Alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner

Alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Delrapport 3 i serien: Effekter av lokalt alkoholoch narkotikaförebyggande arbete

statens folkhälsoinstitut, östersund r 2008:16 isbn: 978-91-7257-567-7 issn: 1651-8624 författare: pia kvillemo och bassam michel el-khouri grafisk produktion: ab typoform tryck: åtta45 tryckeri ab

Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Summary 6 Inledning 7 Vad har det inneburit att vara försökskommun? 7 Förebyggande arbete i krogmiljö 8 Förebyggande arbete bland folkölsförsäljare 9 Material och metod 9 Utvärdering av det förebyggande arbetet i krogmiljö 14 Spridning av insatser och genomslag i befolkningen 14 Resultat 17 Utvärdering av det förebyggande arbetet bland folkölsförsäljare 29 Spridning av insatser och genomslag i befolkningen 29 Legitimationskontroll och upplevd tillgänglighet 31 Avslutning 34 Referenser 35

4 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Förord Statens folkhälsoinstitut har under fyra år följt utvecklingen av lokalt alkoholoch narkotikaförebyggande arbete i tolv svenska kommuner. Denna delrapport redogör för det arbete som syftat till att öka efterlevnaden av alkohollagen på restauranger och i folkölsförsäljande butiker samt resultaten av detta. Pia Kvillemo och Bassam Michel El-Khouri har skrivit rapporten. Insamling av data har huvudsakligen gjorts av Elisabet Sjöström, Richard Bränström och Bassam Michel El-Khouri. Värdefulla synpunkter har lämnats av Sven Andréasson, avdelningschef för Alkohol- och narkotikaavdelningen vid Statens folkhälsoinstitut, och Eva Wallin, enhetschef vid Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. Östersund, juli 2008 gunnar ågren generaldirektör

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 5 Sammanfattning Som ett led i implementeringen av den nationella alkoholhandlingsplanen 2001 2005 och den nationella narkotikahandlingsplanen 2002 2005 inleddes i januari 2003 ett utvecklingsarbete i sex svenska kommuner. Syftet var att utveckla det lokala förebyggande arbetet och därmed minska skador och problem kopplade till alkohol och narkotika. Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna och Umeå valdes ut till projektet. Utvärderingen av arbetet har gjorts genom en jämförelse mellan de utvalda kommunerna och sex kommuner som befolkningsmässigt och geografiskt matchats till försökskommunerna. Kommunerna har utvecklat det förebyggande arbetet på flera områden, bland annat alkoholservering på restaurang och folkölsförsäljning. Arbetet har syftat till att öka efterlevnaden av alkohollagen, vilket innebär att servering av berusade och minderåriga på restaurang respektive försäljning av folköl till personer under 18 år ska minska. Utvärderingen finner ingen minskning av servering till berusade på restaurang under projekttiden, vare sig inom försöks- eller kontrollkommunerna, trots att en ökande andel restauranger involverats i arbetet. Resultaten som rör servering av minderåriga respektive försäljning av folköl till dem tyder på att det blivit något svårare för unga att bli serverade alkohol på restaurang samt att köpa folköl i butik i försökskommunerna. Några säkra skillnader mellan försöks- och kontrollkommunerna ses dock inte heller här. Resultaten väcker frågor om hur implementationen av metoden Ansvarsfull alkoholservering gått till. Kommunerna förefaller i huvudsak ha satsat på utbildningsinsatser för restaurangpersonal, medan man i liten grad har förändrat sitt tillsynsarbete.

6 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Summary As an element in the implementation of the National Alcohol Action Plan 2001 2005 and National Drug Action Plan 2002 2005, a development project was initiated January 2003 in six Swedish municipalities. The aim was to develop local prevention work and thereby reduce the problems harmful effects associated with alcohol and illicit drugs. Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna and Umeå were chosen to take part in the project. An evaluation of the project has been carried out through comparing the test municipalities with six additional municipalities, matched to the test municipalities with regard to population and geographical location. The municipalities have developed the prevention work in several areas, including the serving of alcohol in restaurants and medium-strength beer sales. The efforts have been aimed at increasing compliance with the Alcohol Act, which entails reducing overserving of alcohol to intoxicated individuals and minors in restaurants and the sale of medium-strength beer to people under the age of 18 years. The evaluation finds no reduction in the serving of alcohol to intoxicated restaurant patrons during the project period, neither in the trial municipalities nor the control municipalities, despite an increasing percentage of restaurants being involved in the work. The results regarding serving alcohol to minors and the sale of medium-strength beer to under-age customers indicate that it has become somewhat more difficult for youths to be served alcohol in restaurants and to buy beer in shops in the test municipalities. Significant differences between the test municipalities and the control municipalities were, however, not observed here either. The results raise questions about how implementation of the method of responsible beverage serving had been carried out. It would appear that the municipalities have concentrated mainly on education initiatives for restaurant staff, while very little has changed in the way they carry out inspection and control.

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 7 Inledning Som ett led i implementeringen av den nationella alkoholhandlingsplanen 2001 2005 och den nationella narkotikahandlingsplanen 2002 2005 inleddes i januari 2003 ett utvecklingsarbete i sex svenska kommuner. Syftet var att utveckla det lokala förebyggande arbetet och därmed minska skador och problem kopplade till alkohol och narkotika. I konkurrens med 62 andra sökande kommuner valdes Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna och Umeå ut till projektet. Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika (MOB) och Statens folkhälsoinstitut (FHI) har i en gemensam styrgrupp ansvarat för den centrala planeringen av utvecklingsarbetet. Inom ramen för samarbetet har Alkoholkommittén och MOB stått för genomförandet av insatserna i kommunerna och Statens folkhälsoinstitut har utvärderat arbetet. Huvuddelen av projektet genomfördes år 2003 2006. Utvärderingen av projektet har gjorts genom en jämförelse mellan de sex utvalda kommunerna, försökskommuner, och sex kontrollkommuner som befolkningsmässigt och geografiskt matchats till försökskommunerna. Kontrollkommunerna ingick inte i den grupp om 68 kommuner som ansökte om att få delta i projektet. Försökskommunerna har arbetat förebyggande på flera sätt bland annat med åtgärder som syftat till att öka efterlevnaden av alkohollagen hos krögare och folkölsförsäljare. I praktiken innebär det att minska serveringen till berusade och underåriga kroggäster samt försäljning av folköl till minderåriga. Även kontrollkommunerna har arbetat med dessa områden, men utan det särskilda stöd som försökskommunerna haft genom utvecklingsprojektet. I denna rapport presenteras en utvärdering av förebyggande arbete i krogmiljö och på folkölsområdet i de tolv kommunerna. Utvärderingen söker främst besvara frågan om de förebyggande insatserna i krogmiljö respektive bland folkölsförsäljare lett till en ökad efterlevnad av alkohollagen, om detta haft några effekter på förekomsten av misshandelsbrott, samt om utvecklingen skiljer sig mellan de sex kommuner som fått extra stöd och kontrollkommunerna. Vad har det inneburit att vara försökskommun? Alla kommuner i Sverige har inom ramen för de nationella alkoholoch narkotikahandlingsplanerna (2001/2002 2005) och efterföljande handlingsplaner, haft möjlighet att söka statliga medel för att utveckla sitt lokala drogförebyggande arbete. Medlen som fördelas av länsstyrelserna har i många fall använts till anställning av kommunal drogsamordnare och utbildningsinsatser av olika slag. De sex försökskommunerna har utöver detta även erbjudits särskild kompetensutveckling i form av utbildning i förebyggande metoder, erfarenhetsutbyte, löpande stöd av en grupp resurspersoner knutna till projektet, regelbunden redovisning av data som beskriver alkoholoch narkotikasituationen i kommunen samt ett startbidrag på 200 000 kronor. Ytterligare bidrag om 275 000 kronor per kommun gavs senare under projektperioden.

8 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Viktiga ambitioner i projektet har varit lokal mobilisering av olika aktörer samt forskningsbaserade metoder. Försökskommunerna ombads på ett tidigt stadium att välja tre eller fyra områden som de särskilt ville utveckla och arbeta med. Skolan, trafiken, fritiden, primärvården, krogen och annan tillgänglighetsbegränsande verksamhet är exempel på valda områden (1, 2). Förebyggande arbete i krogmiljö Enligt svensk alkohollagstiftning 1 är det krögarens ansvar att upprätthålla ordning och förhindra onykterhet på sin restaurang. Restauranger som serverar alkohol till märkbart berusade gäster eller till unga som ännu inte fyllt 18 år kan bli av med sitt serveringstillstånd. Serveringspersonal som serverar alkohol till berusade eller underåriga kan straffas med böter eller fängelse. Utvecklingen inom restaurangområdet visar dock att traditionell tillsyn, med fokus på kontroll, varningar och indragna tillstånd inte ger långsiktigt framgångsrika resultat, eller är tillräckligt för att undvika servering av berusade och underåriga kroggäster. För att effektivisera tillsynen och minska de serveringsrelaterade problemen, utvecklades metoden Ansvarsfull alkoholservering. Metoden kan beskrivas som ett paket av åtgärder som innefattar uppbyggnad av ett aktivt samarbete mellan berörda parter inom bransch och myndigheter; aktivare tillsyn från polis och kommun samt utbildning av serveringspersonal. Ansvarsfull alkoholservering och STAD-metoden Arbetsmetoden Ansvarsfull alkoholservering utvecklades mellan 1995 och 2001 av projektet Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem (STAD-projektet). Metoden bygger på lokal mobilisering, utbildning i Ansvarsfull alkoholservering, policyförändringar och en effektiv tillsyn genom att: Myndigheter och bransch bygger upp ett respektfullt samarbete som syftar till att förebygga/minska alkoholrelaterat våld och skador i krogmiljön. Studier av serveringsrutiner genomförs, främst vad avser överservering och servering till minderåriga. Resultaten av studierna kommuniceras till medborgare och beslutsfattare via media. Utbildning genomförs för att ge krogpersonalen en ökad medvetenhet om alkohol så att de på ett tydligt och professionellt sätt ska kunna neka alkoholservering till berusade och underåriga gäster. Polis och kommun utökar och skärper sin tillsyn. Insatserna följs upp. Den arbetsmetod som involverar alla nämnda komponenter har kommit att benämnas STAD-metoden efter projektet som utvecklade den. Detta eftersom begreppet Ansvarsfull alkoholservering ibland använts även när endast utbildning av restaurangpersonal genom- 1. Alkohollagen (1994:1738).

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 9 förts. Ansvarsfull alkoholservering och STAD-metoden har sedan 2005 spridits på bred front i Sverige via länsstyrelserna, så även i flera av kontrollkommunerna. Endast STADmetoden är utvärderad (3) med positivt resultat. Arbetet har också visat sig vara kostnadseffektivt (4). För varje krona som projektet har kostat har man sparat ungefär 39 kronor i form av uteblivna kostnader. Att enbart genomföra utbildningsinsatser ger dock enligt internationell forskning inga effekter. Förebyggande arbete bland folkölsförsäljare Försäljning av folköl i butik liksom servering av alkohol på restaurang regleras i alkohollagen. Varje handlare måste ha kunskaper om de regler som gäller vid försäljning av folköl, exempelvis att försäljning inte får ske till personer under 18 år. Varje verksamhet som bedriver försäljning av öl ska vidare utöva särskild tillsyn, så kallad egentillsyn, över denna försäljning. Om affären inte sköter ölförsäljningen på rätt sätt kan kommunen meddela försäljningsförbud i sex månader. Arbetsmetoder information, utbildning och tillsyn Väl underbyggda och trovärdiga informationsinsatser är en viktig del i det förebyggande arbetet bland folkölsförsäljare. Sådana insatser kan i sin tur stödja den nödvändiga tillsynen över försäljningen. Alkoholkommittén (2002 2007) har i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel och Statens folkhälsoinstitut tagit fram ett nationellt informationsmaterial, Lag om leg. Detta riktar sig till alkoholhandläggare, polis, butiksägare, kassapersonal med flera. Tanken är att informera och utbilda berörda aktörer så att 18-årsgränsen efterlevs vid butiksförsäljning av folköl. I Västra Götaland och ytterligare ett par län används ett liknande material, Visa Leg.nu. Vissa kommuner arbetar med överenskommelser mellan handlare och kommunen samt diplomering av deltagare i utbildningar och av handlare som använder materialet. Material och metod För att besvara frågorna om de förebyggande insatserna i krogmiljö respektive bland folkölsförsäljare ökat efterlevnaden av alkohollagen, minskat de negativa konsekvenserna och om det finns skillnader i dssa avseende mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna, har FHI genomfört ett antal undersökningar. Kommunerna har även gjort egna studier på området, i vissa fall i samarbete med länsstyrelsen. Resultat från dessa liksom registerdata utgör också underlag i utvärderingen. De flesta undersökningar och dataunderlag rör både försöks- och kontrollkommunerna. För att möjliggöra resonemang kring kopplingen mellan insatser och eventuella effekter har även en begränsad kartläggning av den förebyggande verksamheten och dess genomslag i befolkningen gjorts. Denna bygger på FHI:s årliga undersökning av det alkoholoch

10 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner drogförebyggande arbetet i Sveriges kommuner 2 samt uppgifter från tjänstemän i försöksoch kontrollkommunerna. Kartläggningen är något mer omfattande i försökskommunerna än kontrollkommunerna, eftersom tjänstemän i försökskommunerna deltagit mer aktivt i informationsinsamling som rört hur det förebyggande arbetet utvecklats i respektive kommun. Överserveringsstudier Överserveringsstudie är en metod som utformats för att undersöka förekomst av alkoholservering till märkbart berusade restauranggäster. Skådespelare som tränats att bete sig kraftigt alkoholpåverkade besöker restauranger och försöker beställa alkohol. Metoden som prövats i internationella studier (5, 6) och i Sverige har sedan 1996 genomförts av STAD (Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem) i Stockholm (7, 8). FHI har under perioden 2004 2007 årligen genomfört överserveringsstudier i de sex försökskommunerna och år 2007 även i kontrollkommunerna. Vissa försöks- och kontrollkommuner har utöver detta på egen hand, eller i samarbete med länsstyrelsen, låtit genomföra överserveringsstudier och ungdomsstudier. Resultaten har därefter överlämnats till FHI. De kommuner som inte studerats av FHI ansågs ha för få restauranger för att det skulle vara meningsfullt att genomföra mätningar, eller hade nyligen genomfört en egen studie. I vissa kontrollkommuner har kommunen och länsstyrelsen arrangerat egna berusningsstudier mellan 2004 och 2006 och i möjligaste mån används resultat även från dessa i utvärderingen. FHI har emellertid inte kunnat ta del av samtliga underlag 3 varför analysen av utvecklingen i kontrollkommunerna över tid är mer begränsad än den som gäller försökskommunerna. Urval av restauranger och tidpunkt för studierna I samråd med personer som känner till restauranglivet i försöks- respektive kontrollkommunerna valde FHI inför varje studie ut ett 15-tal restauranger. I en försökskommun och en kontrollkommun var restaurangunderlaget för litet och ett mindre antal restauranger fick väljas. Restaurangerna skulle gärna vara dryckesinriktade och vissa typer, som konferenscenter, servicehus, lunchrestauranger, gourmetkrogar och ställen för slutna sällskap, uteslöts. De valda restaurangernas karaktär varierar från pizzerior till nattklubbar. I de mindre kommunerna har i princip samtliga restauranger med serveringstillstånd, och som inte ingår i de ovan nämnda kategorierna, inkluderats. I försökskommunerna, där upprepade studier gjorts, har många restauranger förekommit flera år. Tillfälligt eller permanent stängda restauranger har dock bidragit till att restauranguppsättningarna inte varit identiska genom åren. De flesta studier har genomförts på våren under april till juni. Aktuella veckodagar för studierna har varit fredagar och lördagar. Strävan har varit att genomföra studierna under ordinära helger, alltså inte storhelger, festivalhelger eller motsvarande. I en av kontroll- 2. Undersökningsresultat finns publicerade i FHI:s Länsrapporter. 3. I vissa fall har underlag (protokoll som fyllts i av skådespelare) förstörts efter att rapporter om de aktuella studierna framställts. Anledningen till detta är i regel att man vill undvika att enskilda restauranger pekas ut i media.

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 11 kommunerna tillämpades emellertid motsatt princip, eftersom bedömningen var att det annars skulle vara alldeles för få personer ute på krogen. Beställningsförsöken har generellt genomförts mellan kl. 20.00 och 01.00. Endast 14 försök genomfördes före eller efter dessa klockslag. Beställningsförsökens genomförande I varje beställningsbesök agerade två manliga skådespelare i 25 40-årsåldern. En spelade berusad och försökte beställa en starköl medan den andre agerade nykter kamrat. De som spelade berusade hade lång erfarenhet av överserveringsstudier och har tidigare varit anlitade för sådana syften i flera kommuner. Skådespelarna var inte bosatta i den aktuella kommunen, vilket i de flesta fall var bra från igenkänningssynpunkt. I riktigt små kommuner kan det möjligen vara problematiskt, eftersom främlingar kan väcka större uppmärksamhet. Storleken på en försökskommun och en kontrollkommun är sådan att detta kan ha varit aktuellt. Skådespelarnas berusningsbeteende är väl intränat och standardiserat med hjälp av experter och videoupptagningar. De var instruerade att inte vara provocerande eller aggressiva, och att lugnt lämna lokalen om de blev uppmanade att göra så. För att hitta de aktuella krogarna fick skådespelarna adressuppgifter och kartor från FHI. I en av kommunerna lämnades dessa av nyckelperson på plats i kommunen. Efter att krogbesöken genomförts fyllde skådespelarna i olika uppgifter i två protokoll. Dessa rörde huruvida servering skedde eller ej, om bartendern noterade berusningsnivån på den berusade och hur han eller hon agerade för att hantera situationen 4. Bartenderns kön och uppskattade ålder, restaurangmiljöns beskaffenhet, publikens ålder och förekomst av berusade gäster noterades också. Ibland har vissa uppgifter utelämnats, vilket gör att det uppstått smärre internbortfall i materialet. Det totala antalet beställningsförsök som uppges i anslutning till datapresentationer kan således skilja sig åt beroende på vilken bakgrundsfaktor som analyseras. Statistisk analysmetod Resultat avseende nekandefrekvens har signifikanstestats för FHI:s egna studier och de studieresultat som erhållits från kommuner och länsstyrelser. Signifikanstest av resultat som rör bakgrundsfaktorer har endast gjorts utifrån FHI:s egna överserveringsstudier, eftersom grundmaterialet från övriga studier inte kunnat erhållas fullt ut. I avsnittets tabeller redovisas för läsbarhetens skull resultaten genom angivande av respektive procentsatser för berörda grupper. Däremot genomfördes de statistiska testerna, som redovisas i den löpande texten, utifrån det totala antal som återfinns i respektive deltabell i anslutning till procentsatserna. Signifikanstestningen gjordes för enskilda celler i en berörd tabell i syfte att klargöra huruvida den observerade frekvensen i en enskild cell avviker på ett signifikant sätt från ett förväntat värde. Testningen gjordes med programmet EXACON 4. Två av de variabler som rör hur serveringspersonalen hanterar situationen fanns inte som alternativ i protokollen alla år. Dessa är huruvida bartendern kontaktade kollega, respektive om han eller hon tvekade om huruvida servering skulle ske eller ej.

12 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner (9) 5. Totalt antal beställningsförsök har i tabellerna förkortats t.a.b. I de fall där antalet besök som analyserats utgör färre än tio har redovisade andelar satts inom parentes för att markera att det bygger på mycket få besök. Ungdomsstudier Den metod som används för att studera tillgängligheten till alkohol för ungdomar på restaurang innebär att man skickar ut ungdomar som fyllt 18 år, men bedömts ha ett yngre utseende, för att försöka bli serverade alkohol utan att visa legitimation (10). I regel går ungdomarna parvis till restaurangerna. Efter beställningsförsöket fylls ett protokoll i som liknar de som förekommer i överserveringsstudierna. Ungdomsstudierna har i försökskommunerna genomförts mer sporadiskt än överserveringsstudierna. Fem av sex försökskommuner lät göra ungdomsstudier år 2003. Tre av dem upprepade studien 2005 och en kommun genomförde studier även 2006 och 2007. Det är kommunerna själva som genomfört studierna och resultaten har sedan överlämnats till FHI. I kontrollkommunerna har betydligt färre ungdomsstudier genomförts under projektperioden. Endast två av de sex kommunerna har genomfört studier, varav en endast vid ett tillfälle. Resultaten som redovisas för kontrollkommunerna härrör i ett fall från länsstyrelsens rapport, och i det andra fallet från underlagsprotokoll som kommunen lämnat till FHI som sammanställt resultatet. Provköp av folköl Provköpsstudier genomförs för att testa hur effektiv legitimationskontrollen är vid försäljning av folköl (11). Försökspersonerna som använts i studierna har fyllt 18 år, men bedömts se yngre ut av den panel som utser dem. Anledningen till att man använder sig av 18-åringar med yngre utseende är att ett forskningsprojekt eller en kommun inte får framstå som brottsprovokatörer, vilket skulle kunna ske om man använde exempelvis 15-åringar. Uppgiften är att gå in en och en i varje affär och försöka köpa en sexpack folköl utan att visa legitimation, medan den andra ungdomen väntar utanför och vaktar eventuellt redan inköpt öl. Efter varje inköpsförsök fyller ungdomarna i ett protokoll där man noterar resultatet från inköpsförsöket, antal kassor, om det finns skyltar om 18-årsgräns för inköp av folköl, antal personer i kön till kassan, expeditens ålder och kön samt om de fick någon fråga om ålder eller blev ombedda att visa legitimation. FHI har inte låtit genomföra provköpsstudier inom ramen för utvärderingen av projektet. Däremot har alla försökskommuner och vissa kontrollkommuner själva genomfört sådana studier och överlämnat resultaten till FHI. 5. Vi redovisar ett signifikant resultat när vi testar uppkomsten av ett visst antal observationer i relation till ett förväntat värde, givet att radtotalerna och kolumntotalerna är bestämda, och finner att uppkomsten av ett sådant värde (det faktiska antalet observationer) inte kan förklaras av slumpen. Signifikansnivån är satt till 0,05 vilket betyder att vi endast belyser resultat förknippat med att sannolikheten för att ett visst värde skulle uppkomma av en slump är mindre än eller lika med 0,05.

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 13 Befolkningsundersökning Vid fyra tillfällen mellan 2003 och 2007 har FHI genomfört enkätundersökningar bland befolkningen i de tolv kommunerna. Undersökningarnas målgrupp omfattade vid varje tillfälle 1 000 personer i varje kommun, sammanlagt 12 000 personer. Både vuxna i åldern 19 70 år och unga i skolår 9 respektive andra året på gymnasiet har inkluderats i studierna. Vid varje tillfälle slumpades för varje kommun fram ett underlag om 600 vuxna stratifierade med avseende på kön och ålder, samt 200 gymnasieelever och 200 ungdomar i skolår 9 stratifierade med avseende på kön. Två olika enkäter, med delvis samma frågor, sändes per post till ungdomarna respektive de vuxna. Frågorna rörde bland annat hur de unga lättast får tag på alkohol, hur svårt det är att få tag på exempelvis folköl samt om man uppmärksammat insatser för att göra det svårare för ungdomar under 18 år att köpa folköl eller alkohol på restaurang respektive insatser för att minska alkoholservering till berusade personer på restauranger. Andel svarande i undersökningarna har genom åren varierat mellan 64 och 67 procent för kvinnorna och mellan 52 och 58 procent för männen i det vuxna urvalet. Motsvarande siffror i det unga urvalet är mellan 47 och 52 procent för pojkarna och 59 och 66 procent för flickorna. Det fanns inga systematiska variationer i andel svarande mellan kontroll- och försökskommunerna. Misshandelsstatistik Flera undersökningar visar att alkoholkonsumtion per invånare varierar systematiskt med polisanmälda misshandelsbrott (12). Uppgifter om antal anmälda misshandelsfall i försöks- respektive kontrollkommunerna samt riket har hämtats från Brottsförebyggande rådet. Folkhälsoinstitutets årliga datainsamling Statens folkhälsoinstitut är central tillsynsmyndighet på alkoholoch tobaksområdet och ansvarigt för uppföljning av den nationella folkhälsopolitiken och de nationella alkoholoch narkotikahandlingsplanerna. Institutet samlar därför årligen in uppgifter om tillsynsarbete inklusive alkoholoch drogförebyggande arbete i län och kommuner. Materialet samlas in via ett internetbaserat formulär i vilket länsstyrelserna lämnar specifika uppgifter om länet och vidarebefordrar uppgifter från respektive kommun. Uppgifter från tjänstemän i kommunerna Årligen har intervjuer med nyckelpersoner genomförts i samtliga tolv kommuner och information från dessa har kompletterat uppgifterna från den nationella datainsamlingen. Tjänstemän och politiker i försökskommunerna har även uttryckt vilka områden som man prioriterat i det alkoholoch drogförebyggande arbetet, vilket inte gäller kontrollkommunerna i samma utsträckning. Vidare har tjänstemännen i försökskommunerna ombetts uppskatta utbredningen av den krogrelaterade verksamheten i sina respektive kommuner.

14 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Utvärdering av det förebyggande arbetet i krogmiljö Spridning av insatser och genomslag i befolkningen När utvecklingsprojektet startade 2003 var Ansvarsfull alkoholservering redan ett känt begrepp på flera håll i landet. Spridningen har dock intensifierats under senare år och 2006 hade 20 av 21 länsstyrelser en projektledare som arbetade för att sprida metoden i länets kommuner. Verksamhet i försöks- och kontrollkommunerna Genom FHI:s årliga undersökning av kommunernas alkoholoch narkotikaförebyggande arbete har spridningen av Ansvarsfull alkoholservering och STAD-metoden kartlagts. För år 2003 och 2004 efterfrågades information om huruvida utbildning i Ansvarsfull alkoholservering bedrivits i kommunen det aktuella året. I 2005 års undersökning frågades om kommunen arbetade enligt STAD-metoden. Arbete enligt STAD-metoden efterfrågades även för år 2006. Resultatet av datainsamlingar från 2003 2006 redovisas i tabell 1. Vid datainsamlingen användes kryssfrågor (tomma rutor i tabellen betyder att kommunen inte kryssat för efterfrågat alternativ). Tabell 1. Försöks- och kontrollkommunernas arbete med utbildning i Ansvarsfull alkoholservering (AAS) respektive STAD-metoden mellan 2003 och 2006. Utbildning i AAS Arbete enligt STAD-metoden 2003 2004 2005 2006 Kalmar x x x Solna x x Laholm Lund x x x x Umeå x x Kramfors x x x Kk* x x Kk x x x Kk x x Kk x x x Kk x x x Kk** (x) (x) x * Kk = kontrollkommun. ** Enligt intervjuer med tjänstemän i kommunen har utbildning i Ansvarsfull alkoholservering (eller delar av utbildningen) bedrivits år 2003 och 2004, vilket inte framgår av de uppgifter som FHI årligen samlar in.

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 15 Spridningen av Ansvarsfull alkoholservering (AAS) tycks enligt inrapporterade uppgifter ganska jämnt fördelad i grupperna försöks- respektive kontrollkommuner under projektperioden. År 2003 bedrev tre kommuner ur varje grupp utbildning i Ansvarsfull alkoholservering och 2004 utbildade tre försökskommuner och fem kontrollkommuner i AAS. Arbete med STAD-metoden rapporterades för 2005 av tre kommuner ur varje grupp och 2006 av fem kommuner ur varje grupp. Försökskommunernas arbete Lund hade redan före projektstarten börjat arbeta med Ansvarsfull alkoholservering och valde att prioritera andra områden i utvecklingsprojektet. Umeå valde att försöka minska överservering bland studenter, vilket man arbetat med även i Lund, medan Kalmar och Solna från start hade Ansvarsfull alkoholservering som en del i sina prioriterade utvecklingsområden. Även Kramfors valde från början krogområdet, men kom igång med utbildning något senare än Kalmar och Solna. I Laholm finns mycket få krogar, varför man där inte valde denna arena som ett prioriterat område i projektet. I samtliga försökskommuner har dock olika personalgrupper tidigt eller senare mellan 2003 2006 tagit del av utbildningar i Ansvarsfull alkoholservering. För att få en bättre bild av spridningen av Ansvarsfull alkoholservering har tjänstemän med god insikt i det alkoholförebyggande arbetet i försökskommunerna ombetts ange andelen krogar som deltagit för varje år. En sådan kartläggning har inte bedömts vara möjlig att utföra i kontrollkommunerna på grund av projektets karaktär. Resultatet från försökskommunernas rapportering redovisas i tabell 2. För att bokföras som deltagande ska krogen de senaste tre åren ha skickat någon ur personalstyrkan på AAS-utbildning. Enligt STAD-metoden bör utbildningen i Ansvarsfull alkoholservering pågå under två dagar. Uppgifterna från Solna och Laholm gäller dock en utbildningsdag. Studentpubar är inte medräknade. Efterfrågade uppgifter är inte identiska med dem som samlats in i FHI:s nationella datainsamling (tabell 1), vilket bör betänkas vid jämförelse av tabellerna 1 och 2. Tomma rutor i tabell 2 innebär antingen att inga krogar deltagit i AAS, eller snarare att AAS-arbete inte bedrivits i kommunen, alternativt att uppgifter för det aktuella året inte kunnat tas fram.

16 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Tabell 2. Andel krogar i försökskommunerna som deltar i arbete med Ansvarsfull alkoholservering (AAS) 2004 2007 a). Andel krogar som deltar i arbete med AAS 2003 2004 2005 2006 2007 Kalmar 28 % 38,1 % 43,4 % Kramfors 50 55 % 50 55 % 50 55 % Laholm* 20 % 20 % Lund 23 % 29 % 37 % Solna* 22 % 70 % 71 % Umeå 15 % 20 % Källa: Uppgifter från kommunala tjänstemän i Laholm, Lund, Kalmar, Kamfors, Solna och Umeå. a) För att bokföras som deltagande ska krogen de senaste tre åren ha skickat någon ur personalstyrkan på AAS-utbildning. Tomma rutor innebär antingen att inga krogar deltagit i AAS, eller snarare att AAS-arbete inte bedrivits i kommunen, alternativt att uppgifter för det aktuella året inte kunnat tas fram. * För Solna och Laholm gäller uppgifterna en utbildningsdag för aktuell krogpersonal, övriga kommuners uppgifter innebär två utbildningsdagar. Majoriteten av krogarna i försökskommunerna deltog inte i AAS mellan 2003 och 2006 även om andelen deltagande krogar har ökat över tid. I Kramfors, som har relativt få restauranger med serveringstillstånd, deltog över hälften av krogarna både 2005, 2006 och 2007. I Solna var det år 2006 vidare 70 procent av krogarna som de senaste tre åren skickat personal på utbildning (en utbildningsdag). Tillsynsverksamhet i kommunerna Uppgifter om kommuners tillsynsbesök hos tillståndshavare 6 visar på ett avtagande antal besök i försökskommunerna under projektperioden. Det är dock ingen stadig nedgång. År 2003 genomfördes totalt 609 tillsynsbesök i informations- och/eller kontrollsyfte i försökskommunerna. År 2004 var motsvarande antal endast 426 besök. År 2005 ökade antalet åter, nu till 542 besök, medan 398 tillsynsbesök av nämnda slag genomfördes år 2006. På grund av svarsbortfall för enskilda år går det inte att exakt uppge hur motsvarande utveckling sett ut i kontrollkommunerna. Tillgängliga data tyder dock på ett ökande antal tillsynsbesök i de flesta kommunerna under projektperioden. I den kontrollkommun där genomgående flest besök gjorts under perioden noteras dock en nedgång i antal besök från 275 år 2003 till 125 år 2005. Uppgifter saknas för år 2006. Vid studie av de andra fem kommunerna tillsammans syns ett ökande antal tillsynsbesök. För år 2004 och 2006 finns kompletta uppgifter som visar på en ökning från 277 till 367 tillsynsbesök. Värt att notera är att ovanstående uppgifter om tillsynsbesök samt uppgifterna om spridningen av Ansvarsfull alkoholservering inte fångar in kvalitetsaspekter på arbetet. Hur policyarbetet och samarbetet med polisen sett ut framgår exempelvis inte. 6. Uppgifter från FHI:s årliga kartläggning av alkoholoch drogförebyggande verksamhet inklusive tillsynsverksamhet.

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 17 Kännedom om verksamheten i den allmänna befolkningen Data från befolkningsundersökningar om huruvida man uppmärksammat insatser för att minska alkoholservering till berusade personer på restaurang visar en snarlik utveckling i försöks- respektive kontrollkommunerna. Mellan 2004 och 2007 ökade andelen som svarade att man ofta eller mycket ofta uppmärksammat sådana insatser, samtidigt som andelen som svarade att man sällan eller aldrig uppmärksammat sådana insatser också ökade. En sjunkande andel svarade att man inte visste. Samma utveckling ses när det gäller huruvida unga (skolår 9 eller andra året på gymnasiet) uppmärksammat insatser för att göra det svårare för ungdomar under 18 år att köpa alkohol på restaurang. Resultat Nedan redovisas utvecklingen med avseende på nekande av servering till berusade respektive minderåriga kroggäster samt anmälningar om misshandel nattetid i försöks- och kontrollkommunerna. Bakgrundsfaktorer som noterats i överserveringsstudierna och som kan tänkas påverka serveringsbenägenhet, exempelvis ordningsläge och egenskaper hos restaurangpersonal, redovisas också i möjligaste mån. Överservering Vid baslinjemätningarna 2004 nekades servering i 53 procent av beställningsförsöken i försökskommunerna. År 2006 nekades servering i 55 procent av försöken, vilket är en något högre andel, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd (se tabell 3). För år 2004 och 2005 var nekandefrekvensen 56 procent. En jämförelse mellan försöks- och kontrollkommunerna sammantaget visar inte heller på någon statistiskt säkerställd nekandefrekvens. I försökskommunerna nekades servering i 55 procent av fallen genom åren och i kontrollkommunerna i 52 procent av fallen. Betydligt färre beställningsförsök har genomförts i kontrollkommunerna än i försökskommunerna och år 2004 respektive 2005 undersöktes endast en kommun, varför det inte är meningsfullt att jämföra resultaten från dessa enskilda år med motsvarande år i försökskommungruppen, eller med resultat från de efterföljande åren. År 2007 gjordes dock 55 respektive 43 försök i grupperna med resultatet 55 mot 51 procents nekandefrekvens i försöks- respektive kontrollkommunerna, men inte heller här är resultaten statistiskt säkerställda.

18 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Tabell 3. Nekandefrekvens för överserveringsstudier i försökskommunerna* respektive kontrollkommunerna** 2004 2007. År Försökskommuner Kontrollkommuner Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. 2004 53 % 47 (86 %) 7 2005 56 % 55 50 % 12 2006 56 % 57 47 % 32 2007 55 % 55 51 % 43 Totalt 55 % 214 52 % 94 * År 2004 gjordes studier i Kalmar, Lund, Solna och Umeå, övriga år även i Kramfors. I Laholm har inga studier genomförts. ** År 2004 respektive 2005 gjordes studier i en kommun, år 2006 och 2007 i fyra kommuner. Bland försökskommunerna är det endast Lund och Umeå som haft en stadig utveckling mot ökad nekandefrekvens. Vid baslinjemätningen nekades servering i 58 respektive 42 procent av beställningsförsöken och år 2007 hade andelarna stigit till 75 respektive 64 procent i dessa kommuner (tabell 4). I övriga kommuner har nekandefrekvensen först ökat för att senare minska igen. Trenderna är dock inte statistiskt säkerställda. Tabell 4. Nekandefrekvens för överserveringsstudier i Kalmar, Kramfors, Lund*, Solna och Umeå 2004 2007. År Nekandefrekvens Kalmar Kramfors Lund Solna Umeå Andel T.a.b. Andel T.a.b. Andel T.a.b. Andel T.a.b. Andel T.a.b. 2004 55 % 11 58 % 12 58 % 12 42 % 12 2005 67 % 12 (17 %) 6 58 % 12 75 % 12 46 % 13 2006 58 % 12 (44 %) 9 67 % 12 58 % 12 50 % 12 2007 42 % 12 (25 %) 8 75 % 12 64 % 11 58 % 12 * Lund gjorde även en egen studie år 2006 med en nekandefrekvens på 92 %. Ordning och berusade gäster Vid överserveringsstudierna noterades även ordningsläget på restaurangerna. Detta bedömdes vid de flesta restaurangbesök som lugnt. Möjligen har det blivit något stökigare i försökskommunerna över tid (tabell 5), vilket dock inte kan säkerställas statistiskt. Däremot återfanns år 2007 signifikant fler lugna restauranger än förväntat i kontrollkommunerna och signifikant färre stökiga, medan det motsatta förhållandet rådde i försökskommunerna samma år.

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 19 Tabell 5. Andel restauranger med lugnt, halvstökigt respektive stökigt ordningsläge i försökskommunerna 2004 2007 samt i kontrollkommuner 2007. År Ordningsläge Försökskommuner Lugnt Halvstökigt Stökigt T.a.b. 2004 74 % 17 % 9 % 46 2005 72 % 21 % 7 % 53 2006 63 % 28 % 9 % 57 2007 62 % 23 % 15 % 53 Totalt 67 % 22 % 10 % 209 Kontrollkommuner Lugnt Halvstökigt Stökigt T.a.b. 2007 88 % 12 % 0 % 42 Vid de flesta restaurangbesök i försökskommunerna, 57 procent, noterades berusade gäster. En ökning kan ses över tid och år 2007 var det endast 36 procent av restaurangerna som inte hade någon berusad gäst, samtidigt som signifikant fler restauranger hade få berusade gäster. Kontrollkommunerna hade betydligt färre restauranger med många berusade gäster än försökskommunerna 2007, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd (tabell 6). Tabell 6. Andel restauranger med inga, få respektive många berusade gäster i försökskommunerna 2004 2007 samt i kontrollkommunerna 2007. År Andel restaurangbesök där visst antal berusade gäster observerades Försökskommuner Inga Få Många T.a.b. 2004 48 % 35 % 17 % 46 2005 50 % 28 % 22 % 54 2006 38 % 32 % 30 % 57 2007 36 % 45 % 19 % 53 Totalt 43 % 35 % 22 % 210 Kontrollkommuner Inga Få Många T.a.b. 2007 46 % 46 % 7 % 43 Vid studie av de enskilda försökskommunerna kan konstateras att ordningsläget på de restauranger som besökts totalt sett är bäst i Lund, där också färre restauranger med berusade gäster noteras jämfört med övriga kommuner (tabell 7, 8). Även restauranger med många berusade är färre än förväntat i Lund. I Solna fanns fler restauranger som kännetecknas av lugn och få som var stökiga.

20 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Tabell 7. Ordningsläge på restauranger i respektive försökskommun 2004 2007. Ordningsläge Lugnt Halvstökigt Stökigt T.a.b. Kalmar 55 % 28 % 17 % 47 Kramfors 57 % 33 % 10 % 21 Lund 79 % 17 % 4 % 48 Solna 78 % 20 % 2 % 45 Umeå 62 % 21 % 17 % 48 I Kalmar är bilden inte heller entydig. Där förekommer oftare både lugna och stökiga restauranger jämfört med de andra kommunerna. Fler restauranger än förväntat i Kalmar kännetecknades av för många berusade gäster och färre av icke berusade. I Kramfors noterades färre restauranger med bara få berusade gäster. De skillnader som noterats kan inte generaliseras till restauranglivet i stort i de olika kommunerna, utan kan bero på det urval man gjort i respektive kommun. Tabell 8. Andel restaurangbesök där visst antal berusade gäster observerades i försökskommunerna 2004 2007. År Andel restaurangbesök där visst antal berusade gäster observerades Inga Få Många T.a.b. Kalmar 28 % 38 % 34 % 47 Kramfors 57 % 14 % 28 % 21 Lund 54 % 38 % 8 % 48 Solna 37 % 43 % 20 % 46 Umeå 46 % 29 % 25 % 48 Bakgrundsfaktorers betydelse i överserveringsstudier I överserveringsstudierna noteras en rad bakgrundsfaktorer som har med restaurangmiljön och serveringspersonalen att göra. Nedan redogörs för samband mellan sådana faktorer och serveringsbenägenheten. Ordningsläge Serveringsbenägenheten ökar i takt med stökigheten på restaurangerna. Totalt nekades servering i större utsträckning på lugna ställen och i mindre omfattning på stökiga ställen (tabell 9). Detta förhållande kunde konstateras statistiskt för försökskommunerna som grupp.

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 21 Tabell 9. Nekandefrekvens på restauranger med visst ordningsläge i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Försökskommuner Kontrollkommuner 2007 Alla Andel nekande T.a.b. Andel nekande T.a.b. Andel nekande T.a.b. Lugnt 62 % 141 57 % 37 61 % 178 Halvstökigt 45 % 47 (20 %) 5 42 % 52 Stökigt 29 % 21 28 % 21 Antal gäster och berusade i lokalen Restaurangerna som besöktes observerades med avseende på hur många gäster som fanns, det vill säga om lokalen var tom, hade få gäster, var halvfull, välbesökt eller överfull. Vid hälften av beställningsförsöken noterades ett fåtal gäster, vid 19 procent av tillfällena var restaurangen halvfull och vid 22 procent välbesökt. Endast vid 14 besök var lokalen överfull och vid sex av besöken fanns inga gäster alls när skådespelarna kom. Det var lättast att bli serverad på ställen som var välbesökta då signifikant färre än förväntat av de välbesökta restaurangerna nekade servering (tabell 10). Tabell 10. Nekandefrekvens på restauranger med visst antal gäster (få, halvfullt, välbesökt respektive överfullt) i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Försökskommuner Kontrollkommuner 2007 Alla Andel nekande T.a.b. Andel nekande T.a.b. Andel nekande T.a.b. Inga gäster (25 %) 4 (100 %) 2 (50 %) 6 Få gäster 60 % 100 52 % 27 58 % 127 Halvfullt 59 % 44 (60 %) 5 59 % 49 Välbesökt 44 % 48 (25 %) 8 41 % 56 Överfullt 62 % 13 (100 %) 1 64 % 14 Det var även lättare att bli serverad när det fanns många berusade gäster än om det var få eller inga berusade i lokalen (tabell 11). Antalet restauranger med många berusade och som nekade servering var signifikant färre än förväntat, medan restauranger med inga berusade och som nekade servering var signifikant fler. Detta gäller för hela materialet och för försökskommunerna, men inte för kontrollkommunerna för sig.

22 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Tabell 11. Nekandefrekvens på restauranger med visst antal berusade gäster i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Antal berusade gäster Försökskommuner Kontrollkommuner 2007 Alla Andel nekande T.a.b. Andel nekande T.a.b. Andel nekande T.a.b. Inga 66 % 90 65 % 20 65 % 110 Få 56 % 73 40 % 20 53 % 93 Många 34 % 47 (33 %) 3 34 % 50 Andelen berusade gäster tycks också stiga med antal gäster totalt. Välbesökta och överfulla ställen där inga berusade förekom var signifikant sällsynta både i försöks- och kontrollkommunerna, medan det fanns signifikant fler ställen med få gäster där inga berusade observerades. I försökskommunerna var det dessutom signifikant färre restauranger med få gäster som hade få eller många berusade, och signifikant fler överfulla och välbesökta restauranger där många berusade observerades. Restauranggästernas ålder Vid beställningsförsöken noterades även åldern på restauranggästerna i termer av om de var under eller över 30 år eller om det var en åldersblandad publik. Ingen skillnad i serveringsbenägenhet kunde noteras mellan restauranger med publik yngre än 30 år, äldre än 30 år respektive blandade åldrar. När det gäller ordningsläget i förhållande till restaurangernas åldersprofil är skillnaderna små, dock var ställen med blandad publik i större utsträckning lugna vilket kunde statistiskt konstateras (tabell 12). Tabell 12. Andel restauranger med visst ordningsläge, uppdelat på restaurangernas åldersprofiler (gästernas ålder) i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Andel restauranger med visst ordningsläge Försökskommmuner Kontrollkommuner 2007 Alla Lugnt Halvstökigstökigt Stökigt T.a.b. Lugnt Halv- Stökigt T.a.b. Lugnt Halvstökigt Stökigt T.a.b. < 30 62 % 26 % 12 % 58 77 % 23 % 0 % 13 65 % 25 % 10 % 71 30 60 62 % 26 % 12 % 68 89 % 11 % 0 % 19 68 % 22 % 9 % 89 Blandat 74 % 19 % 6 % 77 100 % 0 % 0 % 10 77 % 17 % 6 % 87

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 23 Ljus och musikvolym Ljuset i lokalen bedömdes utifrån om det var ljust, halvmörkt eller mörkt och musikvolymen beträffande om musik spelades och om den i så fall spelades på låg, kommunicerbar eller hög volym. Serveringsbenägenheten var i försökskommunerna större i mörka lokaler då signifikant färre restauranger med mörka lokaler än vad man kunde förvänta sig nekade servering (tabell 13). Tabell 13. Nekandefrekvens på restauranger med viss ljussättning i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Försökskommmuner Kontrollkommuner 2007 Alla Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. Ljust 55 % 108 48 % 23 53 % 131 Halvmörkt 61 % 93 47 % 17 59 % 110 Mörkt 0 % 11 (100 %) 3 21 % 14 Det var vidare lättare i försökskommunerna att bli serverad på restauranger med hög musikvolym och svårare på restauranger med låg musikvolym (tabell 14). Signifikant färre restauranger än förväntat med hög musik nekade servering och signifikant fler med låg musikvolym. När alla restauranger i försöks- och kontrollkommunerna slogs samman kunde därutöver konstateras att även på restauranger där musikvolymen var kommunicerbar serverades i större utsträckning än förväntat. Tabell 14. Nekandefrekvens på restauranger med viss musikvolym i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Försökskommmuner Kontrollkommuner 2007 Alla Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b Nekandefrekvens T.a.b. Ingen 67 % 27 (60 %) 5 66 % 32 Låg 65 % 78 71 % 14 66 % 92 Kommunicerbar 48 % 62 38 % 16 46 % 78 Hög 42 % 40 (38 %) 8 42 % 48 Tidpunkt för beställning Serveringsbenägenheten skiljer sig inte särskilt mycket beträffande klockslag för beställningsförsöket i försökskommunerna. Däremot återfanns signifikant fler restauranger i kontrollkommunerna som nekade serveringen före kl. 23.00 och signifikant fler som serverade efter 23.00 (tabell 15).

24 alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner Tabell 15. Nekandefrekvens på restauranger före kl. 23.00 respektive kl. 23.00 eller senare i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Försökskommmuner Kontrollkommuner Alla Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. Före 23.00 54 % 124 67 % 22 56 % 146 23.00 och senare 57 % 89 33 % 21 53 % 110 När försökskommunerna jämfördes med avseende på benägenheten att neka före kl. 23.00 visade det sig att andel nekanden i Solna var signifikant större än väntat, medan den var signifikant mindre i Kramfors. Däremot var kommunerna jämbördiga med avseende på nekanden efter kl. 23.00. Liksom när det gäller ordningsläge, antal berusade och högkonsumenter kan skillnader mellan kommunerna bero på restaurangurvalet i studierna (tabell 16). Tabell 16. Nekandefrekvens på restauranger före kl. 23.00 respektive kl. 23.00 eller senare i respektive försökskommun 2004 2007. Andel nekanden före respektive efter 23.00 Umeå Solna Kalmar Kramfors Lund Före 23.00 23.00 och senare Före 23.00 23.00 och senare Före 23.00 23.00 och senare Före 23.00 23.00 och senare Före 23.00 23.00 och senare 48 % 50 % 66 % 57 % 58 % 56 % 32 % 25 % 59 % 69 % Kvinnlig respektive manlig bartender Totalt sett var det ingen skillnad i serveringsbenägenhet mellan kvinnliga och manliga bartendrar (tabell 17). I försökskommunerna nekade kvinnor visserligen oftare än män, men det kunde inte statistiskt säkerställas. I kontrollkommunerna 2007 hade männen dubbelt så hög nekandefrekvens som kvinnorna, vilket kunde statistiskt bekräftas. Tabell 17. Nekandefrekvens bland kvinnliga respektive manliga bartendrar i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Försökskommmuner Kontrollkommuner Alla Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. Kvinnor 61 % 64 31 % 16 55 % 80 Män 52 % 149 63 % 27 54 % 176

alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäljare i sex försökskommuner 25 Bartenderns ålder Vid beställningsförsöken har skådespelaren försökt uppskatta bartenderns ålder. Åldern tycks spela mindre roll för om servering sker eller inte, förutom bland de allra yngsta där serveringsbenägenheten är signifikant högre (tabell 18). Totalt sett syns ingen skillnad i serveringsbenägenhet mellan bartendrar som bedömts vara under 30 år än bland personer som bedömts vara 30 år eller äldre. Däremot är serveringsfrekvensen betydligt högre bland dem som bedömts vara yngre än 25 år. Endast 30 procent av dessa nekar totalt sett. I försökskommunerna 2007 var nekandefrekvensen signifikant högre bland personal som var 30 år eller äldre. Tabell 18. Nekandefrekvens bland bartendrar yngre än 25 år, yngre än 30 år respektive 30 år eller äldre i försökskommunerna 2004 2007, i kontrollkommunerna 2007 respektive i samtliga kommuner. Bartenders ålder Försökskommun er Försökskommuner 2007 Kontrollkommuner Alla Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b. Nekandefrekvens T.a.b Nekandefrekvens T.a.b. < 30 55 % 97 39 % 28 47 % 15 54 % 112 30 eller äldre 54 % 112 68 % 25 55 % 29 55 % 141 < 25 30 % 30 (28 %) 7 (33 %) 3 30 % 33 Ungdomsstudier Det är svårt att dra långtgående slutsatser från de få ungdomsstudier som genomförts under projektperioden. Den generella bilden är dock att nekandefrekvensen är högre när det gäller ungdomsstudierna än överserveringsstudierna i försökskommunerna. Exempelvis nekades ungdomarna i Umeå servering i 64 procent av beställningsförsöken 2003, medan den berusade skådespelaren nekades servering i endast 42 respektive 46 procent av försöken de efterföljande åren (tabell 19). Tabell 19. Nekandefrekvens för ungdomsstudier genomförda i försökskommunerna* 2003 2007. År Nekandefrekvens ungdomsstudier Kalmar Kramfors Solna Umeå Laholm Andel T.a.b. Andel T.a.b. Andel T.a.b. Andel T.a.b. Andel T.a.b. 2003 60 % 20 77 % 7 52 % 50 64 % 42 95 % 22 2004 2005 60 % 20 77 % 10 91 % 54 2006 80 % 20 2007 65 % 20 100 % 50 * Kalmar, Kramfors, Solna, Umeå och Laholm.