Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2011-05-02 84 Au Revidering av styrmodell Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Reviderad styrmodell antas vilken därmed ersätter Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument. Beskrivning av ärendet Under hösten 2010 pågick arbetet med att ta fram ett förslag till reviderad styrmodell för Vingåkers kommun. Bakgrunden till revideringen har bland annat varit ett uppdrag om att revidera styrmodellen då budgetprocessen förändrats. Den nuvarande styrmodellen, Principer för styrning i Vingåkers kommun, är dessutom inaktuell även i andra delar. Det finns också ett behov av en ökad tydlighet i våra processer och styrdokument för att styrningen ska få önskad effekt samt att arbeta mer systematiskt med kvalitetsarbete. När förslag till reviderad styrmodell antas upphör de nuvarande styrdokumenten Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2011-04-21 Styrmodell för Vingåkers kommun, 2011-04-26 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum 2011-04-21 Vår handläggare Anders Ågren 0151-191 54, anders.agren@vingaker.se Revidering av styrmodell Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar Anta den reviderade styrmodellen som därmed ersätter Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument. Ärendets beredning Framtagandet av den reviderade styrmodellen har diskuterats på ordförande- och chefsträffarna i mars samt i förvaltningschefsgruppen. Bakgrund Under hösten 2010 pågick arbetet med att ta fram ett förslag till reviderad styrmodell för Vingåkers kommun. Bakgrunden till revideringen har bland annat varit ett uppdrag om att revidera styrmodellen då budgetprocessen förändrats. Den nuvarande styrmodellen, Principer för styrning i Vingåkers kommun, är dessutom inaktuell även i andra delar. Det finns också ett behov av en ökad tydlighet i våra processer och styrdokument för att styrningen ska få önskad effekt samt att arbeta mer systematiskt med kvalitetsarbete. VK101S v1.0 060208, Utkast till TU angående styrmodell Tanken är att de nuvarande styrdokumenten Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument upphör om förslaget till reviderad styrmodell antas av fullmäktige. Kommunledningsförvaltningen Utvecklingsenheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8-10 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

Under perioden 31 januari 14 februari 2011 fanns möjlighet för samtliga medarbetare och chefer att lämna synpunkter på förslaget till styrmodell. Förslaget skickades även på remiss till kommunrevisionens auktoriserade revisor. 2 (2) Sammanfattning av styrmodellen: Kommunen tillämpar måloch ramstyrning vilket ger förutsättningar för ett decentraliserat arbetssätt. Det innebär att beslutsfattarna delegerar ansvaret för att uppfylla uppsatta mål till verksamhetsorganisationen. Det ska dock ske inom tilldelade budgetramar. Verksamheterna får därmed välja hur de vill arbeta och fördela medlen för att på bästa sätt uppnå de uppsatta målen. Den politiska nivån ska arbeta utifrån frågeställningarna vad det är som ska uppnås och när i tiden det ska ske. Verksamheterna avgör sedan hur uppdraget kommer att utföras samt av vem. Politiken förmedlar målen genom olika styrdokument och fördelar medlen genom årliga budgetramar samt en flerårsplan. Alla inom den kommunalt finansierade verksamheten ska känna till och arbeta mot samma mål. Intern kontroll är rutiner och system för att med en rimlig grad av säkerhet minimera risker och säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Den interna kontrollen skall också se till att beslut, bestämmelser och rutiner efterlevs. Intern kontroll är därmed en viktig del av styrmodellen. Vingåkers kommuns främsta uppdrag är att ge medborgarna bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar. Det kräver en tydlig koppling mellan mål, medel, verksamhet och uppföljning men också lyhördhet för medborgarnas synpunkter och behov. I verksamheternas arbete med att uppnå målen, är det systematiska kvalitetsarbetet ett verktyg för att största möjliga nytta för medborgarna/brukarna ska åstadkommas. Verksamheternas olika karaktär innebär att kvalitetsarbetet bör bedrivas på olika sätt i olika verksamheter. Ett antal

gemensamma krav som gör kvalitetsarbetet sammanhängande finns dock för att göra kvalitetsarbetet sammanhängande och begripligt. 3 (3) De kommungemensamma kraven innebär att samtliga nämnder ska: Utarbeta kvalitetsdeklarationer för respektive verksamhetsområde som tydligt beskriver vad medborgaren/brukaren kan förvänta sig av verksamheten. Följa upp kvaliteten på servicen genom att: - Inhämta synpunkter från medborgarna/brukarna - Jämföra sig med andra kommuner - I någon mån mäta den upplevda kvaliteten i servicen I samband med årsredovisningen redovisa nämndens arbete med systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen föreslår att den reviderare styrmodellen antas och därmed ersätter tidigare Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument. Sammanfattning Vingåkers kommuns tidigare dokument Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument är i behov av förnyelse. Under hösten 2010 pågick arbetet med att ta fram förslag till reviderad styrmodell för Vingåkers kommun. Tanken är att de nuvarande styrdokumenten Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument upphör om förslaget till reviderad styrmodell antas av fullmäktige. Förvaltningen anser att kommunstyrelsen bör föreslå för kommunfullmäktige besluta anta reviderad styrmodell som därmed ersätter tidigare Principer för styrning i Vingåkers kommun, Reglemente för intern kontroll samt Riktlinjer för Vingåkers kommuns styrdokument. Den reviderade styrmodellen föreslås träda i kraft efter fullmäktiges beslut i maj. Bilaga 1. Styrmodell för Vingåkers kommun

VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 4 (4) Helena Viklund Kommunchef Anders Ågren Vik. Planeringssekreterare

Styrmodell för Vingåkers kommun Styrmodell för Vingåkers kommun VERSION 2011-04-26

1. Styrmodellen i korthet... 2 2. Utgångspunkter för styrmodellen... 3 3. Målstyrning... 4 3.1 Uppföljning av mål...4 4. Våra olika roller... 5 5. Struktur för styrdokument... 6 5.1 Styrdokument fastställda av kommunfullmäktige...7 5.2 Styrdokument fastställda av kommunstyrelsen...7 5.3 Styrdokument fastställda av nämnd...8 5.4 Styrdokument fastställda av verksamhetsorganisationen...8 5.5 Styrdokumentens tillämpning i kommunala bolag och i samverkansformer med andra kommuner...8 5.6 Uppföljning av styrdokument...9 6. Strategisk plan med mål och budget... 10 6.1 Planering...10 6.2 Uppföljning...12 6.3 Hantering av årets resultat...13 7. Intern kontroll... 14 8. Systematiskt kvalitetsarbete... 16 8.1 Kvalitetsdeklarationer...16 8.2 Synpunktshantering...17 8.3 Jämförelser...17 8.4 Brukarundersökningar...17 9. Bilaga 1. Utformning av styrdokument... 18 Dokumentnamn Styrmodell för Vingåkers kommun Fastställd 20XX-XX-XX Senast reviderad Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Dokumenttyp Riktlinjer Detta dokument gäller för Kommunkoncernen 1

1. Sammanfattning - styrmodellen i korthet Kommunen tillämpar måloch ramstyrning vilket ger förutsättningar för ett decentraliserat arbetssätt. Det innebär att beslutsfattarna delegerar ansvaret för att uppfylla uppsatta mål till verksamhetsorganisationen. Det ska dock ske inom tilldelade budgetramar. Verksamheterna får därmed välja hur de vill arbeta och fördela medlen för att på bästa sätt uppnå de uppsatta målen. Den politiska nivån ska arbeta utifrån frågeställningarna vad det är som ska uppnås och när i tiden det ska ske. Verksamheterna avgör sedan hur uppdraget kommer att utföras samt av vem. Politiken förmedlar målen genom olika styrdokument och fördelar medlen genom årliga budgetramar samt en flerårsplan. Alla inom den kommunalt finansierade verksamheten ska känna till och arbeta mot samma mål. Intern kontroll är rutiner och system för att med en rimlig grad av säkerhet minimera risker och säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Den interna kontrollen skall också se till att beslut, bestämmelser och rutiner efterlevs. Intern kontroll är därmed en viktig del av styrmodellen. Vingåkers kommuns främsta uppdrag är att ge medborgarna bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar. Det kräver en tydlig koppling mellan mål, medel, verksamhet och uppföljning men också lyhördhet för medborgarnas synpunkter och behov. I verksamheternas arbete med att uppnå målen, är det systematiska kvalitetsarbetet ett verktyg för att största möjliga nytta för medborgarna/brukarna ska åstadkommas. 2

2. Utgångspunkter för styrmodellen Vingåkers kommun har identifierat ett antal utgångspunkter för styrmodellen: 1. Helhetsperspektiv Personer på samtliga planeringsnivåer behöver en insikt om helheten för att optimala beslut ska kunna tas. Alla aktiviteter i kommunens verksamheter ska hanteras så att de skapar största möjliga värde för kommunkoncernen. 2. Medborgar- och brukarperspektiv Kommunens verksamheter ska utgå från medborgar- och brukarperspektivet. Nyttan och upplevelsen för medborgaren och brukaren är utgångspunkten för den kommunala verksamheten. Det ställer krav på en god dialog med medborgarna/brukarna, ett ständigt förbättringsarbete och en hög kvalitet på offentligt finansierade tjänster. 3. Målstyrning Kommunen tillämpar målstyrning vilket ger förutsättningar för ett decentraliserat arbetssätt. Målstyrning innebär att beslutsfattaren fokuserar på vad som ska uppnås och lämnar perspektivet hur målen ska uppnås. 4. God uppföljningsstruktur För att kunna följa upp mål på olika nivåer är en god rapporterings- och uppföljningsstruktur centralt. Uppföljningen ska analyseras och vid behov leda till förändringar av verksamhet och/eller ekonomi. 5. Levande styrdokument Alla styrdokument måste vara levande, såväl i planering som i uppföljning, vilket våra rutiner måste säkerställa. Vi måste ta fasta på planhierarkin och säkerställa att planeringsdokumenten fungerar. Att tillämpa styrmodellen är en skyldighet för förtroendevalda och anställda på alla nivåer i Vingåkers kommun. Kommunens chefer har ett ansvar för att bevaka modellens tillämpning. 3

3. Målstyrning Vid målstyrning fastställs mål och verksamhetsorganisationen ges sedan frihet att bestämma hur målen ska nås. Det innebär att beslutsfattaren fokuserar på vad som ska uppnås och lämnar perspektivet hur målen ska uppnås. En effektiv målstyrning förutsätter att alla aktörer har kunskap om grunderna och tillämpar samma begrepp. Målet är ett tidsatt och önskvärt framtida tillstånd som genom handlingar och beslut ska förverkligas. Ett mål ska vara SMART Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. För en väl fungerande målstyrning är det viktigt med en tydlig målkedja. Det innebär att det ska vara enkelt att följa ett ställningstagande i fullmäktige, genom nämndplanen, till verksamhetsplanen. Dialogen mellan medarbetare och chef är den yttersta förlängningen av kommunfullmäktiges målstyrning. Utöver den kontinuerliga dialogen mellan chef och medarbetare formaliseras det i medarbetarsamtalet och uppföljning sker sedan i lönesamtalet. 3.1 Uppföljning av mål För uppföljning av mål ska indikatorer som mäter måluppfyllelsen tas fram. Varje indikator är kopplad till ett mål och indikerar graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska därmed operationalisera och förenkla samt underlätta förståelsen av en komplex verklighet. Vad som är en bra indikator beror på hur den ska användas och vem den riktar sig till. Det finns ett flertal mer eller mindre officiella uppsättningar av kriterier för val av indikatorer. Det gemensamma i kriterierna är krav på relevans, enkelhet, giltighet, upprepbarhet, tillförlitlighet och känslighet för förändringar. Kostnaden för att utföra själva mätningen är också viktig att beakta. S M A R T pecifikt (tydlig uttryckt) ätbart (möjligt att följa upp) ccepterat (bland de involverade) ealistiskt (möjligt att uppmå) idsatt (när målet ska vara uppnått ska anges) 4

4. Våra olika roller En viktig nyckel för att styrningen och uppföljningen ska fungera optimalt är en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. I Vingåkers kommun finns en decentraliserad styrning, vilket innebär att politikerna har delegerat ansvaret för hur den löpande verksamheten ska drivas. För att den decentraliserade styrningen ska fungera och för att det inte ska bli funderingar kring vem det är som ska besluta om vad kan nedanstående uppdelning göras. Den politiska nivån ska arbeta utifrån frågeställningarna vad det är som ska uppnås och när i tiden det ska ske. Politiken ansvarar därmed för att sätta upp mål för verksamheten, såväl kommunövergripande som på nämndnivå. POLITISK NIVÅ Kommunfullmäktige / Kommunstyrelse / Nämnd VAD? NÄR? VERKSAMHETSNIVÅ Förvaltning / Enhet HUR? VEM? Verksamheten får sitt uppdrag genom nämndplanen. Den talar om vad det är politikerna vill uppnå. Verksamheten svarar upp mot nämndplanen genom att i verksamhetsplanen beskriva hur uppdraget kommer att utföras samt av vem. 5

5. Struktur för styrdokument Vingåkers kommun styrs bland annat genom olika styrdokument där majoriteten innehåller mål och därmed blir ett uttryck för målstyrningen. En enhetlig terminologi och struktur är central för att skapa förståelse i organisationen, vilket i sig är en förutsättning för att styrdokumenten ska få funktionen som kraftfulla styrinstrument. För att få önskad styreffekt är det viktigt att styrdokumenten är tydliga, koncisa och lättillgängliga samt att styrdokumenten hålls levande genom att de ses över varje mandatperiod. För att underlätta implementering av styrdokument ska det av varje styrdokument framgå för vilka delar av organisationen som det gäller. Det bör eftersträvas att hålla nere antalet styrdokument eftersom styrkraften minskar då antalet ökar. Nedanstående bild beskriver översiktligt vilka styrdokument som antas i olika delar av organisationen. Vision Riktade styrdokument Strategisk plan med mål och budget Policies, riktlinjer Taxor, lokala föreskrifter Andra planer politisk nivå Direktiv och anvisningar kommunfullmäktige kommunstyrelse Delegationsordning Nämndplan nämnd Andra planer och policies Regler verksamhets nivå Andra planer Verksamhetsplan Rutiner förvaltning 6

5.1 Styrdokument fastställda av kommunfullmäktige Fullmäktige fastställer olika riktade styrdokument för att bland annat fördela ansvaret för olika områden mellan organen. Styrdokumenten utgör, utöver aktuell lagstiftning, grunden för verksamheten och anger bland annat organisation, ansvarsområde, arbetsformer och beslutskompetens. Exempel på riktade styrdokument är nämndreglementen, stadgar, bolagsordningar, ägardirektiv, förbundsordningar och konsortialavtal. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen; exempelvis upprättande av mål och riktlinjer för verksamheten. Visionen är ett strategiskt dokument fastställt av kommunfullmäktige. Den beskriver ett önskvärt framtida tillstånd för kommunen och den ska genomsyra övriga styrdokument. Strategisk plan med mål och budget innehåller kommunövergripande mål samt budget och flerårsplan. De mål som formuleras i den strategiska planen är konkretiseringar av visionen och ska belysa vad kommunen behöver arbeta med för att uppfylla visionen. Kommunfullmäktige kan anta planer för olika politikområden, exempelvis biblioteksplan. En plan är ett färdriktningsdokument som ska ha en begränsad giltighetstid. Planen ska ange mål och beskriva de önskade åtgärderna så att de kan omsättas till verklighet samt klargöra vart ansvaret ligger för genomförandet. Planers giltighetstid bör i största mån anpassas efter mandatperioden. För att visa ställningstaganden kring hur organisationen ska förhålla sig till en viss fråga eller företeelse kan fullmäktige även anta policies. En policy behöver inte vara tidsbegränsad eller innehålla mål och åtgärder. Fullmäktige antar slutligen även taxor där avgiften för olika tjänster beslutas, lokala föreskrifter riktade mot allmänheten samt riktlinjer gällande hur olika saker ska hanteras. Detta är ett avsteg från principen om målstyrning och beror bland annat på att fullmäktige enligt lag ska besluta i frågorna. 5.2 Styrdokument fastställda av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kan, utan särskilt bemyndigande från kommunfullmäktige, fastställa anvisningar och direktiv om det bedöms att ett enhetligt förhållningssätt bör säkerställas. Förutsättningen är att anvisningarna inte står i strid med vad kommunfullmäktige beslutat eller att det avser en fråga av större vikt eller principiell beskaffenhet. 7

5.3 Styrdokument fastställda av nämnd Kommunfullmäktiges fastställda mål och riktlinjer är i huvudsak av övergripande karaktär, en konkret tolkning som kan tjäna som vägledning inom nämndens verksamhetsområde måste därför ges. Varje nämnd upprättar därför årligen en nämndplan som på ett operativt sätt ska ange vad som ska åstadkommas och när i tiden det ska ske. Nämndplanen utgör grunddokumentet för nämndernas ansvarsområde och ska i huvudsak ange klara och mätbara mål för de verksamheter som nämnden ansvarar för. Nämndplanen ska främst avse nästkommande år men den ska även innehålla inriktning för år två och tre. I nämndplanen ingår även kvalitetsdeklarationer. Nämndplanen fungerar som ett uppdrag till verksamhetsorganisationen och fastställs av respektive nämnd efter hörande av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens viktigaste roll i sammanhanget är att granska att nämndplanen innehåller vad som behövs för att fullgöra uppdraget i den strategiska planen samt reglemente, policies och planer. Nämnden kan även anta andra planer, policies och regler inom sitt verksamhetsområde under förutsättning att de inte står i strid med vad kommunfullmäktige beslutat eller att de avser en fråga av större vikt eller principiell karaktär. För att delegera sin beslutsrätt i vissa frågor, till förtroendevalda eller anställda, kan nämnden antar även en delegationsordning. Noteras bör att kommunstyrelsen, i egenskap av verksamhetsnämnd, även antar ovan nämnda dokument. 5.4 Styrdokument fastställda av verksamhetsorganisationen Verksamhetsplanen beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras, vem som är ansvarig och när aktiviteterna ska vara klara för att målen i nämndplanen ska uppnås. Verksamhetsplanen antas av verksamhetsorganisationen. Verksamhetsorganisationen kan även fastställa rutiner i frågor rörande utförandet av verksamheten. Rutiner gäller tillsvidare och kan ange både vad som ska uppnås samt hur det ska uppnås. 5.5 Styrdokumentens tillämpning i kommunala bolag och i samverkansformer med andra kommuner Kommunala bolag, kommunalförbund och gemensamma nämnder är en del av den kommunala verksamheten och ska ses som alternativa driftsformer. Fullmäktiges ställningstaganden i politiska frågor utgör därför en ram även för dessa verksamheter. Riktade styrdokument som bolagsordningar, ägardirektiv, reglementen och förbundsordningar utgör fullmäktiges främsta styrinstrument och reglerar förhållandet mellan kommunfullmäktige och berörd driftsform. Styrdokumenten för de olika driftsformerna ska klargöra att hänsyn ska tas till 8

dokument av principiell karaktär, till exempel en av kommunfullmäktige fastställd jämställdhetsplan. Kommunstyrelsen utövar även uppsikt över driftsformerna och utövar kommunens ägarroll i frågor som enligt kommunallagen inte ligger på kommunfullmäktige. En kontinuerlig ägardialog är en viktig del av styrningen. 5.6 Uppföljning av styrdokument Av respektive styrdokument ska framgå hur uppföljning av dokumentet ska ske. Utöver den uppföljning som beskrivs i styrdokumenten sker uppföljning av fullmäktiges övergripande mål, planer och policys även i nämndernas verksamhetsberättelser. Detta eftersom de utgör ett underlag till nämndplanerna vilka följs upp i verksamhetsberättelserna vid delårsrapporter och årsredovisningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarar för att samtliga planer och policys som är antagna av fullmäktige tas upp för diskussion en gång per mandatperiod. Arbetsutskottet tar då ställning till om styrdokumenten fortfarande kan anses aktuella eller om styrdokumenten bör justeras eller avskaffas. Om arbetsutskottet bedömer att styrdokumenten bör revideras eller avskaffas tas ett beslutsunderlag fram till fullmäktige. 9

6. Strategisk plan med mål och budget Kommunen tillämpar mål- och ramstyrning vilket innebär att beslutsfattarna delegerat ansvaret för att uppfylla uppsatta mål inom tilldelade budgetramar till verksamhetsorganisationen. Om överensstämmelse inte finns mellan mål och resurser är de ekonomiska resurserna överordnade målen som då omgående ska revideras eller resurser tillföras. I arbetet med strategisk plan med mål och budget är planerings- och uppföljningsprocessen central. 6.1 Planering Figuren nedan beskriver processen för framtagande av strategisk plan med mål och budget samt nämnd- och verksamhetsplaner. Processen upprepas årligen. Planeringsprocessen vid framtagande av strategisk plan med mål och budget samt nämnd- och verksamhetsplan kommunfullmäktige KF beslut om ramar KF beslut strategisk plan med mål och budget kommunstyrelsen Budgetdagar med anvisningar KS beslut om ramar KS beslut strategisk plan med mål och budget Nämndplaner för hörande nämnderna Konsekvensanalys budget utifrån anvisningar Budgetförslag och utkast nämndplan Beslut nämndplan JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC verksamhetsorganisationen Bokslut, framtagande av planeringsförutsättningar och konsekvensanalyser Samverkan ramar Central samverkan ramar Samverkan budget Central samverkan budget Utkast verksamhetsplan Beslut verksamhetsplan Kommunledningsförvaltningens uppdrag är här tvåfaldig, dels sin egen verksamhet och dels rollen som den samordnande förvaltningen. 10

Under början av året arbetar verksamhetsorganisationen fram planeringsförutsättningar inför budgetarbetet. Planeringsförutsättningarna fungerar som grund för budgetarbetet samt för framtagandet av nämndplaner. De består av statistiska uppgifter, befolkningsprognoser, ekonomiska budgetförutsättningar såsom pris- och löneuppräkningar samt prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Planeringsförutsättningarna består även av analyser från de olika verksamheterna. Exempelvis innehåller de analyser av hur befolkningsutvecklingen, förändringar i lagstiftningen samt attityd- och beteendeförändringar hos kommuninvånarna bedöms påverka verksamheten i framtiden. Till budgetdagarna ska verksamheterna sedan använda planeringsförutsättningarna för att visa hur de nya förutsättningarna kommer att påverka den budgetram som fastställdes året innan. Det här är verksamheternas första tillfälle att signalera eventuella behov av ramjusteringar. Planeringsförutsättningarna samt verksamheternas konsekvensanalyser av dessa diskuteras sedan på de budgetdagar som kommunstyrelsens arbetsutskott arrangerar för nämndernas ordförande och vice ordförande samt ledande tjänstemän. Budgetdagarna avslutas med att kommunstyrelsens arbetsutskott, utifrån planeringsförutsättningarna och verksamheternas konsekvensanalyser, ger direktiv inför nämndernas budgetarbete. Direktiven innefattar även förslag till kommunövergripande mål. Därefter gör respektive nämnd en konsekvensanalys gällande hur direktiven påverkar nämndens verksamhet. Utifrån konsekvensanalyserna fattar kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige beslut om ramar för nämnderna samt kommunövergripande mål. Processen syftar till att säkerställa att målen och ramarna överensstämmer. Under början av hösten arbetar sedan nämnderna fram sina budgetförslag och utkast till nämndplaner. Utifrån nämndplanerna upprättar förvaltningen utkast till verksamhetsplaner. Som stöd i nämndernas arbete med nämndplaner ska årligen en checklista tas fram där förslagen till kommunövergripande mål samt fullmäktiges planer och policys listas. Nämndplanerna går sedan för hörande till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen granskar att nämndplanen innehåller vad som behövs för att fullgöra uppdraget i den strategiska planen samt i nämndreglementen, policies och planer. Nämndernas budgetförslag behandlas sedan av kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige och vid behov revideras de kommunövergripande målen. När fullmäktige antagit strategisk plan med mål och budget antar sedan nämnderna sina nämndplaner och därefter antar verksamhetsorganisationen respektive verksamhetsplan. 11

6.2 Uppföljning För att veta om organisationen lyckats uppnå det som beslutats och för att få signaler inför fortsatt planering är uppföljning centralt. Figuren nedan beskriver processen för uppföljning av strategisk plan med mål och budget samt nämndoch verksamhetsplaner. Uppföljningsprocessen av strategisk plan med mål och budget samt nämnd- och verksamhetsplan kommunfullmäktige Nämnd i fokus Nämnd i fokus Årsredovisningen godkänns Nämnd i fokus Nämnd i fokus Delårsrapporten godkänns Nämnd i fokus Korncernen i fokus kommunstyrelsen Sammanställning av månadsuppföljningar nämnderna Verksamhetsberättelsen godkänns Verksamhetsberättelsen Delårsrapporten godkänns godkänns Månadsuppföljningar JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC verksamhetsorganisationen Uppföljningar av verksamhetsplanen På verksamhetsnivå ska löpande uppföljningar gentemot verksamhetsplanen ske. Månatligen sker även en ekonomisk uppföljning. Nivån och inriktningen på den ekonomiska uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens särart. Nämnden ska löpande behandla månadsuppföljningar samt upprätta verksamhetsberättelser vid delårsrapporter och årsredovisningar. Månadsuppföljningar utgörs av uppföljningar av verksamheten inklusive den ekonomiska utvecklingen. Genom verksamhetsberättelserna sker, utöver det ekonomiska utfallet, även uppföljning av andra delar av verksamheten såsom nämndens verksamhetsplan och därmed fullmäktiges mål. I andra samverkansformer sker uppföljningen såsom anges i direktiv, uppdrag, förbunds- och bolagsordning. 12

Uppföljningar på kommunövergripande nivå sker i form av delårsrapporter samt årsredovisningar och nämndernas månadsuppföljningar sammanställs till kommunstyrelsen. För att underlätta för kommuninvånare att ta del av årsredovisningen ska även en populärversion av årsredovisningen upprättas. För att fullmäktige ska få ökad information om kommunens verksamheter använder kommunen ett system med en nämnd i fokus vid fullmäktigemöten. Systemet innebär att varje nämnd, samverkansform, kommunalt bolag med flera en gång per år, i enlighet med kommunallagen 3:15, ska redovisa för fullmäktige om sin verksamhet och dess utmaningar. Även de kommunala bolagen och samverkansorganen ingår i detta system. 6.3 Hantering av årets resultat Nämndernas över- eller underskott vid budgetårets slut (avvikelse mot budget enligt driftsredovisningen) överförs inte mellan budgetår. 13

7. Intern kontroll Ansvaret för den interna kontrollen ligger enligt kommunallagen på kommunstyrelsen samt på övriga nämnder. Intern kontroll är rutiner och system för att med en rimlig grad av säkerhet minimera risker och säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Den interna kontrollen skall också se till att beslut, bestämmelser och rutiner efterlevs. I området ingår allt från övergripande system för styrning av den kommunala verksamheten till att säkra rutiner för till exempel hantering av nycklar på ett äldreboende. Intern kontroll syftar till att med rimlig grad av säkerhet: Trygga kommunens tillgångar och förhindra förluster genom en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Säkerställa att lagar, bestämmelser samt interna styrdokument och policys efterlevs Säkra system, rutiner och minimera risker Säkra en rättvis och tillförlitlig redovisning samt information om verksamheten Skydda politiker och personal från oberättigade misstankar För att säkerställa en god intern kontroll ansvarar respektive nämnd för att årligen genomföra riskkartläggningar och riskbedömningar. Vid riskbedömningen kan den så kallade väsentlighets- och riskmatrisen (VOR-matrisen) användas: Allvarlig 4 8 12 16 Konsekvens Kännbar Lindrig 3 2 6 4 9 6 12 8 Försumbar 1 2 3 4 Väsentlighets- och risk matris (VOR-matris) Osannolik Mindre sannolik Sannolikhet Möjlig Sannolik 14

Om nämnden väljer att använda en annan modell för riskbedömningen ska den valda riskbedömningen dokumenteras. I riskbedömningen ska även anges hur respektive risk ska hanteras: Finns tillräckliga inbyggda kontroller som minskar risken? Kan risken accepteras och hållas under uppsikt? Kan en kontrollaktivitet tas med i internkontrollplanen för att kontrollera hur väl befintliga rutiner fungerar? Kan någon åtgärd vidtas (exempelvis utbildning av personal, upprättande av riktlinjer, skapande av nya inbyggda kontroller) för att minska risken? Internkontrollplanen ska sedan innehålla: Vilka rutiner som ska följas upp Omfattningen på uppföljningen Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem uppföljningen ska rapporteras När rapportering ska ske Hur rapportering ska ske Internkontrollplanen ingår som en del i nämndplanen och som bilagor till nämndplanen ska riskbedömningen samt en förteckning över inbyggda kontroller finnas. Nämnden ska sedan i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt också ske till kommunens revisorer. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, vidta åtgärder. Kommunstyrelsen ska även, i samband med årsbokslut, informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunägda företagen. 15

8. Systematiskt kvalitetsarbete Vingåkers kommuns främsta uppdrag är att ge medborgarna bästa möjliga service och tjänster. Det kräver en tydlig koppling mellan mål, medel, verksamhet och uppföljning men också lyhördhet för medborgarnas synpunkter och behov. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete ska största möjliga nytta för medborgarna/ brukarna åstadkommas med de resurser som står till förfogande. Verksamheternas olika karaktär innebär att kvalitetsarbetet bör bedrivas på olika sätt i olika verksamheter. Ett antal kommungemensamma krav bör dock ställas på nämndernas arbete för att göra kvalitetsarbetet sammanhängande och begripligt för medborgarna, möjliggöra jämförelser samt möjliggöra kopplingen till kommunens verksamhetsplanerings- och budgetprocess. De kommungemensamma kraven innebär att samtliga nämnder ska: Utarbeta kvalitetsdeklarationer för respektive verksamhetsområde som tydligt beskriver vad medborgaren/brukaren kan förvänta sig av verksamheten. Följa upp kvaliteten på servicen genom att: - Inhämta synpunkter från medborgarna/brukarna - Jämföra sig med andra kommuner - I någon mån mäta den upplevda kvaliteten i servicen I samband med årsredovisningen redovisa nämndens arbete med systematiskt kvalitetsarbete. Kommunstyrelsen ansvarar för att stödja nämnderna i det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunstyrelsen ansvarar även för att varje mandatperiod genomföra en medborgarundersökning för få ytterligare underlag för förbättringar. 8.1 Kvalitetsdeklarationer Medborgarens/brukarens upplevelse av kommunens tjänster är beroende av den enskildes behov och förväntningar. Det är därför viktigt att kommunen tydliggör vad den enskilde kan förvänta sig av kommunens tjänster. Varje nämnd ska därför, med utgångspunkt i de verksamhetsområden nämnden ansvarar för, upprätta kvalitetsdeklarationer som täcker huvuddelen av den service som berör kommunens medborgare. En kvalitetsdeklaration är en kort och konkret beskrivning av vad medborgaren/brukaren kan förvänta sig av en viss tjänst. Kvalitetsdeklarationerna fastställs av respektive nämnd som en del av nämndplanen. 16

Syftet med att upprätta kvalitetsdeklarationer är också att öka fokuseringen på medborgarna/brukarna i organisationen, tydliggöra tjänsterna både för personal och för brukare samt engagera de anställda i förbättringar av verksamheten. Kvalitetsdeklarationerna ska vara: Relevanta Meningsfulla De ska ha tydlig koppling till medborgarnas behov av service och ha fokus på det som är intressant för medborgarna. De ska beskriva garantierna utifrån medborgarnas synvinkel. Genom att kvalitetsdeklarationerna ingår som en del i nämndplanen, som följs upp i samband med verksamhetsberättelserna, får kvalitetsdeklarationerna en tydlig koppling till planerings- och uppföljningsprocessen. Enkla Uppföljningsbara Publicerade De ska beskrivas enkelt och tydligt. Hur väl de uppfylls ska kunna mätas direkt i verksamheten eller genom brukarundersökningar. De ska publiceras på olika sätt och spridas brett. 8.2 Synpunktshantering En attraktiv kommun kan skapas på många olika sätt. Ett sätt är att aktivt uppmuntra och förmå kommuninvånarna att ge sina synpunkter såsom klagomål, förslag och beröm kring kommunens verksamhet. Synpunkter ska ses som en viktig kunskapskälla för kommunen för att kunna identifiera brister, förbättra tjänster eller utveckla tjänsteutbudet. För att kommuninvånarna på ett enkelt sätt ska kunna framföra synpunkter finns ett kommunövergripande system för synpunktshantering. Varje nämnd beslutar om och i vilken utsträckning återkommande redovisningar ska ske till nämnden av inkomna synpunkter. 8.3 Jämförelser Att göra jämförelser med andra organisationer kan ge värdefulla impulser till förbättringar av service, processer och arbetsmetoder. Jämförelser med andra organisationer är även värdefull information till medborgarna om kommunens kvalitet. Mätetal som är etablerade inom respektive bransch ska så långt som möjligt användas. 8.4 Brukarundersökningar För att kunna erbjuda största möjliga nytta för brukarna med de resurser som står till förfogande är det viktigt att ha en god dialog med brukarna av kommunens tjänster. Varje nämnd ansvarar för att genomföra brukarundersökningar för att vidareutveckla sin verksamhet. Det är viktigt att brukarundersökningar inte bara utgörs av enkätundersökningar utan att även mer kvalitativa metoder används. 17

9. Bilaga 1. Utformning av styrdokument För att ett styrdokument ska få önskad styreffekt finns ett antal viktiga aspekter att beakta vid framtagande och revidering av dokumentet: Vilken lagstiftning finns på det aktuella området? Är detta en politisk fråga eller kan verksamhetsorganisationen besluta om dokumentet? Hur ska styrdokumentet benämnas? Påverkar ett nytt styrdokument andra styrdokument så att de bör upphävas eller revideras? Vilka ekonomiska konsekvenser får styrdokumentet? Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Om ett styrdokument innehåller åtgärder ska det även ange var ansvaret för att åtgärderna genomförs ligger samt när de ska vara genomförda. Hur ska dokumentet processas inom organisationen innan det fastställs? Det ska framgå hur dokumentet ska följas upp. Följande information ska framgå i inledningen av dokumentet: a. Dokumenttyp b. Dokumentnamn c. Fastställd d. Beslutande e. Giltighetstid f. Senast reviderad g. Vilka organ dokumentet gäller för 18

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2011-05-02 85 Au Kommunövergripande mål utifrån visionen Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Fastställa kommunövergripande mål och delmål Målen ska användas som planeringsdirektiv i det fortsatta budgetarbetet Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog under hösten 2009 en vision för Vingåkers kommun och uppdrog åt nämnderna att implementera visionen i sina verksamheter. Kommunstyrelsen fastställde sedan 2009-12-14, 163 en genomförandeprocess som byggde på ett bottom-up perspektiv där samtliga enheters arbete med visionen skulle skapa underlag för förvaltningarna att ta fram förslag till mål för politiskt beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2010-09-09, 143 att föreslagna mål skulle skickas ut på snabbremiss till verksamheterna. Kommunledningsförvaltningen informerade därför via kommunens chefer och intranätet medarbetarna om möjligheten att under en tvåveckorsperiod lämna sin syn på om föreslagna mål kan fungera som ledning för aktuell verksamhet eller hur de bör justeras. Förvaltningen sammanställde sedan inkomna synpunkter som presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-10-11 varpå arbetsutskottet beslutade att bjuda in kommunstyrelsen till seminarium 1 december för diskussion av kommunövergripande mål. Kommunstyrelsen beslutade sedan om vissa förändringar i målformuleringen utifrån diskussionerna på seminariet. Kommunledningsförvaltningen har sedan tagit fram förslag till indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelsen. Varje indikator är kopplad till ett delmål och indikerar graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska därmed operationalisera och förenkla samt underlätta förståelsen av en komplex verklighet. Vad som är en bra indikator beror på hur den ska användas och vem den riktar sig till. Det finns ett flertal mer eller mindre officiella uppsättningar av kriterier för val av indikatorer. Det gemensamma i kriterierna är krav på relevans, enkelhet, giltighet, upprepbarhet, tillförlitlighet och känslighet för förändringar. Kostnaden för att utföra själva mätningen är också viktig att beakta. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2011-05-02 86 Forts Au Kommunstyrelsen fastställde 2011-02-02 14 kommunövergripande mål och delmål utifrån visionen. Under våren 2011 har förslag till indikatorer diskuterats i kommunledningsgruppen. Efter överläggning med tjänstemän som representerat respektive sakområde har vissa justeringar av indikatorerna gjorts. I delmålet I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer har generationer tagits bort som del ur delmålet då det ansetts alltför svårmätt. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2011-04-21 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum 2011-04-21 Vår handläggare Anders Ågren 0151-191 54, anders.agren@vingaker.se Kommunövergripande mål utifrån visionen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar Fastställa kommunövergripande mål och delmål Målen ska användas som planeringsdirektiv i det fortsatta budgetarbetet Ärendets beredning Förslagen till kommunövergripande mål har beretts av kommunstyrelsen. Bakgrund Kommunfullmäktige antog under hösten 2009 en vision för Vingåkers kommun och uppdrog åt nämnderna att implementera visionen i sina verksamheter. Kommunstyrelsen fastställde sedan 2009-12-14, 163 en genomförandeprocess som byggde på ett bottom-up perspektiv där samtliga enheters arbete med visionen skulle skapa underlag för förvaltningarna att ta fram förslag till mål för politiskt beslut. VK101S v1.0 060208, TU angående kommunövergripande mål Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2010-09-09, 143 att föreslagna mål skulle skickas ut på snabbremiss till verksamheterna. Kommunledningsförvaltningen informerade därför via kommunens chefer och intranätet medarbetarna om möjligheten att under en tvåveckorsperiod lämna sin syn på om föreslagna mål kan fungera som ledning för aktuell verksamhet eller hur de bör justeras. Förvaltningen sammanställde sedan inkomna synpunkter som presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-10-11 varpå Kommunledningsförvaltningen Utvecklingsenheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8-10 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

arbetsutskottet beslutade att bjuda in kommunstyrelsen till seminarium 1 december för diskussion av kommunövergripande mål. Kommunstyrelsen beslutade sedan om vissa förändringar i målformuleringen utifrån diskussionerna på seminariet. 2 (2) Kommunledningsförvaltningen har sedan tagit fram förslag till indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelsen. Varje indikator är kopplad till ett delmål och indikerar graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska därmed operationalisera och förenkla samt underlätta förståelsen av en komplex verklighet. Vad som är en bra indikator beror på hur den ska användas och vem den riktar sig till. Det finns ett flertal mer eller mindre officiella uppsättningar av kriterier för val av indikatorer. Det gemensamma i kriterierna är krav på relevans, enkelhet, giltighet, upprepbarhet, tillförlitlighet och känslighet för förändringar. Kostnaden för att utföra själva mätningen är också viktig att beakta. Kommunstyrelsen fastställde 2011-02-02 14 kommunövergripande mål och delmål utifrån visionen. Under våren 2011 har förslag till indikatorer diskuterats i kommunledningsgruppen. Efter överläggning med tjänstemän som representerat respektive sakområde har vissa justeringar av indikatorerna gjorts. I delmålet I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer har generationer tagits bort som del ur delmålet då det ansetts alltför svårmätt. Förvaltningens ståndpunkt I enlighet med Kommunstyrelsens tidigare förslag föreslås att förslaget överlämnas till fullmäktige för fastställelse och för en successiv implementering i budgetprocessen. Nämnderna föreslås sedan få i uppdrag att införliva målen och delmålen i sina verksamhetsplaner. Förvaltningen föreslår att revidering av indikatorerna även fortsättningsvis kommer att ligga på verksamhetsnivå. Följande kommunövergripande mål och indikatorer föreslås: Mål: Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål: Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap Indikator: Betyg inom området ledarskap i arbetsklimatmätningen 1 Utgångsläge: 63 procent 1 Information från Tommy Gustafsson, chef för personalenheten

Indikator: Betyg inom området personlig utveckling i arbetsklimatmätningen 2 Utgångsläge: 47 procent 3 (3) Delmål: Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet. Indikator: Betyg inom området Bemötande och tillgänglighet i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Statistik kommer från SCB Indikator: Samlingsbetyg från medborgarna om kommunens verksamheter i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Statistik kommer från SCB Indikator: Betyg inom området Information i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Statistik kommer från SCB Indikator: Betyg i SKL:s webbundersökning om hur god kommunens webbinformation till medborgarna är. Utgångsläge: 62 procent av maxpoäng. 3 Delmål: Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Indikator: Andel miljöbilar enligt statens definition av totala antalet personbilar inklusive lätta lastbilar i den kommunala organisationen, inklusive majoritetsägda kommunala bolag 4 Utgångsläge: 50 procent 2009 Indikator: Andel förnyelsebar energi som används i kommunens fastigheter, inklusive majoritetsägda kommunala bolag 5 Utgångsläge: 92 procent 2009 Indikator: Andel förnyelsebar energi som används i kommunens fordon (personbilar inklusive lätta lastbilar), inklusive majoritetsägda kommunala bolag 6 Utgångsläge: 71 procent 2009 7 Indikator: Total energianvändning i kommunens fastigheter per m², inklusive majoritetsägda kommunala bolag 8 Utgångsläge: 150 kwh/m2 2009 9 Indikator: Andel inköpta ekologiska livsmedel Utgångsläge: 3 procent 2010 10 2 Information från Tommy Gustafsson, chef för personalenheten 3 http://www.skl.se/press/nyheter_2/nyheter_2010_1/lattare_att_hitta_pa_kommunernas_webbp latser, 2011-04-11 4 Statistik från Anneli Larsson, miljösamordnare 5 Statistik från Anneli Larsson, miljösamordnare 6 Statistik från Anneli Larsson, miljösamordnare 7 Notera dock att E85 inte är 100 procent förnyelsebart 8 Statistik från Anneli Larsson, miljösamordnare 9 Inkluderar lokaler (total elförbrukning) samt bostäder (exklusive hushållsel) 10 Mått från Kommunens kvalitet i korthet

Indikator: Antal ton kärl- och säckavfall Utgångsläge: 1860 ton år 2010 11 Indikator: Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall, ton Utgångsläge: 1466 ton år 2010 12 Indikator: Förpackningar och tidningar som samlas in via återvinningsstationer Utgångsläge 632 ton år 2010 13 4 (4) Delmål: Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa Indikator: Ohälsotal (antal utbetalda dagar från sjukförsäkringen per försäkrad i åldern 16-64 år under året) 14 Utgångsläge: 38,7 dagar under 2010, varav 48,3 för kvinnor och 29,5 för män Indikator: Andel elever i årskurs 7, 9 respektive årskurs 2 på gymnasiet som uppger sitt allmänna hälsotillstånd vara bra eller mycket bra i undersökningen Liv och Hälsa ung 15 Utgångsläge: 83 procent år 2008 Indikator: Förväntad återstående medellivslängd för 0-åringar. 16 Utgångsläge: 79,2 år för kvinnor och 80,58 år för män 2005-2009 Indikator: Andel arbetslösa Utgångsläge: 3,7 % (3,5 % av kvinnorna och 3,8 % av männen) var öppet arbetslösa 2010 medan 3,9 % (4,6 % av kvinnorna och 3,3 % av männen) var i program med aktivitetsstöd under 2010. 6,6 % av befolkningen i åldrarna 18-24 år var öppet arbetslösa medan 9,6 % var i program med ersättning. 17 Indikator: RAR (Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser) Försörjningsmått, utbetald ersättning fördelat per individ. Utgångsläge: Under perioden 2005-2010 sjönk den utbetalda ersättningen från 80,94 kr. till 57,61 kr. Delmål: Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter. Indikator: Antal tågstopp per dag i Vingåker 18 Utgångsläge: 11 avgångar från Stockholm och 10 till Stockholm under vardagar, 4 avgångar i vardera riktningen under lördagar och 5 avgångar under söndagar (tidtabell för perioden 2010-08-22 till 2010-12-11) Indikator: Antal inpendlare till Vingåkers kommun Utgångsläge: 970 inpendlare 2009 19 11 Information från Ann-Christine Nyberg, renhållningschef på Sörmland vatten 12 Information från Ann-Christine Nyberg, renhållningschef på Sörmland vatten 13 Information från Ann-Christine Nyberg, renhållningschef på Sörmland vatten 14 http://www.forsakringskassan.se/omfk/statistik_och_analys/ohalsa/ohalsotalet 15 Statistik från landstinget 16 http://www.scb.se/pages/producttables 25795.aspx (2011-02-11) 17 http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser/tidigare-statistik.html (2011-02-17) 18 Enligt tidtabell för perioden 13 december 19 juni 2010 19 SCB:s områdesstatistiska databas (2010-12-14)

Indikator: Antal utpendlare från Vingåkers kommun Utgångsläge: 1581 utpendlare 2009 20 Indikator: Betyg inom området Kommunikationer i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB 5 (5) Indikator: Betyg inom området Gång- och cykelvägar i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Betyg inom området Gator och vägar i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Andel kommuninvånare och arbetsställen som har möjlighet att få bredband (elektronisk kommunikation) med minst 10 Mbit/s Utgångsläge: 73 % av kommuninvånarna och 55 % av arbetsställena. 21 Mål: Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål: Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Indikator: Andelen elever som går ut grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen. Utgångsläge: 90,4 % av dem som avslutat årskurs 9 läsåret 2009/2010 22 Indikator: Betyg inom området Fritidsmöjligheter i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Betyg inom området Förskolan i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Betyg inom området Grundskolan i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Betyg inom området Idrotts- och motionsanläggningar i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Samlingsbetyg från medborgarna om kommunen som en plats att leva och bo på i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Andel ungdomar 5-20 år som är föreningsaktiva. Utgångsläge: Undersökning 20 SCB:s områdesstatistiska databas (2010-12-14) 21 Bredbandskartläggningen i Vingåkers 22 http://www.skolverket.se/sb/d/1637#paragraphanchor2 (2011-01-07)

Delmål: Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer Indikator: Snittpris för sålda villor respektive fritidshus under de senaste 12 månaderna Utgångsläge: Snittpriset för sålda villor var 913 tkr medan snittpriset för fritidshus var 767 tkr. 23 Indikator: Betyg inom området Bostäder i SCB:s medborgarundersökning Utgångsläge: Kommer från SCB Indikator: Flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) Utgångsläge: -3 under 2010 6 (6) Delmål: Vingåker är en attraktiv besökskommun. Indikator: Antal besökare till Vingåkers factory outlet Utgångsläge: 500 000 besökare 24 Indikator: Antal besökare till Säfstaholms slott Utgångsläge: 8 606 besökare under 2010 25 Indikator: Antal gästnätter på hotell/vandrarhem: Utgångsläge: 24187 gästnätter under 2010 26 Indikator: Antal objektsnätter och uthyrda stugor på campingplatser: Utgångsläge: 7120 objektnätter samt 441 stugor uthyrda under 2010 27 Delmål: Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Indikator: Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (Andel av maxpoäng i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet) 28 Utgångsläge: 47 procent 2010 Indikator: Betyg inom området Påverkan i SCB:s medborgarundersökning Delmål: Vingåker erbjuder alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd Indikator: Betyg inom området Kultur i SCB:s medborgarundersökning Indikator: Antal medlemmar i kulturföreningar 29 Utgångsläge: 1 536 personer 2010 Indikator: Antal kulturarrangemang under senaste året i kommunal regi 30 23 http://www.bopriset.nu/vdata1/ (2011-01-18) 24 Uppgift från Gunilla Malm, näringslivsansvarig 25 Information från Gunilla Malm, näringslivsansvarig 26 Information från Gunilla Malm, näringslivsansvarig 27 Information från Gunilla Malm, näringslivsansvarig 28 Mått från Kommunens kvalitet i korthet 29 Information från Lars Furborg, förvaltningschef (2011-02-11)