Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1
Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer gjort en inledande inventering av ett utbyggnadsområde på Viggbyholms ägor, alldeles intill Viggbyholms trafikplats. Eftersom det är helt fel årstid för att kartera markvegetationen har i denna omgång endast vegetationstyperna tagits fram, liksom trädskiktet. På framsidesfotot visas delområde B, längst i norr, med en av de lindar som växer där. Bakgrund Viggbyholm 74:2 planeras exploateras med idrottsanläggningar och bostäder. Inför detta arbete krävs en översiktlig vegetationsinventering. Området besöktes 8 december 2015. Det sena inventeringsdatumet medförde att växtligheten i fältskiktet som regel var svår eller omöjlig att artbestämma. Därför fick inventeringen begränsas till trädskiktet och att bestämma fältskiktet till biotopnivå. En viss kunskap om områdets sydöstra del finns sedan en tidigare inventering. Förutom plankartor, finns också en inmätning av träd i området. Den skiljer dock inte på art eller grovlek, varför det varit svårt, eller i väster omöjligt att skilja vilka träd som avses. Dessutom har vissa träd missats, även ganska grova träd. I arbetet har vi urskilt de olika biotoper som finns inom planområdet, samt noterat miljöskapande träd, liksom några landskapskaraktärer. Inventeringsarbetet har utförts av Sonia och Hans-Georg Wallentinus. Resultat Figur 1. Biotopkarta över planområdet 2015-12-08. Underlag till vegetationskartan är satellitbild från Esri och ovanpå biotopkartan har exploateringskiss från augusti 2015 lagts in i rött. 2
Tabell 1. Färgkodning i figur 1. Vegetationstyp/objekt Färg Tidigare hagmark ljusgrön Tidigare åkermark gul Blandskog på tidigare åker mörkgrön Barrskog brun I en tidigare inventering har planområdet delats in i fyra delområden: A gammal hagmark i öster, B torpställe i norr, C barrskog i väster (där även ett inslag av åkermark finns), samt övrig mark som är tidigare åker Vi har kallat det område D). Vi har lagt till delområde E, ruderatmark. Figur 2. Värdekarta. Rött = mest värdefulla delområde (klass 2), orange = näst mest värdefulla delområde (klass 3), gult = övriga värdeklassade områden (klass 4). Olika delområden har olika naturvärde. Det för området högsta värdet (klass 2) har område A1 i sydost som består av tidigare hagmark (rött). Här växer korskovall på sin kanske enda lokal i kommunen. I den västra delen finns en moränrygg som intar en framträdande roll i landskapet. På denna rygg växer en stor en och längre norrut en vacker björk samt en stor tall. Det näst mest värdefulla området är ett hällmarkstallområde i väster (delområde C5, orange). Övriga klassade områden har markerats med ljusgul färg. Delområdena A3 och A4 är också del av den tidigare hagmarken. A3 är en övergång mellan det mest värdefulla området och delområdet utan klassning. Den senare är en torr backe med framstickande hällar. Delområde A4 består till stor del av lövsnår, där hägg ger en speciell karaktär och avgränsar planområdet mot vägen i öster. 3
Delområde A1 sett från sydväst. På en nordsydlig moränrygg står en stor en, samt bakom den områdets kanske största björk. Delområde B1 är en f.d. torpmiljö där det finns tre punktobjekt med högt värde. Det är dels några ganska stora lindar i östra kanten, samt ett stort flyttblock längst i söder. I den här delen av kommunen är det inte så vanligt med flyttblock av denna storlek. Delområde C1 är en liten höjd med lövträd i kanterna och några tallar på de högsta delarna. Delområde C3 är uppväxande blandskog med en del gran på tidigare åkermark. Markfuktigheten är hög och en del örter har en fin växtmiljö här. Här och i de nedre delarna av sluttningen väster om delområdet hittades ett par ovanliga trädgårdsflyktingar: gulplister och hasselört. Av den senare fanns det mycket. Inom planområdet växer några miljöträd. I område A1 är det en stor en. En värdefull en växer också i sydgränsen mellan A1 och A2, men den är inte inmätt. Barrträden i delområdena A3 och A5 är stora tallar. Lövträden inom delområdena A1, A3 och A4 är stora björkar. I delområde B1 är de två träden i nordväst lindar, medan de övriga två är ekar. De senare är dock inte av någon imponerande storlek. Vi har tagit med dem eftersom Täby kommun tidigare tryckt på att ek ska sparas inom Viggbyholm. Miljöträden inom C-området är ekar, men det finns även en del fina tallar i detta område som dock inte är markerade. Ingen ek uppnår kvalifikationerna för att klassas som jätteek. 4
Figur 3. Delområdesgränser inlagda på illustrationsplanen från augusti 2015. Gröna stjärnor är barrträd vilka klassats som miljöträd. Inom delområde C4 eller C5 finns en miljötall som vi inte lyckats identifiera på inmätningen av trädskiktet. Blå cirklar med punkt är på motsvande sätt lövträd som vi klassat som miljöträd (se texten). Äldre markanvändning Omkring år 1900 karterades området för det häradsekonomiska kartprojektet. Vi har lagt in planen ovanpå denna karta (figur 4). 5
Figur 4. Häradsekonomiska kartan från 1900-1906. Ovanpå denna har vi lagt in en grundkarta från augusti 2015. Kartjämförelsen visar på utbredningen av åker och trädbärande mark, en utbredning som fortfarande syns bra på plats. Vägen till Viggbyholms gård löper snett genom kartbilden. Den planerade vägen genom området följer den gamla sträckningen, som inte använts på lång tid men som fortfarande syns i terrängen. Torpmiljön i norra delen tillhörde torpet Bergtorp, idag med gravstenstillverkning på nordvästra sidan om trafikplatsen. Slutsatser Det mest värdefulla området kommer att användas som parkområde, mest beroende på att det är fornminnesområde. Men det ger samtidigt korskovallen en möjlighet att finnas kvar. Det krävs dock skötsel av området. Som det är idag är hagmarken starkt igenväxt och en konkurrenskänslig art som korskovallen riskerar att försvinna. Lindarna och flyttblocket i delområde C1 i norr är viktiga för landskapsbilden. Lind är dock inte en hotad trädart. Det skulle vara värdefullt om åtminstone lindarna kunde bli kvar. 6