Utomhusarbete och möjlighet att träffa människor ses som positivt av många medarbetare på våra återvinningscentraler. Men här lurar också faror. Idag har många arbetsmiljörisker identifierats, men vi jobbar fortfarande med att hitta bra lösningar.
tema: arbetsmiljö Hot och våld Det är det stora problemet idag. Attraktiva material innebär stöldrisker, ibland hela ligor som far runt. Det kan uppstå mycket hotfulla situationer gentemot vår personal. Men även vanliga besökare kan ha svårt att följa våra regler ibland, vilket kan leda till otäcka incidenter. Att det är svårt att få gehör från polisen för de farliga situationer som ofta uppstår gör det inte lättare. Vi måste jobba närmre polisen och polisanmäla varje gång det händer något. Utbildning i konflikthantering är en annan viktig del att satsa på, så personalen lär sig att gå undan. Trafiken Många besökare på återvinningen innebär många fordon. Då uppstår lätt en stressig situation som gör folk oaktsamma, vilket innebär stor risk att bli påkörd nästan varje sommar händer olyckor på de större återvinningscentralerna. På många återvinningscentraler är risken också stor när avfallet hämtas och tunga fordon ska samsas med personbilar. Vidare kan tomgångskörning försämra luften. Bra skyltning, olika filer och bommar i kombination med mätning av besöksflödet kan ge en lugnare miljö och därmed färre olyckor. Det ger dessutom möjlighet att övervaka sorteringen bättre. Fluorescerande klädsel är ett måste det finns regelverk som styr det här och man syns mycket bättre inifrån bilarna. Bra belysning är också en hjälp, även om det är dyrt, faktiskt en av de stora kostnaderna när man bygger en återvinningscentral. Skapa gott om plats vid de vanligaste och mest skrymmande avfallsslagen, till exempel trädgårdsavfall och jord/sten, så att släpkärror ryms. Vi rekommenderar däremot inte att personalen hjälper till vid backning med släp om något händer är personalen personligt ansvarig. Fordonstrafik bör skiljas från tung trafik inga delade ytor eller korsande vägar är det optimala. Det här måste lösas redan på planeringsstadiet. Fallrisker Där det finns containerfack finns också risk att falla ner. Det är dock främst en fråga om kundsäkerhet. En klassisk olycka för besökarna är att de följer med avfallet ner i containern när de drar fram det uppifrån ett släp, men slinter. Tillsammans med Arbetsmiljöverket håller vi på att ta fram en branschpraxis kring hur avspärrningar vid höjdskillnader ska vara utformade. Kunder som faller är dock svårt att förebygga. Om de beter sig på ett farligt sätt handlar det om att informera om riskerna, men inte genom skyltar, vi måste prata med dem. Klämskador När containrar ska skickas iväg finns risk för klämskador. Täckning kan innebära märkliga arbetsställningar, då är det lätt att göra illa ryggen. Man jobbar också med material som utsätts för mycket slitage en enda rostig hake kan innebära livsfara när många ton ska lyftas. Det är viktigt att jobba med underhållsplaner för containrar och lyftanordningar. Det finns också möjlighet att täcka containern på andra sätt, till exempel automatiskt från bilen via skenor. Tunga lyft Felsorterat avfall och överfulla burar för elavfall innebär många tunga lyft under en arbetsdag. Vi har en väldigt servicemedveten personal, som kanske ibland hjälper till mer än de borde. Våra kunder kan ibland också tycka att de borde få mer hjälp. Vakuumliftar och eltruckar är fantastiska hjälpmedel. Skaffa och använd dem! På vissa centraler har vi skyltar: Fråga oss gärna, men lasta ur själv för att påminna både personal och besökare om vad som gäller. Buller Trafiken påverkar ljudnivån, men det mesta oljudet uppstår när man slänger skrot eller sten i en tom container. Personliga hörselskydd med medhörning ger ett bra skydd. Med dem går det bra att prata med varann, men ljudspikarna filtreras bort. Text: Carina Eklund, Sysav, ordförande för avfall sveriges arbetsgrupp ÅVC Foto: Andreas Offesson Med planering och utbildning kan man minska skaderisken på återvinningscentralerna. NYTT: Läs mer om arbetsmiljö på vår hemsida Avfall Sverige har lagt upp massvis av matnyttig fakta om arbetsmiljö på hemsidan. Där får du bland annat veta vilka av Avfall Sveriges kurser som tar upp arbetsmiljöfrågor och vad Arbetsmiljöverket har för råd till avfallsarbetare. Du kan också läsa våra rapporter och andra publicerade texter som handlar om arbetsmiljö. Gå in på www.avfallsverige.se/ avfallshantering/arbetsmiljo
Rätt rustad för farligt avfall Det är viktigt att ha rätt skydd när man jobbar med farligt avfall. Och all utrustning ska vara personlig och anpassbar. Andningsskydd En tryckluftmask kan bli din bästa vän. Den kan, som här, användas med ett fläktpaket med kombifiler, som renar inandningsluften från ett brett spektrum av gaser, partiklar och aerosoler. Masken kan också kopplas till ett fast system för friskluft. Jag går inte in i en miljöstation utan den, säger Martin Andersson. Tänk på att skapa rutiner för att byta filter regelbundet. Man måste ta höjd när man klär sig. Vi vet aldrig vad som kommer in, säger Martin Andersson. Han jobbar som kemist på Sysav Kemi. Det innebär arbetsdagar fyllda av ämnen som alla är farliga på något sätt: giftiga, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiska, smittförande eller brandfarliga. Det låter inte så mysigt. Därför är det också ett krav att de som arbetar med farligt avfall ska bära skyddsutrustning. Handskar, ögonskydd och andningsskydd är det viktigaste. I synnerhet ögonen tar fort skada om du får in något, säger Martin Andersson. Men overall och eventuellt ett förkläde utanpå det kan ofta behövas. Med grova skor, hörselskydd och extra damasker på armarna är man förhållandevis väl skyddad. En varm sommardag blir det svettigt, men man får lukta illa och dricka mycket vatten. Säkerheten kommer först! Damask Mellan handske och overall skapas ofta en glipa. En damask kan därför vara bra, särskilt när man sysslar med vätskor. Overall Över de vanliga, heltäckande arbetskläderna, aldrig någonsin shorts, behöver man ett förkläde eller kemistrock, ibland en overall i PVC (så kallad kemdräkt). Allt arbete med asbest kräver engångsoverall. Text: Karin Jönsson, Avfall Sverige Hörselskydd Kemikaliehantering kan vara förvånansvärt högljudd. Satsa gärna på formgjutna skydd. Om du bär en tryckluftmask måste skydden sättas upp-och-ner med bågen under hakan. Handskar Här finns otroligt mycket att välja på. Men ingen handske tar allt. Skicka gärna ett prov på det du arbetar med till tillverkaren, så kan de hitta bästa möjliga handske för just det. Och byt ofta! När de börjat bli sköna har de vanligen förlorat sin skyddande effekt. Skor Bra skor är svårt att hitta, eftersom de måste ha kemikaliebeständiga sulor. Välj gärna en gummistövel som enkelt kan sköljas av. Och gå aldrig barfota i skorna även en strumpa skyddar. AVFALL OCH MILJÖ 4.12 sid 17 ]
Tema insamling tema: arbetsmiljö Varför gör de inte som vi säger? Förbudsskyltar och regler i all ära. Men det är ofta andra faktorer som avgör hur vi faktiskt beter oss. Med rätt kunskap kan man skapa en bättre arbetsmiljö även i praktiken. Används inte alltid andningsskydd, skydds hjälm och hörselskydd? Hoppar ni över en del skyddsregler för att jobbet blir enklare och bekvämare då? I så fall är ni inte ensamma. Det är lockande att slarva lite med säkerheten eftersom det går bra ändå, för det mesta. Olyckor inträffar inte varje dag och arbetssjukdomar syns inte direkt. Men konsekvenserna kan bli förödande. Fixarkulturens hjältar Säkerhetskulturen påverkas varje gång chef och arbetskamrater inte reagerar när någon bryter mot säkerhetsregler. Det bildas informella och oskrivna regler för hur man ska vara. Framför allt i manligt dominerade arbetsgrupper blir det lätt en cowboymentalitet. Det gäller att vara en uppfinningsrik fixare som inte är feg. De flesta överträdelser av säkerhetsregler beror inte på bristande kunskap eller att det saknas varningsskyltar. Det som saknas är uppföljning och återkoppling. Allt fler företag intresserar sig för tekniker inom vad som kallas beteendebaserad säkerhet. Lösningen är att göra det attraktivt att göra rätt, varje gång. I grunden styrs mänskligt beteende av förväntade konsekvenser. Vi söker oss till det som är belönande och som skapar positiva känslor. Olika människor kommer att ge olika svar på vad som är belönande för dem själva i arbetslivet. Generellt gillar de flesta att mötas av intresse, beröm och positiv uppmärksamhet. Är du chef ska du alltså på olika sätt bekräfta ett korrekt beteende, snarare än att bara låta det passera som en självklarhet. Ögontjänare Människan undviker det som ger negativa konsekvenser. Vi lär inte bara av det som vi själva råkar ut för utan också av sådant som händer andra. En chef måste ge negativa sanktioner för regelöverträdelser. Hela skalan från tillsägelse till reprimand (varning), löneavdrag och i värsta fall att säga upp anställningen. Men driver man bestraffning för långt utvecklas ögontjänande och dålig stämning. Medarbetarna fortsätter att överträda regler när chefen inte ser eller kan kontrollera. Bättre då att satsa på att göra det mer attraktivt att göra rätt. Det bästa sättet kan vara att arbeta direkt med hela arbetsgruppen. Då utgår man ifrån olika kända säkerhetsdilemman i verksamheten och slår sina kloka huvuden ihop för att hitta på lösningar. Det skapas lättare ett engagemang och det kan komma fram många kreativa förslag när alla får vara med. [ sid 18 AVFALL OCH MILJÖ 4.12
Mät och belöna I amerikansk litteratur om beteendebaserad säkerhet finns exempel på företag som låter medarbetarna dela ut säkerhetsdekaler till arbetskamrater som de ser utföra arbetsuppgifter med ett excellent säkerhetsbeteende. Den som delar ut en dekal fyller samtidigt i en notering till företaget om vem som fått dekalen och för vilket beteende. Ihopsamlade säkerhetsdekaler kan sedan lösas in mot mat och dryck, profilkläder och liknande. På grupp- eller avdelningsnivå kan man också sätta bonusgrundande mål. Alla vet att uppföljning ska ske, men inte när. En eller flera dagar kommer några personer göra uppföljning utan att berätta om det. Till exempel pricka av hur många som använder korrekt säkerhetsutrustning. Variation ger effekt Varningsskyltar och andra påminnare om rätt beteende måste varieras för att fungera. En traditionell varningsskylt uppmärksammas samma dag som den sätts upp men börjar sedan smälta in i omgivningen. För att få variation och förnyelse kan man göra en tävling bland medarbetarna för att få fram intresseväckande och bra egna varningsskyltar eller säkerhetsslogans. Avgörande för att lyckas är ändå att vara konsekvent och uthållig. En säkerhetskultur ändras inte på några månader. Det krävs en längre satsning för att ge avtryck. Belöningen är långsiktigt hållbara medarbetare, friska och skadefria, samtidigt som stoltheten stärks i verksamheten. Inte dåligt, eller hur? Text: Karin Lindgren, arbetsmiljöspecialist med beteendevetenskaplig inriktning. Det brukar gå bra Här berättar en anonym röst från en avfallsförbränningsanläggning: När askor och slagg stoppar upp i pannan brukar vi ofta under drift ta rör och stänger och gå in via inspektionsluckorna för att spänta loss det som fastnat. Det brukar gå bra om man är försiktig. Risken är att det kan slå ut eldkvastar. Då får man vara beredd att ducka! Och det kan komma farliga rökgaser också. Egentligen ska man elda ner pannan för att åtgärda det här. Men det tar tid och ett driftstopp kostar pengar. Vid en fliseldad panna fick nyligen en driftpersonal allvarliga brännskador efter att ha försökt ta loss det som fastnat. Han har fått transplantera hud på både armar och rygg. Belöning styr oss Några elever prövade i hemlighet en beteendeteknik på sin lärare. De bestämde sig för att när läraren stod till höger i klassrummet skulle de vara pigga och intresserade av undervisningen och när han stod till vänster skulle de se trötta och ointresserade ut. Efter en stund började läraren konsekvent stå till höger i rummet. Efteråt kunde läraren inte berätta varför han hade valt rummets högra sida, förmodligen hade det känts bättre att stå där!
tema: arbetsmiljö Återvinning av elavfall kräver ett stort mått försiktighet och aktivt miljöarbete. Elektronik innehåller en massa farliga ämnen bly, kvicksilver och flamskyddsmedel. Om man koncentrerar och fyller en hel fabrik med de här produkterna kan det bli farligt, även om varje produkt inte innehåller så mycket. Orden kommer från Mikael Lekbeck, miljöchef på Sims Recycling. De driver en av Sveriges största anläggningar för återvinning av elavfall. De har mycket att göra. För i takt med att svenskarna blivit bättre på att lämna sitt elskrot till återvinning krävs förstås också någon som skruvar isär, krossar och separerar materialen för att de ska kunna återgå i kretsloppen. På många håll sker fortfarande mycket av det här arbetet manuellt. Särskilt det som innehåller de farligaste delarna, exempelvis platta bildskärmar ett av de avfall som ökar mest just nu. De tunna lysrören går lätt sönder i hanteringen med risk att kvicksilvret i dess inre sprids. Det är en tuff industri att arbeta i, det krävs mycket säkerhetsregler för de som jobbar, konstaterar Mikael Lekbeck. Damm farlig fiende Mycket har satsats för att minimera risker na såväl i utredningar som i tid och pengar. Reglerna kring hanteringen är också omfattande. Fokus ligger på dammet som riskerar att fylla de anställdas lungor med farliga ämnen. På Sims Recycling hålls dammhalterna nere genom ett avancerat ventilationssystem vid den mekaniska hanteringen, där riskerna är som störst. Här ska de anställda också bära andningsskydd. Det stora luftflödet från kross och sortering går via ett filtersystem innan det släpps ut. Lokalerna sopas och våttorkas ofta. Även gården utanför sopas. De blodanalyser och omfattande provtagningar på luft som Sims Recycling gör regelbundet visar att det förebyggande arbetet gett resultat. Det är något högre halter bly i blodet hos de som jobbar i produktionen än på kontor. Men vi har aldrig legat i närheten av gränsvärden eller de naturliga bakgrundshalterna. Det man inte vet och där det inte finns några gränsvärden är cocktaileffekten. Det kan jag känna en liten oro för. Här saknas riktlinjer, säger Mikael Lekbeck. Text: Karin Jönsson, Avfall Sverige Miljörätt Fastighetsrätt Experter på avfallsrättsliga frågor. box 16295 drottninggatan 33 103 25 stockholm tel 08-696 95 70 Fax 08-24 35 45 kontakt: marten.bengtsson@adv-aberg.se, stefan.rubenson@adv-aberg.se www. adv-aberg.se [ sid 20 AVFALL OCH MILJÖ 4.12
Trivsel viktigast för sophämtare Maskinella insamlingssystem ger en bättre fysisk arbetsmiljö, men manuella insamlingssystem skapar en bättre psykosocial arbetsmiljö. Den visar ett examensarbete från Stockholms universitet. mitt Examensarbetet avgränsas till insamlingssystem för matavfall och deras effekter på renhållningsarbetarnas arbetsmiljö. Arbetet innehåller en systemanalys med bland annat fallstudier av entreprenörer från Borås, Västerås och Solna. Resultatet visar att renhållningsarbetarna föredrar en god psykosocial arbetsmiljö på bekostnad av sitt fysiska välbefinnande. Genom långsiktig, ökad integration av fysiska och psykosociala aspekter i arbetsmiljöarbetet kan missnöje, frånvaro och arbetsskador minska och produktiviteten öka. Arbetsmiljöverket förespråkar mer maskinella insamlingssystem, såsom sopsug, då de anses skapa en bättre fysisk arbetsmiljö. Renhållningsarbetarna anser att mer maskinella insamlingssystem leder till mindre fysiska påfrestningar men samtidigt minskar personalbehovet, vilket kan leda till uppsägningar. Mer manuella insamlingssystem, såsom separata kärl, gynnar psykosociala aspek ter som socialt umgänge, inflytande och personlig utveckling, även om den fysiska påfrestningen blir större. Vid planering av matavfallsinsamling är det därför viktigt att ta hänsyn till både fysiska och psykosociala aspekter. Undvik ensamarbete, inför jobbrotation och skapa möjlighet till socialt umgänge med kollegor. En positiv psykosocial arbetsmiljö kan dessutom minska den upplevda fysiska påfrestningen. I min roll som avfallskonsult på Sweco Environment, kommer jag att ta med mig kunskapen från detta arbete och använda i framtida projekt med olika aktörer. Text: Christina Holmström, Stockholms universitet Så blir slamsuget lättare Personliga kontakter, erbjudanden om bra lösningar till kunderna och en entreprenör som slår knut på sig själv. Det är lösningen för att underlätta den tunga slamtömningen i Norrtälje. Med sina nästan 28 000 slamkunder hamnar Norrtälje antagligen i Sverigetoppen över antal brunnar att tömma. De har också jobbat systematiskt för att få bort tunga brunnslock och långa slangdragningar mellan bil och brunn. Vi började med att identifiera de kunder som hade tunga brunnslock. Kommunen köpte in nya lock i lättare material som vi erbjöd dem istället, berättar renhållningschefen Jörgen Örnestav. Då fanns inga aktörer som sålde brunnslock i kommunen och erbjudandet fick mycket god respons. För att få bukt med långa dragvägar har renhållningen försökt övertala slamkunderna att lägga en fast slang från brunnen till vägen, en så kallad sugledning. I samarbete med en lokal rörmokare erbjöds de ett färdigt koncept för installation och koppling. Det kanske egentligen inte ingår i kommunens upp- gifter, men det gjorde det enkelt för kunderna. Att de därigenom slapp straffavgift på grund av långa dragvägar gjorde att många accepterade. När nya bygglov beviljas för nya enskilda avlopp finns det också med i villkoren att brunn ska läggas nära farbar väg eller kompletteras med sugledning. Personlig kontakt Det finns en viktig länk i arbetet för att få med sig kunderna: Vi har en inspektör som åker ut och pratar med kunderna om det uppstår problem. Den personliga kontakten är kanonviktig. Men helt problemfri är slamtömningen ändå inte. I skärgården finns ett tusental anläggningar, ofta långt från farbar väg. Här händer det att entreprenören får dra slang på upp till 300 meter. Att koppla ihop slangen från flera bilar för att få den att räcka till är en kreativ lösning, som använts på fastlandet. När inte heller det funkar har de anlitat en lokal bonde, som kör ut med traktor och tömmer. Servicekänslan går inte att ta miste på i Norrtälje. När jag började här var renhållningen ganska kantig. Det har ändrats. Det känns bra att lösa problem åt våra kunder, säger Jörgen Örnestav. Text: Karin Jönsson, Avfall Sverige Foto: André de Loisted Slamtömning är ett av branschens tyngsta arbeten. Men det kan bli lättare. Läs mer i Sug- och spolbilsförare en pilotstudie, som kan köpas via www.tya.se AVFALL OCH MILJÖ 4.12 sid 21 ]
tema: arbetsmiljö Insamling måste ordnas även vid skyddsstopp Allt oftare stoppar Arbetsmiljöverket avfallshämtningen, vanligen på grund av svårframkomliga vägar. Om insamlingen är upphandlad på rätt sätt kan det åligga entreprenören att se till att avfallet samlas in på annat sätt utan extra ersättning. Ett skyddsombud kan bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. Grunden för ett sådant skyddstopp finns i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. De situationer som avses är fall då det är förenat med överhängande fara att låta arbetet fortsätta tills Arbetsmiljöverket hunnit ta ställning i frågan. Enligt miljöbalken ska varje kommun svara för att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlings- anläggning. Detta ansvar upphör inte på grund av ett skyddsstopp. Skyddsstoppet anger endast att hämtningen inte sker på ett sätt som är förenligt med gällande arbetsmiljöregler. Om insamlingen upphandlats ska entreprenören ha bildat sig en uppfattning om uppdraget i samband med upphandlingen. Därför kan denne vara skyldig att ordna hämtningen på annat sätt även vid ett skyddstopp. Om entreprenören inte till fullo har bildat sig en uppfattning om de lokala förhållandena innan denne lämnade anbud, så är det entreprenörens risk. Detta under förutsättning att den upphandlande enheten korrekt beskrivit uppdraget och redovisat alla platser där standardhämtning inte kan ske. Om entreprenören gjort en felaktig beräkning i sitt anbud finns ingen anledning att omförhandla ersättningen. Om kommunen däremot inte har gjort uppdraget kalkylerbart, det vill säga redovisat alla avvikelser från standardhämtningar, torde det vara svårt att civilrättsligt tvinga entreprenören att hämta hushållsavfallet. Text: Fredrik Cederblom, Kommunakuten Tjäna tid och pengar med EDP Mobile! EDP Mobile är ett mjukvaruprogram som kommunicerar körlistor, ordrar och avvikelser mellan kontorets verksamhetssystem och de mobila enheterna! Det innebär bättre kontroll, effektiv administration, snabbare fakturering av avvikelser och fler turer per dag. Med EDP Mobile tjänar du enkelt både tid och pengar! EDP Consult AB, Järnvägsgatan 93, 245 34 Staffanstorp, www.edpconsult.se