Likabehandling- och kränkandebehandlingsplan Förskolan Ullvigården Avdelning Skogsbacken 1
Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden Kön, funktionsnedsättning och ålder. 7 7 Mål och uppföljning 7 Rutiner för akuta situationer 8 Begrepp 10 Diskrimineringsgrunder 11 Kön Könsidentitet eller könsuttryck 11 11 Etnisk tillhörighet 11 Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning 11 12 Sexuell läggning Ålder 12 12 2
Grunduppgifter Grunduppgifter Planen gäller från Planen gäller 2016-10-31 till 2017-10-31 Verksamhetsformer som omfattas av planen 1 Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Personalen på Skogsbackens avdelning. Vår vision Vi vill att alla barn och vuxna - ska känna trygghet och mötas av respekt på Ullvigårdens enhet. Våra nyckelord är trygghet, respekt och lika värde och vi vill främja och arbeta förebyggande för att nå en trygg social miljö och tar avstånd från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det åligger all förskolans personal att aktivt verka för att motverka alla typer av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och att ingripa och/eller anmäla om sådant förekommer eller har förekommit. Detta gäller barn/barn, vuxen/vuxen och vuxen/barn. Ett aktivt arbete förekommer för att förebygga dessa negativa beteenden och handlingar. Alla ska ha delaktighet i och kännedom om förskolans handlingsplan och den ska kontinuerligt utvärderas och följas upp av barnen, personalen och föräldrarna. Delaktighet Barnens delaktighet Genom intervjuer, vardagssituationer, temaarbeten, lekar och diskussioner är barnen delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Ansvariga är avdelningens pedagoger. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga genom utvecklingssamtal och föräldramöten som är två gånger per år, inskolning av barn och den dagliga tamburkontakten. Medarbetarens delaktighet All personal har ett ansvar att utforma och arbeta efter likabehandlingsplanen. De ska vara bra förebilder för barnen och för varandra. Förankring av planen Nyanställd personal, både visstids och tillsvidareanställd, får muntlig genomgång. Vårdnadshavare får muntlig genomgång av planen vid inskolning. Planen anslås på förskolans anslagstavla samt hanteras årligen på förskolans föräldramöte/samråd. Den finns även tillgänglig på avdelningarnas hemsida via Köpings kommuns hemsida. Barnen, utifrån ålder och mognad, är delaktiga i arbetet. Årligen ska planen följas upp, utvärderas och skrivas om. Synpunkter från personal, vårdnadshavare och barn beaktas. I förskolan är målet att båda parter, efter hantering av händelser med diskriminering/kränkande behandling ska få upprättelse och må bra. Båda parter ska få stöd och hjälp. 1 Mallen är uppbyggd enligt www.planforskolan.se 3
Utvärdering Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Nytt arbetslag från och med hösterminen 2016. Vi har inte fått någon information om hur den utvärderades. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Dåvarande arbetslag Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Senast oktober 2017 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen sker genom diskussioner på avdelningsmöten där även föräldrasynpunkter lyfts fram. Kartläggningen görs utifrån barnobservationer och barnintervjuer. Ansvarig för att årets plan utvärderas Alla pedagoger på förskolan Skogsbacken.. Rapportering till huvudman Barn- och utbildningskontoret drar ut en lista från diariet månad februari, april, september och november. Listan ska visa vilken förskola kränkningen gäller, när ärendet skapades och när eventuellt ärendet avslutades. Barn- och utbildningsnämnden ska informeras fyra gånger om året om antalet inkomna kränkningar. När det gäller upprepade kränkningar och kränkningar av vikt ska detta skyndsamt rapporteras direkt till huvudmannen. 4
Främjande insatser Främjande insatser Områden som berörs av insatsen All personal som arbetar i vår verksamhet är väl medvetna om vikten av att vara goda förebilder genom att ha ett förhållningsätt som överensstämmer med värdegrunden. Genom att personalen ständigt är närvarande så finns möjligheten att lättare upptäcka, se och bryta negativa mönster. Personalen reflekterar kontinuerligt i pedagogiska diskussioner kring förhållningssätt både mot barn och vuxna. Vi har ett respektfullt förhållningssätt som gäller i alla led; barn - barn, vuxen - barn, barn - vuxen, vuxen - vuxen. Områden som berörs av insatsen Förskolan skall främja barns lika rättigheter och arbeta för att barn inte utsätts för diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Mål och uppföljning Pedagogerna ska vara insatta i vad de olika kriterierna betyder och ska ha handlingsberedskapa att kunna agera när något händer i barngruppen. Pedagogerna har ett förhållningssätt genom ICDP. Barnen ska kunna leka tillsammans i blandade grupper. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Skogsbackens avdelning ska alla känna sig respekterade barn - barn, vuxen - barn, barn - vuxen, vuxen - vuxen. Uppföljningen sker kontinuerligt under året. Insats Vi använder oss av förhållningssetet ICDP i vårt dagliga arbete. Dela in barnen i mindre grupper. Pedagoger är närvarande, aktiva och lyhörda tillsammans med barnen. Vi erbjuder barnen kompissamling dagligen före lunch. Pedagoger ger barnen stöd genom samtal i vardagssituationer. Pedagoger lyfter barnens positiva handlingar och ord. Pedagoger observerar, analyserar och handleder på ett konstruktivt sätt, med gott förhållningssätt när konfliktsituationer uppstår. Ansvarig Pedagoger på Skogsbacken är ansvarig för att planen följs. Datum när det ska vara klart 2017-10-31 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har arbetat efter husmodellen. Husmodellen är ett bra stöd för att kunna identifiera problem- och riskområden och behov av förändring utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Kartläggningar görs årligen och utgör underlag när ny plan tas fram för respektive avdelning. 5
Främjande insatser Resultaten använder vi för att diskutera, problematisera och analysera verksamheten och för att sätta upp konkreta mål och åtgärder för det fortsatta likabehandlingsarbetet. Målet är att vi ska kunna fördjupa vår kunskap för varje år och att använda oss av det webb verktyg som finns på www.planforskolan.se. Från och med våren 2014 arbetas likabehandlings -och kränkande behandlingsplaner fram för varje avdelning och kartläggningsmetoder väljs då fortsättningsvis utifrån varje avdelnings aktuella behov. Kartläggningar gör vi årligen och dessa utgör underlag när ny plan tas fram för respektive avdelning. Observation i barngrupp Lokalobservation Reflektioner och diskussioner kollegors förhållningssätt Dokumentation Barndiskussioner på kompissamling Områden som berörs i kartläggningen Trakasserier och kränkande behandling Trygghet och tillit Diskrimineringsgrunderna Attityder, förhållningssätt och relationer. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Vårdnadshavare blir involverade genom föräldramöte, utvecklingssamtal, månadsbrev. Barnen blir delaktiga genom samtal i vardagssituationer, samlingar och enskilt. Hur medarbetaren har involverats i kartläggningen Genom diskussioner på reflektionsmötena och i vardagliga samtal. Eget ansvar att hålla sig uppdaterad och aktiv. Resultat och analys Genom att ha observerat under hösten har vi sett att det finns ett fortsatt behov av ökad förståelse för varandras olikheter. Vi har observerat i vår barngrupp att flera av våra barn är sena i sina språkutvecklingar och det medför missförstånd. Vi har även barn som kommunicerar på andra sätt än det verbala. Vi har sett i vår barngrupp att det förekommit mindre acceptans i genustänket hos barnen. Vi har tittat över miljön på förskolan för att anpassa efter allas barns behov. Vi fortsätter tittar över miljön där kränkning kan förekomma, där vi vuxna måste vara observanta och lyhörda. 6
Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder Skapa en miljö som är tillåtande, tydlig och strukturerad. Närvarande pedagoger som befinner sig tillsammans med barnen och har barnen i fokus. Vi uppmärksammar kränkande ord och handlingar. Vi arbetar med AKK för hela barngruppen. Vi diskuterar hur man är en bra kompis på kompissamlingarna. Vi arbetar med tema Jaget, där alla barn får göra en varsin bok. Pedagoger ser till att ge barnen verktyg att kunna lösa konflikter t.ex. via ritprat. Genom att se barnens olika styrkor och behov och tar tillvara på dessa så stärker vi deras självkänsla. Pedagoger är goda förebilder. Områden som berörs av åtgärden Kön, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning På vår förskola ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter oavsett olikheter. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier. Vi jobbar efter allas lika värde och man duger som man är. Åtgärd Tydliggöra och strukturera upp miljön på avdelningen. I det dagliga samtalet med barnen besvarar vi barnens funderingar och frågor kring varandras olikheter. Vi samtalar med barnen om diskrimineringsgrunderna och vardagliga händelser. Varje vecka presenterar vi nya tecken (TAKK) och bilder (Tobii) för barngruppen. Min bok som barnen skapar ska de få visa upp för de övriga barnen. Vi lyfter det positiva hos varje barn och visar på att olikheterna skapar en mångfald. Genom att se barnens olika styrkor och behov och tar tillvara på dessa så stärker vi deras självkänsla. Observera barnens samspel och ha en god uppsikt över alla platser där barn vistas. Vi ser till att likabehandlingsplanen är ett levande dokument. Ansvarig Pedagogerna på skogsbacken Datum när det ska vara klart Uppföljning sker i oktober 2017. 7
Rutiner för akuta situationer Rutiner för akuta situationer Policy I Köpings kommun vill vi med vårt jämställdhets- och mångfaldsarbete skapa en arbetsplats där alla kan arbeta och utvecklas på lika villkor utifrån sina förutsättningar, det vill säga oberoende av könstillhörighet, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder och sexuell läggning. Arbetsklimatet ska kännetecknas av öppenhet, respekt och kunskap. Alla medarbetares totala resurser, såväl yrkeskunskaper som språkliga, sociala och kulturella färdigheter ska tas tillvara. Med detta som gemensam värdegrund är målet att inga kränkningar ska förekomma i kommunen. Eftersom barnen inom förskolan är små, åligger det personalen ett extra stort ansvar att uppmärksamma händelser som kan tyda på kränkningar eller diskriminering men också att arbeta förebyggande. All personal inom Ullvigårdens enhet har ansvar för att i situationer där kränkning eller diskriminering förekommer gå in, avbryta och tydligt markera att ett sådant beteende inte tolereras. Gäller i relationer barn barn, vuxen barn och vuxen vuxen. Det ska finnas fasta rutiner om hur man hanterar situationen om något händer och att all personal som jobbar på Skräddaren blivit informerade om rutinerna. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det inträffade kan upptäckas av personal eller påtalas för personal av barn eller förälder, eller annan person som finns i närheten. I de fall diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling inträffat görs följande: Följ kommunens rutin för kränkande behandling.(bifogas) Fyll i blanketten för anmälan om kränkande behandling (bifogas) Medarbetare som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn och vårdnadshavare kan vända sig till personal i aktuellt arbetslag alternativt förskolechef. Vårdnadshavare och barnen har en ansvarspedagog i arbetslaget knutet till sig som sin närmaste kontakt. Detta för att det ska finnas en kontinuitet i samtal och skapa en trygg relation, som man som vårdnadshavare ska känna tillit att prata med. På Ullvigårdens enhet finns även personal på varje avdelning som vårdnadshavare eller annan vuxen kan vända sig till. Dessa har ett speciellt ansvar att ta emot frågor kring akuta situationer som rör trakassering, kränkningar eller diskriminering inom hela Ullvigårdens enhet. Dessa är: Kulan Elsie Persson, Idet Eva Österholm, Holken Ulrika Karlsson, Spindeln Eva-Marie Ohlsson, Spinnaren Agnete Persson, Skräddaren Marika Mourujärvi samt för Skogsbacken Lena Norgren. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Barn-barn Uppmärksamma händelsen genom att prata med barnen om vad som hänt. Använd hur-frågor Hur kände du? 8
Rutiner för akuta situationer Hur tänkte du? Hur tror du att den andre kände sig? Hur ska du göra för att kompisen ska bli glad? (Förslag på kompletterande metoder: ritprat, bildsymboler med känslouttryck) De vuxna ser till att det barn som utsatts för diskrimineringen eller kränkningen får upprättelse för det inträffade. Vårdnadshavare och förskolechef ska informeras, och vidare åtgärder vidtages om behov finns. Förskolans insatser ska dokumenteras på blankett. (finns på insidan) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn eller vuxen kränks av vuxen. Vuxen-Barn och Vuxen-vuxen Om någon vuxen, personal eller vårdnadshavare, uttrycker sig eller handlar diskriminerande/kränkande ska det påtalas direkt till berörd. Den vuxne ska tas åt sidan vid påtalandet, och redogöra för handlingen. Förskolechef informeras, och ev. åtgärder vidtas. Förskolans åtgärder ska dokumenteras på blankett. (finns på insidan) Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet kan uppleva det som kränkande. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker genom observationer och uppföljningssamtal med berörda, senast en månad efter inträffad händelse. Om kränkning inte upphör kallas de berörda till ytterligare samtal. Uppföljningssamtal med inblandade hålls senast en månad efter inträffad händelse. Vid fortsatt problem kan extern hjälp behövas. Detta beslut tas av förskolechef. Rutiner för dokumentation Noggrann dokumentation skall föras av alla inblandade vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Med dokumentation avses både tjänstanteckningar och mötesanteckningar. 9
Begrepp Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 10
Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. 11
Diskrimineringsgrunder Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 12