Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Relevanta dokument
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Marin bottenfauna 2013

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Övervakning av mjukbottenfauna

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

Metodik och genomförande - bottenfauna

Ekologiskt projektarbete 7,5 hp

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Norrvikens bottenfauna 12 november 2007

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

Provfiske i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. sommaren 2011

Bottenfauna. Undersökning av bottenfauna i Luleå skärgård

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Bottenfauna i Gullspångsälven

BOTTENFAUNAN I ISKMO SUND OCH SKATA SUND, KORSHOLM

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i kustvattnet innanför Landsort

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Bottenfauna i Mälaren, Igelstaviken och Hallsfjärden

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Provfiske i Järlasjön 2008

Grundvikens belastningskänslighet

Mjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde.

Naturvårdsverkets författningssamling

Mariestadsfjärden 2012

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

BOTTENFAUNA I BRUNNSVIKEN 25 maj 2007

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige

Mariestadsfjärden 2011

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

2009:5. Bottenfaunans utveckling i Övre Skärsjön under med särskilt avseende på dagsländan Ephemera vulgata. Författare: Per Mossberg

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Ackrediteringens omfattning

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Vad finns att berätta om denna rapport?

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Nedre Ångermanälven 2014

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Ackrediteringens omfattning Flexibel ackreditering

Fisk och bottenfauna i anslutning till planerad tippningsplats vid Björkö, Mysingen

HÖGSKOLAN I KALMAR. Bottenfaunaundersökningar inför saneringen av Örserumsviken BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP. Susanna Andersson Stefan Tobiasson

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

Salems kommun

Förslag till uppföljande undersökningar av sediment under fiskodlingar baserat på det norska MOM-systemet

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Transkript:

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 december 2011 Rapport 2011:22 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje 0176 22 90 65 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 2

Sammanfattning Naturvatten i Roslagen AB har på uppdrag av Baltic2020 utfört bottenfaunaundersökning i tre trösklade vikar i Värmdö kommun; Skarpösundet, Fjällsviksviken och Björnöfjärden. Provplatsernas positioner slumpades ut med kriteriet att 5-10 platser skulle ligga på bottnar som möjligen var syresatta året runt (< 10 m djup) och fem platser där syrgasbrist råder delar av året (> 10 m djup). I Björnöfjärdens grundare delar (< 10 m djup) påträffades totalt 9 taxa. Vanligaste förekommande var gruppen Insecta och familjen Chironomidae (fjädermyggor). Enstaka exemplar av mer känsliga arter som den Nyzeelänska tusensnäckan och märlkräftor av släktet Gammarus påträffades på ett par platser. I fjärdens djupare delar (> 10 m) påträffades endast ett fåtal djur, de flesta platser saknade helt bottenfauna. I Fjällsviksviken påträffades organismer vid 8 av de 10 provplatserna i djupzonen < 10m. Totalt påträffades 5 taxa. Vanligast förekommande var även här gruppen Insecta och familjen Chironomidae. Den högsta abundansen påträffades i närheten av vikens tröskel. Enstaka exemplar av mer känsliga arter som den Nyzeelänska tusensnäckan och musselkräftor påträffades vid två provplatser. I vikens djupare delar (> 10 m) påträffades endast ett exemplar av tofsmygga, övriga platser saknade helt bottenfauna. I Skarpösundet påträffades organismer vid samtliga provplatser inom djupzonen < 10 m, totalt 5 taxa. Helt dominerande grupp var Insecta och familjen Chironomidae (fjädermyggor). Enstaka exemplar av den mer känsliga arten Nyzeelänsk tusensnäcka återfanns vid en provplats. Inom djupzonen > 10 m påträffades totalt 3 organismer. I djupzonen <10 m bedömdes antalet taxa i samtliga vikar till lågt. Abundansen var låg i Björnöfjärden och Fjällsviksviken medan abundansen var måttligt hög i Skarpösundet. Biomassan bedömdes till låg och BQI-index bedömdes till dålig status i samtliga vikar. Endast ett fåtal djur hittades på djup > 10 m och den ekologiska statusen bedömdes till dålig i samtliga vikar. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 3

Inledning 5 Metodik...5 Provtagning... 5 Beräkning och bedömning av resultaten... 8 Resultat...9 Björnöfjärden... 9 Fjällsviksviken... 10 Skarpösundet... 12 Bedömning av resultaten...14 Djup < 10 m... 14 Djup > 10 m... 15 Referenser...15 Bilaga 1. Provtagningsplatser...16 Bilaga 2. Artlistor...18 Bilaga 3. Bedömningar av resultatenfel! Bokmärket är inte definie Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 4

Inledning Naturvatten i Roslagen AB har på uppdrag av stiftelsen Baltic 2020 utfört bottenfaunaundersökning i tre trösklade vikar i Värmdö kommun, Skarpösundet, Fjällsviksviken och Björnöfjärden. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vikarnas bottenfaunasamhällen inför eventuella åtgärder för skapandet av bättre vattenmiljöer i Östersjön. Metodik Provtagning Samtliga provtagningspunkter finns redovisade i tabell 1. Tabell 1. Provtagningspunkter vid bottenfaunaprovtagningen i de tre undersökta vikarna juni 2011. Vik Provpunkt Lokalkoordinat x Lokalkoordinat y Djup (m) Björnöfjärden 1 6571252 1655473 15,8 2 6571210 1655190 9,5 3 6571357 1655180 9,8 4 6571470 1655375 21,3 5 6571474 1655463 21,0 6 6571656 1655464 15,9 7 6572002 1655081 6,2 8 6573509 1654733 11,0 9 6573962 1654306 5,1 10 6570301 1656582 6,6 11 6573602 1654754 6,1 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 5

Vik Provpunkt Lokalkoordinat x Lokalkoordinat y Djup (m) 12 6572964 1655127 8,1 13 6571783 1655578 5,9 14 6570956 1655320 7,6 15 6570770 1655909 7,2 Fjällviksviken 1 6582459 1665374 9,8 2 6582555 1665411 8,8 3 6582652 1665311 14,6 4 6582800 1665308 15,0 5 6582806 1665395 9,7 6 6582715 1665257 15,1 7 6582808 1665347 13,5 8 6282756 1665240 15,2 9 6582607 1665139 7,5 10 6583094 1665332 7,5 11 6582243 1664722 6,1 12 6582026 1664969 7,3 13 6581860 1665227 8,3 14 6581994 1665274 5,3 15 6581787 1665330 7,6 Skarpösundet 1 6584535 1666341 8,9 2 6583880 1666264 22,1 3 6583815 1666153 10,0 4 6583782 1666518 25,8 5 6583626 1666330 22,0 6 6583614 1666209 16,5 7 6583522 1666372 9,0 8 6583307 1666449 7,0 9 6582948 1666616 7,1 10 6583775 1666374 15,5 Bottenfaunaundersökningar utfördes i de tre vikarna vid 5-10 platser där djupet var mellan 5 och 10 m och vid 5 platser där djupet var > 10 m, se även bilaga 1. Provplatsernas slumpades ut med kriteriet att 5-10 platser skulle ligga på bottnar som möjligen var syresatta året runt (< 10 m djup) och fem platser där syrgasbrist råder delar av året (> 10 m djup). Provtagningen genomfördes den 15 och 22 juni av personal från Naturvatten AB. Proven togs med vanveen-hämtare enligt SS-EN ISO 16665:2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Mjukbottenlevande makrofauna, trend och områdesövervakning (2004-09-29). Ett hugg per provplats utfördes med vanveen-hämtare enligt standard. Proven besiktades och sedimentets beskaffenhet bestämdes. Vidare sållades proverna genom 1mm såll och konserverades i 70% etanol i fält. Proverna sorterades och artbestämdes under stereolupp i Naturvatten AB lokaler. Efter artbe- Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 6

stämning räknades djuren för beräkning av ungefärlig abundans (individer/m 2 ) och totalbiomassa (våtvikt g/m 2 ). Samtliga analyser utfördes av Naturvatten AB. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 7

Beräkning och bedömning av resultaten Bedömningen för antal taxa, abundans och biomassa har hämtats från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder kust och hav (1999). BQI - index Sedimentlevande bottenfauna visar kraftig respons på syrgasförhållanden och organisk påverkan. Bottendjuren är ofta stationära och relativt långlivade, vilket gör att sammansättningen av faunan speglar miljöförhållandena över en längre tid. Status av bottenfaunan klassificerades utifrån BQIindex som är framtaget för mjuka bottnar (Naturvårdsverket 2007). Indexet är baserat på tre parametrar, artsammansättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer. Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning. Tyngdpunkten i indexet ligger i arternas känslighet och tolerans mot störningar. BQI-index beräknades enligt formeln: Formel för BQIm. S = totala antalet arter, Sklassade = antal känslighetsklassade arter, Ntot = totalt antal individer per 0,1 m2, Ntotklassade = totalt antal känslighetsklassade individer, Ni = antal individer av art i. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 8

Resultat Resultaten av undersökningen redovisas separat för varje vik och djupområde. Artlistor redovisas i bilaga 2 och en utvärdering av respektive provplats i bilaga 3. Björnöfjärden Djup < 10 m Vid undersökningen påträffades organismer vid provpunkterna 9, 13, 11, 7, 15, 14 och 2 med de artsammansättningar som redovisas i bilaga 2. Provpunkterna 10, 12 och 2 saknade helt bottenfauna. Totalt påträffades 9 taxa i Björnöfjärden. Sex taxa påträffades vid provpunkt 9 och fem taxa vid provpunkt 15, vid övriga platser påträffades 1-3 taxa. Vanligast förekommande var gruppen Insecta och familjen Chironomidae (fjädermyggor) som är tålig mot påverkan av ökad organisk belastning. Enstaka exemplar av mer känsliga arter som den Nyzeelänska tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum och märlkräftan Gammarus sp. hittades vid punkterna 9, 13, 7, 15 och 14. Havsborstmasken Marenzellaria neglecta, som anses som medelkänslig mot organisk påverkan, hittades vid provplats 11, 7 och 15. I figur 1 visas variationen i abundans och artsammansättning mellan de tio punkterna vid djup < 10 m. Figur 1. Abundans och artsammansättning vid de tio undersökta provplatserna vid djup < 10m i Björnöfjärden 2011. Biomassans variation visas i figur 2. Störst var biomassan vid de provpunkter där Östersjömusslan Macoma baltica påträffades (provpunkt 15, 7 och 13). Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 9

Figur 2. Biomassan vid de tio undersökta provplatserna vid djup < 10m i Björnöfjärden 2011. Djup > 10 m Vid undersökningen påträffades endast ett fåtal Nyzeelänsk tusensnäcka vid punkt 8, troligen har djuren förirrat sig till platsen från närbelägna grundare områden. Vid övriga platser hittades inga djur. Detta måste ses som ett bevis på att sedimenten vid djup >10m i Björnöfjärden under större delen av året är syrgasfria. Inga djur mäktar att kolonisera dessa bottnar. Fjällsviksviken Djup < 10 m Vid undersökningen påträffades organismer vid provpunkterna 14, 11, 12, 9, 13, 2, 5 och 1 med de artsammansättningar som redovisas i bilaga 2. Provpunkterna 10 och 15 saknade helt bottenfauna. Totalt påträffades 5 taxa i Fjällsviksviken. Fyra taxa påträffades vid provpunkt 11, vid övriga platser påträffades 1-3 taxa. Vanligaste förekommande var gruppen Insecta och familjen Chironomidae (fjädermyggor). Vid provpunkt 11 var abundansen jämfört med övriga provpunkter mycket hög. Provplatsen ligger i närheten av vikens tröskel och vattenutbytet är troligen stort, vilket medför förbättrade syrgasförhållanden i området. Enstaka exemplar av mer känsliga arter som den Nyzeelänska tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum och musselkräftor av ordningen Ostracoda hittades vid punkterna 11 respektive 14. I figur 3 visas variationen i abundans och artsammansättning mellan de tio punkterna vid djup < 10 m. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 10

Figur 3. Abundans och artsammansättning vid de tio undersökta provplatserna vid djup < 10m i Fjällsviksviken 2011. I figur 4 visas biomassans variation vid de undersökta provplatserna. Variationen mellan provplatserna liknar i stort abundansens variation tack vare dominansen av gruppen Insecta och familjen Chironomidae där storleksfördelningen bland djuren var jämn. Figur 4. Biomassan vid de tio undersökta provplatserna vid djup < 10m i Fjällsviksviken 2011. Djup > 10 m Vid undersökningen påträffades endast ett exemplar av tofsmyggan Chaoborus sp. vid punkt 6, vid övriga platser hittades inga djur. Detta måste ses Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 11

som ett bevis på att sedimenten vid djup >10m i Fjällsviksviken under större delen av året är syrgasfria. Inga djur mäktar att kolonisera dessa bottnar. Skarpösundet Djup < 10 m Vid undersökningen påträffades organismer vid samtliga provpunkter med de artsammansättningar som redovisas i bilaga 2. Totalt påträffades fem taxa i Skarpösundet. Tre taxa påträffades vid provpunkt 9, vid övriga provplatser påträffades 1-2 taxa. Helt dominerande var gruppen Insecta och familjen Chironomidae (fjädermyggor). Vid provpunkterna 8 och 1 var abundansen högst. Provplats 1 ligger i närheten av vikens utlopp (bilaga 1) där vattenomsättningen är som störst och provpunkt 8 ligger vid vikens tredje tröskel där sedimentet var oxiderat med inslag av sandig silt. Enstaka exemplar av den mer känsliga arten Nyzeelänska tusensnäcka, Potamopyrgus antipodarum hittades vid provpunkt 9. I figur 5 visas variationen i abundans och artsammansättning mellan de fem punkterna vid djup < 10 m. Figur 5. Abundan och gruppsammansättning vid de tio undersökta provplatserna vid djup < 10m i Skarpösundet 2011. Biomassans variation vid de undersökta provplatserna visas i figur 6. Variationen mellan provplatserna följer väl variationen i abundans med undantag för provplats 9 vars biomassa var jämförelsevis stor. Skillnaden beror på fyndet av en stor Nyzeelänsk tusensnäcka. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 12

Figur 6. Biomassan vid de tio undersökta provplatserna vid djup < 10m i Skarpösundet 2011. Djup > 10 m Vid undersökningen påträffades ett djur vid vardera provpunkt 4, 5 och 6. Det troliga är att sedimenten vid djup >10m i Skarpösundet under större delen av året är syrgasfria. Inga djur mäktar att kolonisera dessa bottnar. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 13

Bedömning av resultaten I detta avsnitt bedöms antal taxa, abundans och biomassa (Naturvårdsverket 1999) samt BQI-index (Naturvårdsverket 2007). För klassificering av vikarna (olika djupintervall) används 20 % -percentilen av medelvärden vid jämförelse med klassgränser. Djup < 10 m Antalet taxa bedömdes i samtliga vikar till lågt. Även abundansen var låg i Björnöfjärden och Fjällsviksviken medan abundansen var måttligt hög i Skarpösundet. Resultaten sammanfattas i figur 7. Figur 7. Bedömning av antalet taxa och abundans i de undersökta vikarna 2011 (djup < 10 m). Biomassan (g vv/m 2 ) bedömdes i samtliga vikar till låg och BQI-index bedömdes i samtliga vikar till dålig status. Resultaten sammanfattas i figur 8. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 14

Figur 8. Bedömning av biomassa och BQI-index i de undersökta vikarna 2011. Djup > 10 m Endast ett fåtal djur hittades på djup > 10 m i samtliga vikar. Avsaknaden av bottenfauna visar på dåliga syrgaförhållanden under större delen av året. Den ekologiska statusen för bottenfauna vid bottnar på större djup än 10 m bedömdes till dåligt i samtliga vikar. Referenser Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav. Rapport 4914. Naturvårdsverket. 2007. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 15

Bilaga 1. Provtagningsplatser Björnöfjärdens provplatser Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 16

Fjällsviksvikens provtagningsplatser Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 17

Skarpösundets provtagningsplatser Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 I 18