Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning

Relevanta dokument
NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

GODA EXEMPEL FÖR ATT KLARA DE NYA MCP KRAVEN MAGNUS HERMANSSON NÄTVERKSFORUM MINDRE VÄRMEVERK

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

GODA EXEMPEL FÖR ATT KLARA DE NYA MCP KRAVEN MAGNUS HERMANSSON STORA BIOKRAFT- OCH VÄRMEKONFERENSEN

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Projekt och status oktober 09

Ockelbo fjärrvärmecentral

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Analys av heta rökgaser

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Pilum Industrfilter AB

Envipower. Envipower erbjuder teknisk konsultation, kompletta anläggningar, inspektioner, service, och reservdelar.

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 177

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Vänge biobränslepanna

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Årsrapport-Miljö för Älvkarleby biobränslepanna år 2009

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

Bergby biobränslepanna

Älvkarleby biobränslepanna

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Skogsindustrierna har tagit del av rubricerat förslag. Våra viktigaste synpunkter sammanfattas nedan.

Synpunkter på EU-kommissionens förslag till luftpaket

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

Förbränning av energigrödor

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Hedesunda biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Söderfors biobränslepanna

Program och hålltider

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Förändringar för stora förbränningsanläggningar (LCP), anläggningar för förbränning av avfall (WI) och för användning av organiska lösningsmedel (VOC)

Reduktion av stoftutsläpp från närvärmepanna genom tillsats av kaolin som bränsleadditiv

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Norrsundet biobränslepanna

EXPERTSEMINARIUM OM ENERGILAGER DEN 28 SEPTEMBER TEKNIKER FÖR SETT UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Biobränslepannor. 10kW-3,5MW

Drifterfarenheter från Igelsta Kraftvärmeverk (IKV)

Älvkarleby biobränslepanna

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Stockholm Henrik Jonsson.

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Forsbacka biobränslepanna

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Vindkraft. Sara Fogelström

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

TJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Ansvaret för att tillgängliggöra rumsliga data enligt INSPIRE för produktionsanläggningarna och deras beståndsdelar bör ligga på Naturvårdsverket.

Kompakt elektrostatiskt filter vid småskalig förbränning av askrika bränslen

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Växthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 januari 2014 (OR. sv) 5303/14 ENV 29

MILJÖRAPPORT för år: Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Bälinge biobränslepanna

Bilaga 1: Energiproduktion i kommunen..25

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

Textdel 2017 års miljörapport

Örtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Mackmyra biobränslepanna

CHARGE AMPS. Charge Amps står stadigt på flera ben: mekatronik, innovativ design, användarvänlighet och en djup förstående för marknaden.

SMÅSKALIG VÄRMEFÖRSÖRJNING MED BIOBRÄNSLEN. Ett samarbete mellan:

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Transkript:

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Syfte att undersöka möjligheten att sänka kostnaderna för elfilter i mindre pannor 1-5 MW genom tvåstegskoncept. Finansiering EM, LNU och BIG Löptid juli 2016 - december 2017 Baseras på resultat från tidigare projekt Kostnadseffektiv partikelavskiljning Motiveras av kommande strängare krav för stoftemissioner

Direktivet om medelstora förbränningsanläggningar (MCP-direktivet) Krav för stoft, NOx och SO 2,1-50 MW. Endast stoft kommer att kräva åtgärder för trädbränslen Direktivet minimikrav, riksdagsbeslut 2017 Idag inga generella krav, beslutas för varje anläggning av berörd myndighet

Direktivet om medelstora förbränningsanläggningar (MCP-direktivet) Krav för stoft mg/nm 3 vid 6% O 2, installerad bränsleeffekteffekt 150 mg/m 3 typiskt krav idag för 1-5 MW Nya anläggningar Effekt Krav Impl. 1-5 MW 50 2019 5-20 MW 30 2019 20-50 MW 20 2019 Riskerar förhindra fortsatt utbyggnad av närvärme och utfasning av fossila bränslen i industrin Bef. anläggningar Effekt Krav Impl. 1-5 MW 50 2030 5-50 MW 30 2025 Investeringskostnader kan medföra att anläggningar stängs

Stoft från rosterpannor efter multicyklon dm/d lg d ae [mg/m n 3 ] 300 200 100 63-185 mg/nm 3 Grot 1 MW Grot 6 MW Spån 1.5 MW Pellets 1.5 MW Grot 12 MW In 01 HL At 01 HL Ro 02 HL Br 02 ML Kk 03 HL 0 10 100 1000 10000 Aerodynamic diameter d ae [nm] Masstorleksfördelning för stoftpartiklar efter multicyklon i fem rosterpannor

Traditionell elfilterdesign Emissionselektrod Utfällningselektrod Stoftpartiklar (+) (-) (-) (+)

Zumicron minielfilter Utfällningselektrod Emissionselektrod Zumicron Elfilter för villapannor och kaminer <40 kw Emissionselektrod placeras i befintlig rökgaskanal med kanalen som utfällningselektrod.

Test av Zumicron elfilter efter 250 kw flispanna charging [e-/particle] 450.0 400.0 350.0 300.0 250.0 200.0 150.0 100.0 50.0 Laddning Elektrisk mobilitet 6.00E-08 5.00E-08 4.00E-08 3.00E-08 2.00E-08 1.00E-08 electrical mobility [m2v -1 s -1 ] Relativt låg avskiljning Partiklar efter elfilter har negativ nettoladdning Tillräckligt högt fält och små transportavstång ger möjlighet till avskiljning i sekundärt fält 0.0 0.00E+00 1.00E-02 1.00E-01 1.00E+00 1.00E+01 Aerodynamic diameter (dae) [um]

Koncept med separata laddnings- och avskiljningsenheter. Laddningsenhet U Avskiljningsenhet Laddningsenhet Laddning i befintlig rökgaskanal Låg laddning = låg strömstyrka Låg strömstyrka = enklare elsäkerhet Kompakt avskiljningsenhet Mindre utrymme Mindre material

Fas 1. Optimering och test av laddningsenhet Inledande laboratorieförsök med modellaerosol Partikelgenerator + fläkt 0.12 m 3 /s Laddare (på/av) U Separatorn är en del av mätutrustningen och tar bort alla laddade partiklar. Separator (På/av Mätinstrument

Fas 1. Optimering och test av laddningsenhet Inledande laboratorieförsök med modellaerosol 4.3 mg/m 3 1.8 mg/m 3 0.15 mg/m 3 Masstorleksfördelning modellaerosol Laddningsverkan: Andel oladdade partiklar som laddas till minst 1e i laddningsenheten (ger inte svar på hur mycket laddning)

Fas 1. Optimering och test av laddningsenhet Inledande försök i 1 MW pelletspanna Laddare (på/av) Pelletspanna U Separator är en del av mätutrustningen och tar bort alla laddade partiklar. Separator (På/av Mätinstrument

Fas 1. Optimering och test av laddningsenhet Inledande försök i 1 MW pelletspanna 97% reduktion Masstorleksfördelning modellaerosol Laddningsverkan: Andel oladdade partiklar som laddas till minst 1e i laddningsenheten

Fas 1. Optimering och test av laddningsenhet Slutsatser (preliminära) Mycket god laddningseffektivitet vid laboratorieförsök med modellaerosol Lägre (~80%) laddningseffektivitet vid fältförsök i1 MW panna, möjligen pga. rektangulärt tvärsnitt, hög stoftkoncentration och högre gashastighet.

Koncept med separata laddnings- och avskiljningsenheter. Fortsatt arbete 2016-2017 Undersökning av partikelladdning och elektrisk mobilitet efter laddningsenhet Nya försök vid 1 MW panna vid hög last Modifiering av laddningsenhet vid 1 MW panna - enhet med cirkulärt tvärsnitt Utveckling och test av modul för avskiljningsenhet Modifieringar och långtidsförsök