter eller delsystem har testats under verklighetsliknande förhållanden (t ex testrigg eller testfordon). Teknikens livskraft verifierad. Komponenter eller delsystem har testats. Konceptets relation till andra system (t ex i ett komplett fordon) har bestämts. Analytiska eller experimentella studier har genomförts. Karakteristiska drag hos tekniken är kända. Möjliga applikationer har identifierats. Grundläggande principer studeras. Förfinad förutsägelse av prestanda. Vetenskapliga resultat finns som tyder på en möjlig praktisk tillämpning. Prestanda kan uppskattas. FFI kan finansiera projekt som ligger på TRL-nivå 2-8. Ange med siffror 1-9 vilken nivå projektet bedöms ligga på vid projektstart samt vilken nivå det förväntas ligga på när projektet avslutas. Notera att ett och samma projekt kan innehålla delar som täcker mer än en TRL-nivå och att forskningsbaserad metodik och angreppssätt ibland måste användas även för de översta TRL-nivåerna. Kvalitetsgranskarnas bedömning TRL 1-9 Projektstart: Projektslut: Projektets egen bedömning TRL 1-9 Projektstart: Projektslut: Ev. kommentarer

21 6. Finansiering Klassificering av projektförslag X Finansieringsgrad/max. statligt bidrag Tillämpad forskning Högskola 100%, Företag 50%, SME 60-70% Tillämpad forskning, förstudie Företag 65%, SME 75% Experimentell utveckling Företag 25%, SME 35-45% Experimentell utveckling, förstudie Företag 40%, SME 50% Total budget SEK Sökt bidrag SEK Sökt finansieringsgrad % Rekommenderad finansieringsgrad % Nyttiggörande Programrelevans 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Genomförbarhet Kvalitet Högerklicka i figuren, välj Redigera data, fyll i betygen i excelarket, spara granskningsprotokollet.

22 Markera med X Kvalitetsgranskningsgruppens rekommendation och kommentarer Rekommenderas Motiv för rekommendationen: Rekommenderas med följande villkor: Motiv för rekommendationen: Rekommenderas avslag Motiv för rekommendationen: Övriga kommentarer: